LJUS-projektet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Relevanta dokument
LJUS-projektet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Strålarnas förskola. Rapport September Innehållsförteckning

LJUSpå kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Fyrens Montessoriförskola

Rapport Mars Treklöverns förskola

för Havgårdens förskola

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna

Metodbeskrivning förskola

Futura International Pre-school. Danderyd

LJUSpå kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Montessoriförskolan Skeppet

LJUSpå kvalitet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Baggebygårds förskola

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

VERKSAMHETSPLAN 2016

Rapport avseende Käppala förskola i Lidingö stad

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN 2016

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för

Skogsgläntans förskola

Lokal arbetsplan 14/15

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Sjöstjärnan

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan 2017

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Tyck till om förskolans kvalitet!

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Kvalitetsredovisning Läsåret

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Syfte. Metod. [Skriv text]

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

2.1 Normer och värden

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kvalitetsredovisning

Brukets förskolas arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

2.1 Normer och värden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Transkript:

LJUS-projektet Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Rapport avseende Förskolan I Ur och Skur Skogsgläntan i Lidingö stad November 2007

Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 3 1.1 Utvärderingsgrupp 3 1.2 Genomförande 3 2. Iakttagelser 4 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande 4 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet 4 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning 5 2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6 3. Analys 7 4. Slutsatser och rekommendationer 8 4.1 Slutsatser 8 4.2 Lärande exempel 8 4.3 Rekommendationer 9 2

Rapport avseende I Ur och Skur Skogsgläntans förskola i Lidingö stad Inledning Förskolan I Ur och Skur skogsgläntan ligger i Högsätraområdet nära äng, skog och mark. Skogsgläntan är ett föräldrakooperativ som bildades 1989 och verksamheten har sin grund i Friluftsfrämjandets pedagogik. Förskolan ligger i bottenplanet i ett låghusområde och har hela Lidingö som sitt upptagningsområde. Det är 32 barn inskrivna i verksamheten som är uppdelade i två grupper. Båda grupperna har barn i åldern 2-5 år. 1. Utvärderingens genomförande 1.1 Utvärderingsgrupp Utvärderingen har genomförts av Helena Fog, Lidingö stad, utvärderingsledare, och ansvarig för denna rapport samt utvärderarna Carina Haking och Lena Lindström, båda från Järfälla kommun. 1.2 Genomförande Utvärderingen inleddes med en granskning av ett urval av dokument. Enheten besöktes den 24 25 september 2007. Under besöket deltog utvärderingsgruppens medlemmar i den dagliga verksamheten. Inplanerade och spontana samtal fördes med ledning, pedagoger och föräldrar. En muntlig återrapportering genomfördes den 13 november 2007. 3

2. Iakttagelser 2.1 Kunskaper, utveckling och lärande Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Arbetsplanen benämns årsplan för I Ur och Skur Skogsgläntan och inkluderar till viss del Lpfö 98 De pedagogiskt ansvariga har utarbetat planen på uppdrag av föreståndaren. Den har därefter presenterats för övriga pedagoger samt föräldrar Planen fastställs årligen av föreningens styrelse Verksamheten bedrivs med den metodik och pedagogik som utformats av Friluftsfrämjandet för dess barnverksamhet. Syftet är att ge barnen naturupplevelser i grupp samt att tillfredställa barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap Verksamheten bedrivs till stor del utomhus Kunskaper förmedlas till barnen genom lek, ett undersökande arbetssätt och olika uttrycksmedel i huvudsak med hjälp av naturen Föräldrasamverkan utgör en viktig del av verksamheten Barnen utstrålar trygghet, glädje, nyfikenhet och leklust 2.2 Arbetsmiljö och delaktighet Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Värdegrundsarbetet vävs in i det dagliga arbetet med tonvikt på natur och miljö och respekt för allt levande Likabehandlingsplan finns men är inte helt förankrad hos pedagogerna och föräldrarna Förhållningssättet gentemot barnen är varmt, öppet och lågmält Pedagogernas uppmärksamhet är riktad mot barnen och deras initiativ, behov och önskningar. Det finns tid för samtal i dialogform Flickor och pojkar bemöts likvärdigt och det förekommer att gruppen delas i pojkar och flickor vid mindre utflykter. Ett arbetslag har flickor och pojkar vid olika bord under måltiderna Utemiljön är planerad enligt devisen allt man kan göra inne kan man göra ute. Där finns rum i rummen som inbjuder till egna val, lek och samspel. Innemiljön har inte fått samma prioritet gällande synligt och tillgängligt material Föräldrarna har en naturlig delaktighet i verksamheten. Föräldrarna ansvarar för del av städning, vikarierar vid pedagogernas frånvaro och har vissa åtaganden under den så kallade fixarmånaden. Dessutom ansvarar föräldrarna för storstädning och visst underhåll Föräldrarna är nöjda med den information som ges om verksamheten och känner stort förtroende för pedagogernas arbete. Information ges via daglig kontakt, veckobrev via e-post och dokumentation i hallen 4

Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år Avslutningssamtal erbjuds föräldrarna när barnet skall börja i förskoleklass Det gemensamma intresset för natur och friluftsliv förenar pedagoger och föräldrar Stor vikt läggs vid festliga arrangemang och traditioner Miljöarbetet syns tydligt i och med den nya komposten och rutinerna för källsortering där även barnen deltar och är aktiva Maten lagas på förskolan fyra dagar i veckan med huvudsakligen ekologiska råvaror och serveras på ett för ögat smakfullt sätt 2.3 Pedagogisk verksamhet och undervisning Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Förskolan har natur och friluftsliv som sin pedagogiska profil Förskolan har 32 barn i två grupper i åldrarna 2-5 år. Vid vissa aktiviteter delas barnen i åldershomogena grupper. Barnen har Knopp/ Knytte - och Mulleskola enligt Friluftsfrämjandets barnverksamhet. I konceptet ingår också skid- och skridskoskola Föräldrar till blivande skolbarn ansvarar för besök i aktuell skola Förskolans arbetslag består av 7 pedagoger, förskollärare, barnskötare, musik- och lågstadielärare Förskolläraren på förskolan har huvudansvaret för det pedagogiska innehållet Föreståndaren arbetar tre dagar med administration och två dagar i barngrupp Kokerskan arbetar tre dagar i veckan Arbetsplatsmöte 3,5 tim/ månad Tre planeringsdagar per år då förskolan är stängd Planeringstid för varje arbetslag två timmar varannan vecka och två timmars personlig planering i veckan I det pedagogiska arbetet prioriteras fri lek, miljö, natur och skapande Pedagogerna strävar efter att ta tillvara barnens nyfikenhet och väcka intresse för naturen Lpfö 98 saknas som ett aktivt redskap i verksamheten Det finns flexibilitet när det gäller gruppsammansättning utifrån barnens önskemål och intresse för aktivitet Personaltätheten möjliggör arbete i små grupper och skilda aktiviteter Barnens upplevelser under året samlas i en pärm. Föräldrarna får hem pärmen efter varje verksamhetsår Enligt pedagogerna genomförs observationer för att följa barnens utveckling Utvärderingsgruppen såg ingen pedagogisk dokumentation som synliggjorde barnens läroprocesser över tid Utemiljön är genomtänkt. Den är inspirerande, varierande och tillgänglig Syskon placeras i olika grupper vilket föräldrar och pedagoger är överens om Arbetslaget ges möjlighet till handledning av förskolepsykolog om behov uppstår 5

2.4 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Utvärderingsgruppen har i sammandrag gjort följande iakttagelser: Förskolan I Ur och Skur Skogsgläntan är ett föräldrakooperativ med friluftsfrämjandets verksamhet som bas Styrelsen har det yttersta ansvaret med ekonomi - och personalansvar. Stora föräldrainsatser görs på frivillig basis och alla nödvändiga funktioner har en ideellt ansvarig förälder Föreståndaren ansvarar för att leda den pedagogiska verksamheten och har till sin hjälp den pedagogiskt ansvariga. Hon är också personalrepresentant i styrelsen Två gånger per år genomförs gemensamma styrelse- och personalmöten där ansvarsfördelning, information och Skogsgläntan i framtiden diskuteras Ansvarsfördelningen och befogenheterna är tydliga. Föreståndaren har legitimitet som ledare och har en personlig befattningsbeskrivning. Föreståndaren ansvarar i samråd med övrig personal för kvalitetsarbetet inför föräldrastyrelsen Fortbildning och ledarutbildningar som pedagogerna gått är utförligt beskrivet i verksamhetsberättelse och årsredovisning. Tonvikt har lagts på Friluftsfrämjandets ledarutbildningar Sambandet mellan förskolans måldokument och kvalitetsredovisningen är svagt Verksamheten kvalitetssäkras genom att följa Friluftsfrämjandet grundidé det man lär med kroppen fastnar i knoppen 6

3. Analys Det bestående intrycket av I Ur och Skur Skogsgläntan är barnens nyfikenhet, tillit, öppenhet och intresse för varandra och omvärlden. En lugn och harmonisk stämning där pedagogerna uppmärksammar varje barn. Utvärderingsgruppen möttes av kreativa barn med stor fantasi och uppfinningsrikedom. Pojkar och flickor lekte tillsammans. Utemiljön är väl genomtänkt för att vara ett redskap i Skogsgläntans naturprofil. Utvärderingsgruppens uppfattning är att gården lockar barnen till egna val, kreativ lek och samspel. Lokalerna är ljusa och funktionsenliga men skulle kunna bli mer inbjudande om de fräschades upp vilket de föräldrar vi talade med också påpekade. Den pedagogiska innemiljön behöver förstärkas med synligt och tillgängligt material. I Ur och Skur Skogsgläntan, som är en ideell förening, är en väl fungerande förskola och utvärderingsgruppen anser att de föräldrainsatser som görs på frivillig basis har stor betydelse i sammanhanget. Föräldrarnas delaktighet i barnens vardag är en naturlig del av verksamheten. Att ha gjort ett medvetet val påverkar sannolikt engagemanget på ett positivt sätt. Föräldrarna som utvärderingsgruppen träffade var mycket nöjda med verksamheten och det goda klimatet på Skogsgläntan. Att barnen trivs, har roligt och utvecklar sitt sociala samspel påtalades av föräldrarna som mycket viktigt. Miljöarbetet syns tydligt i och med den nya komposten och källsorteringen där barnen deltar aktivt. Huvuddelen av råvarorna som används i köket är ekologiska och förskolan hoppas på att bli kravcertifierade inom kort. Utvärderingsgruppen ser här ett positivt arbete som engagerar pedagogerna och kokerskan. Utvärderingsgruppen uppfattade att lärandet i huvudsak sker utomhus enligt Friluftsfrämjandets grundidé. Årstidernas växlingar utgör grunden för alla aktiviteter på förskolan. Pedagogerna initierade vid flera tillfällen lärande aktiviteter. Ökade kunskaper om Lpfö-98 och dess koppling till Friluftsfrämjandets grundidé skulle ge pedagogerna ökad medvetenhet om syfte och mål med aktiviteterna. Därmed skulle sambandet mellan förskolans måldokument och kvalitetsredovisningen tydliggöras. En högre andel förskollärare skulle sannolikt möjliggöra en långsiktig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Utvärderingsgruppens samlade bedömning är att I Ur och Skur Skogsgläntan har goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet. 7

4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Slutsatser Utvärderingsgruppen vill framhålla följande slutsatser: I Ur och Skur Skogsgläntan ger ett helhetsintryck av en öppen, kreativ och harmonisk förskola med goda förutsättningar för barns lärande Utemiljön är väl genomtänkt och lockar till lek och samspel Den pedagogiska innemiljön kan förstärkas om materialet finns mer synligt och tillgängligt Föräldrarnas naturliga delaktighet liksom de frivilliga insatserna har stor betydelse för barnens vardag Miljöarbetet och årstidernas växlingar utgör grunden för alla aktiviteter Lärandet sker i huvudsak utomhus enligt Friluftsfrämjandets grundidé Pedagogerna behöver ökade kunskaper om uppdraget enligt Lpfö 98 Sambandet mellan måldokumenten och kvalitetsredovisningen behöver tydliggöras En högre andel förskollärare skulle möjliggöra en långsiktig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten 4.2 Lärande exempel Utvärderingsgruppen vill lyfta fram följande exempel som kan vara av intresse: Friluftsfrämjandets grundidé som inspirationskälla Miljöarbetet med kompost, källsortering och inköp av ekologiska råvaror För ytterligare information kontakta: Föreståndare Pia Petersson Korn Tel: 08 765 61 81 8

4.3 Rekommendationer För att förbättra resultat och måluppfyllelse rekommenderar utvärderingsgruppen följande utvecklingsområden: Den pedagogiska innemiljön avseende material Ökade kunskaper om uppdraget enligt Lpfö-98 Samband mellan måldokument och kvalitetsredovisning 9