Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13



Relevanta dokument
KVALITETSRAPPORT 2014

Vux8 och Vux

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Specifika auktorisationsvillkor Villkor specifika för respektive auktorisationsområde

Årsrapport - Redovisning

Vuxenutbildning 46 skolor

Översikt över innehåll

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

LOKAL ARBETSPLAN

Bedömningsunderlag gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare

K V A L I T E T S G A R A N T I

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Kvalitetsredovisning läsåret Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Regelbunden tillsyn i Futurum

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Arbetsplatsförlagt lärande

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Vårt arbetssätt i vuxenutbildning

Rapport från utvärdering av sfi Återbesök Omsorgslyftet 15 maj 2012

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018

Ett kunskapscenter för vuxna

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Beslut för vuxenutbildning

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Anordnarträff

Beslut för vuxenutbildningen

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

utifrån huvudmannens perspektiv

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Beslut för vuxenutbildning

Rapport Utvärdering av SFI

Kvalitetsredovisning

Uppdrag till Statistik och utredningar avseende elevenkäter 2019


Kvalitetsredovisning Förskoleklass

OMRÅDESSPECIFIKA KRAV GN-2017/354

LOKAL ARBETSPLAN

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Årsrapport för avtalsåret

Kvalitetsrapport 2011/2012. ABF Stockholm Sfi

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Utbildningsinspektion i Komvux Värnamo, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Kvalitetsredovisning

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Beslut för vuxenutbildning

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Vuxenutbildning Nacka kommun

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för vuxenutbildning

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Kort om särskild utbildning för vuxna

Information till arbetsgivare Lärlingsakademin Skåne Nordost

Beslut för gymnasiesärskola

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Beslut för gymnasiesärskola

Tillämpningsanvisningar för anordnare av kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare

Beslut efter uppföljning av särskild utbildning för vuxna

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Syftet med yrkesvux. Vad är syftet?

Systematiskt kvalitetsarbete

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Beslut för vuxenutbildningen

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Tillämpningsriktlinjer för jobb- och utbildningsexperter. Tydliggörande av tillämpningsriktlinjer fastställda av arbets- och företagsnämnden.

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med introduktionsprogram

Bedömningsunderlag gymnasieskola

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Kvalitetsredovisning

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

KVALITETSREDOVISNING, Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Redovisning från Verksamhets- och Kvalitetsdialoger med jobb- och utbildningsexperter för vuxenutbildning i Nacka

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsrapport vuxenutbildning 2015

Uppföljning av kvalitetsredovisning, 2014

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Transkript:

Datum 1 (10) Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Arbets- och företagsnämnden nämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som anordnaren kommer att vidta för att utveckla verksamheten Ersätt kursiverad text i dokumentet med egen text! Chef Beskrivning av anordnaren Gunilla Eriksson VD/rektor SweJa Kunskapscenter AB grundades 1994 och har tre delägare (Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson). Från och med den 1 januari 2011 har SweJa betygsrätt för kommunal vuxenutbildning inom aktuella verksamhetsområden samt Sfi. Nuvarande verksamhet omfattar ca 800 årsstudieplatser i olika studieformer där den klassrumsbaserade undervisningen utgör ca 70 % och ca 30 % är distans. Av dessa utgör endast ca 1% Nacka elever. Vi startar utbildningar året runt med kontinuerligt intag efter överenskommelse med uppdragsgivare. Vi erbjuder utbildning på dag, kväll och distans, heltid och flex/deltid. I verksamheten fanns 2012/2013 ca 30 personal varav 23 lärare som alla med några få undantag har formell behörighet att undervisa inom kommunal vuxenutbildning. Ledning: Tre delägare, Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson. Styrelsen består av dessa tre samt ekonomisk rådgivare. VD/rektor, Gunilla Eriksson. Två utbildningsledare; Achilles French, område barn och fritid samt område vård och omsorg, Linda Svedberg, område gymnasial teoretisk och grundläggande utbildning. En av dessa deltar i rektorsutbildning sedan 201208. Administrativ chef och IT ansvarig, Joakim Bergquist Utbildnings- och marknadsansvarig, Monica Andersson Administration:

2 (10) Sex personer arbetar inom administrationen med intern och extern information, studie- och yrkesvägledning, studerandeadministration, marknadsföring och IT- samordning. Reception finns öppen fem dagar i veckan för information och service. Ekonomi: VD/rektor är övergripande ansvarig för verksamhetens ekonomi. För ekonomi, löne- och semesteradministration använder SweJa företaget Centera Outsourcing AB. Revision utförs av revisionsbyrå: Stockholm air revision AB Lärare: Lärarna har dokumenterad pedagogisk utbildning och flerårig erfarenhet av vuxenutbildning. I ämneslag finns speciallärare med magisterexamen. Utöver formell kompetens har några av våra lärare författat läromedel inom aktuella områden. Lärarna har också yrkeserfarenhet från de verksamheter som våra yrkesutbildningar berör. På så sätt kan vi stimulera kopplingen mellan teori och praktik och utveckla yrkeskunskapen. Studie- och yrkesvägledning, karriärvägledning SweJa erbjuder en studie- och yrkesvägledare som är väl förtrogen med vuxenutbildning och karriärutveckling. Tjänstens omfattning anpassas efter antal studerande. Under 2012/2013 var omfattningen 10 tjänst. Teknisk kompetens För övergripande teknisk support finns en IT-samordnare. Skolans webbplattform, It s learning, är ett arbetsverktyg för såväl personal som för de studerande inom alla studieformer. Den används både för undervisning och som kommunikationskanal. Lokaler Skolans lokaler är belägna i Liljeholmen med närhet till tunnelbana och bussar. I skolans närhet finns tillgång till flera lunchrestauranger och kaféer. Ett lunchrum finns där de studerande kan inta egen medhavd måltid. Här finns också smörgås- och kaffeautomat. I ljusa lokaler finns undervisningsrum, grupprum och samlingsytor. Trådlöst nätverk finns i samtliga lokaler. Skollokalerna är tillgängliga för de studerande mellan 08.00-17.00 alla vardagar och på kvällstid vid behov. Lokalerna är anpassade för funktionshindrade och hiss finns.

3 (10) SweJa har allt sedan starten 1994 bedrivit utbildning för vuxna på uppdrag av kommuner, landsting, arbetsförmedlingen och andra uppdragsgivare. Utbildningarna omfattade 2012/2013 yrkesutbildning inom Vård och omsorg, Barn och fritid, grundläggande Svenska som andraspråk (Sva) och Engelska samt Sva 1, 2, 3, Engelska 5, 6 samt Samhällskunskap 1b. SweJa har också auktorisation för Sfi inom Nacka kommun. Inga elever 2012/13 har gått utbildning inom Sfi i SweJas verksamhet. Validering av elevernas kunskaper ingår som ett naturligt pedagogiskt verktyg i alla våra utbildningar. Beskrivning av SweJa Kunskapscenters systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet omfattar det löpande arbetet, dokumentation, analys, uppföljning och förbättringsåtgärder. Det handlar om att ta reda på hur väl vi uppfyller våra åtaganden utifrån elevperspektiv, verksamhetens perspektiv samt uppdragsgivarnas perspektiv. Analys och uppföljning sker utifrån två begrepp - kvalitet och kvantitet. Vi arbetar regelbundet med interna utvärderingar av olika slag såsom riktade enkäter och kursutvärderingar. Alla elever får information om Planen mot diskriminering och kränkande behandling, övriga handlingsplaner samt rutinerna för hantering av klagomål i samband med kursstart. Alla klagomål dokumenteras och följs systematiskt upp liksom arbetet med övriga handlingsplaner. Arbetsplanen ligger till grund för den ständigt pågående utvecklingen av verksamheten samt till den kvalitetsredovisning som sammanställs en gång per år. Under planeringsdagar i juni diskuteras kvalitetsredovisningen för föregående år och mål samt riktlinjer för kommande år fastställs och utgör utgångspunkt för nästa års arbetsplan. Utbildningsledarna har det pedagogiska ansvaret för det fortlöpande arbetet i ämneslagen och genomförande av arbetsplanens mål samt dess uppföljning. Utvärdering av måluppfyllelse återkopplas till personalen och diskuteras på personalmöten, ämneslagsmöten, pedagogiska konferenser och planerings-/utvärderingsdagar. Det åligger varje enskild lärare och ämneslag ett kursutvecklingsansvar, baserat på erfarenheter och utvärderingar som framkommit under utbildningens gång. Eleverna ges möjlighet till återkoppling bland annat genom deltagande i studeranderåd och arbetsmiljöråd. Där diskuteras även förbättringsåtgärder och utveckling av utbildningen. Processen dokumenteras och återkoppling sker till uppdragsgivare årligen. Områden som analyseras utifrån ett kvalitativt perspektiv är: Kunskaper och lärande Bedömning

4 (10) Normer och värden Ansvar och inflytande Utbildning - arbete och samhällsliv Exempel på metoder som används vid kvalitativ analys Kursutvärderingar i slutet av varje kurs/hela utbildningen. Utvärderingen kan göras individuellt eller i grupp. I kursgrupperna förs också regelbundet diskussioner om normer, värden, ansvar och inflytande. I vissa kurser ingår studieuppgifter med utgångspunkt från Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Läraren dokumenterar och sammanställer utvärderingar och utvalda diskussioner. Studieplanen följs regelbundet upp av kursansvarig lärare i samtal med studerande och vid behov studie- och yrkesvägledare. Eventuella förändringar i studieplaneringen diskuteras utifrån måluppfyllelse och studieresultat. Nationella mål och betygskriterier genomgås nogsamt med eleverna vid kursstart samt följs upp vid individuella samtal med de studerande under utbildningens gång. Kursansvarig lärare ansvarar. Lärarna ger individuell feedback på varje redovisad studieuppgift och i dialog med eleven diskuteras fortlöpande studieresultatet. Eleverna får handledning och stöd för att nå målen. Vid kursens avslut sker återkoppling genom betygsamtal. Resultat och eventuella åtgärder dokumenteras i studieplanen i samråd med elev och studieoch yrkesvägledare. I de gymnasiala yrkesutbildningarna gör eleverna en utvärdering av praktiken och om det visar sig att verksamheten efter uppföljning inte svarar mot de krav vi ställer på god handledning och möjlighet att erbjuda en kvalitetssäkrad arbetsplatsförlagd utbildning, så används dessa verksamheter inte längre för praktik. För att säkerställa god handledarkompetens erbjuds handledarutbildning till verksamheterna. Lärarna genomför praktikbesök, vilket skapar en dialog mellan skola och verksamhet och utgör ett stöd till eleven i sin kunskapsutveckling. För säkerställa god kvalitet av APL platser finns praktiksamordnare för verksamhetsområdena barn- och fritid samt vård- och omsorg. Praktiksamordnarna har tillsammans med lärarna ett uppföljningsansvar av praktikplatserna. För att öka rättssäkerheten vid betygsättning arbetar lärarna med medbedömning. Rektor/utbildningsledare har regelbundet betygs- och bedömningskonferenser med kursansvariga lärare. Kvantitetsperspektivet kan läggas på områden som går att mäta i form av siffror, t.ex. antal avbrott under viss period, antal godkända betyg, antal slutförda utbildningar, antal studerande som fått arbete efter avslutad utbildning och antal nöjda med utbildningen. Områden som analyseras utifrån ett kvantitativt perspektiv är: Nöjd med utbildningen Betygsfördelning Frånvaro

5 (10) Studieavbrott och orsak Arbete efter avslutad utbildning Exempel på metoder som används vid kvantitativ analys Genom kursutvärderingar sammanställs och analyseras i vilken omfattning eleverna upplever sig nöjda med sin utbildning (minst 8 skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning) Betyg registreras och arkiveras. Betygen sammanställs och analyseras utifrån målet fler elever ska nå målen för utbildningen ( lägst 8 skall uppnå godkänt resultat/betyg). Frånvaro registreras och orsaker dokumenteras och rapporteras på begäran till uppdragsgivaren. Rutiner för avbrottsrapportering finns. Antalet avbrott samt orsaker till avbrott registreras och analyseras i kvalitetsrapporter. Sex månader efter avslutad yrkesutbildning genomförs en uppföljning om eleven är yrkesverksam inom sitt yrkesområde dvs. har erhållit arbete efter avlutad utbildning. Resultatet sammanställs och analyseras i kvalitetsrapporter. Anordnarens resultat och måluppfyllelse Arbetet har omfattat följande prioriterade förbättringsområden och mål 2012/13 1. Kunskaper 1:1 Studieplan En motiverande, enhetlig och lättillgänglig studieplan för elever, studie- och yrkesvägledare samt lärare Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats med att färdigställa en digital studieplan via vår lärplattform. Syftet har varit att skapa en lättillgänglig studieplan för eleverna. Samtidigt skall den vara lättillgänglig för berörd lärare och för yrkes- och studievägledare. Arbetet är påbörjat och endast ett begränsat antal elever har ännu varit med och testat planen tillsammans med läraren. I studieplanen finns elevens kontaktuppgifter och samtliga kurser eleven skall läsa samt kunskapskrav och mål. Ett utvecklingsarbete pågår där dialog förs med leverantör av plattformen för att ytterligare öka tillgängligheten för eleven att följa och utveckla sin studieplan. De elever som har testat den digitala studieplanen anser att de kan lättare följa sin kunskapsutveckling. Genom detta så kan också lärare tidigare finna de elever som behöver mer stöd för att nå målen. Det innebär också att de elever som vill nå högre måluppfyllelse lätt kan följa och förändra sin studienivå själv eller tillsammans med läraren. Resultatet från arbetet det första året visar på ett större intresse och mer motivation från eleverna som kan följa sin utveckling vad gäller enskild kurs och hela utbildningen. Läraren har också kunnat se en kvalitetsvinst då allt är samlat på ett ställe vilket skapar en helhetsbild för elev och lärare. Till detta kan

6 (10) läggas en tidsvinst och större effektivitet för kontakt med eleven och läraren samt studie- och yrkesvägledare. I det digitala dokumentet finns också all information från APL som eleven har genomfört. Genom att APL informationen och omdöme följer med i studieplanen säkerställs att läraren och eleven kan följa kunskapsprocessen för eleven inom APL. Handledarna ute i verksamheterna har även uppskattat digitaliseringen av APL omdömen. Den digitala studieplanen har också gett bra kvalitet och tydlighet vid överföring lärare emellan samt inte minst vid betygsättning. Distanselever kan/ska kunna genom detta digitala verktyg få följa sin individuella utveckling fastän de inte träffar lärarna så ofta personligen. Studieplanen bidrar till att eleven får en helhetssyn på sin egen kunskapsutveckling gentemot sina egna uppsatta mål. Bedöm måluppfyllelsen kort har målen nåtts eller inte, har verksamheten utvecklats mot målen eller inte? När det gäller måluppfyllelse är det ett alltför litet antal elever (ca 45st elever dag och distans), i ett fåtal kurser inom Barn och fritid som varit med i utvecklingsarbetet för att kunna se ett relevant målresultat. Men det kan konstateras att samtliga elever som deltagit är mycket nöjda med planen och vill gärna fortsätta. De lärare som arbetat med detta projekt är nöjda med planen eftersom man alltid kan få en helhetsbild av elevens kunskaper fastän man inte haft eleven i samtliga kurser. Läraren kan ta del av vilka mål eleven nått samt på vilken nivå. Utbildningen kan genom detta bli mer individanpassad för eleven. Dock återstår mer arbete för att tillgängligheten skall optimeras. 1:2 Tydliga rutiner och policy kring information och uppföljning av elevens kunskaper I Redovisning av gemensam brukarundersökning inom vuxenutbildning (18 kommuner), 2012 11 29 genomförd av KSL anges följande resultat för SweJa Kunskapscenter i jämförelse med andra anordnare. Undersökningen redovisas på www.swejakc.se I undersökningen deltog 243 elever från SweJa (56%) av hela SweJas elevantal. I undersökningen redovisas, under rubriken Lärande, att SweJa på en 5 gradig skala har ett resultat på 4,44 (genomsnitt 4,0), vilket ger en tredje plats i förhållande till andra anordnare. Exempel på frågor som redovisas inom området: Jag får det stöd jag behöver, Mina lärare berättar vad som krävs för att uppnå olika betyg, Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov. Resultatet stämmer väl överens med våra egna utvärderingar som genomförs efter varje kurs. Nedan redovisas ett urval av frågor från område Lärande i vår kursutvärdering. Sammanställningen omfattar svar från olika kurser inom Vård och omsorg samt Barn och fritid. 172 dagelever och 67 distanselever har besvarat frågorna. Frågeställning Stämmer helt Stämmer ganska Stämmer delvis Stämmer inte alls Kursansvarig lärare ger tydlig info. om kraven att nå kursens mål och Dag 87% Distans 65% 1 25% 3% 1

7 (10) kunskapskrav Jag har möjlighet att få individuellt stöd och hjälp av läraren Dag 76% Distans 6 15% 3 9% 1 Tillsammans med kursansvarig lärare utvärderar jag mina resultat Dag 7 Distans 57% 25% 33% 5% 1 Bedöm måluppfyllelsen kort har målen nåtts eller inte, har verksamheten utvecklats mot målen eller inte? Konstateras kan att SweJa har en god måluppfyllelse vad gäller uppföljning och information om elevernas kunskapsutveckling. Vår förhoppning är dock att vi ska nå upp till 9 nöjdhet under kommande år. Resultatet visar på en något mindre procentenhet som är nöjda med information och stöd inom Distansstudier (ca 65%, stämmer helt) mot (ca 8 stämmer helt) för dagstudier. 1:3 Betyg och bedömning skall ske på ett rättssäkert sätt och ge eleven möjlighet att nå sina mål. SweJa har medvetet under året arbetat med säkerställande av att bedömning och betygsättning sker på ett rättsäkert sätt. En policy för betygshantering har reviderats och utvecklats. Bland annat betygskonferens med rektor och sambedömning har använts som verktyg för att öka rättssäkerheten. De nationella proven sambedöms av minst två lärare för att säkerställa en så rättvis bedömning som möjligt. Förutom internt arbete för säkerställande av bedömning och betyg har SweJa deltagit i bland annat nätverk med andra anordnare där frågeställningar om betyg och bedömning diskuteras. Där diskuteras även bedömning i samband med APL. SweJa deltar också i regionalt programråd inom områdena Vård och omsorg och Barn och fritid. I dessa diskuteras nationella mål och riktlinjer för verksamhetsområdena samt branschkrav. Betyg och bedömning Antal genomförda kurser i Nacka kommun är totalt endast 50 aktiviteter. Varav 92% har uppnått E eller högre betygsnivå. För ytterligare betygsanalys krävs ett större elevunderlag. Bedöm måluppfyllelsen kort har målen nåtts eller inte, har verksamheten utvecklats mot målen eller inte? Målet att 86% av eleverna ska uppnå betyget E har uppnåtts (92%) under året och vi fortsätter sträva efter ytterligare högre måluppfyllelse. 2. Elevens ansvar och inflytande 2:1 Tydlig koppling mellan elev arbetsliv - kompetens Under året har SweJa startat Lärlingsutbildning som en del i arbetet med tydligare koppling elev arbetsliv kompetens. Utbildningen startade i oktober 2012. Totalt har under perioden 2012/13, 12 elever börjat

8 (10) läringsutbildning. I utbildningen har 2 st inom Vård och omsorg och 10st inom Barn och fritid deltagit. Eleverna har haft två veckors orienteringskurs innan placering på arbetsplats. I orienteringskursen läggs den individuella studieplanen upp och kontakter med arbetsplats ordnas. Elevens önskemål med studier och praktik styr val av studieform. Eleverna har varit en dag i skolan och fyra dagar på arbetsplatsen. När eleven är i skolan diskuteras erfarenheter från vad som hänt under veckan och vad som ska göras kommande vecka. Eleven reflekterar tillsammans med läraren kring kunskapskraven för kursen och hur eleven ska göra för att nå målen. Muntlig examination på teoridelarna kan också förekomma under dessa träffar. I trepartsamtalen ute på arbetsplatsen utvärderas och följs utbildningen upp och elevens och handledarens berättelser vävs samman av mentor för måluppfyllelse mot kunskapskraven i utbildningen. SweJa har tillsammans med 6 förskolor haft handledarträffar vid tre tillfällen under året. Träffarna har bland annat handlat om introduktion till lärlingsutbildningen, uppföljning och utveckling av handledarens roll. Vid sista tillfället genomfördes en utvärdering av hur handledaren upplevt tiden med lärlingen och olika förslag till förbättringar diskuterades. Resultatet av utvärderingen gav följande aktuella frågeställningar att utveckla vidare. Trepartsamtalet - samtalet ger möjlighet för verksamheten att berätta om elevens arbete i verksamheten, ge exempel som kan ligga till grund för bedömning - mentors roll är att ställa rätt frågor och exemplifiera för att följa upp enligt kunskapskrav och kursinnehåll - att bli sedd som elev, elevens berättelse viktig - samtalet bryter ner kraven och ger kunskap om kursen - förslag att trepartsamtalet äger rum i slutet av varje kurs för uppföljning samt introduktion till nästa kurs - samtalet kan då omfatta 30-60 minuter, kanske något längre första gången. Övriga kommentarer från handledarna Förslag och tankar till förbättringar och utveckling - skolans introduktion till verksamheterna inför lärlingsutbildningen mycket viktig och att den sker alldeles i början av utbildningen, informationsmöte - handledarträff tidigt där handledarens roll, diskuteras - förhållningssättet mot eleven, personalens syn på eleven som lärling - handledarträffar kanske en gång per termin för uppföljning där olika dilemma och tankar diskuteras - förslag att utarbeta en liten lathund för lärlingen på arbetsplatsen innehållande bland annat enkla regler, betydelse för delaktigheten i arbetet, ansvar m m - den kan också bli ett verktyg för alla i arbetslaget att diskutera utifrån Sammanfattningsvis konstaterades i utvärderingen att lärlingsutbildningen så här långt bland annat gett eleverna mer ansvar och självförtroende, språket har tränats och utvecklats. Vidare betonas vikten av att en fungerande kommunikation finns mellan elev arbetsplats och skola. Bedöm måluppfyllelsen kort har målen nåtts eller inte, har verksamheten utvecklats mot målen eller inte? Måluppfyllelsen vad avser lärlingsutbildningen har varit mycket god i avseende att samtliga lärlingar

9 (10) har fått erbjudande om jobb efter avslutad utbildning. Både elever och lärlingsplatserna har upplevt positiv utveckling av eleverna och deras kunskapsutveckling under utbildningen. Lärlingarna har upplevt utbildningen som positiv, och känner trygghet i en studieform som passar dem. Vi som utbildningsanordnare har stärkt våra kontakter med verksamheterna. Vi får kontinuerligt ta del av värdefull information kring verksamheterna och deras förutsättningar, och verksamheterna får också en värdefull inblick i skolvärlden och dess förutsättningar. Analys SweJa har under ett antal år arbetat målmedvetet med betyg och bedömning med utgångspunkt från elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Inför genomförandet av VUX12 hade personalen omfattande pedagogiska diskussioner och revideringar av kursinstruktioner för anpassning till nya betygsskalor och kunskapskrav. Under våren 2011 och hösten 2012 fokuserades fortbildning och kompetensutveckling på införandet av VUX12. Vi kan se av resultaten att det varit en mycket värdefull satsning. Olika arbetsformer har också testats för att tydliggöra elevernas kunskapsprogression bland annat genom digitalisering av studieplanen. En förhoppning är att utvecklingen av studieplanen också ska ge distansstuderande en större tydlighet kring kursinformation studieplanering. Ett behov som framkommer i vår egen enkätuppföljning. Lärlingsutbildningen som arbetsform är intressant och har gett fördjupade kunskaper om branschens behov och elevernas olika förutsättningar att nå kunskapskraven. Vi ser dock ett behov av att utveckla ytterligare arbetsformer för kontakten mellan skola och arbetsliv via den etablerade handledargruppen. En reflektion är att i vår målgrupp finns ca 9 kvinnor och ca 87% med svenska som andraspråk. Det innebär att vi i vårt arbete även fortsättningsvis måste liksom tidigare utgå från ett andraspråksperspektiv i samtliga våra utbildningar. Samarbetet med lärarna inom Svenska som andraspråk och övriga lärarna är viktigt att fortsätta utveckla. Starka sidor Lista de viktigaste områdena som anordnaren lyckats bra med, (baserat på resultat, måluppfyllelse och er analys) Kompetent och behörig lärarpersonal Hög andel lärarledd undervisning Hög tillgänglighet

10 (10) Hur verksamheten ska utvecklas Lista de viktigaste utvecklingsområdena (baserat på resultat, måluppfyllelse och er analys). Hur ska ni göra för att utveckla dem? Varför väljer ni dessa åtgärder? Utvecklingsområde Öka andelen nöjda distanselever Utvärdera och följa upp elevprocessen för mer kunskap om vuxnas lärande Åtgärder som kommer att vidtas Utveckling av den individuella studieplanen Kompetensutveckling inom vuxenpedagogik