Joséphine Orling Medicnskt ansvarig sjuksköterska ÄHN 2011:44 Patientsäkerhetsberättelse för år 2010 Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad 1
Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Vårdgivare Vårdgivarens skyldigheter Patientsäkerhetsberättelsens omfattning Verksamheter som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret Äldreomsorg Bostad med särskild service (SoL) socialpsykiatri Bostad med särskild service (LSS) Patientsäkerhetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetsindikatorer Avvikelserapportering Riktlinjer och rutiner Infektionsregistrering Apotekets kvalitetsgranskning Området bostad med särskild service för funktionshindrade 2
Inledning Kraven i Nya Patientsäkerhetslagen på att vårdgivaren årligen ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse till 1 mars är helt nytt. Eftersom ett sådant krav tidigare har saknats så har det endast i delar funnits en systematik för hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits inom ansvarsområdet. Tillsyn, uppföljningar, riktlinjer och rutiner samt avvikelsehantering har varit en del i patientsäkerhetsarbetet och är en del av Lidingö stads ledningssystem för kvalitet. Socialstyrelsen har i februari 2011 ännu inte utkommit med några föreskrifter eller allmänna råd om vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Därmed har ett urval av paragrafer från Nya Patientsäkerhetslagen fått utgöra grund för upplägget av 2010 års patientsäkerhetsberättelse. Bakgrund Den tidigare SFS 1998:531 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ersattes 2011-01-01 med SFS 2010:659 Nya Patientsäkerhetslagen. Syfte Syftet med Nya Patientsäkerhetslagen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälsooch sjukvård. Detta genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdgivare Med vårdgivare avses i denna lag statlig myndighet, landsting eller kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Vårdgivarens skyldigheter I tredje kapitlet framgår vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen upprätthålls. 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte omedelbar kan vidtas ska en tidsplan upprättas. Det är viktigt att vårdgivaren har ett system för insamling av gjorda iakttagelser om risker samt inte bara lägger sådant som redan hänt till grund för säkerhetshöjande åtgärder. inventeringar bör göras regelbundet och alltid vid införandet av ny teknik och vid organisationsförändringar. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 3
Anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen 5 Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig skada 7 En vårdgivare ska snarast anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person som har legitimation för ett yrke inom hälsooch sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten Skyldighet att informera patienter om inträffade vårdskador framgår i 8 Dokumentationsskyldighet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som har uppnåtts Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Ett av syftena med patientsäkerhetsberättelsen för att förstärka vårdgivarens kontroll över patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Vidare underlätta Socialstyrelsens tillsyn över verksamheten. Ett annat syfte är att tillgodose informationsbehov hos andra intressenter, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. I patientsäkerhetsberättelsen ska anges vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. Exempel på sådana åtgärder är att rutiner har förändrats, att utbildningsoch träningsmöjligheter har tillskapats eller att nya tekniska stödsystem har införts. Berättelsen ska också innehålla en beskrivning av vilka resultat som uppnåtts, exempelvis att följsamheten till rutiner har ökat. Bemyndiganden 11 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsberättelsens omfattning Denna för äldre- och handikappnämnden första patientsäkerhetsberättelse begränsas till att beskriva områden och resultat av hur kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvård har bedrivits inom ansvarsområdet under 2010. Kvalitetsarbete som är en del av patientsäkerhetsarbetet. Ett arbete som under 2010 i delar företrädesvis haft fokus på verksamheter som bedriver heldygnsomsorg för äldre. Även uppmärksammade risker ingår i patientsäkerhetsberättelsen, för att visa på och därmed kunna besluta om eventuella åtgärdsbehov föreligger så att omsorgstagarna tillförsäkras en god och säker vård inom ramen för det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. 4
Verksamheter som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret Patientsäkerhetsarbetet ska i Lidingö stad bedrivas inom alla verksamheter där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Det kan finnas vissa begränsningar hur kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ska fullgöras utifrån de olika verksamheternas inriktning och avtal. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar är enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18 upp till läkarnivå och omfattar särskilda boendeformer och dagverksamhet. Kommunen ansvarar även för habilitering och rehabilitering. Läkarinsatser är ett ansvar för landstinget. Äldreomsorg Egen regi och entreprenad (SoL 5 kap.5 ) Särskilda boende för äldre - Heldygnsomsorg Särskilda boende för äldre- Servicehus (i den omfattning den enskilde har behov av). Begränsningar finns i servicehus utifrån den fysiska miljöns utformning och möjligheten till kvarboende trots att mycket omfattande hälso- och sjukvårdsbehov kan finnas. Korttidsverksamhet Dagverksamhet för äldre (under den tid omsorgstagaren vistas i verksamheten) Enskild verksamhet (SoL 7 kap 1 p. 2) Särskilda boende för äldre - Heldygnsomsorg Korttidsverksamhet I avtalet ska det regleras hur den enskilde tillförsäkras en god hälso- och sjukvård. Uppföljningsansvar för den enskilde åligger placerande kommun. Bostad med särskild service (SoL) socialpsykiatri Egen regi (SoL 5 kap. 7 ) Viss begränsning finns i tillgänglighet och bemanning. Detta utifrån beviljat beslut och den fysiska miljöns utformning som träningslägenhet/satellitlägenhet kontra gruppbostad. Entreprenad- Det finns ingen sådan verksamhet inom Lidingö stad Enskild verksamhet (SoL 7 kap 1 p. 2) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar vid extern placering är avhängigt verksamhetens tillstånd och den enskildes biståndsbeslut. (SoL 7 kap 1 p. 2) I avtalet ska det regleras hur den enskilde tillförsäkras en god hälso- och sjukvård. I HVB Hem för vård eller boende (SoL 7 kap 1 p. 1) har kommunen inte något hälso- och sjukvårdsansvar. Kommunen skall i varje enskilt fall upprätta individuell plan enligt SoL. I den ska det framgå hur den enskilde tillförsäkras en god och säker vård med berörda aktörer. Uppföljningsansvar för den enskilde åligger placerande kommun och omfattningen av uppföljningen är avhängigt beviljat biståndsbeslut. Otydligheter/felaktigheter vid externa placeringar kan i dagsläget äventyra patientsäkerheten. 5
Bostad med särskild service (LSS 9.8, 9.9 och 9.10) Egen regi, (enskild verksamhet med avtal entreprenad) Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till läkarnivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18. Läkarinsatser är ett ansvar för landstinget. Kommunen ansvarar även för habilitering och rehabilitering. I Stockholms län med undantag för ett par kommuner så gäller den s.k Principöverenskommelsen (1994). Överenskommelsen innebär att landstinget utför det som åligger kommunen enligt HSL 18 utan kostnad för kommunen. Genom vårdval Stockholm åligger utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna den husläkarmottagning den enskilde valt att lista sig. Men MAS-ansvaret åligger kommunen. Begränsningar finns utifrån beviljad insats och tillgänglighet utifrån den fysiska miljöns utformning som särskild anpassad bostad/satellitlägenhet/serviceboende kontra gruppbostad. Enskild verksamhet Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till läkarnivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18. Läkarinsatser är ett ansvar för landstinget. Kommunen ansvarar även för habilitering och rehabilitering. I Stockholms län med undantag för ett par kommuner så gäller den s.k Principöverenskommelsen (1994). Överenskommelsen innebär att landstinget utför det som åligger kommunen enligt HSL 18 utan kostnad för kommunen. MAS-ansvaret ska framgå av avtalet. Externa placeringar utanför länet och där Principöverenskommelsen inte gäller är i dagsläget en gråzon som kan äventyra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsarbete Ansvarsfördelning Det ankommer på vårdgivaren att besluta om vem eller vilka som i vårdgivarens ställe ska svara för att skyldigheterna i 3 kap. 1-8 fullgörs. Äldre- och handikappnämnden som vårdgivare utser genom nämndbeslut verksamhetschef/-er som i verksamheterna ska ansvara för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom ansvarsområdet. Vilka verksamheter som omfattas, utsedda verksamhetschefer samt vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt Nya Patientsäkerhetslagen anmäls till Socialstyrelsens enligt de skyldigheter som framgår i gällande lagstiftning. Utsedd verksamhetschef för hälso- och sjukvården är vårdgivarens representant och är den som har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ansvarar för den löpande driften inom sitt område. Verksamhetschefens skyldigheter framgår i Hälso- och sjukvårdslagen 29 och 30. Förordning (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) verksamhetschef inom hälso- och sjukvården Anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen har äldre- och handikappnämnden delegerat till medicinskt ansvarig sjuksköterska. I ansvaret ingår utöver att anmäla, utreda händelsen och att informera anhöriga. 6
Ansvaret att till ansvarig nämnd anmäla om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom framgår i Hälsooch sjukvårdslagen 24 p.3. Samtliga uppdrag och ansvarsfördelning ingår i upprättade riktlinjer för hälso- och sjukvården. Kvalitetsindikatorer Inför 2009 fastställde Lidingö stads äldre- och handikappnämnd ett antal kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med en måluppfyllelse på 100 %. En del av dessa innebär att det ska göras riskbedömningar för att förbättra kvaliteten och därmed även öka patientsäkerheten. År 2010 genomfördes uppföljningen vecka 38 inom heldygnsomsorgen för äldre. bedömning - malnutrition Erbjuden munhälsobedömning bedömning - fall bedömning - trycksår Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsordinationer Tillgodose palliativ vård Uppföljningen visar även på verksamhetens följsamhet till upprättade riktlinjer och rutiner. Resultatet av kvalitetsindikatorerna finns sammanställda i rapport Dnr ÄHN 2011:26. Avvikelserapportering Avvikelsehantering är en del av vårdgivarens ledningssystem för kvalitet. Syftet med att rapportera avvikelse är att identifiera, analysera, åtgärda och följa upp händelser för att förhindra att de upprepas och är en del av varje verksamhets kvalitetsarbete. Ansvaret för enhetens kvalitetsarbete är den som är utsedd som verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Samtliga verksamheter där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar ska rapportera avvikelser till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Redovisning av inrapporterade avvikelser för år 2010 presenteras i en särskild rapport april 2011. Kvalitetsarbetet avgränsas företrädesvis på att analysera inträffade händelser men det brister i att identifiera risker och vidta för att förhindra en händelse. Riktlinjer och rutiner Ett flertal riktlinjer har under 2010 datoriserats. Detta för att säkerställa att tillgängliga dokument är det senast uppdaterade. Samtliga för riktlinjen tillämpliga hemsidor är i dokumenten länkade för att underlätta åtkomst. Svårigheter finns för riktlinjernas tillgänglighet för åtkomst av privata aktörer och timtidsanställd/inhyrd personal. Brist på denna tillgänglighet kan äventyra patientsäkerheten 7
Infektionsregistrering Infektionsregistrering görs på samtliga egenregiverksamheter oavsett inriktning inom äldreomsorgen sedan hösten 2009. En registrering som genomförs i samverkan med Vårdhygien. Vårdhygien sammanställer resultatet och återför det till kommunen. Sammanställningen för 2010 är ännu ej färdigställd. Apotekets kvalitetsgranskning Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering görs av apoteket på alla verksamheter där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar oavsett verksamhetens inriktning. Protokollen kvalitetsgranskningen ska användas för att förbättra kvaliteten i läkemedelshanteringen och därmed också förbättra patientsäkerheten. Föregående års protokoll följs upp vid den årliga kvalitetsgranskningen. Området bostad med särskild service för funktionshindrade Under 2010 har ett arbete påbörjats med att inventera omsorgsbehov hos omsorgstagarna och beviljade insatser/beslut i förhållande till boendeform och nuvarande boende (gruppbostad, servicebostad, särskild anpassad bostad). Ett arbete pågår med att kartlägga att det boende som omsorgstagaren har är i paritet med beslut. Ett boende som är avhängigt om kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar eller ej. Detta så att patientsäkerheten utifrån individuella hälso- och sjukvårdsbehov kan säkerställas. Oklarheter i beslut, boende medför att patientsäkerheten äventyras. 8