Presentation, Ture Ålander

Presentation, Ture Ålander Intresse för magen under specialistutbildningen gastroskopering Husläkare i Uppsala sedan 1996. Började 1996 insamla data för denna studie (GiCon) med allmänmed inst UU. Doktorand på CeFAM, KI sedan 2003, halvtidskontroll 2006

Funktionella kroppsliga symptom Medicinskt oförklarliga kroppsliga symptom (på engelska förkortat MUPS) (Burton C Br J gen Pract 2003, Robbins 1997) Vanliga kontaktorsaker: Finns vid cirka 25-50% av alla besök i primärvården, (Verhaak et al Fam Pract 2006) 2,5% av patienterna är återkommande (>3 ggr/år)

Funktionell magtarmstörning (FGID= functional gastrointestinal disorder) Funktionell magtarmstörning => saknar organisk orsak Delas huvudsakligen in i funktionell dyspepsi (FD) och irritabel tarm (IBS) Vanligt

Funktionell magtarmstörning Ofta kroniska besvär, varierar, överlappar Ofarliga efter utredning (FD Lindell 1995, IBS Owens1995) Sänkt livskvalitet Kostsamt

Definition av FD och IBS i Rome-processen 25% i >3 mån FD dysmotilitetslik, ulkuslik, ospec, IBS I 1991 II 1999 >=12 veckor inom senaste12 mån FD som Rome I IBS 1 dag/vecka >3 mån början >6 mån FD (PDS,EPS), IBS (D,C) 3dag/mån flera III 2006 Manning.Kruis Colin-Jones II-III

Funktionell dyspepsi (FD) Rome III Inga tecken på organisk sjukdom och Besvärlig uppkördhet efter måltid, tidig mättnadskänsla, smärta eller brännande känsla i epigastriet Uppkördhet efter måltid (eng. förkortning PDS) Epigastriellt smärtsyndrom (eng. förkortning EPS) Haft besvär minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna med början för mer än 6 mån sedan

Irritabel tarm (IBS) Rome III Inga tecken på organisk sjukdom och Återkommande buksmärtor eller obehag som samt minst 2 av: 1. Förbättras vid tarmtömning 2. Börjar med en ändring av utseende,form 3. Börjar med en ändring i tömningsfrekvens Diarré-dominerande (D-IBS) Förstoppnings-dominerande (C-IBS) Haft besvär minst 3 dagar/mån de senaste 3 månaderna med början för mer än 6 mån sedan

Förklaringsmodell Figur 1

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

Målsättning Att studera personer, inte bara patienter, med långvarig funktionell magtarmstörning i jämförelse med strikt symptomfria avseende: Samsjuklighet, benägenhet att söka primärvård, livskvalitet, rapportering av övergrepp och negativ uppfostran, med hänsyn till ålder, kön, utbildning, ångest, depression, personlighet, symptomtolkning och social uppbackning

Varför Östhammar? Finns ett utvärderat frågeformulär (ASQ) för funktionella magtarmstörningar och data från tidigare studier 1988-89,1995 Östhammars befolkning liknar Sveriges och är stabil över tiden, 1988 21,338 inv och 2007 21,421 inv Finns 5 vårdcentraler som invånarna använder i första hand. Finns datoriserade journaler

Metod Befolkningsstudie,tvärsnittsstudie Distinkta grupper av personer med och utan funktionell magtarmstörning Svenska medborgare 1995 i Östhammars kommun, födda 1909-74 på dag 3,12, 24: n = 1537 -> 1428 (109 avböjt 1988 +oid ) Utskick magformulär (ASQ) 1995: svarade n = 911 Samp Begr. Styr.

Studiegrupper Indelning i personer med funktionell magtarmstörning (FGID n=244, 26,8%) och symptomfria (SSF n=219) totalt 463 som erbjöds delta i en fortsättning vid 6 vårdcentraler 1996. Samtal + brev 353 (187 FGID, 156 SSF) kom och fyllde i magformuläret igen + nya frågeformulär och mätte längd, vikt och tog blodprov. Ny indelning: FGID n=141 och SSF=97 M D

Studiedefinitioner på långvarig funktionell magtarmstörning (FGID) och symptomfria (SSF) FGID: Funktionell dyspepsi och/eller irritabel tarm vid undersökningarna både 1995 och 1996 n =141 (49 dyspepsi, 17 IBS och 75 dyspepsi+ibs) SSF: Strikt symptomfria har inga magbesvär rapporterade i undersökningarna 1995 och 1996 samt uppgett inga tidigare magbesvär för de som deltagit i studierna 1988-89 n = 97 Dysp IBS Jfr Rome

Jämförelse, urval Tabell 1 Grupp (G) Urval År n Ålder mean (SD) Kön % män Utb.nivå 1 Första 1988 1156 48.9 (16.0) 50.4 3 (1-4) 2 Andra 1995 1428 49.9 (17.2) 49.9 3 (1-4) 3 Besvarat 1995 911 49.2 (16.46) 47.0 3 (1-4) 4 FGID 1995 244 45.5 (15.3) 36.1 3 (2-4) 5 SSF 1995 219 51.7 (17.6) 51.6 3 (1-4) 6 FGID 1996 141 45.7 (14.3) 34.0 3 (2-4) 7 SSF 1996 97 52.4 (15.3) 48.0 3 (1-4)

Frågeformulär Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Studie Magsymptom ASQ 40 100 FGID, SSF I-IV Vanliga symp. CSQA 30 95 Symptom, faktorer I Blandade - 20 92,4 Alkohol, tobak, kaffe, med.kunskap, medicin Förstämning HADS 7 91 Ångest, depression II-IV Övergrepp ABQ 8 98 Sexuellt, fysiskt, verbalt I III-IV Livskvalitet PGWB 22 99,6 Välbefinnande III-IV Retro

Frågeformulär forts. Förk. Frågor Svarsfr. % Variabler Uppfostran EMBU 46 86,6 Avvisande, överbesk. känslovarm Symptomhantering CSQ 48 89,9 Katastroftänkande IV Neuroticism EPQ-N 10 98,2 Neurotisk personlighet Kontroll MHLC 6 94,5 Intern, andra, slump IV Studie IV IV Social uppbackning ISSI 32 80,7 Tillgång,kvalitet på nätverk, nära kont. IV

Studie I. Psychological illness is commonly associated with functional gastrointestinal disorders and is important to consider during patient consultation: a population-based study. BMC Med. 2005 May 13;3(1):8. Målsättning: Studera vanliga symptom och demografiska faktorer

Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ) 30 symptom (CSQA)-Göteborg QoL instr. Intag av läkemedel, kaffe, alkohol och tobak Medicinsk kunskap Tidigare magsår Utbildning och tidigare läkarbesök för magbesvär genom svaren 1995 Analys: univariata jämförelser, explorativ faktoranalys, logistisk regression

Resultat Tabell 2 FGID % SSF % P Ålder 45,7 år 52,4 år Ej rel. Kvinnor 66 53 0.026 GI svårighet 4 0 <0.0005 GI konsulterat 72 8 <0.0005 Värktabletter 3m 77 34 <0.0005 Magmedicin 3m 32 1 <0.0005 Magsår tidigare 12 1 0.006 Ingen signfikant skillnad för BMI, utbildning, med. kunskap, intag av kaffe, alkohol eller tobak.

Symptomatologi FGID/SSF Figur 4

Figur 5 Symptomatologi sökare/ej sökt

Benägenhet för långvarig funktionell magtarmstörning Tabell 3 Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Justerat för ålder och kön Psykiska besvär FGID Oddskvot (95% CI) Referens 8,4 (4,0-17,5) SSF=1 Värk/trötthet 4,3 (2,1-8,7) SSF=1 Kroppsliga besvär 2,8 (1,3-5,7) SSF=1

Benägenhet för att ha svårare magsymptom n=232 Tabell 4 Estimatorer och konfidensintervall för ordinal logistisk regression. Justerat för ålder och kön OR (95% CI) Referens Konsulterat GI 12,3 (6,3-23,9) Ej kons.=1 Psykiska besvär 4,5 (2,4-8,4) Lite=1 Värk/trötthet 2,1 (1,1-4,2) Lite=1 Kroppsliga besvär 2,0 (1,1-3,8) Lite=1 Ålder 0,96 (0,94-0,99) Män 0,9 (0,5-1,7) Kvinnor=1

Benägenhet för konsultation för magbesvär n=232 Tabell 5. Estimatorer och konfidensintervall för logistisk regression. Psykiska besvär Oddskvot (95% CI) Referens 2,2 (1,2-4,0) Lite=1 Magbesvär 2,0 (1,1-3,8) Ålder 1,0 (0,99-1,0) Lite=1 Män 0,7 (0,40-1,3) Kvinnor=1

Huvudfynd i studie I Personer med långvarig funktionell magtarmstörning : Har mycket besvär av olika symptom utanför magregionen fr.a. värk, trötthet, oro, irritabilitet, ryggvärk,huvudvärk Tar oftare värktabletter än magmedicin Tre riskfaktorer: psykologiska, värk/trötthet och kroppsliga besvär Sökare för magbesvär har mer psykologiska besvär än icke sökare

Studie II. Functional gastrointestinal disorder is associated with increased non-gastrointestinal healthcare consumption in the general population. International Journal of Clinical Practice. 2008;62(2):234-40. Målsättning: Studera samsjuklighet och primärvårdskontakter

Frågeformulär: Magsymptom (ASQ) Metod Ångest, depression (HADS) Östra delen av Östhammar (n=9959) Datorjournaler ICD-9 studerade 1996-97 Diagnoser (ICD-9), telefonkontakter, läkarbesök, recept, remisser, sjukskrivning Analys:univariat och log regression

FGID n=71 SSF n=48 *OR FGID (SSF=1) P (95%CI) Antal och benägenhet för läkarbesök, telefonkontakter, recept och remisser. Läkarbesök n=410 Mean 95% CI Telefonkon. n=103 Mean 95% CI Recept n=552 Mean 95% CI Remisser n=34 Mean 95% CI 4.2 3.2-5.3 1.1 0.8-1.5 6.0 4.3-7.8 0.3 0.2-0.5 2.3 0.5 3.7 0.2 1.5-3.1 0.2-0.8 1.8-5.6 0.1-0.4 P 0.004 0.004 0.02 0.4 3.5 3.4 2.4 1.6 0.007 0.008 0.036 0.30 (1.4-8.6) (1.4-8.3) (1.1-5.5) (0.6-4.2) * Oddskvot justerat för ålder, kön, utbildning, ångest och depression

Antal och benägenhet för sjukskrivning, diagnoser, ångest och depression FGID n=71 SSF n=48 P (Mann- Whitney) OR* FGID (SSF=1) P (95%CI) Sjukskrivn. n=56 Mean 95% CI Sjukdagar n=1204 Mean 95% CI Diagnoser n=247 Mean 95% CI Ångest Mean(me dian) 95% CI Depression Mean(media n) 95% CI 0.6 0.1-1.1 13.2 0-31 2.5 2.0-3.0 6.2 (6) 5.2-6.3 3.9 (3) 2.9-4.0 0.3 5.5 1.5 3.2 (3) 1.5 (1) 0-0.7 0-14 1.0-2.0 2.9-3.5 1.3-2.1 0.2 0.5 0.002 <0.0001 0.0001 1.6 0.69 (0.4-5.7) 0.71 0.70 (0.1-4.1) 2.9 0.022 (1.2-7.3) 11.5 0.025 (1.4-96) 5.2 0.038 (1.1-25) * Oddskvot justerat för ålder, kön, utbildning, ångest /depression

Figur 6

Huvudfynd i studie II Personer med långvarig funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Dubbelt så många läkarbesök, telefonsamtal, recept och diagnoser Mer ångest och depression Läkarkontakter som i 97% beror på sjukdomar utanför magregionen Ingen sjukdomsgrupp som dominerar

Studie III. Abuse in Women and Men with and without Functional Gastrointestinal Disorders. Digestive diseases and sciences. 2007 Nov 30. Målsättning: Studera rapporterad förekomst av sexuella, fysiska och emotionella övergrepp samt livskvalitet

Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ): FGID, SSF Livskvalitet (PGWB): 22-132 107/108 Ångest, depression (HADS): 0-21 10/11 Övergrepp (ABQ): Fysiska, sexuella och emotionella som barn<=13 år eller vuxen > 13 år Analys: univariata jämförelser, logistisk regression

Tabell 8a Livskvalitet, ångest och FGID (n=141) n (%) depression SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Livskvalitet 2 96.8 114.6 <0.0001 96.8 96.6 0.963 Ångest 1 13 (10.0) 0 (0.0) 0.002 5 (7.5) 8 (13.1) 0.507 Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) 0.319 3 (5.4) 2 (4.3) 0.942 1 Pearson Chi 2 test 2 Student s t-test p

Tabell 8b Rapporterade övergrepp FGID (n=141) n (%) som barn SSF (n=97) n (%) p* Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Sexuellt 19 (13.9) 3 (3.1) 0.006 16 (16.5) 3 (7.9) 0.196 Fysiskt 15 (11.0) 3 (3.2) 0.029 14 (14.4) 1 (2.6) 0.050 Emotionellt 37 (27.4) 15 (16.1) 0.046 32 (33.7) 5 (13.2) 0.017 Något 43 (31.4) 18 (18.8) 0.031 37 (38.1) 6 (15.8) 0.012 * Pearson Chi 2 test p*

Rapporterade övergrepp som vuxen Tabell 8c FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p* Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) p* Sexuellt 17 (12.4) 2 (2.1) 0.005 14 (14.4) 3 (7.9) 0.303 Fysiskt 3 (2.2) 1 (1.1) 0.513 3 (3.1) 0 (0.0) 0.273 Emotionellt 32 (23.7) 5 (5.4) <0.001 24 (25.3) 8 (21.1) 0.608 Något 40 (29.2) 8 (8.3) <0.001 30 (30.9) 10 (26.3) 0.598 * Pearson Chi 2 test

Tabell 9 Rapporterade övergrepp kvinnor och män Barndom Vuxen Övergrepp Kvinnor Män Kvinnor Män n FGID / n SSF p* Sexuellt 18 / 3 0,027 1 / 0 1 Fysiskt 11 / 1 4 / 2 0,048 0,876 Emotionellt 26 / 5 11 / 10 0,021 0,937 Något 32 / 7 11 / 11 0,006 1 * Fisher s exakta test 14 / 2 0,044 2 / 0 0,403 24 / 2 0,001 31 / 4 <0,001 3 / 0 0,331 1 / 1 1 8 / 3 0,343 9 / 4 0,382

Huvudfynd i studie III Personer med funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Sänkt livskvalitet och mer ångest Ökad frekvens rapporterade övergrepp hos kvinnor Funktionell magtarmstörning och ångest kan ha samband med tidigare övergrepp Sökare för magbesvär rapporterade oftare tidigare övergrepp än icke sökare

Studie IV. Memories of parental rearing: association with functional gastrointestinal disorder in the general population. Målsättning: Studera förekomst av negativ uppfostran från modern och fadern, med hänsyn till ålder, kön, utbildning, ångest, depression, livskvalitet, neuroticism, sjukdomshantering, social uppbackning och typ av smärtkontroll

Frågeformulär: Metod Magsymptom (ASQ) 141 FGID, 97 SSF Uppfostran (EMBU) avvisande, överbeskyddande, emotionell Övergrepp (ABQ), livskvalitet (PGWB), ångest, depression (HADS), coping (CSQ), locus of control (MHLC), social uppbackning (ISSI) Analys: univariata jämförelser, logistisk regression

Resultat Tabell 11b Variabel FGID (n=141) v (SE) SSF (n=97) v (SE) p* **Oddskvot (95% CI) Neuroticism 12,8 (0,20) 10,8 (0,14) <0,0001 Ej relevant Katastroftänkande 9,0 (0,57) 7,1 (0,76) <0,05 1,14 (0,59-2,18) Sociala kontakter 5,7 (0,16) 6,2 (0,21) <0,05 0,62 (0,32-1,21 Adekvata kontakter 6,2 (0,21) 7,1 (0,18) <0,005 1,17 (0,60-2,30) Nära relationer 2,5 (0,06) 2,6 (0,08) ns Bra relationer 7,9 (0,25) 9,4 (0,12) <0,001 0,55 (0,26-1,19) Intern kontroll 23,5 (0,36) 24,5 (0,48) ns ns Kraftfulla andra 21,4 (0,55) 22,5 (0,83) ns Ns Slumpen 19,4 (0,54) 20,9 (0,74) ns Ns * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

Grad och benägenhet för olika uppfostran för FGID/SSF Tabell 11a Föräldrars uppfostran FGID (n=141) v (SE) SSF (n=97) v (SE) p* Oddskvot** (95% CI) SSF=1 Mor Avvisande 8,0 (0,25) 6,9 (0,14) <0,005 1,84 (0,98-3,45) Kärleksfull 16,3 (0,39) 17,0 (0,41) ns ns Överbeskydd 18,1 (0,39) 16,9 (0,37) <0,05 ns Far Avvisande 8,0 (0,25) 7,0 (0,21) <0,005 2,3 (1,21-4,38) Kärleksfull 15,2 (0,39) 16,4 (0,45) 0,05 ns Överbeskydd 16,8 (0,36) 16,3 (0,37) ns ns * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

Grad och benägenhet för olika uppfostran för sökare/icke sökare Tabell 11 Variabel Sökt GI (n=99) v (SE) Ej sökt GI (n=39) v (S) p* **Oddskvot (95% CI) Icke sökare=1 Mor avvisande 8,1 (0,31) 7,0 (0,13) <0,05 0,82 (0,35-1,92) Far avvisande 8,3 (0,33) 7,0 (0,14) <0,005 1,47 (0,65-3,34) Neuroticism 12,8 (0,24) 11,3 (0,16) <0,0001 Ej relevant Tillgiven någon 2,4 (0,07) 2,7 (0,07) <0,005 Adek. tillgivenhet 8,0 (0,30) 8,9 (0,18) <0,05 0,60 (0,23-1,52) * Mann-Whitney rank-sum test ** Justerat för ålder, kön och neuroticism

Benägenhet för funktionell magtarmstörning FGID *Oddskvot (95% CI) SSF Neurotisk pers. 3,15 (1,54-6,43) 1 Avvisande far 2,01 (1,04-3,88) 1 Livskvalitet 0,21 (0,10-0,42) 1 *Logistisk regression, ålder, kön, ångest, depression, övergrepp, social integration togs bort för att de inte påverkade modellen

Benägenhet för konsultation för magbesvär Sökt för magen Oddskvot (95% CI) Icke sök=1 Övergrepp i barndomen 3,87 (1,27-11,18) 1 Nära relationer 0,18 (0,06-0,57) 1 Bra relationer 0,37 (0,14-0,96) 1 * Logistisk regression, ålder, kön, ångest, depression, livskvalitet, uppfostran, neurotisk personlighet togs bort för att de inte påverkade modellen

Huvudfynd i studie IV Personer med funktionell magtarmstörning har i jämförelse med personer utan magbesvär: Rapporterade mer avvisande uppfostran från föräldrarna En rapporterad avvisande uppfostran, neurotisk personlighet och låg livskvalitet är oberoende tre riskfaktorer Rapporterade övergrepp i barndomen och brist på nära relationer är oberoende riskfaktorer för att söka läkare för magbesvär

Sammanfattning Doktorsavhandlingen visar att personer med långvariga funktionella magtarmstörningar ofta har: Psykologiska besvär, värk och trötthet Ökat sjukvårdsutnyttjande Kvinnor kan ha varit utsatta för övergrepp Samband kan finnas med en avvisande uppfostran och brist på nära relationer

Ont i nervknutan

Begränsning i studierna Tvärsnittsstudie kan visa på samband, inte ange orsak Urvalet begränsat vilket inte gör det möjligt att undersöka undergrupper Data är från 1996 Definitionerna kliniskt relevanta och har överensstämmelse med dagens Formulären som använts moderna idag Åter

Styrka med studierna Befolkningsstudie - undviker selektionsfel Magsymptomformuläret validerat i samma befolkning Upprepade mätningar för personer med funktionella magbesvär 1995 och 1996 och för symptomfria: 1998,1989,1995 och 1996 ger distinkta studiegrupper Åter

Studiedefinition av funktionell dyspepsi enligt ASQ De senaste 3 månaderna besvärats av: obehaglig fyllnadskänsla efter måltid, rapningar, uppstötningar, tidig mättnadskänsla, illamående, kräkning, halsbränna, smärta bakom bröstbenet eller uppblåsthet SAMT minst ett av 11 smärtindikatorer (sveda, värk, smärta, ömhet, knip, hugg, håll, kramp, kolik, sugningar, klump/knut) SAMT lokalisation var som helst utom nedre delen SAMT ej samtidig IBS (blir då klassad som IBS) Åter Torso

Studiedefinition av irritabel tarm enligt ASQ De senaste 3 månaderna besvärats av: Obehaglig fyllnadskänsla efter måltid, känsla av ofullständig tarmtömning, magsmärtor i samband med tarmtömning, magsmärtor som lindras efter tarmtömning eller besvärande uppblåsthet SAMT förstoppning, diarré eller omväxlande SAMT minst en av de 11 smärtindikatorerna SAMT lokalisation var som helst i buken Åter

Studiedefinition jämförelse med Romedefinitionen FD: Något vidare lokalisation och något striktare smärtsymptom IBS: lika En övergripande överensstämmelse av 95,2% för funktionella magtarmstörningar (FD+IBS) för Rome II Striktare i duration: 2 mätningar med ett års intervall Åter

Magsymptom (ASQ) Reliabilitet: reproducerbarhet inom 1 vecka κ=0,73. Samma symptomprofil vid upprepade undersökningar 1988-1989 (3) och 1995(5). Validitet: 150 personer (50 IBS, 50 dyspepsi, 50 symptomfria) frågeformulär + läkarundersökning, dy/ibs har sens=98%, spec=76%,p+=85%, P-= 96%. 3% utvecklade organisk sjd efter 6 år (2) Jämförelse med annat formulär BSQ visade 88% överens för både IBS och DY (4) Q F

30 vanliga symptom (CSQ) Del av Göteborg quality of life instrument 1970 (1,2) Validerat i population Mäter symptom (ej funktion, perception) Antalet symptom korrelerar bra till HQoL Jämför grafiskt (polärdiagram) med diabetes, kardiovaskulär sjukdom Prediktivt Q F

Blandade frågor KAFFE koppar/dag TOBAK cig/pipa/snus, debutålder, duration ALKOHOL frekvens, riskbruk LÄKEMEDEL-värktabl, magmedicin MED KUNSKAP- 0-15 poäng TIDIGARE MAGSÅR -någonsin Q Kunskap F

Hospital anxiety and depression scale (HADS) Validerat i flera studier hos både patienter och population med god validitet och reliabilitet (1,3) Starkt samband mellan ångest/depression och IBS symptom hos depressiva patienter och vid remission (HADS-dep<8) så minskade IBS symptomen i nivå med kontrollpersonernas (2) Q F

Övergrepp (ABQ), Badgley Reliabilitet och validitet för sexuella och fysiska övergrepp tillräckligt bra för GI patienter(leserman et al 1995) Utvärderat i populationsstudie i Minnesota, samband mellan övergrepp och IBS, dyspepsi, halsbränna (Talley et al 1994) och bland 206 patienter på gastroent klinik (Drossman 1990) Översatt/tillbaka Q F

Sexuella övergrepp i barndomen n % Inget 203 88 0 Blottare 12 5 Sexuellt hot 7 3 Sexuell beröring 2 1 1 Tvång att beröra 1 0,5 Tvång till samlag 6 2,5

Sexuella övergrepp som vuxen n % Inget 204 88 0 Blottare 15 6,5 Sexuellt hot 5 2 Sexuell beröring 3 1 1 Tvång att beröra 1 0,5 Tvång till samlag 4 2 F

The psychological general well-being index (PGWB) Använts vid magsjukdomar (3,5), hjärtkärlsjukdomar, postmenopausal stress (2), 22 frågor Summavärdet har tillfredsställande validitet,reliabilitet i befolkningsstudier (1,3,4) Sex subskalor ångest, depression, positivt tänkande, självkontroll, allmän hälsa, vitalitet Mäter subjektiv känsla av välbefinnande, känslig för förändringar Q F

Egna minnen beträffande uppfostran (EMBU) Utvecklat i Sverige (1) Minnen stabila över tiden (2) Utvärderat i Sverige, Danmark, Nederländerna, Italien och Australien (3) - Förkortad i Grekland,Italien, Guatemala, Ungern (6), Sverige och Östtyskland 791 studenter (7) Samband med depression och sämre förmåga till nära relationer och stresskänslighet i vuxenlivet (4,5) Q F

Coping strategy questionnaire for pain (CSQ) Utvecklats i USA av Keefe m.fl. (Rosenstiel, 1983) Undersöker hur ofta och på vad sätt patienter lyckas med sin kognitiva förmåga och beteende att hantera långvarig smärta Validerat och test-retest i USA med tillfredsställande resultat (Turk, 1992) Testat och har intern reliabilitet och acceptabel test-retest i Sverige på patienter med långvarig muskulo-skeletal smärta (Jensen, Linton 1993) Q F

Coping strategy questionnaire forts. 8 olika strategier att hantera smärta: Avledning (tänka på något annat) Omtolkning (smärtan en svag, varm känsla) Peppa sig ( Var modig, Inget kan stoppa mig ) Ignorera ( Jag tänker inte på smärtan ) Hoppas ( Någon dag kommer någon finna bot ) Förstärka ( Det är fruktansvärt, jag blir aldrig bättre ) Ökad aktivitet (Handla, motionera, träffa folk) Smärbeteende (Vila, ta medicin) Varje strategi har 6 delfrågor skalade 0 6 (max 36 poäng) Två skalor för smärtkontroll

Effects of coping on health outcome.. Drossman et al Psychosom Med 2000 Använts på 174 kvinnliga GI patienter 18-70 år som remitterats till gastroenterologisk klinik. 38% hade FGID, 62% hade någon sjukdom Coping: med mer problemorienterad, mer katstroftänkande och mindre självskattad förmåga att minska besvären försämrade patienternas hälsa (mer läkarbesök, ss mm) Q F

Eysenk personality questionnaire (EPQ-N) EPQ-N-skalan är en förkortad version av EPQ (neurotisk, psykotisk, extrovert, mytoman personlighetstyp) 12 frågor Mäter grad av neuroticism i personligheten EPQ-N värdet har samband med låg vagusaktivitet i ventrikeln hos patienter (21 FD 17 kontroller) med FD (1) Korrelerar med HADS, PGWB Q F

Multiple health locus of control (MHLC) Mäter en persons uppfattning om vad som har kontrollen av hennes sjukdom, 18 frågor Intern, egen kontroll eller extern dvs andra personer eller slumpen (högre makt). Validerat MHLC- 125 vuxna>16 år, 1978 Korrelation med hälsostatus: IHLC-pos PHLCingen, CHLC-neg men försiktighet med att dra slutsatser vid nya teoretisk modeller t.ex. Alkoholister med kontrollförlust har ökad Intern kontrol dvs pseudointern Q F

Multiple health locus of control (MHLC) forts Samma grad av extern locus of control för IBS, idiopatisk förstoppning som för Crohnpatienter men högre än friska kontroller (1) Q F

Interview schedule for social interaction (ISSI) Socialt nätverk: ger minskad mortalitet i prospektiva studier även med hänsyn till ålder och hjärtsjukdom, minskad effekt av stress Formuläret ISSI har bra reliabilitet, validitet i Sverige 83 45-70 år) och i populationsstudie (756 18-65 år). Predicerar stress, depression. 13 frågor Mäter tillgång, kvalitet på socialt nätverk samt tillgång och kvalitet på sociala kontakter Q F

Interview schedule for social interaction (ISSI) forts Ogift, manligt kön, äldre, läkarbesök för GI korrelerar med fler dagar med magvärk hos dyspepsipatienter (1) Q F

Funktionella somatiska symptom kan delas in i 5 syndrom: Fibromyalgi-liknande Kronisk trötthetsliknande Irritabel tarmsliknande Somatisk depression Somatisk ångest Robbins, Kirmayer 1997

Funktionella somatiska Överlappande syndrom Patienter möter ofta kriterier för flera syndrom Patienter med olika syndrom delar ickesymptomatiska egenskaper Olika syndrom svara på samma terapier

Funktionella somatiska symptom Ryggvärk Fibromyalgi x Kronisk trötthet Som. Depression Ledvärk x x Värk i ben x x Huvudvärk x x Svaghet x x Trötthet x x Sömnstörning x x Svårt koncentrera sig x x

Funktionella somatiska symptom Aptitlöshet Viktändring Rastlöshet Tänker långsamt Bröstsmärta Andfåddhet Hjärtklappning Som. Depression x x x x Som. ångest x x x Irritabel grovtarm Yrsel x Robbins et al 1997

Funktionella somatiska symptom Klumpkänsla I halsen Domningar Som. Depression Som. ångest x x Irritabel grovtarm Illamående x x Lös avföring x x Gasbildning x Förstoppning x x Buksmärtor x Robbins et al 1997 Åter

Retrospektiva data Minnesfel, betydelse ej tidpunkt, infantil amnesi, måste varit medveten, sinnesstämning ger recall bias Obehagliga barndomsupplevelser ger mätfel med många falskt negativa spec för män men falskt positiva är sällsynta Valideringsstudier visar att retrospektiva data om övergrepp går att använda ABQ formuläret har bra reliabilitet och validitet Hardt J, Rutter M, 2004 F

Figur 3 Åter

Faktoranalys Korrelationsmatris för alla symptom Kolla partiella korrelationer Eigenvalues ger upplysning om antalet faktorer Faktor

Eigenvalues 0 2 4 6 8 Faktoranalys studie I (principalkomponentanalys) Scree plot of eigenvalues after factor 0 5 10 15 20 25 Number

-.2 0 Factor 2.2.4.6.8 Faktoranalys studie I Factor loadings painlegs30 paijoint28 breathle9 oveweigh25 hearing3 eyeprobl2 dizz1 chestpai10 backache29 difurine27 coughing11 losweigh24 sweating8 fatigue5 feelcold26 sleeping6 impconc14 restless15 headache4 nervous7 depress16 difrelax18 irritabi12 crieseas17 exhausti13 anorexia23 0.2.4.6.8 Factor 1 Rotation: orthogonal varimax Method: principal-component factors Åter

Logistisk regression För att undersöka responsvariabel som bara kan anta två värden Flera förklarande variabler (riskfaktorer) Redovisas som oddskvot benägenhet

Logistisk regression Z är exponeringen för en uppsättning riskfaktorer f(z) är sannolikheten för ett visst utfall 0-1 Åter

Skillnad Rome II och III Sperber AD et al 2007 Åter

Lokalisation Åter

Manning 1978 Kruis 1984 Tidiga definitioner av irritabel grovtarm (IBS) > 1 år 1.Smärta som lättar vid tarmtömning 2.Frekv. tarmrörelser när smärtan startar 3.Lösare avföring i början av smärta 4.Synlig svullnad av buken 5.Slem i avföringen 6.Känsla av ofullständig tarmtömning > 2 år Buksmärtor, gaser eller orolig tarm Alternerande förstoppning och diarré Doktorns checklista: Hb, vita, SR, blod I avföringen, tydlig annan diagnos Åter

Tidig definition av funktionell dyspepsi (FD) Colin-Jones 1988 Non-ulcer dyspepsi är smärta,obehag i övre delen av buken eller retrosternalt, halsbränna, illamående, kräkning, eller annat symptom från proximala mag-tarmkanalen som varat mer än 4 veckor och inte är korrelerat till träning, och när man inte hittar någon organisk eller systemisk sjukdom. Refluxlik, dysmotilitetslik, ulkuslik, aerophagia, idiopatisk. Åter

Befolkningsurval 1988-1995 Sample 1988: 1290 personer Avgick: 106 döda 12 tackat nej 1989 75 flyttat (+19 till Uppsala togs med) 109 non-responders 1988 och oident. Tillkom: 440 flyttat in och/eller växt upp (295 28 år, 145 <28 år) Sammanlagt: 1428 personer Åter

Tabell 11 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) p-value Mean age years (SD) 2 45.7 (14.3) 52.4 (15.4) <0.001 46.7 (13.4) 41.4 (14.2) <0.05 Gender Female 1 93 (66.0) 51 (52.6) <0.05 66 (66.7) 26 (66.7) 0 1 Completed high 66 (47.1) 28 (29.5) <0.01 43 (43.4) 23 (60.0) ns school 1 Consulted for GI ever 1 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not relevant not relevant Neuroticism (EPQ-N) 3 12.8 (0.20) 10.8 (0.14) <0.0001 12.8 (0.24) 11.3 (0.16) <0.0001 Memories of childhood (EMBU) Parental rearing, mother Rejection 3 8.0 (0.25) 6.9 (0.14) <0.005 8.1 (0.31) 7.0 (0.13) <0.05 Emotional warmth 3 16.3 (0.39) 17.0 (0.41) ns 16.2 (0.47) 16.9 (0.35) ns Overprotection 3 18.1 (0.39) 16.9 (0.37) <0.05 18.1 (0.48) 17.3 (0.31) ns Parental rearing, father Rejection 3 8.0 (0.25) 7.0 (0.21) <0.005 8.3 (0.33) 7.0 (0.14) <0.005 Emotional warmth 3 15.2 (0.39) 16.4 (0.45) 0.05 15.0 (0.46) 16.2 (0.37) ns Overprotection 3 16.8 (0.36) 16.3 (0.37) ns 16.7 (0.43) 16.5 (0.32) ns

FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) Psychological General 96.8 114.6 <0.0001 96.8 96.6 ns Well-Being (PGWB) 2 Anxiety and depression (HADS) Anxiety 1 13 (10.0) 0 (0.0) <0.01 5 (7.5) 8 (13.1) ns p-value Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) ns 3 (5.4) 2 (4.3) ns Abuse (ABQ) (sexual, 56 (40.9) 19 (19.8) <0.005 45 (46,4) 11 (29.0) ns physical, emotional) 1 Coping strategies 9.0 (0.57) 7.1 (0.76) <0.05 9.0 (0.69) 7.6 (0.62) ns (CSQ) Catastrophizing 3 Social support (ISSI) Availability of social 5.7 (0.16) 6.2 (0.21) <0.05 5.8 (0.19) 6.0 (0.17) ns integration 3 Adequacy of social 6.2 (0.21) 7.1 (0.18) <0.005 6.2 (0.25) 6.8 (0.17) ns attachment 3 Availability of 2.5 (0.06) 2.6 (0.08) ns 2.4 (0.07) 2.7 (0.07) <0.005 attachment 3 Adequacy of attachment 3 Health locus of control of behavior (MHLC) 7.9 (0.25) 9.4 (0.12) <0.0001 8.0 (0.30) 8.9 (0.18) <0.05 Internal 3 23.5 (0.36) 24.5 (0.48) ns 23.4 (0.44) 24.4 (0.38) ns Powerful others 3 21.4 (0.55) 22.5 (0.83) ns 21.8 (0.65) 21.8 (0.66) ns Chance 3 19.4 (0.54) 20.9 (0.74) ns 19.4 (0.67) 20.4 (0.57) ns

Tabell 12 Variable EMBU No rejection Rejection Mother Father EMBU No emotional warmth Emotional warmth Mother Father EMBU No overprotection Overprotection Mother Father PGWB Normal HRQL Poor HRQL FGID (n=141) and SSF (n=97) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) 2.11 (1.21 3.70) 209 1.84 (0.98-3.45) 209 2.35 (1.33 4.16) 206 2.30 (1.21 4.38) 206 0.98 (0.57-1.68) 219 1.36 (0.73-2.55) 219 0.70 (0.40-1.21) 216 0.90 (0.48-1.68) 216 1.53 (0.89-2.64) 220 1.50 (0.81-2.77) 220 1.20 (0.69-2.07) 216 1.10 (0.60-2.02) 214 9.27 (5.03-17.1) 237 5.26 (2.66-10.4) 237 Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n 0.75 (0.32-1.72) 121 0.82 (0.35-1.92) 121 1.38 (0.62-3.09) 122 1.47 (0.65-3.34) 122 0.76 (0.34-1.67) 127 0.70 (0.31-1.58) 127 0.84 (0.38-1.85) 128 0.77 (0.34-1.74) 128 0.71 (0.32-1.60) 129 0.68 (0.30-1.54) 129 0.48 (0.22-1.07) 127 0.50 (0.22-1.13) 127 0.95 (0.42-2.15) 138 1.22 (0.49-3.05) 138

FGID (n=141) and SSF (n=97) Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted Crude model Main model adjusted Variable OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n HADS No anxiety Anxiety 14.7 (1.93-112) 217 5.83 (0.71-48.2) 217 1.70 (0.52-5.50) 128 2.15 (0.63-7.30) 128 No depression Depression 8.87 (1.14-69.3) 162 2.65 (0.31-22.8) 162 1.1 (0.31-3.78) 103 1.17 (0.32-4.29) 103 ABQ No abuse Abuse, any 2.80 (1.53 5.14) 233 1.93 (0.98-3.79) 233 2.12 (0.95-4.76) 135 2.30 (1.00-5.30) 135 CSQ No catastrophizing Catastrophizing 1.61 (0.92-2.80) 216 1.14 (0.59-2.18) 216 1.15 (0.53-2.42) 133 1.15 (0.53-2.50) 133 ISSI Not Avail. Soc. Int. Avail. Soc. Int. 0.48 (0.27-0.88) 192 0.62 (0.32-1.21) 192 1.66 (0.69-4.00) 117 1.46 (0.59-3.61) 117 Not Adeq. Soc. Int. Adeq. Soc. Int. 1.96 (1.11-3.49) 207 1.17 (0.60-2.30) 207 0.76 (0.35-1.67) 125 0.88 (0.38-2.00) 125 Not Adeq. of attach. Adeq. of attach. 0.37 (0.19-0.70) 161 0.55 (0.26-1.19) 161 0.7 (0.29-1.71) 96 0.60 (0.23-1.52) 96

Tabell 11 FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) p-value Mean age years (SD) 2 45.7 (14.3) 52.4 (15.4) <0.001 46.7 (13.4) 41.4 (14.2) <0.05 Gender Female 1 93 (66.0) 51 (52.6) <0.05 66 (66.7) 26 (66.7) 0 1 Completed high 66 (47.1) 28 (29.5) <0.01 43 (43.4) 23 (60.0) ns school 1 Consulted for GI ever 1 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not relevant not relevant Neuroticism (EPQ-N) 3 12.8 (0.20) 10.8 (0.14) <0.0001 12.8 (0.24) 11.3 (0.16) <0.0001 Memories of childhood (EMBU) Parental rearing, mother Rejection 3 8.0 (0.25) 6.9 (0.14) <0.005 8.1 (0.31) 7.0 (0.13) <0.05 Emotional warmth 3 16.3 (0.39) 17.0 (0.41) ns 16.2 (0.47) 16.9 (0.35) ns Overprotection 3 18.1 (0.39) 16.9 (0.37) <0.05 18.1 (0.48) 17.3 (0.31) ns Parental rearing, father Rejection 3 8.0 (0.25) 7.0 (0.21) <0.005 8.3 (0.33) 7.0 (0.14) <0.005 Emotional warmth 3 15.2 (0.39) 16.4 (0.45) 0.05 15.0 (0.46) 16.2 (0.37) ns Overprotection 3 16.8 (0.36) 16.3 (0.37) ns 16.7 (0.43) 16.5 (0.32) ns

FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p-value Consulters GI (n=99) n (%) Non consulters GI (n=39) n (%) Psychological General 96.8 114.6 <0.0001 96.8 96.6 ns Well-Being (PGWB) 2 Anxiety and depression (HADS) Anxiety 1 13 (10.0) 0 (0.0) <0.01 5 (7.5) 8 (13.1) ns p-value Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) ns 3 (5.4) 2 (4.3) ns Abuse (ABQ) (sexual, 56 (40.9) 19 (19.8) <0.005 45 (46,4) 11 (29.0) ns physical, emotional) 1 Coping strategies 9.0 (0.57) 7.1 (0.76) <0.05 9.0 (0.69) 7.6 (0.62) ns (CSQ) Catastrophizing 3 Social support (ISSI) Availability of social 5.7 (0.16) 6.2 (0.21) <0.05 5.8 (0.19) 6.0 (0.17) ns integration 3 Adequacy of social 6.2 (0.21) 7.1 (0.18) <0.005 6.2 (0.25) 6.8 (0.17) ns attachment 3 Availability of 2.5 (0.06) 2.6 (0.08) ns 2.4 (0.07) 2.7 (0.07) <0.005 attachment 3 Adequacy of attachment 3 Health locus of control of behavior (MHLC) 7.9 (0.25) 9.4 (0.12) <0.0001 8.0 (0.30) 8.9 (0.18) <0.05 Internal 3 23.5 (0.36) 24.5 (0.48) ns 23.4 (0.44) 24.4 (0.38) ns Powerful others 3 21.4 (0.55) 22.5 (0.83) ns 21.8 (0.65) 21.8 (0.66) ns Chance 3 19.4 (0.54) 20.9 (0.74) ns 19.4 (0.67) 20.4 (0.57) ns

Tabell 12 Variable EMBU No rejection Rejection Mother Father EMBU No emotional warmth Emotional warmth Mother Father EMBU No overprotection Overprotection Mother Father PGWB Normal HRQL Poor HRQL FGID (n=141) and SSF (n=97) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) 2.11 (1.21 3.70) 209 1.84 (0.98-3.45) 209 2.35 (1.33 4.16) 206 2.30 (1.21 4.38) 206 0.98 (0.57-1.68) 219 1.36 (0.73-2.55) 219 0.70 (0.40-1.21) 216 0.90 (0.48-1.68) 216 1.53 (0.89-2.64) 220 1.50 (0.81-2.77) 220 1.20 (0.69-2.07) 216 1.10 (0.60-2.02) 214 9.27 (5.03-17.1) 237 5.26 (2.66-10.4) 237 Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n 0.75 (0.32-1.72) 121 0.82 (0.35-1.92) 121 1.38 (0.62-3.09) 122 1.47 (0.65-3.34) 122 0.76 (0.34-1.67) 127 0.70 (0.31-1.58) 127 0.84 (0.38-1.85) 128 0.77 (0.34-1.74) 128 0.71 (0.32-1.60) 129 0.68 (0.30-1.54) 129 0.48 (0.22-1.07) 127 0.50 (0.22-1.13) 127 0.95 (0.42-2.15) 138 1.22 (0.49-3.05) 138

FGID (n=141) and SSF (n=97) Consulters (N=99) and non-consulters (n=39) Crude model Main model adjusted Crude model Main model adjusted Variable OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) OR (95% CI) n for age, sex and neuroticism OR (95% CI) n HADS No anxiety Anxiety 14.7 (1.93-112) 217 5.83 (0.71-48.2) 217 1.70 (0.52-5.50) 128 2.15 (0.63-7.30) 128 No depression Depression 8.87 (1.14-69.3) 162 2.65 (0.31-22.8) 162 1.1 (0.31-3.78) 103 1.17 (0.32-4.29) 103 ABQ No abuse Abuse, any 2.80 (1.53 5.14) 233 1.93 (0.98-3.79) 233 2.12 (0.95-4.76) 135 2.30 (1.00-5.30) 135 CSQ No catastrophizing Catastrophizing 1.61 (0.92-2.80) 216 1.14 (0.59-2.18) 216 1.15 (0.53-2.42) 133 1.15 (0.53-2.50) 133 ISSI Not Avail. Soc. Int. Avail. Soc. Int. 0.48 (0.27-0.88) 192 0.62 (0.32-1.21) 192 1.66 (0.69-4.00) 117 1.46 (0.59-3.61) 117 Not Adeq. Soc. Int. Adeq. Soc. Int. 1.96 (1.11-3.49) 207 1.17 (0.60-2.30) 207 0.76 (0.35-1.67) 125 0.88 (0.38-2.00) 125 Not Adeq. of attach. Adeq. of attach. 0.37 (0.19-0.70) 161 0.55 (0.26-1.19) 161 0.7 (0.29-1.71) 96 0.60 (0.23-1.52) 96

Instrument Abbre- Resp. rate Items Measuring Used in Validated Ref. viation (%) range patient setting in Sweden Abdominal symptom ASQ 100 40 FGID: functional dyspepsia, irritable bowel Population, GI yes [20] questionnaire different syndrome Memories of childhood EMBU 86.6 46 rejection, emotional warmth, overprotection depression yes [23, 46] questionnaire 1-4 chronic pain Coping strategies questionnaire CSQ 89.9 48 eight different coping strategies + two ratings low back pain, rheumatoid yes [27] 0-6 arthritis Eysenck personality EPQ-N 98.3 10 neurotic personality university students Translate/bac [30] questionnaire short form yes/no k translate Multidimensional health locus MHLC 94.5 6 internal, powerful others, chance rheumatoid arthritis Translate/bac [29] of control 1-6 k translate Psychological General Well- Being Hospital Anxiety and depression Scale PGWB 99.6 22 1-6 HADS 91.2 7 0-3 health related quality of life upper GI, cardiovascular yes [24, 47] anxiety, depression population, GI yes [25, 48, 49] Abuse questionnaire ABQ 97.9 8 sexual, physical, emotional in child- and population, GI Translate/bac [26, 42, 50] yes/no adulthood k translate 0-3 The interview schedule for ISSI 80.7 32 availability and adequacy of social integration, ischemic heart disease yes [28] social integration different availability and adequacy of social attachment

Tabell 9 Barndom Antal FGID n(%) / SSF n(%) p Vuxna > 13 år Antal FGID n(%) / SSF n(%) P Sexuellt Fysiskt Emotion. Något Sexuellt Fysiskt Emotion. Något Kvinnor 18(19) / 3(6) 0.027 11(12) / 1(2) 0.048 26(28) / 5(10) 0.021 32(34) / 7(14) 0.006 14(15) / 2(4) 0.044 2(2) / 0(0) 0.403 24(26) / 2(4) 0.001 31(33) / 4(8) <0.001 Män 1(1) / 0(0) 1.00 4(8) / 2(4) 0.876 11(23) / 10(22) 0.937 11(23) / 11(24) 1.00 3(6) / 0(0) 0.331 1(2) / 1(2) 1.00 8(17) / 3(7) 0.343 9(19) / 4(9) 0.382

Tabell 8 b FGID(n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) Barn övergrepp Sexuellt 1 19 (13.9) 3 (3.1) 0.006 16 (16.5) 3 (7.9) 0.196 Fysiskt 1 15 (11.0) 3 (3.2) 0.029 14 (14.4) 1 (2.6) 0.050 Emotionellt 1 37 (27.4) 15 (16.1) 0.046 32 (33.7) 5 (13.2) 0.017 Något 1 43 (31.4) 18 (18.8) 0.031 37 (38.1) 6 (15.8) 0.012 Vuxna övergrepp Sexuellt 1 17 (12.4) 2 (2.1) 0.005 14 (14.4) 3 (7.9) 0.303 Fysiskt 1 3 (2.2) 1 (1.1) 0.513 3 (3.1) 0 (0.0) 0.273 Emotionellt 1 32 (23.7) 5 (5.4) <0.001 24 (25.3) 8 (21.1) 0.608 Något 1 40 (29.2) 8 (8.3) <0.001 30 (30.9) 10 (26.3) 0.598 Enbart barn 1 16 (14.6) 11 (12.4) 0.654 15 (20.0) 1 (3.0) 0.022 Enbart 13 (11.8) 1 (1.1) 0.003 8 (10.7) 5 (15.2) 0.509 vuxna 1 p

Tabell 8 c Alla övergrepp (barn och vuxna)) FGID(n=1 41) n (%) SSF (n=97) n (%) p Konsulterat GI (n=99) n (%) Ej konsulterat GI (n=39) n (%) Sexuellt 1 30 (21.9) 4 (4.2) <0.001 25 (25.8) 5 (13.2) 0.113 Fysiskt 1 17 (12.4) 3 (3.2) 0.014 16 (16.5) 1 (2.6) 0.029 Emotionellt 1 48 (35.6) 15 (16.1) 0.001 39 (41.1) 9 (23.7) 0.060 Något 1 56 (40.9) 19 (19.8) 0.001 45 (46,4) 11 (29.0) 0.064 p

Tabell 6 Antal FGID Läkarbes. n=300 SSF Läkarbes. n=110 FGID Telefonkont. SSF Telefonkont. n=22 % % % n=81 % 11-20 8 11 1 2 - - - - 7-10 5 7,0 4 8 - - - - 3-6 24 34 10 21 15 21 4 8 1-2 23 32 15 31 20 28 7 15 0 11 16 18 38 36 51 36 75 Total 71 100 48 100 71 100 48* 100

Tabell 7 Antal diagnoser per person FGID n=176 % SSF n=71 % Antal läkemedel per person FGID n=385 % SSF n=167 % 6-8 6 8 1 2 13-33 12 17 5 10 3-5 22 31 10 21 5-12 16 22 6 13 1-2 31 44 19 40 1-4 26 37 16 33 0 12 17 18 37 0 17 24 21 44 Total 71 100 48 100 Total 71 100 48 100

Tabell 10 Crude Model Huvudmodell (adjusted for age and HRQL) Barndom, övergrepp Variabel Kvinnor Män Kvinnor Män Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp Vuxna övergrepp 1 3.95 (1.10-14.1) * 1 1 ns ns 1 1 3.71 (1.32-10.4) ns 1 1 3.41 (1.38-8.43) ns 1 ns * 1 1 ns ns 1 1 ns ns 1 1 ns ns Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp * Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp Övergrepp barn och vuxna Ej sexuella övergrepp Sexuella övergepp Ej fysiskt övergrepp Fysiskt övergepp Ej emotonella övergrepp Emotionella övergrepp Inga övergrepp Något övergepp 1 ns * 1 ns 1 ns * 1 1 1 8.86 (2.00-39.3) ns ns 1 1 1 6.07 (2.00-18.4) ns ns 1 3.57 (1.34-9.5) * 1 1 7.59 (0.96-60.2) ns 1 1 5.83 (2.11-16.1) ns 1 1 4.61 (1.95-10.9) ns 1 3.03 (0.89-10.3) 1 5.07 (0.55-47.1) 1 3.66 (1.22-11.0) 1 3.13 (1.21-8.10) 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns 1 ns

Figur 2

Univariata jämförelser Tabell 8 a Medelålder år FGID (n=141) n (%) SSF (n=97) n (%) p Sökt GI (n=99) n (%) Ej sökt GI (n=39) n (%) (SD) 2 45.7 (14.3) 52.4 (15.4) 0.0007 46.7 (13.4) 41.4 (14.2) 0.041 Kvinnor 1 93 (66.0) 51 (52.6) 0.038 66 (66.7) 26 (66.7) 1 Gymnasieutbi 1 66 (47.1) 28 (29.5) 0.007 43 (43.4) 23 (60.0) 0.100 p Sökt för GI 99 (71.7) 8 (8.3) <0.001 not någonsin 1 relevant Livskvalitet not relevant 2 96.8 114.6 <0.0001 96.8 96.6 0.963 Ångest 1 13 (10.0) 0 (0.0) 0.002 5 (7.5) 8 (13.1) 0.507 Depression 1 5 (4.8) 1 (1.7) 0.319 3 (5.4) 2 (4.3) 0.942

Studieupplägg Samsjuklighet: I. Studera symptom II. Studera läkarnas bedömningar Aspekter: III. Studera specifika samband med övergrepp IV. och uppfostran

Konklusion studie I Psykologiska besvär samt värk och trötthet är viktiga underliggande faktorer hos personer med funktionell magtarmstörning. Svårighetsgraden av psykologiska besvär och magbesvär har betydelse när personer med funktionell magtarmstörning söker läkare

Konklusion studie II Funktionella magtarmstörningar är relaterat till en ökad efterfrågan på primärvård genom en generellt ökad samsjuklighet.

Konklusion studie III Kvinnor med funktionell magtarmstörning uppger ofta tidigare övergrepp. Personer med funktionell magtarmstörning har klart sänkt livskvalitet, vilken försämras ytterligare om de varit utsatta för övergrepp Vårdpersonal bör undervisas om detta för att bättre kunna ta hand om dessa patienter

Konklusion studie IV Personlighet, uppfostran och aktuell livskvalitet har betydelse för funktionell magtarmstörning Personer som söker för sina magbesvär kan ha mindre stöd i nära relationer och varit utsatta för tidigare övergrepp. Vårdpersonal bör vara medvetna om detta för att bättre kunna hjälpa dessa patienter.

Ont i nervknutan Tack för uppmärksamheten!

Disputation klockan 13.00 måndagen den 9 juni, 2008.

Nytta generellt Studien visar att funktionella magtarmstörningar har samband med oro, ångest, ett ökat sjukvårdsutnyttjande och tidigare upplevda övergrepp. Det är viktigt att undervisa vårdpersonal om dessa förhållanden så att de bättre kan förstå och ta hand om dessa patienter. Vad som är orsak och verkan kan inte slås fast med denna studie. En förtroendefull kontakt, psykologisk behandling liksom mediciner kan ha positiv effekt. För att ta reda på vilka patientgrupper som lämpar sig bäst för olika behandling så behövs det ytterligare forskning.

Angeläget Som allmänläkare har det varit naturligt för mig att se hur patienternas symptom påverkas av hela människan. Jag har i min läkarpraktik upplevt patienter med återkommande magbesvär i form av t.ex. värk, uppkördhet, illamående, förstoppning utan att utredningar kunnat påvisa någon sjukdom. Samtidigt har de ofta stresskänslighet och oro. Patienter har ibland själva kopplat magbesvären till sin sinnesstämning; de har t.ex. pekat på magen och sagt jag har ont i nervknutan. Mediciner som riktar sig bara mot magbesvären har ofta ingen effekt. Det har därför kännts viktigt att gå vidare och studera andra faktorers samband med magstörningarna.

Population 21,545 Sample n=1537 Not available in 1988 n=109, 1428 mailed ASQ Non-responders n=517, 911 responders (20-85years, mean 49,2, 53% women) were classified according to ASQ Excluded 217 with minor symptoms and GORD FGID n=244 filled in new ASQ Non-responders n=57 Minor or none GI symptoms excluded n=46 FGID group n=141 Excluded 177 prior symptomatics 1988-89 SSF n=219 filled in new ASQ Non-responders n=63 Minor symptoms or FGID excluded n=59 SSF group n=97 FGID group n = 141 SSF group n = 97 Figur 3