Vux8 och Vux

Transkript

1 1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom Vux8 och Vux10 Årsrapport för avtalsåret Nu kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och de resultat som uppnåtts under avtalsåret, dvs. hösten våren Anvisningarna är relativt lika från föregående år med ett antal förtydliganden samt vissa justeringar. Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen inlämna en redovisning där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts. Rapporten bygger på data från avtalsåret Varje utbildningsanordnare har att förhålla sig till de i avtalen givna effektmålen samt överenskomna verksamhetsmål enligt nedan. Effektmål för vuxenutbildningen är att: Minst 80 % av de studerande i vuxenutbildningen ska uppnå godkänt resultat/betyg. Minst 80 % av de studerande ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Verksamhetsmål för vuxenutbildningen är att: Utbildningen ska vara flexibel och individanpassad. Studerande ska ges ansvar och inflytande över utbildningen. Studerande ska ges det stöd som krävs för att uppnå sina mål utifrån sin individuella studieplan. Utbildningsanordnare ska beakta principen om likabehandling i sin verksamhet. Er redovisning ska ge svar på huruvida dessa effektmål uppnås samt hur det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet fungerar hos er. Beställaren ska utifrån redovisningarna kunna identifiera vilka förutsättningar som finns hos den enskilde utbildningsanordnaren för arbetet med att nå de nationella målen, vilken genomgripande analys av resultaten som gjorts, hur arbetsprocesser utvecklats, bedöma resultat och måluppfyllelse samt vilka åtgärder för förbättring och utveckling som ni kommer att arbeta med under kommande år. I syfte att förtydliga och förenkla rapporterna ska redovisningarna skrivas i bifogade mallar; Ett avsnitt avser verksamhet/organisation samt det systematiska kvalitetsarbetet Ett avsnitt handlar om hur ni konkret arbetar med uppdraget I ett avsnitt beskriver ni er analys av uppnådda resultat samt i det sista avsnittet ska utvecklingsområden beskrivas.

2 2 Utöver dessa tre avsnitt ska ni i bifogade excelmall fylla i volym och resultat. Alla uppgifter avser alla kommuners sammanlagda volym respektive betygsnivåer. Anvisningar finns i den första fliken. Redovisningen enligt underlagen/mallarna samt exceldokumentet ska lämnas in till Eva Hedman i Huddinge samt Elisabeth Ryde i Stockholm senast den 20 september Endast en redovisning per utbildningsanordnare ska lämnas in, även om lokaler finns på flera platser i länet. Redovisningen avser alla 18 kommunerna. Under senare delen av hösten lämnar Beställaren en återkoppling till samtliga anordnare, individuella möten bokas in vid behov. I december planeras ett kvalitetsseminarium där uppnådda resultat kommer att presenteras. Frågor besvaras av rektor i varje kommun eller Elisabeth Ryde. På uppdrag av Vux8 och Vux10 Elisabeth Ryde ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Utvecklings- och utredningsstaben Telefon: elisabeth.ryde@stockholm.se

3 3 Verksamhet/Organisation Utbildningsanordnare: SweJa Kunskapscenter AB Organisation med ledningsfunktioner och ansvarsområden SweJa Kunskapscenter AB grundades 1994 och har tre delägare (Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson). Från och med den 1 januari 2011 har SweJa betygsrätt för kommunal vuxenutbildning inom verksamhetens programområden. Nuvarande verksamhet omfattar ca unika personer inom kommunal vuxenutbildning i olika studieformer där den klassrumsbaserade undervisningen utgör ca 70 % och ca 30 % är distans. Vi startar utbildningar året runt med kontinuerligt intag efter överenskommelse med uppdragsgivare. Vi erbjuder utbildning på dag/kväll, distans, heltid och flex/deltid. I verksamheten fanns 2012/2013 ca 26 anställda varav 19 lärare som alla med några få undantag har formell behörighet att undervisa inom kommunal vuxenutbildning. Ledning: Tre delägare, Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson. Styrelsen består av dessa tre samt ekonomisk rådgivare. VD/rektor, Gunilla Eriksson. Två utbildningsledare; Achilles French, område barn och fritid, vård och omsorg. Linda Svedberg, område gymnasial teoretisk och grundläggande utbildning. En av dessa har påbörjat rektorsutbildning Administrativ chef och IT ansvarig, Joakim Bergquist Utbildnings- och marknadsansvarig, Monica Andersson Administration: Sex personer arbetar inom administrationen med intern och extern information, studie- och yrkesvägledning, studerandeadministration, marknadsföring och IT- samordning. Reception finns öppen fem dagar i veckan för information och service. Ekonomi: VD/rektor är övergripande ansvarig för verksamhetens ekonomi. För ekonomi, löne- och semesteradministration använder SweJa företaget Centera Outsourcing AB. Revision utförs av revisionsbyrå: Stockholm air revision AB Lärare: Lärarna har dokumenterad pedagogisk utbildning och flerårig erfarenhet av vuxenutbildning. Utöver formell kompetens har några av våra lärare författat läromedel inom aktuella områden. I lärargruppen finns kompetens inom specialpedagogik. Lärarna har också yrkeserfarenhet från de verksamheter som våra yrkesutbildningar berör. På så sätt kan vi stimulera kopplingen mellan teori och praktik och utveckla yrkeskunskapen. Studie- och yrkesvägledning SweJa erbjuder en studie- och yrkesvägledare som är väl förtrogen med vuxenutbildning. Tjänstens omfattning anpassas efter antal studerande. Under 2012/2013 var omfattningen 100% tjänst. Teknisk kompetens För övergripande teknisk support finns en IT-samordnare. Skolans webbplattform, It s

4 4 learning, är ett arbetsverktyg för såväl personal som för de studerande inom alla studieformer. Den används både för undervisning och som kommunikationskanal. Inriktning/kursutbud/programutbud SweJa har allt sedan starten 1994 bedrivit utbildning för vuxna på uppdrag av kommuner, landsting, arbetsförmedlingen och andra uppdragsgivare. Utbildningarna omfattade 2012/2013 gymnasial yrkesutbildning inom Vård och omsorg, Barn och fritid, gymnasial teoretisk utbildning inom svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap och matematik samt grundläggande utbildning inom svenska som andraspråk (Sva), engelska och matematik. Ange ungefär i procent hur många av era elever som studerar på distans Ca 30% studerade på distans 2012/13 Utbildningslokaler inom Vux8 och Vux10 Skolans lokaler är belägna i Liljeholmen med närhet till tunnelbana och bussar. I skolans närhet finns tillgång till flera lunchrestauranger och kaféer. Ett lunchrum finns där de studerande kan inta egen medhavd måltid. Här finns också smörgåsoch kaffeautomat. I ljusa trivsamma lokaler finns undervisningsrum, grupprum och ytor för samvaro. Trådlöst nätverk finns i samtliga lokaler. Skollokalerna är tillgängliga för de studerande mellan alla vardagar och på kvällstid vid behov. Lokalerna är anpassade för funktionshindrade och hiss finns.

5 5 Det systematiska kvalitetsarbetet (max en sida) Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, enkäter, KSL;s brukarundersökning, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Beskriv särskilt hur personal och elever medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs. Analys och uppföljning sker utifrån två begrepp - kvalitet och kvantitet. Vi arbetar regelbundet med interna utvärderingar av olika slag såsom riktade enkäter och kursutvärderingar. Alla elever får information om Planen mot diskriminering och kränkande behandling, övriga handlingsplaner samt rutinerna för hantering av klagomål i samband med kursstart. Alla klagomål dokumenteras och följs systematiskt upp. Arbetsplanen ligger till grund för utvecklingen av verksamheten samt till kvalitetsredovisning. Under planeringsdagar i juni diskuteras kvalitetsredovisningen för föregående år och mål samt riktlinjer för kommande år fastställs och utgör utgångspunkt för kommande års arbetsplan. Utbildningsledarna har det pedagogiska ansvaret för det fortlöpande arbetet i ämneslag och genomförande av arbetsplanens mål samt dess uppföljning. Utvärdering av måluppfyllelse återkopplas till personalen och diskuteras på personalmöten, ämneslagsmöten, pedagogiska konferenser och planerings- /utvärderingsdagar. Det åligger varje enskild lärare och ämneslag ett kursutvecklingsansvar, baserat på erfarenheter och utvärderingar som framkommit under utbildningens gång. Eleverna ges möjlighet till återkoppling bland annat genom deltagande i studeranderåd och arbetsmiljöråd. Där diskuteras även förbättringsåtgärder och utveckling av utbildningen. Processen dokumenteras och återkoppling sker till uppdragsgivare årligen. Områden som analyseras utifrån ett kvalitativt perspektiv är: Kunskaper och lärande Bedömning Normer och värden Ansvar och inflytande Utbildning - arbete och samhällsliv Exempel på metoder som används vid kvalitativ analys Kursutvärderingar i slutet av varje kurs/hela utbildningen. Utvärderingen kan göras individuellt eller i grupp. I kursgrupperna förs också regelbundet diskussioner om normer, värden, ansvar och inflytande. I vissa kurser ingår studieuppgifter med utgångspunkt från Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Läraren dokumenterar och sammanställer utvärderingar och utvalda diskussioner. Studieplanen följs regelbundet upp av kursansvarig lärare i samtal med studerande och vid behov studie- och yrkesvägledare. Eventuella förändringar i

6 6 studieplaneringen diskuteras utifrån måluppfyllelse och studieresultat. Nationella mål och kunskapskrav genomgås nogsamt med eleverna vid kursstart samt följs upp vid individuella samtal med eleverna under utbildningens gång. Kursansvarig lärare ansvarar. Lärarna ger individuell feedback på varje redovisad studieuppgift och i dialog med eleven diskuteras fortlöpande studieresultatet. Eleverna får handledning och stöd för att nå målen. Vid kursens avslut sker återkoppling genom betygsamtal. Resultat och eventuella åtgärder dokumenteras i studieplanen i samråd med elev och studie- och yrkesvägledare. I de gymnasiala yrkesutbildningarna gör eleverna en utvärdering av praktiken och om det visar sig att verksamheten efter uppföljning inte svarar mot de krav vi ställer på god handledning och möjlighet att erbjuda en kvalitetssäkrad arbetsplatsförlagd utbildning, så används dessa verksamheter inte längre för praktik. För att säkerställa god handledarkompetens erbjuds handledarutbildning till verksamheterna. Lärarna genomför praktikbesök, vilket skapar en dialog mellan skola och verksamhet och utgör ett stöd till eleven i sin kunskapsutveckling. För säkerställa god kvalitet av APL platser finns praktiksamordnare för verksamhetsområdena barn- och fritid samt vård- och omsorg. Praktiksamordnarna har tillsammans med lärarna ett uppföljningsansvar av praktikplatserna. För att öka rättssäkerheten vid betygsättning arbetar lärarna med medbedömning. Rektor/utbildningsledare har regelbundet betygs- och bedömningskonferenser med kursansvariga lärare. Kvantitetsperspektivet kan läggas på områden som går att mäta i form av siffror, t.ex. antal avbrott under viss period, antal godkända betyg, antal slutförda utbildningar, antal studerande som fått arbete efter avslutad utbildning och antal nöjda med utbildningen. Områden som analyseras utifrån ett kvantitativt perspektiv är: Nöjd med utbildningen Trygghet och trivsel Betygsfördelning Frånvaro Studieavbrott och orsak Arbete efter avslutad utbildning Exempel på metoder som används vid kvantitativ analys Genom kursutvärderingar sammanställs och analyseras i vilken omfattning eleverna upplever sig nöjda med sin utbildning (minst 80% skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning) Kartläggning av eventuella kränkningar och trakasserier genomförs årligen i april månad i form av en enkät. Resultatet sammanställs och analyseras samt konkreta uppföljningsbara mål formuleras. Betyg registreras och arkiveras. Betygen sammanställs och analyseras utifrån

7 7 målet fler elever ska nå målen för utbildningen ( lägst 80% skall uppnå godkänt resultat/betyg). Frånvaro registreras och orsaker dokumenteras och rapporteras på begäran till uppdragsgivaren. Rutiner för avbrottsrapportering finns. Antalet avbrott samt orsaker till avbrott registreras och analyseras i kvalitetsrapporter. Sex månader efter avslutad yrkesutbildning genomförs genom stickprov en uppföljning om eleven är yrkesverksam inom sitt yrkesområde dvs. har erhållit arbete efter avlutad utbildning. Resultatet sammanställs och analyseras i kvalitetsrapporter

8 8 Specifika kvalitetsfrågor Lärarbehörighet och legitimation Ange andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen: 83% Hur avser ni att höja denna andel? (i förekommande fall) Hur säkrar ni kravet på att era lärare har/kommer att ha lärarlegitimation enligt lagstiftningen? Inledning Genom kompetensutvecklingsplan och fortbildningsplan organiseras kontinuerlig kompetensutveckling utifrån följande tre delar: gemensamt för verksamheten, utbildning för ämneslaget samt för den enskilde anställde. Den gemensamma kompetensutvecklingen föreslås delvis av skolledning och utbildningsledare men också av personalgruppen. Vägledande är styrdokument, åtaganden mot uppdragsgivare och resultat från utvärderingar. Fortbildningsplanen skall stimulera till vidareutbildning som är forskningsanknuten och aktuell inom det pedagogiska området. Rektor har årliga utvecklingssamtal samt lönesamtal med personalen för utveckling och uppföljning. 83 % av SweJas 19 anställda lärare 2012/2013 hade enligt SCB/Högskoleverket behörighet att undervisa inom gymnasial utbildning. Tre personer saknade delvis formell behörighet. En av dessa gick yrkeslärarutbildning hösten och våren En har ansökt för att gå yrkeslärarutbildning 2013/14 och en var vikarie. Genom utvecklingssamtal och individuell fortbildningsplan säkras kravet på lärarlegetimation enligt lagstiftelsen. Struktur för kompetensutveckling: - Kompetensutvecklingsplan/fortbildningsplan som uppdateras årligen. - Tid för samverkan i ämneslagen samt tid för intern utbildning finns inlagt i arbetstiden. - För att vidareutveckla sin kompetens och kontinuerligt fortbilda sig har personalen kontakter och utbyte av erfarenheter med arbetsplatser och nätverk (ex regionalt programråd, anordnarnätverk och dialoggrupper) kring de yrkesområden utbildningen leder till. - Varje anställd deltar individuellt eller i grupp i föreläsningar och kurser enligt kompetensutvecklingsplan på arbetstid. - Utvecklingssamtal genomförs årligen under tidig höst av rektor med befintlig personal för att säkerställa behörig kompetens inför kommande period. Lärarnas fortbildning och kompetensutveckling under 2012/2013 inom de olika verksamhetsområdena. Även 2012/13 har fortbildning och kompetensutveckling i första hand handlat om att fortsätta utveckla kunskapen och påbörja revidering av kursinstruktioner utifrån nya betygsskalor och kunskapskrav för anpassning till VUX12 samt nya grundläggande vuxenutbildningen med början första juli Det har inneburit bland annat : - Ett gemensamt fortsatt arbete med att utveckla och revidera kursinstruktioner och ytterligare anpassa dem efter VUX12. Ansvar: Ämneslag och utbildningsledare - Personal har deltagit i olika fortbildningsarrangemang som skolverket,

9 9 lärarhögskolan, Vux18 m fl arrangerat för att hålla sig uppdaterade inom respektive område. Ansvar: enskild lärare, ämneslag, utbildningsledare, skolledning - Att i utvecklingssamtal med rektor anpassa den individuella kompetensutvecklingsplanen så att den enskilde lärarens kompetens anpassas för att möta behovet inom sitt specifika område och möta kraven från lagstiftningen vad gäller lärarlegitimation. Ansvar: Skolledning/den enskilde läraren - Att i samverkan med andra utbildningsanordnare fortsatt föra diskussion om samsyn vad gäller bland annat bedömning och betyg samt validering. Ansvar: skolledning/utbildningsledare All personal inom SweJa använder och är väl förtrogen med teknisk datorkompetens och använder datorer som verktyg i undervisning och för kommunikation. Verktyget It s learning är ett arbetsverktyg för såväl klassrums- som distansstuderande. I SweJas målsättning finns och har funnits ett aktivt arbete med kompetensutveckling inom Svenska som andraspråk. Under de senaste åren har all personal genomgått fortbildning med externa föreläsare samt workshops under ledning av våra lärare i Svenska som andraspråk. Ett ständigt pågående arbete finns vad gäller betyg och bedömning bland annat utifrån ett andraspråksperspektiv. Där deltar lärare i svenska som andraspråk aktivt i betygskonferenser och i medbedömning vid behov i karaktärsämnen. Under våren 2013 har personalen deltagit i seminarium som anordnats av vux18 om betyg och bedömning av nationella prov. Studievägledning och studieplan Hur är studievägledningen organiserad? Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? Hur sker kartläggningen i samband med upprättandet av planen? Hur arbetar ni med validering? Hur sker uppföljningen av planen? Hur är studievägledningen organiserad? Redovisning SweJa erbjuder formellt behörig studie- och yrkesvägledare på plats som är väl förtrogen med vuxenutbildningens uppdrag. Omfattningen anpassas efter elevernas behov. Under 2012/2013 har funnits en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren utformar och fördjupar elevens studieplan samt ansvarar för att studieplanen revideras vid förändringar. Ett nära samarbete sker med elev, lärare och uppdragsgivare. I arbetet ingår också att vara kontaktperson gentemot CSN. Det kan handla till exempel om förändringar i studieplanen vad gäller avbrott, studieuppehåll, ansökningar om studiemedel. Studie- och yrkesvägledaren har också en viktig funktion vad gäller information och rådgivning för elever som kontaktar SweJa för studievägledning. Besöks- och telefontid finns med som viktiga delar i arbetet. I informationsansvaret ingår också att vid kursstart och inför sökperioder informera om studie- och yrkesvägledningen på SweJa och hur kontakt kan tas. Under 2012/13 har samverkan med specialpedagogen kring elever i behov av särskilt stöd utvecklats och formaliserats ytterligare. Studievägledaren ingår i det stödteam som finns inom SweJas verksamhet.

10 10 Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? För att säkerställa att alla har en individuell studieplan har SweJa ett administrativt datasystem där samtliga elevers studieplaner finns registrerade. I studieplanen finns de val av kurser som eleven skall genomföra. Här anges mål och studieinriktning, utbildningstid, verksamhetspoäng och studieform. I den fördjupade studieplanen dokumenteras också behov av extra stöd, tidigare kunskaper och erfarenheter, studieresultat/betyg, kompletteringar, dialog mellan lärare/studievägledare och elev, avbrott eller studieuppehåll samt i förekommande fall meritportfölj för validering. Hur sker kartläggningen i samband med upprättandet av planen? Valet av kurser och studieform är ofta klart när eleven kommer till SweJa. Vår studie- och yrkesvägledare säkerställer att valet överensstämmer med elevens önskemål. För de som inte har en studieplan upprättas en sådan. Förändringar görs i samråd med elev, lärare och uppdragsgivare och förs in i studieplanen. Vid varje kursstart sätter eleven sina individuella mål för kursen utifrån nationella kunskapskrav. I samband med utbildningens start genomför lärarna en intervju med varje elev där elevens erfarenheter, förväntningar och syfte med utbildningen diskuteras och dokumenteras. Vid behov dokumenteras språkkunskaper. I den individuella studieplanen planeras hur de uppsatta målen ska uppnås, exempelvis hur och när redovisning av uppgifter ska ske samt när praktik ska genomföras. Genom att mål och struktur konkretiseras i studieplanen kan eleven följa sin utveckling på ett tydligt sätt, vilket underlättar genomförandet av studierna. Uppföljning av studieplanen sker i form av samtal, minst en gång per kurs där elev och kursansvarig lärare samt vid behov studie- och yrkesvägledare deltar. I dessa samtal ges eleven möjlighet att förtydliga och förklara uppnådda resultat utifrån studieplanen. Resultat och eventuella åtgärder dokumenteras i studieplanen. I de fall den studerande är i behov av särskilda stödinsatser upprättas handlingsplan som dokumenteras i studieplanen. Validering För att säkerställa att genomförandet av validering sker på ett rättssäkert sätt följer SweJa branschspecifika riktlinjer och myndigheters nationella kriterier och riktlinjer som reglerar validering inom yrkesområdet. Vidare följer vi skolverkets nationella kriterier gällande föreskrifter för gymnasial vuxenutbildning i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i skollagen(sfs 2010:800), vuxenutbildningsförordningen, läroplanen för vuxenutbildningen samt ämnesplaner med kunskapskrav. Valideringen planeras utifrån varje deltagares förutsättningar och erfarenheter. Det kan innebära att vissa deltagare inte genomgår alla delprocesserna och tidsåtgång kan därför variera. Vid behov samarbetar flera validerare kring bedömning. Validering av praktisk kunskap sker i samarbete med branschkunnig personal inom vårdoch omsorgsverksamheter och barn- och fritidsverksamheter. Vid behov kontaktas även branschkunnig personal vid teoretisk validering. Valideringen inleds med en översiktlig kartläggning som syftar till att ge en övergripande beskrivning av den studerandes tidigare kunskaper och erfarenheter samt möjligheter till fortsatt validering. Nästa steg i valideringsprocessen är en fördjupad kartläggning vilken kan ske i form av en orienteringskurs/valideringskurs omfattande tre veckor. I denna görs bland annat en fördjupad genomgång av befintliga dokument, den studerande gör en självskattning,

11 11 teoretiska tester utförs och vid behov genomförs praktiska demonstrationer. Syftet är att kunna synliggöra kunskaper som den studerande verkligen besitter. Den fördjupade kartläggningen kan utmynna i intyg eller prövning mot betyg. Valideringsprocessen och resultatet dokumenteras i den studerandes individuella studieplan i form av en meritportfölj. Ansvar Studie- och yrkesvägledaren har det övergripande ansvaret för att upprätta och fortlöpande uppdatera studieplan/meritportfölj. Validerande lärare ansvarar för fördjupad kartläggning av kompetens, dokumentation av detta i form av kartläggningsdokument. Ansvar för återkoppling till deltagaren har validerande lärare i samverkan med studie- och yrkesvägledare. Kunskapsutveckling Hur får eleverna information om sin kunskapsutveckling? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande? Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Redovisning Informationen till eleven sker dels vid introduktion till varje kurs, där kursens mål och kunskapskrav diskuteras och förklaras. Eleven planerar i den fördjupade individuella studieplanen betygsnivå och önskemål utifrån sina förutsättningar och behov. Eleven kan via vår web-plattform It s learning följa sin kunskapsutveckling inom respektive kurs. Studieplanen följs regelbundet upp i samtal med eleven och eventuella förändringar i planeringen diskuteras utifrån måluppfyllelse och resultat. Lärarna ger individuell feedback på varje redovisad studieuppgift och i dialog med eleven diskuteras studieresultatet och kunskapsutveckling. Eleverna erbjuds handledning och stöd för att nå målen. Vid varje kursavslut sker en återkoppling genom bedömnings/betygs samtal. Resultat och eventuella åtgärder dokumenteras i studieplanen. Lärarna genomför minst två praktikbesök under utbildningen som utgör ett stöd för eleven i sin kunskapsutveckling samt handledaren i sin roll. Vid praktikbesöket följer läraren, i dialog med elev och handledaren, upp APL-målen och diskuterar elevens utveckling mot kommande yrkeskrav. I kurser inom Barn och fritid kommer eleverna in en gång i veckan till skolan för utvärdering av veckan som gått och planering av veckan som kommer. Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Hur samverkar ni med andra aktörer eller internt för att säkerställa att ni bedömer på rätt sätt? Redovisning Betygsättning en myndighetsutövning I bestämmelserna klargörs att det är läraren som har ansvaret att sätta betyg. Läraren gör vid betygsättningen en värdering av elevens studieresultat, en värdering som har stor betydelse för elevens möjligheter att komma in på andra utbildningar och för att få arbete. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt.

12 12 Policy för betygssättning inom SweJa Betygskonferens Rektor kallar till betygskonferens senast en och en halv vecka efter kursslut. Till betygskonferensen kan flera lärare kallas som har haft samma kurs. Betygsdiskussioner tillsammans med rektor och kolleger är ett led i kvalitetssäkring och rättvisetänkande för eleverna. Betygen fastställs för varje elev och efter betygskonferens skriver läraren betygsprotokoll. Lärarens förberedelse Eleven har rätt att få feed-back och bedömning på hur det går för henne/honom samt att komplettera sina uppgifter under kursens gång. I de fall delkurser finns skall omdöme/betyg sättas efter varje delkurs. Vid behov sker medbedömning av lärarkollega inom området och eleven har rätt till en second opinion gällande bedömning och betygssättning. Kursen är öppen för inlämning av uppgifter till och med sista kursdag och komplettering av mindre slag kan genomföras innan betygskonferens. Om sådan komplettering skall få genomföras ska särskilda skäl finnas och eleven ska ha kommit överens om detta med kursansvarig lärare innan kursen är slut. Innan betygskonferensen ska läraren ha meddelat eleven i betygsamtal vilket betyg/intyg hon/han har fått på kursen. Samtalet kan ske genom möte med eleven eller i förekommande fall via telefonsamtal. Eleven har också rätt till skriftligt meddelande om fastställt betyg/intyg. Till betygskonferensen ska kursansvarig lärare ha förberett betyg/intyg för varje elev. Läraren ska även redogöra för eventuella kompletteringar, avbrott och avbrottsdatum samt ska kunna motivera betygssättningen och bedömningen vid en diskussion. Efter betygskonferensen skriver läraren ett protokoll enligt mall. Arkivering av protokoll sker på därför avsedd plats. De nationella proven sambedöms av minst två lärare för att säkerställa en så rättvis bedömning som möjligt. Samtliga delar av proven bedöms och betyg på dessa fastställs enligt Skolverkets riktlinjer. Bedömningen på de Nationella proven utgör tillsammans med bedömning av elevens andra uppgifter/prestationer (muntligt och skriftligt) det underlag som läraren använder vid betygsättning av kursen. I individuella samtal med eleven presenteras och förklaras resultatet på provet sam elevens övriga uppgifter/prestationer. Förutom internt arbete för säkerställande av bedömning och betyg deltar SweJa bland annat i nätverk med andra anordnare där frågeställningar om betyg och bedömning diskuteras. Där diskuteras även bedömning i samband med APL. SweJa deltar också i regionalt programråd inom områdena Vård och omsorg och Barn och fritid. I dessa diskuteras nationella mål och riktlinjer för verksamhetsområdena samt branschkrav. Inflytande Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? Hur arbetar ni med flexibilitet och individanpassning? Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av särskilt stöd? Redovisning SweJas kunskapssyn vilar på att kunskap utvecklas i ett växelspel mellan de fyra olika kunskapsformerna: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De olika kunskapsformerna samspelar med varandra och utgör varandras förutsättningar i ett livslångt lärande. I

13 13 läroplanen betonas vikten av att utvidga och fördjupa de kunskaper de studerande har tillgodogjort sig i tidigare studier och knyta samman dessa med personliga livs och yrkeserfarenheter. I SweJas verksamhet bygger lärarnas ledarskap (arbetssätt) på ett förhållningssätt där eleverna är vuxna med livserfarenhet och skiftande kunskapsbakgrund. Förhållningssättet innebär att visa eleverna respekt och tilltro till att de kan och vill ta eget ansvar och ha inflytande över sina studier. Vår kunskapssyn och vårt förhållningssätt ligger till grund för arbetet med att utveckla elevernas möjligheter till ansvar och inflytande. I utbildningen ges eleverna ansvar och inflytande över: Val av studiegång och kurs Examinations- och redovisningsformer, tid och plats för detta, Upplägg gällande innehåll och studieuppgifter Anskaffning av praktikplats i samråd med praktiksamordnare och kursansvarig lärare Utveckling och förändring av studiemiljö och arbetsmiljö Revidering av Planen mot diskriminering och kränkande behandling Inför varje kursstart diskuteras och förtydligas mål, betygskriterier, värdegrund och arbetsformer. I den individuella studieplaneringen ges eleven möjlighet att ta ansvar och påverka sin utbildning genom val av kurser, studieform, studietakt och studiekombinationer utifrån sina personliga mål och önskemål. I dialogsamtal ges både eleven och läraren möjlighet att diskutera studieplanering, innehåll och metodik. Eleven kan påverka sina studier genom utvärdering och uppföljning under och efter kursens slut. Det sker genom enkäter och samtal. Resultatet sammanställs, återkopplas till eleven och blir underlag för förändring och åtgärder. Vid praktik har eleven möjlighet att välja praktikplats om denna motsvarar de kvalitetskrav och bestämmelser som ställs. I individuellt anpassade studier kan tid för praktik diskuteras i samråd med lärare. I studeranderådet träffas representanter från de olika kurserna tillsammans med skolledning och lärarrepresentant 2-3 ggr/år. Studeranderådet är ett forum där synpunkter och frågor gällande bl a undervisning, studiemiljö och arbetsmiljö tas upp. Här diskuteras och initieras eventuella föreläsare etc. som kan vara aktuellt för eleverna. Inför mötet har representanterna samlat och diskuterat aktuella frågeställningar i respektive kurs. Protokoll skrivs, och delges både elever och personal. I Arbetsmiljögruppen finns skyddsombud från elever och personal samt representant från skolledning. De träffas 2-3 ggr/år och behandlar frågor som rör den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för såväl elever som personal. Gruppen planerar och genomför uppföljning av fysisk och psykosocial arbetsmiljö utifrån utarbetat årshjul. Resultatet sammanställs och åtgärder bestäms. Beslut, fattade i arbetsmiljögruppen och studeranderådet, följs upp och genomförs av elever och personal. Under utbildningen processas Planen mot diskriminering och kränkande behandling i samråd med eleverna. Detta sker utifrån en modell där eleverna tillsammans med läraren diskuterar mål och sammanställer resultat. Sammanställningen utgör underlag för revidering av planen.

14 14 Struktur för elever i behov av särskilt stöd För elever med behov av särskilt stöd anpassas undervisningen och miljön så att den studerande ges möjlighet att nå sin mål. Lärarens ansvar ligger i att så tidigt som möjligt av elevens utbildning, helst redan vid första samtalet uppmärksamma om eleven har behov av stöd utöver den ordinarie undervisningen. Under 2012/13 har samverkan mellan specialpedagog och yrkes- och studievägledare utvecklats och formaliserats ytterligare och ett stödteam kring elever i behov av särskilt stöd har bildats. Teamets syfte är att vara rådgivande i utformning och upprättande av handlingsplan för enskild elev och handleda och reflektera tillsammans med läraren och komma fram till olika alternativa lösningar i undervisningen utifrån ett mer specialpedagogiskt perspektiv. Teamet har under året haft ett 10 tal ärenden som på olika sätt följts upp och utvärderats. Några har kunnat lösas genom handledning och råd till läraren och eleven medan i andra fall har kontakt tagits med resursteam inom Stockholm stad eller berörd kommun för vidare utredning. Vår ambition har varit och är att skapa en organisatorisk struktur för att bättre möta elevers olikheter i lärandet. Ett påbörjat arbete som kommer att fortsätta utvecklas under nästkommande år. En specifik arbetsgång för kartläggning och upptäckt av elever i behov av extra stöd i svenska språket finns utarbetad enligt följande: Förebyggande åtgärder och eventuell språkprofil Vid kursstart genomförs en fördjupad intervju med dokumentation av elevens behov. Om behov finns dokumenteras elevens språkkunskaper och en individuell studieplan upprättas I den individuella studieplanen finns dokumenterat elevens språkkunskaper i svenska samt andra språkkunskaper Eleven gör också en självskattning om sina språkkunskaper Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i svenska som andraspråk. Arbetsgång Individuell språkutvecklingsplan upprättas där elevens språkprogression dokumenteras och följs upp i momenten: tala, lyssna, skriva, läsa Specialpedagog tar tillsammans med lärare fram särskilt utformade övningar/uppgifter utifrån elevens individuella behov. Arbete med åtgärdsprogrammet sker utifrån delmål. Extra handledning och utökat språkstöd i språkverkstad erbjuds eleven vid ett tillfälle per vecka. Uppföljning sker var femte vecka tillsammans med berörda lärare. Specialpedagog och lärare i Svenska som andraspråk är med vid dessa samtal. Datorstöd Datorerna är utrustade med Uttals- och hörförståelseprogram, ordbok, rättstavningsprogram som är anpassat till Sva samt program för elever med läs- och skrivsvårigheter t ex uppläsningsprogram. Specialpedagogen har under 2012/13 bland annat deltagit i dialoggrupp kring elever i behov av stöd anordnade genom resursteamet Stockholm stad. Under hösten 2012 tog SweJas stödteam emot studiebesök från annan kommun kring arbetet med elever i behov av stöd.

15 15 Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor o Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan? o Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet? o När uppdaterades den/dessa? o Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående eventuella kränkningar och trakasserier? o Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning. Redovisning: I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs regelbundet en kartläggning av såväl den egna verksamhetens organisation och arbetssätt som elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningen görs en analys och konkreta uppföljningsbara mål formuleras. Här planeras också vilka insatser som skall genomföras under året samt vem som ansvarar för genomförandet. I det förebyggande arbetet ingår också att organisera verksamheten så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling uppdaterades juni Resultat av kartläggning 2012/2013 I april 2013 sammanställdes SweJas årliga kartläggning av eventuella kränkningar och trakasserier. Frågan ingår som en delfråga i den enkät som genomförs i april månad. 177 dagelever har besvarat frågan. Av resultatet framgår att 93% av eleverna inte upplever att de utsatts för kränkning eller trakasserier vare sig av personal eller andra elever. Av de som svarat ja på frågan framgår att några upplevt sig utsatta för trakasserier av andra elever och/eller vid något tillfälle upplevt sig utsatta vid samarbete och utbyte med andra elever i gruppen. Under året 2012/13 har ett fall av kränkning inkommit till skolledningen för åtgärd där eleven upplevt sig kränkt i kontakt med lärare. Resultatet av enkäten visar också att eleverna är informerade och känner till skolans klagomålsrutiner och vem de skall vända sig till i dessa frågor. Målsättningen under kommande år är fortsatt att ingen skall känna sig kränkt eller utsatt för trakasserier i skolans verksamhet. En översyn kommer också att genomföras av utvärderingsinstrument och frågeställningar vad gäller positiv studiemiljö. Systematisk hantering av klagomål Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål. Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Vad gör ni för att bemöta klagomålen? Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret? Redovisning: Om eleven anser att vi inte lever upp till våra åtagande vad gäller elevens möjligheter att nå uppsatta mål har vi en policy enligt följande: - Samtal mellan kursansvarig lärare och elev - Om problemet kvarstår förs ärendet vidare till utbildningsledare/rektor som tillsammans

16 16 med kursansvarig lärare och elev/deltagare analyserar problemet och beslutar om åtgärder - Åtgärderna följs upp och utvärderas enligt överenskommen tid. - Ärendet dokumenteras och arkiveras Klagomålsrutinerna är kända av eleverna och de får information om dessa varje kursstart. Rutinerna genomarbetas i Studeranderåd och kopplas till våra styrdokument och till elevernas rättigheter. De flesta klagomål löses gemensamt av lärare tillsammans med enskild elev eller grupp av elever och kommer inte alltid till ledningens kännedom. Eleven och/eller läraren avgör om ärendet skall gå vidare enligt klagomålsrutinen. Eventuella klagomål som går vidare till rektor/utbildningsledare kan vara specifika frågor kring betyg/bedömning, gruppstorlekar samt frågor kring fusk vid prov, Under läsåret 2012/2013 har 5 klagomål gått vidare till rektor. Ett klagomål har gällt upplevelse av kränkande behandling i kontakt med lärare. 4 fall har gällt frågor kring betyg och bedömning. Eventuella oklarheter och problem har klarats upp i trepartssamtal enligt vår modell för klagomål.

17 17 Analys av resultat Analys av betygsresultaten Analysera era betygsresultat utifrån ifylld excelmall, kommentera utvecklingen och trender. Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen? (I förekommande fall) Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? Flik 2 3 Betygsresultat Resultat och analys av grundläggande teoretiska kurser Svenska som andraspråk, engelska och matematik I nedanstående analys och kommentarer utelämnas matematik, eftersom SweJa totalt hade 2 elever 2011/2012, vilka båda uppnådde godkända betyg. Vi kan därför inte dra några slutsatser med det elevunderlaget. SweJa Kunskapscenter har under 2012/2013 förbättrat resultaten på grundläggande utbildning inom svenska som andraspråk och engelska där fler av våra elever uppnår godkända betyg. Resultat 2011/2012 Svenska som andraspråk grundläggande 20 % IG och 80 % G Engelska 12 % IG 88 % G Resultat 2012/2013 Svenska som andraspråk grundläggande 1 % F och 99 % E eller högre Engelska 2 % F 98 % E eller högre Vi kan se flera orsaker till det förbättrade resultatet. Här redovisas tre av dem. 1. Införandet av ny betysskala har medfört en utökad gradering i bedömning och betygsättning. Skolverkets tidigare mål och betygskriterier för godkända betyg begränsades till två graderingar (G, VG, ) medan nuvarande betygskala har fem graderingar (A, B, C, D, E) för godkända betyg. De nya kunskapskraven har mer nyanserade graderingar som tidigare inte funnits, exempelvis viss säkerhet, i någon mån, visst flyt och relativt. Det kan innebära att bedömningen enligt de nya kunskapskraven i förhållande till det tidigare betygsystemet kan leda till ökad andel godkända betyg. 2. En annan orsak kan vara att kursen (450 poäng) indelas i delkurser, där respektive delkurs har egna kunskapskrav, vilka är nivåanpassade. Kunskapsutvecklingen blir tydligare för både elever och lärare, eftersom man gradvis når målet för den nationella kursen Sva- grundläggande. Redan efter några veckor erhåller eleven ett betyg, istället för efter 20 veckor. Det leder också till ökad motivation och medvetenhet kring studierna. 3. Den tredje orsaken kan vara att vi har utvecklat och förbättrat såväl pedagogik och metodik som organisation kring hanteringen av delkurser. Vi har också vidareutvecklat vår introduktionsvecka för nystartande elever.

18 18 Resultat och analys av gymnasiala teoretiska kurser Svenska som andraspråk, engelska och matematik I nedanstående analys och kommentarer utelämnas matematik, eftersom SweJa totalt hade 3 elever 20111/2012, vilka samtliga uppnådde godkända betyg. Vi kan därför inte dra några slutsatser med det elevunderlaget. Resultaten för gymnasial utbildning inom svenska som andraspråk och engelska är oförändrade i jämförelse med föregående år. 2011/2012 uppnådde 90% godkända betyg och 2012/2013 uppnådde 88 % godkända betyg. Att vi har ett fortsatt positivt resultat beror till stor del på vårt kontinuerliga utvecklingsarbete gällande pedagogik och metodik, vår språkverkstad, rutiner och uppföljning av elever i behov av stöd, struktur och kursupplägg m.m. Resultat och analys gymnasial utbildning Yrkesutbildning Resultatet visar på en positiv utveckling av elevernas möjligheter att nå målen. 95% har uppnått godkänt eller högre betyg. Resultatet visar vidare att de flesta har nått målen för E (41%), D (18%) och C (20%). Färre har nått målen för A (7%) och B (9%). Intressant blir att efter kommande läsår göra en jämförelse utifrån de nya kunskapskraven. Resultat i redovisade specifika kurser SweJa har valt att redovisa betygsresultat från två kurser som är gemensamma för vård- och omsorg och barn- och fritidsområdet. Kurserna vi valt är: Den mest representativa kursen Hälsopedagogik, 100p och den näst mest representativa kursen Specialpedagogik 1, 100p. Betygsresultatet i dessa kurser stämmer väl överens med den totala redovisningen för gymnasial utbildning. Antalet som uppnått kunskapskraven motsvarande E eller högre ligger på 94% respektive 97%. Sammanfattning och analys Betygsresultatet 2012/13 ger oss en fingervisning om hur väl arbetet med betyg och bedömning utifrån de nya betygsskalorna och de nya kunskapskraven i VUX12 har fungerat under året. Det är första året som betygsskalorna används. Redan hösten 2011 påbörjade SweJa ett pedagogiskt utvecklingsarbete med revidering av kursinstruktioner och studieuppgifter för anpassning till VUX12. Lärarna har diskuterat i pedagogiska möten samsyn och kunskapssyn för bättre förståelse för elevernas förutsättningar och behov. Fortlöpande diskussioner har också förts kring bedömning och betyg utifrån de nya betygskraven. Här har också Svenska som andraspråksperspektivet haft betydelse. Under hösten 2012 hölls också informationsmöten för eleverna med genomgång av de nya kunskapskraven och betygsskalorna. Där fick eleverna tillfälle att mer övergripande få information om VUX12 och dess betydelse. Varje enskild lärare har också haft vid varje kursstart en genomgång och diskussion om de olika begreppen i betygskraven och dess betydelse. Exempel på kunskapskravens olika nivåer har framtagits och använts för att tydliggöra och skapa möjligheter för eleverna att nå målen. I handledningen har lärarna medvetet arbetat med att implementera de olika kunskapskraven vilket också torde ha bidragit till resultatet. Hur används nationella prov Nationella prov används inom angivna kurser enligt uppdragsgivarnas direktiv. Bedömningen på de Nationella proven utgör tillsammans med bedömning av elevens andra uppgifter/prestationer (muntligt och skriftligt) det underlag som läraren använder vid

19 19 betygsättning av kursen. I individuella samtal med eleven presenteras och förklaras resultatet på provet sam elevens övriga uppgifter/prestationer. Analys av avbrott Analysera kursavbrotten och reflektera över orsakerna till dessa. Hur arbetar ni för att minska avbrotten? Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? Analys av avbrott På grundläggande utbildning hade vi 2011/12, 17% avbrott. 2012/13 visar resultatet på 7%. Det är en kraftig skillnad och noteras bör att i 2011/2012 års redovisning av avbrott finns även elever som bytt grupp. Dessa är inte med i redovisningen för 2012/13. Vi kan ändå se en positiv utveckling vad gäller antalet deltagare som genomför sin utbildning. På gymnasial utbildning hade vi 12% avbrott 2011/ /13 visar resultatet på 6%. Även här ses en förbättring men noteras bör även här att i 2011/2012 års redovisning av avbrott finns även elever som bytt grupp. De orsaker till avbrott som anges mest är liksom föregående år personliga skäl vilket kan inrymma både sjukdom, vård av barn, graviditeter, svårt med ekonomi och tidsbrist pga. att man måste arbeta vid sidan om studierna. I utvärderingar anges också tidspress pga. av arbete och familjesituationen som skäl till att man inte är nöjd med sin egen arbetsinsats i studierna. För en del innebär det att man väljer att göra avbrott i stället för att kanske inte uppnå godkända resultat. Under året har SweJa med utgångspunkt från egna utvärderingar och KSL brukarundersökning hösten 2012 analyserat arbetssätt och flexibilitet i de olika studieformerna för att anpassa undervisningen till de olika behov och förutsättningar som eleverna har. Dialogen med eleven, studie- och yrkesvägledaren samt berörd kommun blir viktig för att eleven skall kunna nå sina mål. Analysera resultatet av brukarundersökningen som genomfördes via KSL Vilka åtgärder har ni vidtagit för att förbättra ert resultat, i förekommande fall? Hur kommuniceras resultatet med era anställda? Hur återkopplar ni till eleverna? Redovisning: Resultatet av brukarundersökningen har bearbetats vid olika tillfällen under året 2012/13. De olika delarna i rapporten har redovisats för eleverna, såväl gemensamt som i studeranderåd. Rapporten finns också tillgänglig på vår plattform It s learning och på hemsida. Personalen har i ämneslag och i olika pedagogiska möten analyserat och lyft fram specifika frågeställningar att arbeta vidare med. En analys av resultatet har omfattat målgruppen av elever som kommer till SweJa för utbildning. Analysen har utmynnat i bland annat diskussioner och reflektioner om förutsättningar och möjligheter för våra elever att nå sina mål. Arbetssätt och metoder har utvecklats och vikten av anpassning till målgruppen har blivit viktig. Att på olika sätt förtydliga och vara flexibel i såväl studieform, examinationer och undervisningen har aktualiserats. I dessa diskussioner finns också andraspråksperspektivet med som en viktig komponent då ca 89% av våra elever har svenska som andraspråk. Ett annat område som ligger till grund för analys är det faktum att i våra utbildningar ca 87% är kvinnor.

20 20 Ytterligare områden att arbeta vidare med och som framkommit i rapporten är: Elevens inflytande och att medvetandegöra eleverna om studieplanen och utveckla den.

21 21 Utvecklingsområden Utveckling Ange vilka tre-fem viktigaste utvecklingsområden ni kommer att arbeta med under kommande läsår. Beskriv vilka resultat ni förväntar er. Beskriv hur ni tänker följa upp arbetet. Redovisning: Utvecklingsområden 2013/ Verksamhetsmål: Studieplan En motiverande, enhetlig och lättillgänglig studieplan för elever, studie- och yrkesvägledare samt lärare Fortsätta arbetet med att skapa en mer lättillgänglig digital studieplan för eleverna. Samtidigt skall den vara lättillgänglig för berörd lärare och för yrkes- och studievägledare. Arbetet är påbörjat och endast ett begränsat antal elever har ännu varit med och testat planen tillsammans med läraren. Ett utvecklingsarbete pågår där dialog förs med leverantör av plattformen för att ytterligare öka tillgängligheten för eleven att följa och utveckla sin studieplan. Förväntat resultat Ökat inflytande för eleverna över sin studieplanering vad gäller enskild kurs och hela utbildningen. Eleverna får ökat intresse och mer motivation genom att kunna följa sin utveckling på ett konkret och tydligt sätt. Kvalitetsvinst för lärare och elev då allt finns samlat på ett ställe vilket skapar en helhetsbild för elev och lärare. Tidsvinst och större effektivitet för kontakt mellan eleven och läraren samt studie- och yrkesvägledare Beskriv hur ni tänker följa upp arbetet. Ett litet antal elever kommer under hösten och våren delta i pilotprojektet och dessa kommer genom intervju och enkät besvara relevanta frågor utifrån förväntat resultat. Utbildningsledare ansvarar 2. Verksamhetsmål: Eleven ska ges det stöd som krävs för att uppnå sina mål Fortsätta arbetet med att utveckla metoder för att snabbt identifiera elever i behov av stöd, utveckla stödteamets rutiner och funktioner Förväntat resultat - Fler elever med behov av extra stöd ska nå sina studiemål - Ökad kunskap om orsaker till att elever ej når uppsatta mål Uppföljning av arbetet I form av en enkät och genom intervjuer med elever som haft stöd av resursteamet utvärderas om deras möjligheter att nå målen ökat med de stödinsatser som erbjudits. Stödteamet ansvarar. 3. verksamhetsmål: Utbildningen skall vara flexibel och individanpassad - Fortsätta med att tydliggöra det pedagogiska arbetet vad gäller kursplanering och innehåll i respektive kurs liksom i utbildningen som helhet. Ett exempel kan vara att vi i vårdutbildningen parallellägger utvalda kurser för att ge eleven större möjligheter att sätta sina förvärvade kunskaper i ett sammanhang.

22 22 Förväntat resultat Att eleverna ska kunna följa och förstå sin läroprocess och hur den utvecklas under utbildningens gång. Att läraren genom parallelläggning av utvalda kurser ökar möjligheten till flexibilitet och individanpassning. Uppföljning av arbetet Arbetsmodellen kommer initieras under hösten 2013 och utvärderas och följas upp under våren En arbetsgrupp kommer att tillsättas och strukturer för utvärdering och uppföljning utarbetas under hösten Redovisningen är sammanställd av; Datum Underskrift Gunilla Eriksson VD/rektor