Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Skånevård Kryh 2015 160202 Förvaltningsövergripande chefläkare Lina Vigren

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE 1 1. Sammanfattning 3 2. Övergripande mål och strategier 5 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 4. Struktur för uppföljning/utvärdering 8 5. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 10 6. Uppföljning genom egenkontroll 12 7. Samverkan för att förebygga vårdskador 13 8. Riskanalys 14 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 15 10. Hantering av klagomål och synpunkter 16 11. Sammanställning och analys 17 12. Samverkan med patienter och närstående 18 13. Resultat 19 14. Övergripande mål och strategier för kommande år 32 2

1. Sammanfattning 1.1. Bakgrund Skånevård Kryh Skånevård Kryh är en av Region Skånes fyra hälso- och sjukvårdsförvaltningar och omfattar sjukhusen i Kristianstad, Ystad och Hässleholm samt primärvården i östra Skåne. Skånevård Kryh bedriver akutsjukvård, planerad sjukvård, närsjukvård och primärvård på 21 vårdcentraler. Större delen av den akuta sjukvården är förlagd till Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) och Lasarettet i Ystad. Förlossningsverksamhet bedrivs i Kristianstad och Ystad där också vård av för tidigt födda finns. I Hässleholm finns ett närsjukhus och ett ortopediskt centrum som har ett av landets största verksamhet på höft- och knäprotesoperationer och kliniken erhöll 2015 utmärkelsen center of excellence. Förvaltningen har ytterligare fyra uppdrag som omfattar hela Skåne: Palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), Ungdomsmottagningar för unga mellan 12 och 23 år, Dietistverksamhet inom primärvård samt Habilitering och hjälpmedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. 2015 hade förvaltningen 173 900 vårdkontakter och 38 437 vårdtillfällen. 1.2. Patientsäkerhet i Skånevård Kryh Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom förvaltningen Skånevård Kryh och vi har en nollvision gäller avseende vårdskador. En god säkerhetskultur ska råda och all vård som erbjuds ska vara av god hygienisk standard och av hög medicinsk kvalitet. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska ses som självklara aktörer i patientsäkerhetsarbetet. 1.3. Viktiga åtgärder kring patientsäkerhet under 2015 Under 2015 startade förvaltningen ett etikråd med syfte är att främja integration av medicinsk etik i sjukvårdens vardagsarbete och att stärka patientens ställning och att förbättra bemötandet, vården och omvårdnaden. Ett stort kvalitetsförbättringsprojekt avseende utskrivningsinformation startade initierat av koncernrådet för patientsäkerhet. Ett helhetsgrepp avseende säkerhetsrond testade vid några enheter där arbetsmiljörond, hygienrond och patientsäkerhetsrond slogs samman till en större säkerhetsrond. Denna pilot föll väl ut och förvaltningen ska nu utvärderas om detta försök ska utökas och omfatta fler enheter 2016. Liksom tidigare år utfördes punkt prevalensmätningar (PPM) avseende basala kläd och hygienregler (BHK), vårdrelaterade infektioner (VRI) och trycksår men nytt för i år var att PPM avseende nutrition testades vid ett par avdelningar som ett alternativ till nutritionsdagen som varit bra med resurskrävande. Division habilitering och hjälpmedel deltog för första gången i PPM mätningar BHK då rutiner för arbetskläder nyligen införts hos dem. Olika satsningar avseende patientsäkerhet initierades via förvaltningsledningen under året med beslut om att bl.a. utbyte av samtliga stoppade möbler i 3

slutenvården på de tre sjukhusen i Kristianstad, Ystad och Hässleholm 2015-2016 där de ersattes av nya, hela, hygieniska och avtorkningsbara möbler. Man beslutade också att genomföra patientsäkerhetsutbildning av samtliga chefer inom Skånevård Kryh förberedelserna startade redan i höst, genomförs på olika orter och sista delen av denna omgång avslutas i februari 2016. Flera workshops avseende trycksår och en handlingsplan för detta har tagits fram. På samtliga sjukhus i förvaltningen har WHOs checklista för säker kirurgi införts. Hygienrutiner för att förhindra spridning av MRB har införts med anledning av det ökande antalet flyktingar har introducerats. En stor städrevision där gränssnittet mellan vem som städar var tydliggjordes och en ny städstandard tog fram. Ett antal medarbetare i förvaltningen utbildades i nya analysverktyget FRAM analys som bygger på nya teorier kring patientsäkerhet (Safety II) och en första analys kring förskrivning av elrullstolar hann också genomföras. Via regionalt initiativ infördes två nya verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Dels ett nytt monitoreringsverktyg för att öka patientsäkerheten, NEWS (National Early Warning Score), som är ett strukturerat, standardiserat och validerat sätt att mäta och följa vitalparametrarna och som tidigt identifiera riskpatienter. Ett annat verktyg som lanserats under året är infektionsverktyget med mål att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner, optimera antibiotikaanvändningen och bromsa utvecklingen av multiresistenta bakterier. Under Skånevård Kryhs chefsdag i våras hade man tema förbättringsarbete för att lyfta och uppmärksamma goda exempel via muntliga presentationer och posterutställning. I augusti månad tillsattes inom förvaltningen en ny halvtidstjänst som övergripande chefläkare på förvaltningen som kommer jobba med strategiska patientsäkerhetsfrågor. 2015 infördes fem standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården i syfte att minska väntetider, öka patientnöjdhet och patientmedverkan. Under året har enheter inom förvaltningen uppmärksammats bl.a. ortopediska verksamheten som erhöll utmärkelsen center of excellence och tilldelades fortsatt forskningsfinansieringsstöd. Även dialysenheten vid Lasarettet i Ystad som blev en av tre finalister till diabasen-priset (Region Skånes pris där man belönar goda resultat utifrån målsättningar som aktivt arbete med patientfokus, vård av hög medicinsk kvalitet, att tilldelade resurser används effektivt och att verksamheten genomför ett systematiskt förbättringsarbete). Diagnostiskt centrum vid VO Specialiserad Medicin Kristianstad tilldelades kvalitetspris med motiveringen att kvalitets- och utvecklingsarbete bedrivs med fördel inom hela team för att uppnå den kraft som finns i att alla får delta och komma med input till att förbättra sitt arbete/vardag I ett samarbete mellan primärvården och medicin kliniken i Ystad startade hembesöksbilarna där man kan behandla patienter i hemmet. En fortsatt satsning och spridning av personcentrerad vård har spridit sig till fler avdelningar inom förvaltningen. En första uppföljning har gjorts på ortopedavdelning 083-084 och där fann man att det nya förhållningssättet med personcentrerad vård lett till ökad trygghetskänsla för patienten, bättre smärtlindring, färre trycksår och kortare vårdtid. 4

2. Övergripande mål och strategier 2.1. Övergripande mål från Regionen Patient i slutenvård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl. Samtliga patienter skall erhålla en optimal vård, vilket bl.a. innebär att inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden. Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med 2014. Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning. För att mäta måluppfyllelsen skulle index för patientsäkerhet regelbundet följas upp och rapporteras regionalt: Utlokaliserade Överbeläggningar Slutenvårdade patienter som fått trycksår grad 1-2 under vårdtiden Slutenvårdade patienter om fått trycksår grad 3-4 under vårdtiden Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete Öppenvårdsantibiotika Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med luftvägsinfektion Orala opioider (Morfin) Utskrivningsinformation Utvecklingsuppdrag från Region Skåne Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete 5

Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete som bygger på resultaten av 2014 års patientsäkerhetskulturmätning Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet Infektionsverktyget Sambandet mellan vårdhygien, städning och vårdrelaterade infektioner ska utvärderas och handlingsplan för åtgärder av brister tas fram inom samtliga förvaltningar 2.2. Mål för Skånevård Kryh Skånevård Kryh har en långsiktig nollvision avseende vårdskador och arbetar aktivt på att upprätthålla en hög patientsäkerhetskultur. Vården i förvaltningen ska hålla en hög medicinsk kvalitet och vårdskador ska förhindras med riskförebyggande arbete. God hygienisk standard ska råda avseende given vård och patienterna och dess anhöriga ska vara självklara och närvarande aktörer i sin vård. Alla chefer och medarbetare ska vara väl förtrogna med rutiner för att identifiera, uppmärksamma, analysera och åtgärda olika orsaker som kan leda till vårdskada. Patienten ska sättas i fokus och vi är en kunskapsorganisation som ska präglas av respektfullt bemötande, engagemang, samarbete och hög kompetens. Vår verksamhetsidé våra kännetecken Livskvalitet i livets alla skeden Förvaltningen strategiska mål 2015: Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete Antalet vårdskador ska minska Ökad patientdelaktighet Vård i rätt tid, på rätt plats och på rätt vårdnivå Ledtider i cancerprocesserna ska förbättras Mål för internkontroll avseende säker vård i Skånevård Kryh: Nytt avvikelsesystem i Skåne - AvIC. Specifika mål avseende uppföljning och ledtider. Följsamhet till patientdatalagen Rätt behörighet i journalhantering vilket kontrolleras med journalloggar enligt uppsatt mål Identifiering av vårdskador Mål för markörbaserad journalgranskning Patientsäkerhet Uppföljning av index för patientsäkerhet 6

3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Organisatoriskt är Skånevård Kryh indelat i följande nivåer: Förvaltningsövergripande nivå, divisionsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är vårdgivaren som i Skånevård Kryh företräds av förvaltningschefen. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer kontinuerligt upp dessa mål. Till sin hjälp har förvaltningschefen styrgrupp patientsäkerhet som leds av stabschefen i Skånevård Kryh. I denna styrgrupp finns samtliga fyra divisionerna representerade. Styrgruppen består utöver stabschefen av chefläkarna, patientsäkerhetssamordnarna, chefsapotekaren, en hälso- och sjukvårdsstrateg, en chefssekreterare och chefssjuksköterskorna. Ute i divisionernas verksamheter och på enheterna har divisionscheferna respektive verksamhetscheferna ansvar för att planera och leda patientsäkerhetsarbetet. Styrgrupp patientsäkerhet fungerar som en förvaltningsövergripande grupp med beslutsmandat kring patientsäkerhet men också som ett stöd och en kunskapsbank för verksamheterna att använda och utveckla patientsäkerhetsarbetet. Flertalet av medarbetarna i styrgruppen för patientsäkerhet representerar också förvaltningen i olika regionala och nationella nätverk gällande patientsäkerhet. Två av chefläkarna i styrgruppen för patientsäkerhet deltar i regionala koncernrådet för patientsäkerhet där övergripande beslut på landstingsnivå tas. Det finns sedan i höstas även en förvaltningsövergripande chefläkare på deltid som arbetar fram för allt med strategiska patientsäkerhetsfrågor tillsammans med de lokala chefläkarna på divisionerna som har en mer operativ inriktning på sitt patientsäkerhetsarbete. Lokalt inom divisionerna finns chefläkarna, chefssjuksköterskorna och patientsäkerhetssamordnarna som utgör en länk i patientsäkerhetsarbetet mellan förvaltningsstaben och enheterna ute i verksamheten. De hanterar avvikelser, driver förbättringsarbete, utbildningar och ansvarar för Lex Maria anmälan samt hanterar klagomål från patienter eller verksamheten tillsammans med medarbetarna och lokala chefer. Det finns tre hälso- och sjukvårdsstrateger som är stödfunktioner för verksamheterna i samverkan mellan t.ex. kommunen och vården, behjälpliga med olika handlingsplaner och punktprevalensmätningar. Andra viktiga stödfunktioner och aktörer i förvaltningens patientsäkerhetsarbete är Vårdhygien Skåne, Labmedicin Skåne, Region service, regional chefläkaren, förvaltningens apotekare samt läkemedelsrådet, patientråd, IVO och Patientnämnden i Skåne. 7

4. Struktur för uppföljning/utvärdering 4.1. Ledningens uppföljning Ledningens uppföljning av verksamheternas patientsäkerhetsarbete sker i dialoger på förvaltnings- och divisionsledningsnivå, men också vid patientsäkerhetsdialoger/patientsäkerhetsråd och i samband med uppföljning av nationella, regionala och divisionsspecifika patientsäkerhetsmål, återkoppling efter punktprevalensstudier och i samband med kvalitetskontroller av verksamheternas läkemedelsanvändning. Index för patientsäkerhet följs månatligen och rapporteras per kvartal till divisionen och till förvaltningen halvårsvis liksom övriga siffror avseende säker vård och intern kontroll. Uppföljningar efter genomförda Lex Mariaanmälningar och händelseanalyser åvilar verksamheten lokala chefläkarna men i enstaka fall lyfts detta även i styrgruppen för patientsäkerhet. Det finns regelbundna möte mellan chefläkarna, chefssjuksköterskorna och enhetscheferna där patientsäkerhets mätningar och uppföljningar diskuteras. Ute i divisionerna har man även regelbundna patientsäkerhetsdialoger och inför 2016 har man hösten 2015 jobbat med att ta fram en utbildning i patientsäkerhet för chefer inom förvaltningen. 4.2. Vårdskador Vårdskador följs upp genom AvIC (avvikelsesystemet) samt markörbaserad journalgranskning på såväl övergripande som verksamhetsnivå men också utifrån rapporterade avvikelser kring allvarliga händelser; Lex Maria-anmälningar och händelseanalyser. Vidare bidrar stickprovskontroller av vårdrelaterade infektioner och trycksår till att ge en fullständigare bild av vårdskadepanoramat. Resultaten av genomförda mätningar presenteras i ledningsgrupper på olika nivåer och kommuniceras ut till berörda chefer för analys och åtgärd. Beslut från IVO samt patientnämnden återkopplas till divisionschef och verksamhetschefer. Klagomål förmedlade via IVO har hanterats inom divisionens verksamheter. Detsamma gäller för enskilda klagomål förmedlade via Patientnämnden. Vid enskilda ärende där allvarlig vård skada eller risk för allvarlig vård skada har bedömts föreligga har utredning enligt Lex Maria initierats och patienten informeras alltid om patientnämnden och LÖF. Rutinerna för att initiera händelseanalys har haft långa ledtider och har därför genomgått översyn och förslag till rutinförändring ligger för beslut efter årsskiftet. Patientnämndsärenden hanteras av verksamhetschef och enhetschef och återkopplas till ledningen vid arbetsplatsträffar. Chefläkaren lämnar i särskilda fall övergripande kommentarer. Klagomål förmedlade via avvikelserapporter hanteras av enhets- och verksamhetschefer. Rapporter och klagomål från IVO förmedlas till verksamhetschef med kopia till chefläkaren. Chefläkaren lämnar i särskilda fall övergripande kommentarer. Särskild uppföljning kan också ordineras. Rör ärendet en allvarlig vårdskada alternativt en risk för en sådan, kan det beslutas om en mer omfattande utredning utifrån ett systematiskt angreppssätt (händelseanalys) och Lex Maria. 8

Riskanalyser genomförs dels inom verksamheten på initiativ av verksamhetschefen men också på övergripande nivå efter beslut av förvaltnings- eller divisionschef, t ex inför förestående organisationsförändringar eller nystartad verksamhet. Riskanalysen följs upp av uppdragsgivaren, som analyserar rapporten, värderar de risker som identifierats och ansvarar för att vidta föreslagna åtgärder. Förekomst av vårdrelaterade infektioner respektive följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler mäts i nationella punktprevalensstudier under en dag vår och höst. Resultaten analyseras, redovisas och följs upp på olika nivåer. Specifika handlingsplaner sätts upp om någon enhet vid mätningarna har sämre resultat. Hela resultaten analyseras också och används i verksamheternas förbättringsarbete. Nytt för i år var att man även genomförde en pilot avseende punktprevalensmätning kring nutrition. 4.3. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Överbeläggningar och utlokaliserade patienter Ett regionalt IT-stöd möjliggör kontinuerlig uppföljning av utfallet. Kontinuerlig avrapportering sker till SKL:s nationella databas. Under året infördes också för slutenvården fysiska vårdplats möte där vårdplatskoordinatorer, verksamhetschefer och enhetschefer möts för dialog och kort går igenom platsläget för dagen och eventuella smittor. Vid ansträngt platsläge kan extra möten utlysas. Återföring av information sker regelbundet till verksamhets- och enhetschefer i samband med uppföljning av måltal inom divisionen och inför större helger och semestrar har man särskilda planer och avstämningar. Då beläggningen under året varit särskilt ansträngt har man även infört namngiva chefer med utökat vårdplatsansvar hela dygnet liksom vårdplatsansvariga s.k. högre vårdplatsstöd som är representanter på förvaltningen och har mandat att ta större beslut kring vårdplatserna när detta behövs eller vara delaktig i vårdplatskonferenser där omlokalisering av patienter ibland måste ske inom regionen om det är extraordinär belastning i någon särskild del av Skåne. 4.4. Läkemedelshanteringen Läkemedelshanteringen följs upp en gång per år genom en webbaserad enkätundersökning. Samordning, analys och återföring av resultatet sker via apotekare inom Kvalitetsenheten för Läkemedel inom Region Skåne. Avvikelser som berör läkemedelshantering följs upp av chefläkaren varje kvartal. Chefapotekaren övervakar bl. a följsamhet till fastställda nyckeltal för läkemedel, t ex förskrivning av potentiellt skadliga läkemedel för äldre. Resultaten återförs till ansvariga chefer. Ett lokalt läkemedelsprojekt har under 2015 även genomförts där man satt särskilt fokus på läkemedelsavvikelser och detta har också lett till en del nya förbättringsförslag som berör detta område. Regionalt har också läkemedelsenheten i Skåne drivit ett stort läkemedelsprojekt där man fram för allt fokuserat på utskrivningsinformation. Målet är att varje patient som lämnar sjukhuset ska erhålla en utskrivningsinformation och inom projektet har också kvaliteten på dessa granskats och en mall/lathund tagits fram för att förbättra dessa. Antibiotikaförbrukning i öppenvård förmedlas via STRAMA och följs månatligen, vilket även gäller rekvisitionen till de tre sjukhusen av antibiotika som 9

via chefapotekaren följs ner på verksamhets- och enhetsnivå. Utfallet förmedlas till ledningen av chefapotekare och kommuniceras ut till berörda chefer. Ett nytt verktyg har lanserats, infektionsverktyget och under hösten kunde de första analyserna av detta plockas ut, analyseras och återkopplas till divisionerna och verksamheterna. Man utförde också en kontroll där det nya infektionsverktyget vid tre avdelningar inom förvaltningen journalgranskade och jämförde manuell analys med uttag av data ur infektionsverktyget. Ur detta arbete kunde två förbättringsområde identifieras och information återkopplas till verksamheten i syfte att öka kvaliteten på framtida data som hämtas från infektionsverktyget 4.5. Kvalitetsregister Flertalet av divisionens verksamhetsområden deltar i olika nationella kvalitetsregister. Exempel från några av klinikerna är: Svenskt akutvårdsregister (SVAR). Barn och ungdoms luftvägsregister, DiabKid, BORIS, SNQ, vaccinationsregistret, SwedCon, HabQ (barn med diagnos inom autismspektrum), neuromuskulär sjukdom, CPUP(cerebral pares), MMCUP (spina dysrafism och hydrocefalus) samt nationellt register för tillväxthormonbehandling. Registret för malignt melanom och registret för systemiskt behandlad psoriasis. SveDem / Svenska Demensregistret, Strokeregistret, Palliativ registret, Swedheart, SWIBREG, Sephia och Rikssvikt. Arytmiregister Multaq, Hjärtstoppsregister, Auricula,. NDR / Nationella Diabetesregistret och INCA / Informationsnätverk för cancervården. STRADA/Nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet. NRS / Nationella registret över smärtrehabilitering för att nämna några. Klinikerna arbetar aktivt med de uppgifter som kan hämtas ur registren och insatser från divisionsstaberna har gjorts under 2015 för att öka kunskapen kring hur data hämtas ur kvalitetsregisterna och används lokalt. 5. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Det praktiska arbetet bedrivs ute i verksamheterna under ledning av verksamhetschefen. Ett stort antal medarbetare arbetar kontinuerligt med olika förbättringsprojekt i de olika verksamheterna. Förvaltnings- och divisionsledning ger via chefläkare och chefsjuksköterska övergripande riktlinjer för arbetet och vid behov stöd till verksamheterna. Patientsäkerhetslagen anger färdriktningen för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas och patientsäkerhetsfrågor finns med på agendan vid ledningsgruppsmöten både på förvaltningsnivå, divisionsnivå och i agendan för verksamheternas ledningsgrupper. Inom flera verksamhetsområden finns patientsäkerhetsråd med verksamhetschef, enhetschefer, vårdpersonal och läkare. Utöver detta har regionala och di- 10

visionsspecifika mål också styrt inriktningen på arbetet. Patientsäkerhetsdialoger genomfördes inom verksamheternas ledningsgrupper och nya medarbetare introduceras i patientsäkerhetsarbetet. Flera utbildningstillfällen avseende det nya avvikelsesystemet (AvIC) genomfördes under 2015 samt workshops och seminarier på olika patientsäkerhetstema. Nya rutiner och riktlinjer avseende patientsäkerhet togs fram, lathund avseende fall, tryck och nutrition liksom information till patienter och anhöriga. Dialogmöte med IVO har under året genomförts. Kvartalsvis får varje verksamhet återföring från patientnämnden av sina ärende och en sammanställning av alla dessa skickas även till förvaltningsövergripande chefläkare. Utbildning för läkare har genomförts avseende läkemedelsmodulen i journalsystem PMO. Liknande utbildning har tagits fram för melior och sjösätts våren 2016. Hygienronder har genomförts inom verksamheterna liksom utbildning av vårdpersonalen av hygiensjuksköterskorna. Olika nya riktlinjer som t.ex. riktlinjer för CVK användning, syrgasordinationer, influensavaccinationer av patienter men också en riktlinje för vaccination av medarbetare samt riktlinjer för multiresistenta bakterier och rutin avseende när vuxen far illa har tagits fram. Händelseanalyser vid inträffad händelse men även riskanalyser har genomförts dels på central förvaltningsövergripande nivå när olika divisioner varit inblandade som t.ex. uppstart av hembesöksbil där primärvården, slutenvården och kommunerna deltog. Byte av endoskopins tillhörighet vid ett av våra sjukhus, öppnande av observationsenheter vid två av sjukhusen, återflytt av ortopedpatienter och öppnande av ortopedavdelning, flyttrokad över divisionsgränserna samt riskanalys av fördröjning av remisser från ögon- och öronklinikerna till habilitering och hjälpmedel. Lokalt gjordes dessutom desto fler riskanalyser och det berörde ämne som stängning av vårdplatser pga sjuksköterskebrist, organisationsförändringar, förändrad sommarbemanning och lokala flyttrokader. Lokala utbildningsinsatser där exempel på olika tema har varit avvikelserapportering, sekretess, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen, patient lagen och dokumentation. Bara inom division primärvård har nio liknande utbildningstillfällen genomförts. En föreläsningsserie/workshop med utbildning i patientsäkerhet för chefer har initierats. Även blivande medarbetare som studenter, AT läkare, ST läkare och nyanställda sjuksköterskor och undersköterskor har erbjudits patientsäkerhetsutbildning. Information till samtliga medarbetare har gått ut både muntligt, skriftligt och via intranätet och broschyrer kring nya patientlagen och denna information gick även ut via medarbetarnas APT tidigt i våras. Medarbetare från förvaltningen har också deltagit som föreläsare på läkarutbildningen vid Lunds Universitet kring frågor som sekretess, ledarskap och patientsäkerhet. 11

6. Uppföljning genom egenkontroll 6.1. Uppföljning Egenkontroll sker på såväl förvaltnings- som på divisions- och verksamhetsnivå. Verksamheternas kvalitetsdata jämförs med uppgifter i nationella kvalitetsregister resp. öppna jämförelser. Resultaten följs upp och redovisas internt i verksamheterna samt på övergripande nivå i divisionen och på förvaltningsnivå. Uppföljning av regionala måltal för kvalitetsindikatorer sker varje månad. Resultatet sammanställs av divisionsekonom och finns tillgängliga för berörda verksamhets- och enhetschefer. Avvikande utfall analyseras och kommenteras och återrapporteras kvartalsvis till förvaltningen. Mätningar under en dag av vårdrelaterade infektioner men även hygienrutiner och klädregler samt trycksår som sker vår och höst. Resultaten analyseras och kommuniceras på olika nivåer enligt ovan. 6.2. Markörbaserad journalgranskning I förvaltningens övergripande mål för divisionerna för 2015 finns markörbaserad journalgranskning (MBJ) som ett av målen. Dels ett mål kring centralt granskade journaler via patientsäkerhetssamordnarna men också lokala mål att genomföra MBJ ute i verksamheterna. Varje månad granskas 35 slumpvis utvalda journaler gemensamt för division kirurgi och division specialiserad närsjukvård av fyra team bestående av sjuksköterskor och läkare. (420 journaler 2015) Inrapportering sker till SKL:s databas och en sammanställning av resultatet sker mot slutet av året. Klinikbaserad markörbaserad journalgranskning genomförs också vid mer än hälften av verksamheterna (2015 hos drygt 70 %). Som exempel på den lokala granskningen så har man vid VO Specialiserad Medicin Kristianstad granskat 100 journaler Man fann 1 fallskada och 2 blåsöverfyllnad som var undvikbara. Vid VO Specialiserad Medicin Ystad har 48 slumpmässigt utvalda journaler granskats. Man fann där tre vårdskador (trycksår, aspirationspneumoni samt hjärtsvikt som bedömdes som sannolikt undvikbara). Samtliga upptäckta skador infördes i avvikelsesystemet och hanterades denna väg. 6.3. Annan egenkontroll Uppföljning Lex Mariaanmälningar av avseende genomförda åtgärder enligt handlingsplan. Specifika Lex Maria med särskilt lärande används i AT/ST-utbildning för läkarna, återkopplas till läkarna samt används i patientsäkerhetsdialoger med chefer. Analys och uppföljning av patientärenden som handlagts av Patientnämnd och IVO via chefläkare och verksamhetschef. Uppföljning av handlingsplaner framtagna vid risk- och händelseanalyser sker på den nivå där analysen initierades. Nationella patientenkäten (NPE) genomförd. Patientsäkerhetsronder genomförs ute i verksamheterna och 2015 testades ett nytt koncept vid två kirurgiska vårdavdelningar där man utförde säkerhetsronder där arbetsmiljörond, hygienrond och patientsäkerhetsrond slogs samman till en större säkerhetsrond. Detta blev väldigt lyckat och uppskattat då man tog ett helhetsgrepp. Slumpvis utvalda kontrolloggar från varje verksamhet görs varje månad motsvarande ca 10% av antalet anställda vid verksamheten. Riktade 12

loggar tas också ut regelbundet om kollega, lokalkändis, rikskändis eller medialhändelse inträffat i form av riktade loggar. Under 2015 upptäcktes en allvarlig händelse i dessa loggar och utredning pågår men händelsen är polisanmäld. Kvalitetskontroll av läkemedelsanvändning i slutenvården en gång per år (se ovan), analys sker av utfallet och resultatet återförs till berörda verksamhetschefer. Uppföljning sker vid kommande årsanalys. Kvartalsvis uppföljning av avvikelser med koppling till läkemedelsanvändning. Resultatet presenteras för verksamhets- och enhetschefer samt i det förvaltningsövergripande läkemedelsnätverket. Uppföljning av tillgängligheten görs på månadsbasis 7. Samverkan för att förebygga vårdskador Förflyttning av patienter från en vårdinrättning till en annan innebär en risk för vårdskador. Ny regional riktlinje för rutiner och checklista som ska användas vid överflyttning av patient mellan olika enheter inom Regin Skåne har tagits fram 2015 och kommunicerats ut till verksamheterna. Förvaltningsövergripande handlingsplaner för att förhindra överbeläggning inom de respektive sjukhusområdena har uppdaterats och särskilda planer togs fram inför sommarmånaderna och jul- nyårshelgen. Samverkan är också av största vikt vid vårdplatsbrist till följd av epidemiska utbrott, t ex av influensa och Calicivirus (Vinterkräksjuka). Förvaltningsövergripande riktlinjer för vårdplatsutnyttjande vid risk för smittspridning eller utbrott av smitta har uppdaterats. En utbrottsgrupp med representation för verksamhet, Vårdhygien Skåne, chefläkarorganisationen och verksamhetsområde Infektion har skapats under året. Syftet är att snabbt kunna kalla samman utbrottsgruppen för optimal styrning och ledning vid ev. nya epidemiska utbrott. Man ar också infört att smittoläget tas upp varje dag på alla tre sjukhusen i samband med vårdplatsmöten vilket blivit särskilt lyckat och upplevelsen ute är att detta moment tycks ha minskat smittspridningen. Hösten 2015 skrevs också en samverkas rutin mellan kommunen och slutenvården gällande smittade patienter. I de möten vi har med externa förvaltningar diskuteras samarbetsformer, gränssnitt och vardagliga rutiner/riktlinjer på övergripande nivå, t ex vid Hygienkommittén (Vårdhygien Skåne), MAS-chefläkarmöten (kommunerna), Läkemedelsnätverket i Skånevård Kryh (sjukhus, primärvård och kommuner) och Regionservice. Ett etikråd har under 2015 bildats i förvaltningen. Rådets syfte är att främja integration av medicinsk etik i sjukvårdens vardagsarbete och att stärka patientens ställning och att förbättra bemötandet, vården och omvårdnaden. Vid hudkliniken tillämpas en rutin som innebär att alla remisser som inkommit samma dag eller senast dagen efter de anlänt hanteras under morgonsamlingen gemensamt av specialistläkare. Väntetiden vid kliniken, även för oprioriterade patienter har därefter under året varit högst 3 veckor. 13

Ett nytt dokument är nyligen upprättat i syfte att öka medvetenheten om vilka patientkategorier som i första hand ska vårdas på infektionskliniken respektive vilka patienter med akuta infektioner som kan vårdas på vanlig vårdavdelning. Dokumentet förväntas kunna fastställas inom kort, efter den remissrunda som pågår hos verksamhetschefer inom de båda sjuhusdivisionerna. VO Akut har i Ystad och Kristianstad öppnat Observationsenhet under 2015. Förändringen bedöms ha ökat patientsäkerheten, förbättrat omvårdnad, minskat behovet av slutenvård och har medfört minskade vistelsetider även om det har funnits brist på vårdplatser. Primärbedömning av läkare vardagar kl 8 20 har införts i Ystad istället för triage. Förändringen har medfört minskning av mediantid till läkare över hela dygnet från 70 min till 45 min. Under vardagar 8 20 är mediantid till läkare 30 35 min. I Kristianstad har uppstramning av rutiner i triaget sänkt mediantiden till triage från 55 min till 25 min. VO Barn och ungdom medverkade med en poster om sin nära ögat-lapp, i konferensen Quality and Safety in Healthcare i London i april. De har också inlett samarbete med patientsäkerhetsansvariga från VO Barn och ungdom i Skånevård Sundh. Riktlinjer för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen Region Skåne finns också framtagna. VO Specialiserad Medicin och Infektion har skapat ett mer strukturerat omhändertagande i öppen vård av patienter med multiresistenta bakterier, hepatit B, hepatit C, latent tuberkulos. Habilitering och hjälpmedel har en överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne om habilitering i Skåne. Riktlinjer för samarbetet mellan Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen och det offentliga hälsovalet i Region Skåne avseende personer med funktionsnedsättningar finns. Samverkan enligt suicidpreventiva riktlinjer används vid suicidriskbedömning. VO Specialiserad Medicin Ystad har anställt nya yrkeskategorier. Receptarie har ökat kvaliteten inom läkemedelshantering och BMA har ökat kvaliteten avseende provhantering och PVK. Inom VO Specialiserad Medicin Ystad finns ett nätverk för fallombuden på enheterna, de arbetar med att ta fram förebyggande åtgärder så att fall kan undvikas så långt det går. Fallronder har genomförts på de flesta enheter inom verksamhetsområdet. Olika samverkansprojekt har startats. Ett exempel är Sjöbo-projektet. Ett projekt där slutenvården, primärvården och kommunen slöt ett avtal för att förenkla och förbättra övergångarna mellan dessa aktörer. Riktlinjer för egenvård finns för samverkan med kommun och patienter. I Region Skåne har IT-stöd för samordnad vårdplanering (SVPL) tagits fram och detta används generellt. 8. Riskanalys Riskanalyser avseende patientsäkerhet inom förvaltningen syftar till att identifiera och värdera risker som kan leda till vårdskada samt identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller begränsar riskerna. Riskanalys 14

är ett framåtsyftande arbete som görs för att kunna vidta förebyggande åtgärder innan något har hänt. Skånevård Kryh anser att riskanalysen är också del av lärandet i organisationen. Under året har riskanalyser genomförts både på befintliga arbetsprocesser och inför förändringar. Riskanalysen kan göras lokal ute i verksamheterna men om flera verksamheter eller mer än en division varit involverad har de ibland utförts på en övergripande förvaltningsnivå. 2015 utfördes flera riskanalyser både på förvaltningsnivå och lokala. En analys som blev mycket uppmärksammad och ansågs särskilt lyckad är den riskanalys som genomfördes inför start av hembesöksbilen. Den utfördes divisionsövergripande mellan primärvården och specialiserad medicin i Ystad men hade också flera representanter med från externa aktörer som t.ex. representanter från kommunen som bjudit in. Här kunde flera riskmoment identifieras och åtgärdas innan starten vilket blev väldigt lyckat vid utvärderingen. Andra riskanalyser som genomförts är nya barnakuten, organisatorisk överflyttning av närsjukvårdslinjen i Hässleholm till primärvården, remissflödet från ögonoch öron till habilitering och hjälpmedel, lokala flyttrokader och omorganisationer, förändrad sommarbemanning, samt organisatorisk överföring av hälsopedagoger från sjukhus till primärvård. 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Alla medarbetare har en skyldighet att rapportera risker för vårdskador och avvikande händelser i sjukhusens avvikelsesystem. Inom varje verksamhetsområde finns tydliga anvisningar för vem som ansvarar för ärendet som inrapporterats respektive ska utreda orsaken till händelsen. Verksamhets- och enhetschefer ansvarar för att allvarliga händelser hanteras direkt och att rapporterade avvikelser diskuteras internt vid arbetsplatsträffar alternativt i patientsäkerhetsråden. 9.1. Lex Maria Vid allvarliga händelser eller risk för detta meddelas chefläkare och beslut tas kring eventuell händelseanalys, utbildningsinsatser och Lex Maria anmälan. Under 2015 anmäldes 42 ärenden enligt Lex Maria. Fördelat på divisionerna hade division Närsjukvård 12st, Division kirurgi 8, Division habilitering och hjälpmedel 2 st och Division primärvården 20. 9.2. Avvikelser Avvikelser rapporterades i vårt avvikelserapporteringssystem Munkeby- MedControl fram till september 2014. Därefter har det nya regiongemensamma rapporteringssystemet AViC tagits i bruk. Initialt vid införandet sågs en minskning i antalet avvikelser men efter utbildningsinsatser och supportfunktioner ser man nu att antalet avvikelser börjat öka. 15

Under 2015 rapporterades 4127 personavvikelser; 1771 avvikelser i primärvården 1602 i närsjukvården, 905 i division kirurgi 12 i förvaltningsledning och staben och 406 i habilitering och hjälpmedelsdivisionen. 10. Hantering av klagomål och synpunkter 10.1. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Rapporter och klagomål från IVO förmedlas till verksamhetschef med kopia till chefläkaren, som i vissa fall för en dialog med verksamhetschefen om eventuella åtgärder att vidta. Rör ärendet en vårdskada alternativt en risk för en sådan, beslutas om en mer omfattande utredning utifrån ett systematiskt angreppssätt (händelseanalys) samt om händelsen är aktuell för en Lex Maria anmälan. I enstaka fall handlägger chefläkaren klagomål och synpunkter direkt från patienter eller närstående. När klagomålen föranleds av andra skäl än vårdskador (t ex dåligt bemötande), genomförs en intern utredning i verksamheten, varefter ansvarig verksamhetschef lämnar ett yttrande till berörda patienter/närstående. Inkomna klagomål från patient eller anhöriga direkt till verksamheten registreras i avvikelse systemet och hanteras därefter av enhetschefer och när händelsen kräver de även av verksamhetschefen. På likartat sätt hanteras frågor och klagomål från anhöriga som inkommer till förvaltningsledningen eller stabspersonal och de återförs då till verksamheten för att hanteras via avvikelse systemet lokalt enligt ovan. Mellan januari och november 2015 inkom 111 klagomål till IVO där ärendena fördelade sig efter upptagnings ort enligt följande 45 ärenden i Kristianstadsområdet, 44 i Ystadområdet och 22 i Hässleholm. 21 av dessa ärenden kunde avslutas direkt utan utredning av IVO och 28 av dem avslutades efter utredningen med kritik. Flera ärenden hade eller fick en avvikelse registrerad. I ett ärende ledde utredningen till att man valde att Lex Maria anmäla händelsen och här fanns redan en egen interna anmälan i avvikelse systemet kring detta när IVO kontaktade verksamheten. 10.2. Patientnämnden Patientnämndsärenden hanteras av verksamhetschef och enhetschef och berörda medarbetare och återkoppling sker sedan till medarbetarna vid arbetsplatsträffar. I ett mindre antal fall blir även chefläkare inkopplad och även här kan händelseanalyser och Lex Maria initieras när behov finns. När det kan vara aktuellt informeras också patienten och anhöriga om LÖF. 2015 inkom 4961 ärenden till patientnämnden i Skåne. Dessa förmedlades sedan till respektive verksamhetschef och man har 5 veckor på sig att återkomma till patientnämnden med svar. Vid uppföljning med patientnämnden för att diskutera ärendehantering och inkomna patientnämnds ärende framkom att patientnämnden upplevde samarbetet med förvaltningen som gott och att 16

svarstider hålls med något enstaka undantag men upplevelsen från båda parter är att samarbetet fungerar väl. Vanligt förekommande orsaker till kontakt med patientnämnden var vårdplatsbrist, långa utredningstider i fram för allt cancersjukvården, försenade remisser och återbesökstider samt bekymmer relaterade till hyrläkare och bristen på kontinuitet. Bilden av detta såg likartat ut i Skånevård Kryh jämfört med resten av Skåne där problematiken var mycket snarlik. Totalt registrerade patientnämnden 482 ärende gällande Skånevård Kryh och de fördelade sig i stort efter sjukhusens och enheternas storlek. Fördelat på ort hade de 254 ärende gällande Kristianstads upptagningsområde, 133 gällande Ystad och 95 gällande Hässleholm. Tittar man regionalt i Skåne noterade patientnämnden att hela 26 % av ärendena gällde kommunikation och patientnämnden lyfte bemötande som en viktig fråga för vårdgivarna att fokusera på till kommande år då många förfrågningar till dem berör detta. 10.3. Synpunkter och klagomål Synpunkter från verksamheten ställs ibland direkt till chefläkare via brev eller telefon och besvaras då av denne ibland med särskilt utlåtande från den berörda verksamheten. Klagomål förmedlade via avvikelserapporter hanteras av enhets- och verksamhetschefer. Uppföljning av genomförda åtgärder sker internt i verksamheten till berörda enheter och ibland även till lokala patientsäkerhetsråden och vid större händelse styrgrupp patientsäkerhet. De åtgärder som beskrivs i handlingsplaner som upprättas vid händelseanalyser följs i första hand upp av chefläkare. Återföring av information sker antingen direkt till berörda eller via ansvarig verksamhetschef. 11. Sammanställning och analys Inkomna klagomål, frågor eller anmälningar från patienter, närstående, vårdpersonalen, IVO och patientnämnden går alla till berörd verksamhet för hantering. Vanligast är att ett ärende öppnas i vårt avvikelsesystem AvIC om det krävs vidare information, utredning och åtgärder. I enstaka fall kan det vara enklare frågor och då kan verksamhetschefen, chefläkaren eller enhetschefen direkt besvara frågor eller arrangera samtal med berörd personal, verksamhetschef eller enhetschef för att klargöra missförstånd eller oklarheter. Behöver ärendet utredas eller har en karaktär av systematiskt fel kan ligga bakom är man inom förvaltningen dock mycket måna om att det dessa ärende går in i avvikelsesystemet för hantering. Under 2015 gjordes ett flertal avstämningar av avvikelsesystemet med olika frågeställningar. Dels följde man det nya systemet för att titta på antalet rapporterade händelser i systemet men också hanteringen av ärendena och dess ledtider. Förvaltningsövergripande chefläkare gjorde en genomlysning vid två tillfällen under hösten där man identifierade hinder i ledtiderna. Man kunde på detta sätt identifiera bromsklossar i systemet och vidta konkreta åtgärder för att förbättra detta. Som exempel fann man att koordineringen vid några en- 17

heter fördröjde ärendehanteringen och då satte man in utbildnings och supportinsatser för att förbättra detta och uppmärksammade respektive verksamhetschef på problemet. Samma grupp initierade också utbildningstillfällen och informationskampanjer kring identifierade svårigheter och patientsäkerhetssamordnarna har under året haft en kontinuerlig tillgänglighet på telefon för användarna av avvikelsesystemet. 2015 gjordes också att antal utdrag ur avvikelsesystemet som låg till grund för dialoger, utbildningstillfällen och förbättringsarbeten. Ett fördjupningsprojekt följde under året läkemedelsavvikelser och har lett till särskilda förbättringar och beslut då systemavvikelser noterats. Några av dessa har också lyfts till regional nivå för åtgärder. I Skåne används dosexpedition i systemet PASCAL och med anledning av avvikelser noterade av bl.a. medarbetare, patientsäkerhetssamordnare, apotekare och ett lokalt patientsäkerhetsråd har ett sjupunktsförbättringsarbete avseende detta system tagits fram och sanktionerat av förvaltningsstaben för åtgärder. Man har också särskilt tittat på perifer venkateter (PVK) avvikelser och vårdrelaterade infektioner kopplade till dessa vilket initierades efter man hade noterat flera avvikelser gällande detta. Arbetet har lett till utbildningsinsatser från bl.a. chefssjuksköterskorna kring PVK märkning, användning och skötsel samt en pilotmätning av PVK vid Lasarettet i Ystad. Målet är att dessa sammantagna iakttagelser ska användas i ett nytt förbättringsarbete avseende PVK som lanseras under 2016. Även fallskador har varit föremål för en extra granskning i avvikelsesystemet och man har också tittat närmare på riskanalyser för fall och gjort en journalgranskning samt samkörning av avvikelsesystemet för att få mer kunskap kring fallskador. Ett bakgrundsmaterial kring fallskador med tillhörande lathund togs också fram. Utöver detta har regionen och förvaltningen haft ett antal parametrar för att följa säker vård som följts på månadsbasis och verksamheterna har vid två avstämningar under året fått återkoppla resultaten med kommentarer och vid avvikande resultat även handlingsplaner. 12. Samverkan med patienter och närstående Vid varje händelseanalys erbjuds patienter/närstående att medverka i en intervju för att få en vidare syn på händelseförloppet. Vidare erbjuds patienter/närstående ett personligt samtal med ansvarig verksamhetschef. När patienter kontaktar sjukvården med frågor eller klagomål erbjuds möjlighet till samtal med vårdpersonalen eller närmaste chef eller verksamhetschef beroende på ärende och man informerar alltid om LÖF vid vårdskada. När missnöje med vården uppstått i Skånevård Kryh ska patienten informeras om patientnämnden samt erbjudas kontakt för att klargöra problem eller åtgärd. Samtal och dialoger mellan enskilda patienter och vårdpersonalen, enhetschefer, chefläkare och verksamhetschefer sker också löpande vid frågor, kontak- 18

ter eller händelser och resultaten av dessa samtal och eventuella åtgärder brukar återkopplas till berörd grupp på t.ex. APT, patientsäkerhetsdialoger eller läkarmöten. Förvaltningen arrangerade vid två tillfällen på tre orter brukarsamverkan som är en dialog mellan verksamheterna och patientföreningarna vilket fått en positiv respons vid utvärdering och planeras även under 2016. Här har patienter och patientrepresentanter fått möta verksamhetschefer för dialog. Slutenvårdspatienter informeras om hur man kan undvika fall och tryckskador och patienter/närstående ges också hygienföreskrifter. Information till patienter och anhöriga har förbättrats genom införandet av informationsmaterialet Din säkerhet på sjukhus baserat på en engelsk förlaga. Materialet består av informationsblad och en affisch där det finns tips och goda råd om vad som är allra viktigast att tänka på för patienterna själva. Den nya patientlagen har tagits upp vid flera av våra utbildningar och här man särskilt tryckt på att patientens ställning har stärkts och tydliggjorts att man med lagen vill främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vi har fått en perspektivförskjutning där makten förskjuts från den medicinska professionen till patienten. I samband med smittperioder av t.ex. vinterkräksjuka och influensa har information till patienter och närstående gått ut lokalt via affischer och anslag i väntrum, entréer till våra vårdinrättningar och på avdelningarna tillsammans med instruktioner och handsprit. Man har också använt media (tidningar, radio och lokala TV nyheter) för informationsspridning till medborgarna i syfte att minska smittspridningen. Under året har vi på förvaltningen haft flera patientråd där förvaltningsledningen, representerat av bl.a. divisionscheferna, har haft dialog med patienter kring olika frågor och lett till flera nya förbättringsförslag. Även verksamheterna själva har haft olika projekt igång under året där patienter eller närstående bjudits in för att delta. Exempel på nya arbete är t.ex. att VO Barn och Ungdom har medverkat i ett vetenskapligt forskningsprojekt vars syfte är att utveckla och implementera ett föräldrastödjande interventionsprogram inom neonatalvård. Vid samma klinik har man haft träffar med föräldrar till hjärtsjuka barn där föräldrar stöttar och lär varandra tillsammans med barnhjärtsjuksköterska. Inom Habilitering och hjälpmedel har man haft ett projekt med webbaserad föräldrautbildning kring autismspektrum och de har haft patientsamverkan inom tre områden habilitering, tolkanvändare och anhöriga. Ett flertal läkare och sköterskor har också deltagit i samband med patientföreningars utbildningsdagar eller kvällar som gästföreläsare och i foajén till våra sjukhus har vi haft informationskampanjer för patienter och närstående på olika tema under året. 13. Resultat Regionens patientsäkerhetsindikatorer Målnivå Resultat Utlokaliserade patienter <0,5/100 vpl 1,04/100 vpl 19

Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) <330/1000 345/1000 Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete >90 % 89,3 % Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete 100 % 94,4 % Andel orala opioider >70% 73 % Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10% 8 % Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika >75% 75 % Överbeläggning <1/100 vpl 2,49/100 vpl Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 70 % 13.1. Överbeläggning/Utlokaliserade patienter Utfallet på 2,49/100 vårdplatser för överbeläggningar 2015 i sjukhusdivisionerna är en förbättring jämfört med motsvarande utfall 2,90 för 2014. Däremot är utfallet på 1,04/100 vårdplatser för utlokalisering för sjukhusdivisionerna en försämring jämfört med 2014, då motsvarande siffra var 0,82. Ökningen ses framförallt under januari till april då det var ett högt inflöde och calici-period och har sedan sjunkit gradvis. En felkälla i statistiken är att det förekommer att tillfälligt öppnade vårdplatser inte rapporteras korrekt i PASIS vilket leder till för hög siffra för överbeläggningar. Övergripande målsättning är att erbjuda patient med behov av vård på sjukhus, en snabb tillgång till vårdplats samt vård på avdelning med rätt medicinskoch omvårdnadskompetens. Redan 2014 bildades en styrgrupp för vårdplatser med syfte att förbättra vårdplatsarbetet i Kryh. Övergripande rutiner och handlingsplaner för vårdplatsutnyttjande har under våren 2015 utvärderats och reviderats enligt de nya regionala begreppen. Inför sommaren 2015 utformades en gemensam handlingsplan för Kryh där även chefläkarna detta år involverades då man befarade patientsäkerhetsrisker pga vårdplatsbristen och sjuksköterskebristen. Tidigare har det funnits lokala för varje sjukhus inom Kryh. Syftet med den gemensamma handlingsplanen är att tydliggöra att vårdplatserna är gemensamma inom förvaltningen och på så vis bidra till ett stärkt samarbete, jämnare flöden mellan sjukhusorterna samt ett lärande i organisationen. Handlingsplaner och ett stärkt samarbete mellan divisionerna medförde att sommaren 2015 blev bättre jämfört med tidigare somrar trots en sämre bemanningssituation. Öppnandet av observationsenheter på Centralsjukhuset Kristianstad och Ystad samt hembesöksbilen i Ystad har haft god effekt och förhindrat undvikbara inläggningar. Periodvis under våren, sommaren och vinter 2015 har det varit mycket ansträngda vårdplatssituationer på sjukhusen i Kryh och arbetet med att förbättra vårdplatssituationen har fortsatt under 2015. 13.2. Basala hygienrutiner och klädregler En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att upprätthålla en hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) i patientnära arbete. Vid den nationella mätningen våren 2015 uppmättes sammantaget i Kryh 20