Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar som spar tid. Vägtuel och de gemesamma säktuel uder Saltsjö ka bekostas av vägavgifter. uristattraktioera på Djurgårde ka ås med tuelbaa. uelbaa försörjer tillväxtområdea Kvarholme och Fiboda. Nya tuelbaestatioer asluter till värbaa och Saltsjöbaa. Sårbarhete i Stockholms tuelbae- och vägsystem miskar. Atalet bilar i City och på Essigelede miskar. Lidigö, Norra Djurgårdsstade och Nacka får vägaslutigar frå mist två håll. Saltsjötuel Bil- och tuelbaeläke för östra Östra Stockholm Illustratio: MBP/Mats Björklud Produktio AB
uel som sakas Stockholm växer... Världes vackraste huvudstad är byggd på fjorto öar omgärdade av Mälare och Saltsjö. Det ger ivåara och besökara e oöverträffad ärhet till vatte och storslaga vyer, me ställer också ifrastrukture iför betydade utmaigar. Stockholm välkomar varje år tusetals ya ivåare. Fram till 2030 beräkas regioe ha ökat med ästa 500 000 persoer. Blad aat Stockholms stad plaerar för cirka 100 000 ya bostäder och cirka 200 000 ya arbetsplatser till 2030. De seaste åre har Stockholms regioe växt, varje år har det blivit 30 40 000 fler stockholmare. Fram till 2030 plaerar Stockholms stad för cirka 100 000 ya bostäder och cirka 200 000 ya arbetsplatser. Hagastade Stockholms stad och Sola byggs ihop geom att väg- och spårområde överdäckas. 3 000 bostäder och 13 000 arbetsplatser (iom Stockholm stads del av området). Klart 2025. Sola Södermalm Östermalm Djurgårde Norra Djurgårdsstade Ett av Stockholms miljöprofilområde. Cotaierham flyttas till Nyäsham. 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. Klart 2025. Möjlighete att smidigt kua förflytta sig mella de orra och södra stads- och läsdelara är avgörade för regioes och stades utvecklig. I dag är Slusse och Gamla sta de östligaste förbidelse för tiotusetals gåede, cyklister, Kvarholme Med uikt läge kommer Kvarholme att bli e attraktiv stadsdel. 2 500 ya bostäder och arbetsplatser. bilister och kollektivtrafikreseärer samt godstrasporter. Befolkigsökig Samtidigt vätas e kraftig befolkigsökig ske i kommuer som Nacka och Värmdö ivåare som måste kua förflytta sig till och frå arbetsplatser, skolor och fritidsaktiviteter i ierstade och i Norrort. ill år 2020 bedöms Söderstade med Globe Ny sammahålle stadsdel som kyter samma Södermalm med söder om Söder. usetals ya bostäder och arbetsplatser. Klart 2030. Hammarby Sjöstad Stockholms första miljöprofilområde som började plaeras 1990. 11 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. Klart 2017. resadet frå österort till ierstade öka med 26 procet. För att bida ihop de östra och orra delara av Stockholmsregioe och samtidigt möjliggöra ett ökat utyttjade av kollektivtrafike behöver både tuelbaa och vägätet byggas ut. Med Södra läke färdigställd och Norra läke i drift 2015 är det hög tid att börja diskutera ästa steg för att få till ståd e sammahägade trafiklösig för Stockholm e östlig förbidelse mella Nacka och Stockholm....Saltsjötu el avlastar trafike Gemesam väg- och tuelbaetuel I dea skrift preseterar Skaska och Sweco ett förslag till kombierad tuel uder Saltsjö för väg och tuelbaa till Nacka. E såda tuel med aslutade väg och tuel baa skulle avlasta befitliga vägar och spår, miska sårbarhete och skapa förutsättigar för att kua hatera morgodages befolkigstillväxt. Förbidelse skulle bidra till att lösa dages reda asträgda situatio, me också tillgodose regioes behov på låg sikt. Idé- och plaerigsarbetet krig e såda förbidelse bör komma igåg så sart som möjligt. Det förtjäar Stockholm. Stockholms trafiksystem är idag mycket sårbart och situatioe är allvarlig både för de spårbuda trafike och för vägtrafike. Det blir lätt störigar i kollektivtrafike där omkrig 700 000 reseärer varje dag gör cirka 2,5 miljoer resor. Ifartsledera år kapacitets taket i rusigstrafik. Saltsjötuel är e totallösig som kommer att ge e mer flexibel trafiksituatio i Stockholm, avlasta Essigelede och cetrala Stockholm och miska sårbarhete i dages ifrastruktur. uelbaa och bilar föreas sida vid sida i tuel uder Saltsjö. Blå lije dras geom Saltsjötuel till Nacka. Norra och Södra läke läkas samma av Saltsjötuel. Saltsjötuel
uelbaa och bil sida vid sida Saltsjötuel Besparigar Hur mycket sparar ma på att bygga e gemesam tuel för tuelbaa och väg istället för att låta dem ha varsi sträckig? Saltsjötuel ger Kvarholme och Nacka tuelbaa E tuelbaelije till Nacka Cetrum via Saltsjötuel iebär att tuelbaas Blå lije fortsätter frå Kugsträdgårde österut uder södra Djurgårde och passerar uder Saltsjö via Kvarholme och Fiboda. Dea sträckig skapar ya statioer på södra Djur gårde och i de expaderade bostadsområdea Kvarholme, Fiboda och Heriksdal. Därifrå fortsätter tuelbaa via Sickla och Saltsjö-Järla till slut statioe Nacka Cetrum. I framtide ka e förgreig också göras med aslutig till Grö lije via H ammarby Sjöstad och i a dra riktige ka tuelbaa för lägas till Ormige och vidare till Gustavsberg. illäggskostade för att komplettera de med tuelbaespår uppskattas till cirka 700 miljoer kroor. mist 1 miljard kroor. Att bygga e säktuel istället för två sparar E gemesam tuel iebär också att det bara behövs: e vattedom e plaprocess e beställarorgaisatio e byggarbetsplats ett område att muddra Fiasierig Hur ska tuelbaa respektive väge fiasieras? Illustratio: MBP / Mats Björklud Produktio AB Förslaget iebär att bilara ska betala avgift är de kör geom Saltsjö tuel. De avgiftera ska i huvudsak betala för väge och de ska också vara med och betala e del av tuelbaa. Me de huvudsakliga kost ade för de förlägda Blå lije till Nacka fiasieras av SL på samma sätt som övriga ivesterigar i Stockholms kollektivtrafik. Öster eller väster Vid tuels orra aslutig ka biltrafike atige ta av österut till Lidigö eller västerut mot Norra läke och i förlägige E4 och E18. Förlägige av Blå lije till Nacka Cetrum blir cirka 8 km låg, föreslås få fem ya statioer och restide frå -Cetrale till slutstatioe i Nacka Cetrum blir drygt 12 miuter. Asvar Stockholm, Det är måga parter somär ibladade. Är det ladstiget, Nacka eller state som ska ha asvaret? Saltsjötuel blir de sista läke Saltsjötuel är de förbidelse som läkar samma Norra och Södra läke. Det betyder att rige rut Stockholm ka fullbordas och att dea sista del av vägprojektet går i tuel hela väge uta att påverka omgiv igara. Frå Nacka och Värmdö förbättras vägförbidelse i ordlig riktig. I si orra äde får Saltsjötuel aslutigar mot Lidigö och i söder asluter de till Södra läke och Värmdölede. uel förstärker kapacitete i hela Stockholms trafiksystem och iebär att vägtrafike ka välja färdriktig medsols eller motsols. I Vägverkets utredig frå 2006 beräkades kostade för vägtuel till cirka 3 miljarder kroor. ekik uelbaa till Nacka Restid frå -Cetrale drygt 12 miuter. uelbaa och bilar sida vid sida Saltsjötuel blir e säktuel där två tuelbae tular kombieras med 3 + 3 körfält för vägtrafik. ulara för tuelbaa placeras bredvid vägtulara vilket ger e kostads- och miljöeffektiv lösig som samtidigt tillgodoser högt ställda säkerhetskrav. E kombierad tuelbae- och vägtuel är trafikslagsövergripade och ett geomförade berör ett stort atal mydigheter och orgaisatioer. Huvudasvaret för geomföradet ka komma att ligga på state (via rafikverket) och Stockholms läs ladstig i egeskap av asvarig orgaisatio för k ollektivtrafike. För att å framgåg måste e samverkas lösig komma till ståd där äve de berörda kommuera Stockholm och Nacka igår. Geom föradet är täkt att till största dele fiasieras via brukaravgifter och exploaterigsitäkter. Hur ska tuel byggas? Saltsjötuel blir e säktuel som byggs uder vattet mella Södra Djurgårde och Fiboda. Säktuel som är uppdelad i fyra elemet ka förtillverkas i e torrdocka och bogseras till byggplatse där de moteras på plats. Det fis goda erfareheter av dea byggmetod, Skadiavie är e etapp av Öresudsförbidelse ett exempel på kombierad järvägs- och motorvägstuel. Båttrafike till och frå Stockholms ström hidras ite uder byggtide.
LIDINGÖ Aslutigar orrut Saltsjötuel asluter i orr till Norra läke, som just u byggs mella Norrtull och Värta. Evetuellt ka ytterligare e trafikplats också aläggas vid Frihame. uelbaas Blå lije förlägs österut, frå Kugsträdgårde uder södra Djurgårde och vidare mot Nacka. Nya tuelbaestatioer aläggs på Djurgårde och i de expaderade bostadsområdea på Kvarholme, i Fiboda och i Heriksdal. Saltsjötuel för både tuelbaa och bilar Vägtrafik och tuelbaa föreas i e gemesam säktuel uder Saltsjö. Förlägig av Blå lije frå Kugsträdgårde till Nacka Plaerad trafikplats i Frihame med koppligar mot Lidarägsväge och egeluddsväge Kugsträdgårde uelbaa till Djurgårde På Djurgårde fis ågra av Stockholms mest populära besöksmål för både stockholmare och turister. E tuelbaestatio skulle påtagligt förbättra kommuikatioera. Heriksdalsberget Skase DJURGÅRDEN Saltsjö Vid Fiboda föreas biltuel med tuelbaa Möjlighet att förläga till Ormige och Gustavsberg Kvarholme Möjlighet att förläga till östra Södermalm Bytespukt mella tuel baa och förlägd vär baa/saltsjöbaa vid Luget eligt SLs Stomäts strategi. Hammarby Sjöstad Södertälje Nacka C Saltsjö-Järla Sickla Ny tuelbaestatio Sickla Fiboda De västliga gree av Blå lije får e statio i Sickla, där byte ka ske till exempelvis e förlägd värbaa mot Gullmarspla och Alvik eller till Saltsjöbaa med slutstatio Slusse. Blå lije till Nacka Saltsjö-Järla byte till Saltsjöbaa Vid de ya tuelbaestatoe i Saltsjö-Järla fis möjlighet att byta till Saltsjöbaa. Byte ka också ske i Sickla. De ya tuelbaa till Nacka får slutstatio Nacka Cetrum. Blå lije ka i framtide förlägas till Ormige via bro över Skurusudet och vidare till Gustavsberg.
Kostad och fiasierig Att förläga de Blå lije frå Kugsträdgårde med slutstatio i Nacka Cetrum beräkas kosta 8,2 miljarder kroor. Eligt Vägverkets förstudie Östlig Förbidelse frå april 2006 uppskattades byggkostade till 9 12 miljarder kroor varav kostad för säktuel uppskattades till 2,2 3 miljarder i 2006 års prisivå. Att komplettera säktuel med tuelbaa skulle iebära e tilläggskostad på cirka 700 miljoer kroor. De ya tuelbaesträckige ägs och betalas av SL, precis som tuelbaeätet i övrigt. Vägtuel, med säktuel, ka lämplige ägas av ett särskilt ägarbolag. Detta bolag geomför och bekostar all plaerig, projekterig och byggatio av tuel i si hel - het samt asvarar för framtida drift och uderhåll. Bolaget fiasierar si verksamhet geom att ta ut vägavgifter. Efter 30 år övergår hela vägtuel till state. Om hela vägtuel bekostas av ägarbolaget (uta statlig eller kommual medfiasierig) ka avgifte för att köra mella Södra och Norra läke beräkas till cirka 35 kroor per bil och passage (2012 års prisivå). Några jämförelser Kostade för Förbifart Stockholm är beräkad till 27,6 miljarder kroor i 2009 års prisivå. Kostade för Norra läke är beräkad till 11,6 miljarder kroor i 2007 års prisivå. Kostade för Citybaa är beräkad till 16,8 miljarder kroor i 2007 års prisivå. id är pegar Att plaera och geomföra ifrastrukturivesterigar i de här storleke är både komplicerat och tidskrävade me det fis mycket kuskap och erfareheter frå likade projekt hos tekikkosulter, aläggigsbyggare, mydigheter och stats makte. Vi föreslår att Saltsjötuel, som är e prioriterad och ageläge ivesterig, geomförs eligt rasportifrastrukturkommittés förslag på effektivare plaerigsprocess. Neda följer e uppskattig av hur tidplae för Saltsjötuel ka se ut. Alla uppskattigar är effektiv tid som börjar räkas frå det att startbeslut tagits. Geom Saltsjötuel och Blå lijes förlägig förkortas restidera till Nacka och sydöstra Stockholm. idigare förslag Säktuel för Österlede. Vägverkets utredig 1994. Maxalterativet: Alterativet motsvarar dages situatio, det vill säga befitlig lagstiftig med traditioellt geomförade med överlämade mella respektive skede och med rimlig mägd överprövigar. Plaerig Byggatio 21 år Saltsjötuel för både tuelbaa och bilar De plaerade säktuel för biltrafike kompletteras med två tuelbaetular som placeras bredvid vägtulara. Extrakostade för tuelbaedele blir cirka 700 miljoer kroor. Medelalterativet: Ny sammahålle plaerigsprocess som görs av exempelvis rafikverket och därefter ett sammahållet geomförade av projekterig och byggade. Plaerig Byggatio 15 år Miialterativet: Kocessio för helhete och plaerigsprocess eligt förslag i SOU 2010:57 Effektivare plaerig av vägar och järvägar. Plaerig Byggatio 12 år För byggadet av tuelbaa förutsätts att ma ka tillämpa Pla- och bygglage eligt rasportifrastrukturkommittés betäkade eller att det ite tar lägre tid ä haterige eligt väglage med mera eligt ova.