Handelskammarens rapport nr 1.2011. Ett närmare sydöstra Skåne

Handelskammarens rapport nr 1.2011 Ett närmare sydöstra Skåne

2 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Hur nära är sydöstra Skåne i dag? 4 Analys av trafiksystemet 5 Förslag på åtgärder 7 Kostnad och finansiering 8 Har vi råd att inte bygga ut? 9 När kan det vara klart? 10

Handelskammarens rapport nr 1.2011 3 Sammanfattning I grunden handlar tillgänglighet om att skapa möjligheter. När tillgängligheten är hög kan människor bo och arbeta där de vill samt ha en rik fritid med upplevelser av både kultur och natur. För företagen handlar tillgänglighet om att komma närmare kunder och samarbetspartners samt att hitta den arbetskraft man behöver för att utvecklas. En av de viktigaste frågorna för Handelskammarens regionstyrelse för södra Skåne är därför att öka tillgängligheten i sydöstra delen av länet. Arbetet har regionstyrelsen valt att kalla Ett närmare sydöstra Skåne. Ett närmare sydöstra Skåne handlar om två saker. För det första, genom att knyta Ystad, Simrishamn och Tomelilla närmare varandra underlättar man arbetspendling och minskar regionens sårbarhet. Chanserna ökar att man kan få familjer att etablera sig i sydöstra Skåne inte bara pendla hit. För det andra behöver tillgängligheten till västra Skåne och Köpenhamn utvecklas. Öresundsregionens positiva effekter måste spridas i hela Skåne. I dag är det bara Ystad som har tillräckligt bra kommunikationer med Malmö, medan restiden till Lund är för lång. Från Tomelilla kan man pendla med bil till Lund på 50 min och till Malmö på 60 min, medan kollektivtrafiken tar drygt en timme som bäst. Som boende i Simrishamn når du varken Lund eller Malmö inom en timme och åker du tåg är turtätheten för låg och systemet alltför sårbart. Restiderna mellan Simrishamn, Tomelilla och Ystad fungerar generellt bra, men bussen Simrishamn Ystad tar för lång tid (1 h 06 min jämfört med 37 min med bil). Österlenbanan är alldeles för sårbar. Med enkelspår ger också mindre störningar allvarliga effekter. På lång sikt är Simrishamnsbanan nödvändig för att knyta samman södra Skåne. Men vi kan inte vänta på Simrishamnsbanan, vi måste vidta andra, snabbare åtgärder för att förbättra systemet redan nu. Vi föreslår följande steg: Steg 1. Komplettera tåget Simrishamn Ystad med en snabbuss under högtrafik. Restiden bör kunna hamna kring 45 minuter. En snabbuss bedöms kosta mellan 1,5 2 Mkr per år. Steg 2. Österlenbanan kräver två mötesspår för att kunna öka turtätheten till halvtimmes - trafik och reducera sårbarheten i systemet. Två mötesspår kostar ungefär 120 Mkr. De båda stegen skulle reducera sårbarheten på Österlenbanan och möjliggöra halvtimmestrafik i samtliga resrelationer mellan de tre kommunerna och till och från Malmö. Om utbyggnaden av mötesspår bidrar till att det flyttar in 46 förvärvsarbetande per år till sydöstra Skåne i tio år så är hela investeringen betald.

4 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Hur nära är sydöstra Skåne i dag? I figur 1 illustreras dagens restider dels inom sydöstra Skåne, dels till västra Skåne och Kristianstad. Kr 1 h 14 min 1 h 29 min Lu Ma 1 h 09 min To 22 min Si 45 min 23 min 13 min 29 min Ys = busslinje = järnväg Figur 1 Restider inom samt till och från sydöstra Skåne. Källa: Skånetrafiken Turtätheten i systemet är över lag 30 minuter under högtrafik och 60 minuter under lågtrafik. Mellan Simrishamn och Ystad når man dock 30 min turtäthet tack vare en långsammare kompletteringsbuss som tar 1 h 05 min. Som bäst tar det ca 1,5 timmar mellan Simrishamn och Malmö. Mellan Tomelilla och Malmö är den kortaste restiden drygt en timme. Upprustningen och elektrifieringen av banan Ystad Tomelilla Simrishamn (Österlenbanan) har haft stor betydelse för resandet i regionen. Andelen av resandet på Österlenbanan som är genomresande mot Malmö är 43 %. För sex år sedan, när den genomgående trafiken Simrishamn Malmö var ny, låg siffran på 32 %. 1 Det innebär alltså att den bättre banan har gjort det mer attraktivt att bo på Österlen och pendla till och från västkusten. Förbindelserna längs östkusten är viktiga, men i denna rapport fokuserar vi på att utveckla närheten inom sydöstra Skåne respektive till och från Malmö/Lund. 1 Uppgift från chefsstrateg Mats Améen, Skånetrafiken.

Handelskammarens rapport nr 1.2011 5 Analys av trafiksystemet Avgörande för ett närmare sydöstra Skåne är pendlingstiden, turtätheten och att systemet är robust, d v s klarar små förseningar utan stora följder. Nästan alla pendlingsresor är kortare än en timme enkel resa, vilket skulle kunna betecknas som den kritiska pendlingstiden. För att nå större volymer resenärer bör restiden komma ner kring ca 45 min (figur 2). Figur 2 Benägenheten att pendla sjunker med restiden. Källa: Andersson & Andersson: Samhällsekonomiska fördelar av en uppgradering av väg E22, E22 AB 2007 Järnvägen Ystad Simrishamn (Österlenbanan) har bara enkelspår och det saknas mötesspår. Därför är det bara möjligt med timmestrafik med tåg på sträckan Simrishamn Ystad. Ett lika stort problem är att enkelspåret gör att banan inte heller är robust, d v s att en liten försening ger stora konsekvenser i form av inställda tåg och/eller långvariga förseningar som följer med hela dagen. Med detta som bakgrund kan man fastställa bristerna i dagens system för att nå ett närmare sydöstra Skåne, dels till västkusten, dels inom regionen (tabell 1 och 2).

6 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Tabell 1 Brister i dagens kommunikationer mellan sydöstra Skåne och västra Skåne. Källa: Skånetrafiken, Eniro Resa Restid (bästa) Turtäthet högtrafik Sårbarhet Restid med bil Ystad Malmö 45 min 30 min 41 min Ystad Lund 1 h 09 min 30 min 56 min Tomelilla Malmö 1 h 02 min 60 min + buss Hög 60 min Tomelilla Lund 1 h 06 min 60 min 50 min Simrishamn Malmö 1 h 29 min 60 min Hög 1 h 25 min Simrishamn Lund 1 h 35 min 60 min 1 h 16 min Tabell 1 ger följande slutsatser: 1. Det är bara Ystad som har tillräckligt bra kommunikationer med Malmö. 2. Restiden Ystad-Lund är svår att reducera ytterligare utan tåg, då bilresan tar 56 minuter. Direkttåg på 1 h 06 min i halvtimmestrafik kommer från mitten av augusti i år (2011). 3. Om man bor i Tomelilla kan man pendla med bil till Lund på 50 min och till Malmö på 60 min, medan kollektivtrafiken tar drygt en timme som bäst. 4. Som boende i Simrishamn når du varken Lund eller Malmö inom en timme och åker du järnväg är turtätheten för låg och systemet alltför sårbart. Lite förenklat kan man säga att tabell 1 sammanfattar varför det är nödvändigt med Simrishamnsbanan för att knyta ihop södra Skåne. Simrishamnsbanan skulle t ex göra att man kan resa mellan Simrishamn och Malmö på 55 min. 2 Tabell 2 Brister i dagens kommunikationer inom sydöstra Skåne. Resa Restid (bästa) Turtäthet högtrafik Sårbarhet Restid med bil Simrishamn Tomelilla 22 min 60 min + buss Hög 27 min Simrishamn Ystad 42 min X (bussen som kompletterar tåget har för lång restid) Hög Tomelilla Ystad 13 min 60 min + buss Ok m h a buss 37 min 21 min Tabell 2 ger följande slutsatser: 1. Restiderna mellan Simrishamn, Tomelilla och Ystad fungerar generellt bra, men bussen Simrishamn Ystad tar för lång tid (1 h 06 min jämfört med 37 min med bil). 2. Österlenbanan är för sårbar. Enkelspår är inte tillräckligt för att kunna hantera ens mindre störningar. 2 Vectura: Affärsplan Simrishamnsbanan, Simrishamnsbanan.com 2010-02-08

Handelskammarens rapport nr 1.2011 7 Förslag på åtgärder På lång sikt är Simrishamnsbanan via Sjöbo nödvändig för att knyta samman södra Skåne. Flertalet bedömare anser dock att Simrishamnsbanan ligger minst tio år fram i tiden. Det innebär att vi måste vidta andra, snabbare åtgärder för att förbättra systemet redan nu. Steg 1. Komplettera tåget Simrishamn Ystad med en snabbuss under högtrafik. Restiden bör kunna hamna kring 45 minuter. Steg 2. Österlenbanan kräver två mötesspår för att kunna öka turtätheten och reducera sårbarheten i systemet. När detta är gjort ersätts snabbussen Simrishamn Ystad med tåg och turutbudet utökas från timmestrafik till halvtimmestrafik (i högtrafik). De båda stegen skulle åtgärda sårbarheten och möjliggöra halvtimmestrafik i samtliga relationer, med undantag för Lund Simrishamn/Tomelilla. I tabell 3 visas bristerna i trafiksystemet före respektive efter bygget av två mötesspår. Tabell 3 Med hjälp av två mötesspår på Österlenbanan åstadkoms ett betydligt mer attraktivt infrastruktursystem. Resa Turtäthet högtrafik Sårbarhet Ystad Malmö 30 min 30 min Ystad Lund 30 min 30 min Före Efter Före Efter Tomelilla Malmö 60 min + buss 30 min Hög Tomelilla Lund 60 min 60 min Simrishamn Malmö 60 min 30 min Hög Simrishamn Lund 60 min 60 min Simrishamn Tomelilla 60 min + buss 30 min Hög Simrishamn Ystad 60 min 30 min Hög Tomelilla Ystad 60 min + buss 30 min Ok m h a buss

8 Handelskammarens rapport nr 1.2011 Kostnad och finansiering Steg 1: Snabbuss Simrishamn Ystad När det gäller kostnaden för tillköp av busstrafik, så kan man utgå från en bruttokostnad (inkl kapitalkostnader) på 20 kr/km. Sträckan Simrishamn Ystad är 40 km, vilket gör att varje enkeltur kostar 800 kr. Om vi antar 6 dubbelturer måndag fredag blir kostnaden 250 dagar/ år x 12 turer/dag x 800 kr/tur = 2,4 Mkr/år. Antag att merresandet täcker 30% av bruttokostnaden, vilket torde vara rimligt i detta fall (stor andel månadskortsresenärer). Då krävs en ökad skattefinansiering med 1,7 Mkr/år. Med andra ord handlar det om 1½ 2 Mkr/år. 3 Den ekonomiska kalkylen för en snabbuss är inte helt okomplicerad, då den konkurrerar med tåget. Här ligger förklaringen till den nuvarande bussens långa körtid den täcker in områden som ligger långt från järnvägen. Steg 2: Två mötesspår Två mötesspår kostar ungefär 120 Mkr. 120 Mkr motsvarar ca 2 000 kr per invånare i de tre kommunerna. Medelinkomsten i de tre kommunerna är ca 210 000 kr, vilket innebär att varje förvärvsarbetande betalar ca 60 000 kr i kommunalskatt. För att finansiera två mötesspår rakt av krävs alltså skatteintäkter från ca 2 000 förvärvsarbetande under ett år. Alternativt krävs det skatteintäkter från ca 240 invånare under 10 års tid. 4 Ett alternativt sätt att betrakta finansieringen är att om det flyttar in 46 förvärvsarbetande per år till sydöstra Skåne i tio år som en följd av mötesspåret så är hela investeringen betald. 5 Det finns naturligtvis andra sätt för kommunerna att (del-)finansiera investeringen, t ex genom markförsäljning (efter värdeökning) eller avkastning från kommunala bolag och/eller försäljning av de samma. Om man tar genomsnittet för åren 2007 2009 har samtliga kommuner gått med överskott: Tabell 4 Genomsnittligt årligt överskott för kommunerna under åren 2007 2009. Simrishamn Tomelilla Ystad 18 miljoner kronor 39 miljoner kronor 14 miljoner kronor Givetvis är det orealistiskt att lägga hela kommunens överskott på ett enskilt projekt. Men givet att projektet har en avskrivningstid på närmare 30 år och att dagens realräntor är låga borde det inte vara några problem att låna till spåren. Det finns många önskemål om att öka kollektivtrafiken, men förhoppningen är att Skånetrafiken kan vara beredd att öka turtätheten som svar på en kommunal/regional investering i mötesspår. Chansen att få Region Skåne eller Trafikverket att medfinansiera har inte undersökts. 3 Uppgifter från chefsstrateg Mats Améen, Skånetrafiken 4 Antas 4 % real ränta. 5 Antas 4 % real ränta.

Handelskammarens rapport nr 1.2011 9 Har vi råd att inte bygga ut? Ett annat sätt att betrakta frågan är denna: har kommunerna råd att inte genomföra investeringen? Samtliga kommuner nämner i sina årsredovisningar bristen på inflyttning och den allt äldre befolkningen. Under 2009 minskade Simrishamns kommun, medan Ystad och Tomelilla ökade med ett knappt hundratal. I samtliga kommuner dog det fler än vad det föddes barn. Förbättrade kommunikationer borde vara viktigt för att kunna öka inflyttningen. Plastal i Simrishamn tillverkar plastkomponenter till framför allt fordonsindustrin. Företaget har ca 190 anställda som bor i någon av de tre kommunerna. Genom att bygga mötesspår underlättas Plastals kompetensförsörjning och sannolikheten ökar för att företaget skall kunna fortsätta vara kvar och utvecklas i sydöstra Skåne. Skatteintäkterna från de 190 anställda har betalat de båda mötesspåren efter 14 år. Om man antar att hälften lever med en partner, som också betalar skatt i regionen, är investeringen betald efter åtta år. Det skall tilläggas att ovanstående inte tar hänsyn till olika dynamiska effekter av en regionförstoring. I princip alla faktorer av betydelse för regional tillväxt gynnas när det blir enklare att träffa fler människor. Figur 3 Bättre kommunikationer ger regionförstoring, vilket har en rad positiva effekter. Källa: Handelskammaren: Tillväxt på spåren med Sydtrafiken, 2010 När regionen blir större så ökar underlaget för företagen. Därmed skapas en efterfrågan på mer specialiserade varor och tjänster. Finns det en efterfrågan så etableras företag för att möta den. Därför ökar antalet branscher med regionstorleken. Även inom befintliga branscher händer det saker. I en större region finns det fler aktörer inom samma bransch. Konkurrensen blir större, vilket gagnar invånarna och ökar produktiviteten i regionen. Den större arbetsmarknaden gör att utbud och efterfrågan kan matchas bättre. Därför blir sysselsättningen högre i en större region. Och eftersom vår hälsa har ett direkt samband med i vilken utsträckning vi har ett arbete, så minskar ohälsan med regionstorleken. Även nyföretagandet gynnas. I dag är åtta av tio nya företag tjänsteföretag. De är beroende av tillgång till dels kvalificerad personal, dels kunder. Det finns fler av dessa i en större region. Riskerna med att starta ett företag blir mindre än i en liten region, där sårbarheten är högre. I en större region blir det även enklare att upprätthålla en god offentlig service, eftersom skatteunderlaget är större. Det skapar i sin tur en positiv spiral som attraherar fler människor.

10 Handelskammarens rapport nr 1.2011 När kan det vara klart? En expressbuss mellan Simrishamn och Ystad kan etableras relativt snabbt efter att de berörda aktörerna har kommit överens. Det handlar sannolikt om några månaders tid. De båda mötesspåren i höjd med Gärsnäs respektive Köpingebro är något mer komplicerade. Även om de har funnits med i plandiskussioner under lång tid 6 finns ingen mark reserverad i kommunernas översiktsplaner. 7 I Gärsnäs finns det goda möjligheter att placera ett mötesspår väster alternativt öster om samhället eller, inte minst intressant, sannolikt även kring stationsläget. 8 Ystads kommun har för avsikt att bygga ut Köpingebro med ca 750 bostäder fram till 2045. Ett mötesspår kan placeras sydväst om samhället, med mer eller mindre direkt koppling till nuvarande stationsläge. 9 Den absolut dominerande markägaren som berörs är Försvarsmakten. För att planera mötesspåren krävs en förstudie. Om denna visar behov av att studera alternativa sträckningar krävs också en järnvägsutredning. Järnvägsplanen fastställs av Trafikverket och kan överklagas till regeringen. Om kommunen skall ta fram en detaljplan kan tiden till fastställande grovt uppskattas till ett år. Då är eventuella överklaganden inte inräknade. Överklaganden kan ske först till Länsstyrelsen och därefter till regeringen. Detta kan fördröja processen med upp till ca ett år. För att spara tid kan projekteringen påbörjas parallellt, naturligtvis innebärande ett visst risktagande. Sammantaget bedöms Trafikverkets planering samt eventuella överklaganden vara gränssättande för när bygget kan påbörjas. Om kommunal detaljplan behövs kan denna tas fram parallellt med järnvägsplanen. I dialogen med Trafikverket kan det fastställas hur lång tid planskedet bedöms ta. 6 Se t ex Ystads Allehanda: Skånetrafiken vill bygga ut Simrishamnsbanan, 2001-08-28 http://www. ystadsallehanda.se/simrishamn/article646250/skaringnetrafiken-vill-bygga-ut-simrishamnsbanan.html 7 Ystads kommun: Översiktsplan 2005, 2005-11-17 respektive Simrishamns kommun: Översiktsplan Simrishamns kommun, 2001-05-28 8 Preliminär bedömning av samhällsbyggnadschef Anna Thott och planarkitekt Eva Ferlinger, Simrishamns kommun, 2011-02-17. 9 Preliminär bedömning av planchef Anna Möller, Ystads kommun, 2011-02-17.

Handelskammarens rapport nr 1.2011 11 Sydsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att hämta i PDF-format på www.handelskammaren.com De kan också beställas på tel 040-690 24 00. Nr 1 2010 Nr 2 2010 Nr 3 2010 Nr 4 2010 Nr 5 2011 Diversity management affärsnytta med mångfald Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Näringslivets Öresundsindex Fossiloberoende fordonssektor 2030 så kan biogasen hjälpa till Tillväxt på spåren med Sydtrafiken Nr 1 2009 Studieavgifter en framtidsfråga som kommer allt närmare Nr 2 2009 Leverantörsrelationer så funkar de Nr 3 2009 Ett elnät i väntan Hur en effektivare tillståndsprocess kan spara ekonomi och miljö Nr 4 2009 Fjärrvärme idag och i framtiden från ett lokalt till ett regionalt perspektiv för att gynna miljön och plånboken Nr 5 2009 Är Sverige attraktivt? Utländsk kvalificerad arbetskrafts syn på Sverige som land att arbeta och bo i. Nr 6 2009 Högskolerankingen 2009 Nr 7 2009 Sätt lärarna i första klass En rapport om skolan, löner och resultat Nr 1 2008 Vem bestämmer över skolan? En studie om roller, ansvar och makt Nr 2 2008 Näringslivets Öresundsindex 2008 Nr 3 2008 Regionförstoring för tillväxt och jobb Nr 4 2008 Omvärldsanalys 2008 Nr 5 2008 Högskolerankingen 2008 Nr 1 2007 Historien om Lisa Nr 2 2007 Näringslivets Öresundsfakta 2007 Nr 3 2007 Den nya regionalekonomiska teorin och K-samhällets framväxt Nr 4 2007 Kronoberg världen tur och retur Nr 5 2007 Högskolerankingen 2007 Nr 6 2007 Företag som heter Öresund Nr 1 2006 Nr 2 2006 Nr 3 2006 Nr 4 2006 Nr 5 2006 Nr 6 2006 Plats för produktion Emmaboda flygplats realism eller luftslott? En översiktlig studie Effektiva svenska regioner Att vilja men hindras invånarnas inställning till Öresundsregionen European Spallation Source (ESS) En möjlighet för Sverige! Den svenska skolan enligt internationella studier

Handelskammarens rapport nr 1.2011 Ett närmare sydöstra Skåne Ett närmare sydöstra Skåne handlar om två saker. Genom att knyta Ystad, Simrishamn och Tomelilla närmare varandra underlättar man arbetspendling och minskar sårbarheten. Samtidigt behöver tillgängligheten till västra Skåne och Köpenhamn utvecklas. I dag är det bara Ystad som har tillräckligt bra kommunikationer med Malmö, medan restiden till Lund är för lång. Som boende i Simrishamn når du varken Lund eller Malmö inom en timme och åker du tåg är turtätheten för låg och systemet alltför sårbart. I Tomelilla är kollektivtrafiken knappt ett alternativ för att resa till Malmö/Lund. Restiderna mellan Simrishamn, Tomelilla och Ystad fungerar generellt bra, men bussen Simrishamn Ystad tar för lång tid och Österlenbanan är alldeles för sårbar. Tåget mellan Simrishamn och Ystad bör kompletteras med en snabbuss under högtrafik. Österlenbanan kräver två mötesspår. Åtgärderna skulle reducera sårbarheten på Österlenbanan och möjliggöra halvtimmestrafik inom sydöstra Skåne samt till och från Malmö. Om utbyggnaden av mötesspår bidrar till att det flyttar in 46 förvärvsarbetande per år till sydöstra Skåne i tio år så är hela investeringen betald. Handelskammaren är en privat organisation som arbetar i sydsvenska företags intresse. Vi påverkar företagens villkor genom bland annat utveckling av infrastruktur och utbildningssystem. Vi stöder affärer genom service inom internationell handel och olika utbildningar. Vi sammanför företag i olika nätverk och på våra många möten. Handelskammaren har drygt 2 800 medlemsföretag och finns i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Halland län. Handelskammarens avdelning för analys arbetar med frågor som rör Sydsveriges affärsklimat och långsiktiga utveckling. En del av det material som produceras på avdelningen publiceras i Handelskammarens rapportserie. Syftet är att göra analyser och fakta tillgängliga för en bredare publik. Fler rapporter finns på www.handelskammaren.com Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Malmö Halmstad Helsingborg Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö www.handelskammaren.com