Kvalitetsrapport för förskolan Stöttestenen

Kvalitetsrapport för förskolan Stöttestenen Läsåret 2015-2016

GRUNDFAKTA... FÖRUTSÄTTNINGAR... Arbetsmiljö... Systematiskt kvalitetsarbete... Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... NORMER OCH VÄRDEN... Utvärdering av Likabehandlingsplan... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UTVECKLING OCH LÄRANDE... Matris för enhetens måluppfyllelse... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... BARNS INFLYTANDE... Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... FÖRSKOLA OCH HEM... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016... SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål...

Grundfakta Förskolan Stöttestenen är indelad i fyra avdelningar, två äldre- och två yngreavdelningar. Avdelningarna samarbetar med öppningar och stängningar. Vi har fina lokaler och en stor gård med närhet till skog och natur. Förskolan har öppet från klockan 06.00 på morgonen till 18.00 på kvällen. Antal barn 15 mars: 79 Grundbemanning 15 mars: 13,3 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.

Förutsättningar Arbetsmiljö Lindesbergs Kommun har ett brett utbud av subventionerade/gratis, hälsofrämjande aktiviteter och erbjuder dessutom all tillsvidareanställd personal en friskvårdstimme/vecka. Till stöd och hjälp för förskolan finns ett barnhälsoteam där ingår förskolechef, specialpedagog, kurator och psykolog. Det finns även mötestillfällen där personal från landstinget och socialförvaltningen ingår. Rutiner finns för ett systematiskt brandskydds- och arbetsmiljöarbete och på personalmöten finns alltid arbetsmiljöfrågor med som en stående punkt. En enkätundersökning angående den psykosociala arbetsmiljön har genomförts under våren. Utbildning i brand/hlr genomförs med regelbundenhet under året. När det gäller bemanning har vi fortfarande en tajt organisation trots att det skett en positiv förändring i förändring i resursfördelningsmodellen under Vt. 2016 som inneburit att vi gått från 7,2 viktade barn till 7,0. Pedagogerna upplever att det är svårt att få resurserna att räcka till eftersom många barn har långa dagar. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit stora svårigheter att få vikarier, och det har varit många vikarier med lite erfarenhet. Pedagogerna upplever att skriva och dokumentera tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att hitta arbetsplats för planering eftersom kontor och datorerna ofta är upptagna. Det har även varit svårt att hitta bra former för organisation och samarbete i alla led. På Stöttestenen arbetar målmedvetna och engagerade pedagoger. Vi har haft svårt med att rekrytera nya förskollärare vilket medför att belastningen blir högre på de förskollärare som finns utifrån deras ansvar enligt läroplanen. Svårigheter att få vikarier har funnits under hela läsåret vilket skapat stress och hög arbetsbelastning på ordinarie personal. Vikariebristen har även påverkat personalens möjlighet att ta ut sina planeringar som det är tänkt. Med en tajt organisation är det svårare för personalen att ta paus. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av vår kvalitetspedagog, specialpedagog och förskolechef. Hur och till vad planeringstiden ska användas är något som behöver diskuteras tillsammans med förskolechef för att minska stress och osäkerhet hos pedagogerna. Enkätundersökningen kommer att följas upp under hösten och arbetet kring arbetsmiljön kommer att fortgå. Fler arbetsplatser med stationära datorer och personliga lärplattor behövs. Under hösten kommer det att ske en upprustning av gården. Att finna en bra organisation på grund av rekryteringsläget och fundera över hur befintliga resurser ska användas på bästa sätt.

Systematiskt kvalitetsarbete Enhetens prioriterade mål: Pedagogerna ska arbeta aktivt med systematiskt kvalitetsarbete. Detta sker när Pedagogerna förstår vinsten med de olika dokumenten Tid finns för att utföra de uppgifter som ska göras Pedagogerna har under läsåret fortsatt att arbeta med att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumenten för systematiskt kvalitetsarbete har använts och de känns mer bekanta för de flesta. Men vissa frågetecken finns fortfarande kring hur vi ska tolka och skriva i barndokumentationerna. Rutiner för användning av vårt systemsatiska kvalitetsarbete finns, bristen på vikarier har försvårat arbetet. Under läsåret har alla avdelningar arbetat med dokumenten reflektions- och planeringsunderlag samt verksamhetsdokumentation. Personalen har fått stöd av kvalitetspedagogen både under höst- och vårterminen. Vårt nya material kring utvecklingssamtal har använts. All personal har, vid studiedagen i mars 2106 lyssnat, till Anette Erikssons från Mälardalens Högskola som föreläste om pedagogisk dokumentation. Vi ser att vårt systematiska kvalitetsarbete blir mer och mer implementerat hos personalen. Flera upplever att arbetet är lite lättare nu än tidigare, men många uppfattar fortfarande dokumentationen som arbetsamt. Pedagogerna anser att systematiskt kvalitetsarbete är bra då man får syn på barnens utveckling, vad förskolan gör för att utveckla verksamheten så att utveckling sker. Det är användbart vid utvärdering. Pedagogerna upplever att arbetet med RoP, reflektions- och planeringsunderlag, är tidskrävande. Vi efterfrågar utifrån SKA en tydligare överlämnandeblankett från yngre till äldre där man skriver en övergripande beskrivning om barnet och utveckling och där förälder får ta del av och skriva på, alternativt lägga till information. Fortsätta arbeta med RoP regelbundet för få mer rutin. Se över planeringstiden och hur den ska användas tillsammans med förskolechef. Vägledning av kvalitetspedagogen och förskolechef kommer att ske under läsåret 2016-2017 på pedagogiska träffar. Önskemål finns om en uttalad nivå på omfattningen av dokumentationen och en tydlig prioriteringsordning. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog planerar fortsatta insatser för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetspärmen (pedagogisk dokumentation) kommer att introduceras under höstterminen och behöver följas upp av förskolechef och kvalitetspedagog.

Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Ledningen har en väl genomarbetad fortbildningsplan som sträcker över flera år, där samtliga områden i förskolans läroplan täcks in. Det finns kontinuerlig fortbildning i Bornholm och ICDP samt uppföljningsträffar. Mattegruppen bevakar området matematik, de har varit på studiebesök och har i uppdrag att planera fortbildning på en studiedag under nästa läsår utifrån Skolverkets material. Området kommunikation och språk bevakas av Språkgruppen. De har varit på föreläsning om flerspråkighet och de har påbörjat ett arbete med en handlingsplan gällande modersmål och flerspråkighet. Handlingsplanen beräknas vara klar till höstterminen 2016. Under läsåret har ett arbete gällande utveckling av utvecklingssamtal pågått och på studiedagen i mars 2016 delas all förskolpersonal in i tvärgrupper för erfarenhetbyte gällande föräldrasamverkan. Pedagogerna har följt språkplanen och dokumenterat barnen enligt språkmatrisen. På förskolan arbetas regelbundet med delar av före Bornholmsmaterialet, grafon och AKK och de har ett medvetet förhållningssätt kring språk. Vägledande samspel (ICDP) genomsyrar hela vår verksamhet och finns med i det vardagliga förhållningssättet. Vi fortsätter med att utbilda ny personal i ICDP. Under året har all personal fått genomgå en utbildning i EL (entreprenöriellt lärande) vilket gett personalen ytterligare en dimension för barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna är mycket intresserade av att utveckla verksamheten för att möta barngruppens behov. Vägledande samspel finns med i det vardagliga förhållningssättet. Språkmatrisen fylls i. I vardagen identifieras de barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Det är viktigt att ICDP, vägledande samspel, hålls aktivt och levande. Att avsätta tid för reflektion och diskussion är därför betydelsefullt. Under hösten kommer pedagogiska träffar med ICDP som tema hållas. Ny språkplan är under utarbetning. Inriktning Under hösten 2015 genomfördes pedagogiska träffar och lärande samtal. Då mycket tid åtgick till dessa träffar togs beslut i samråd med personal och specialpedagog att vi under våren 2016 skulle vi satsa på endast ha lärande samtal. Lärande samtal har inte kunnat genomföras i den utsträckning som var tänkt. Från och med hösten 2016 ska pedagogiska träffar ske 3 ggr/termin enligt ledningsbeslut. Dessa är inbokade i höstens kalendarium. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog samt IKT pedagog. Två av de pedagogiska träffarna har ett förutbestämt och återkommande tema; ICDP och systematiskt kvalitetsarbete.

Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen har inte varit ett levande dokument då pedagogerna upplever den nuvarande som alltför bred och omfattande. Under våren har det därför pågått ett arbete med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Pedagogerna har arbetat främjande med fokus på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Genom att vara lyhörda, närvarande och uppmärksamma pedagoger har pedagogerna arbetat för att kränkande behandling inte ska förekomma. De lyssnat in barnens tankar, åsikter och upplevelser för att vägleda, samtala och diskutera med barnen. Utifrån barnens ålder och utveckling har samtal och diskussioner kring värdegrundsfrågor förts med barnen. Verksamheten och den pedagogiska miljön har planerats och anpassats utifrån barnens intressen, behov och för att utveckla barnens samspel. Pedagogerna uppmuntrat och stöttat barnen utifrån deras förmågor och olikheter och likheter har lyfts som något positivt. I situationer då kränkning förekommit har pedagogerna omedelbart tagit tag i händelen och pratat med de berörda. ICDPs förhållningssätt genomsyrar verksamheten. Genom pedagogernas sätt att arbeta och vara goda förebilder har barnens förståelse, omtanke och samspel utvecklats. Även barnens förmåga att uttrycka/visa sina tankar, känslor och åsikter har utvecklats. Planen har inte varit ett levande material och behöver omarbetas och revideras så den blir mer lättarbetad. Ny likabehandlingsplan håller på att tas fram inför höstterminen. Gemensamma diskussioner kring likabehandlingsplanen behövs. Den nya planen behöver även introduceras för barn och föräldrar och de behöver göras delaktiga. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetsmål se systematiskt kvalitetsarbete och se avdelningsmål. Enhetsmål se systematiskt kvalitetsarbete och se avdelningsmål. Enhetsmål se systematiskt kvalitetsarbete och se avdelningsmål.

Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Motoriskt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Ettan Ettan Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Fyran Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Tvåan Trean Fyran Ettan Tvåan Trean Fyran Tvåan Trean Språkligt Ettan Tvåan Trean Fyran Estetiskt Trean Fyran Ettan Tvåan Matematiskt Ettan Fyran Trean Tvåan Naturvetenskapligt och tekniskt Ettan Fyran Trean Tvåan Matrisen ger en bild av hur pedagogerna skattar sig. Pedagogerna har genomfört verksamhet inom samtliga områden. Utifrån behovet hos respektive barngrupp har vissa områden prioriterats. Kontinuerlig utvärdering och diskussioner i arbetslaget är viktigt för nå hög måluppfyllelse och utveckling av verksamheten. Inne- och utemiljön förändras för att ge barnen de bästa förutsättningarna för sin utveckling och sitt lärande. Utveckla arbetssättet omkring naturvetenskap och teknik samt matematik. Ge fortsatt stöd till pedagogerna när det gäller pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen samt verksamhetsdokumentation. Pedagogisk anpassning av inom-och utomhusmiljön fortsätter.

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetens mål Se systematiskt kvalitetsarbete. Se systematiskt kvalitetsarbete Se systematiskt kvalitetsarbete Utvärdering av avdelningsmål Mål avd. 1 Barnen utvecklar sin språkliga förmåga Detta sker när: Alla barnen utvecklar sitt eget ordförråd Barnen använder sig av språket i samspel med andra. Barnen ger uttryck för egna uppfattningar. Vår intention var att genom den dagliga dialogen utveckla ord och begreppsförrådet hos barnen. De har fått möjlighet att möta talspråket genom sånger, ramsor, sagor, drama, böcker. Vi har arbetat bornholmsinspirerat då vi gör både ramsor, sånger och oftast i en förutsägbar och repetitiv ordning och låter barnen få bada i språk i vardagen. Vi har fått en bokmöbel som presenterar böckerna på ett inbjudande sätt. ICDP är vår utgångspunkt i all kontakt med barnen. Barngruppen har utvecklat ett rikare språk och ordförråd. Samtliga barn pratar och tar för sig mer med hjälp av språket nu än i början av läsåret. En analys av barnens språkmatriser ger oss indikationer om att alla barn utvecklats inom språkområdet. Vi kan skapa tydligare rutiner och arbetssätt för att gå tillsammans med barn till bokbussen och välja böcker och arbeta mer fördjupat med barnlitteratur av olika slag. Mer struktur och möjlighet att överblicka vår planeringstid, så kan vi använda planeringstiden till att utveckla och planera dramatiseringar/ sagoteman mm utifrån språkmålet och barnens intressen. Mål avd. 2 Utveckling och lärande: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Lpfö98/10 s10 Vi har jobbat med att barnen ska utvecklar sin språkmedvetenhet. Utveckla sin förmåga att kommunicera, samt utveckla sitt verbala språk. Vi har jobbat med att barnen ska utveckla sin

förmåga att lägga språkljuden rätt. Vi arbetar utifrån Före Bornholmsmodellen, Grafon lek, sagoläsning, dialog, sångstunder, medvetet förhållningssätt runt språket, Akk, skriftspråksvänligmiljö. Barnen har fått ökad språkmedvetenhet. En del barn har börjat säga flerords meningar. Flera av barnen har utökat sin förmåga att rimma, leka med ord, lägga språkljuden rätt, sångtexter, rytmer och ramsor. De har utökat sin förmåga att reflektera och i ord kunna uttrycka det de tänker, känner och vad de vill samt utökat sin förmåga att argumentera. Flera barn har utökat sin skriv och läsförmåga. Flera av barnen kan forma bokstäver och ord och några har knäck läskoden. Några barn kan läsa både gemener och versaler. Har lett till minskat antal konflikter när man kan uttrycka sig i ord. Barnen har fått en större förståelse för att man uttrycker sig olika och har nu lättare att förhålla sig till varandra. Att fortsätt att jobba med ett medvetet förhållningssätt runt språket och att jobba ICDP, Före Bornholm, Grafon, sång rim ramsor, AKK etc. Pedagogerna har behov av mer gemensam reflektionstid där vi kan lyfta tankar och föra verksamheten framåt. Introduktionstid för ny personal och vikarier för att sätt in dem i det arbetet vi gör och kunna uppnå utvecklingsområdet. Mål avd. 3: På avdelning tre strävar vi mot att alla barn utvecklas till att vara en bra kamrat. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: - Bjuda in i lek - Vara hjälpsamma - Hitta nya lekkamrater - Bemöter varandra på ett trevligt sätt Vi har väglett barnen i sitt bemötande mot varandra. Vi har funnits till hands för att hjälpa barnen och lyssnar på deras åsikter och upplevelser av olika händelser. Vi har fört dagliga samtal med barnen om hur man är en god kompis. Vi pedagoger har gjort små rollspel där barnen får reagera om att vi vuxna gör fel. Vi har köpt in nya spel för att de ska få utveckla att följa gemensamma regler. Vi har gett barnen tillfälle och tid till att hitta nya kamrater, vi har under dagen delat barnen så att de uppmärksammar vilka barn som finns. Barnen har utvecklat sin förmåga att ha ett trevligt sätt emot varandra, de lyssnar på varandra och hjälper sina kamrater. Barnen är trygga i vårt förhållningssätt för att vi har varit tydligt avläsbara och goda förebilder. Vi har varit uppmärksamma på deras bemötande emot varandra och varit uppmuntrande mot barnen när de har visat aktsamhet, empati och hjälpsamhet. När vi gör rollspel för baren ser vi att barnen reagerar och diskuterar om detta en lång tid framöver. När barnen delats i mindre grupper har barnen reflekterat om att de har samma intresse och på så sett hittat varandra. Ta med oss framgångsfaktorerna, se ovan, till nästa termin. Fortsätta vara tydliga och goda förebilder. Arbeta vidare med rollspel.

Mål avd. 4: Barnen utvecklar sin förmåga att samspela med andra Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: * bjuder in kompisar till lek * delar med sig och väntar på sin tur * stannar i aktivitet med en kompis en längre stund * använder sina ord för att uttrycka sin vilja i sammanhanget Pedagogerna har varit lyhörda för barnens behov och rättat miljön efter verksamheten. Vi har uppmuntrat barnen att använda sitt språk. Pedagogerna har arbetat aktivt med att hjälpa barnen i hur man är en bra kompis och styra i konflikthanteringen genom att vara i deras närhet. Pedagogerna har gett barnen förutsättningar att se glädjen i samlingarna. För att ge barnen mer lektid har vissa samlingar kortats ner och alla dagar har inte sett likadana ut. Pedagogerna har deltagit i barnens lek och de har arbetat med sagor och sång. Barnen har uppmuntrats att leka med olika kompisar. Språkleksamlingar har genomförts. Pedagogerna har stöttat barnen i turtagning. Konsekventa och tydliga pedagoger ger barnen goda möjligheter till utveckling. När pedagogerna använder sig av ramar och kramar mår barnen gott. Alltfler barn använder sina ord i lek vilket har lett fram till ett bättre samspel mellan barnen. När pedagogerna deltar och stöttar i lek stannar barnen kvar längre i leken. Barnen visar glädje och sjunger mycket. Barngruppen behöver fortfarande utveckla sin förmåga att vänta på sin tur. En genomtänkt möblering utifrån kunskap om barnens intressen och utveckling har lockat till mer lek. Reflektions- och planeringsunderlaget har varit ett bra stöd för utvecklingen av vårt arbete med barngruppen. Arbetet har synliggjort barnens framsteg och vi pedagoger har kunnat lägga verksamheten på rätt nivå. Ta med oss framgångsfaktorerna, se ovan, till nästa termin. Fortsätta att förändra inomhusmiljön och köpa in material efter barnens behov och intressen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen 5-åringar har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 95 %. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning.

Ett medvetet och aktivt arbete från pedagogerna har gett ett bra resultat. Tecken - och bildstöd är bra redskap för att ge barnen så många kommunikationssätt som möjligt. Fortsätta arbeta medvetet med att stimulera, utveckla och utmana barnens språkutveckling. Ta del av ny forskning för att ständigt utveckla metoder och arbetssätt för att på så sätt arbeta metodiskt med barnens språkutveckling.utveckla kunskap i AKK Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter?

1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Arbetet med barns inflytande sker utifrån ICDP som förhållningsätt. Utifrån entreprenöriellt lärande bekräftas barnens idérikedom och pedagogerna utmanar dem vidare i att prova sina tankar och idéer. Pedagogerna lyssnar och tar tillvara på barnens idéer och önskemål och utvecklar verksamheten utifrån dessa. Barnen får möjlighet att vara med och påverka och diskutera utifrån sina förutsättningar. Material köps in med hänsyn till barnens intressen och önskemål. EL-utbildningen vi gått under våren har gett oss en ny syn på barnens delaktighet och inflytande och pedagogerna anser att arbetet med barns inflytande kan vidareutvecklas. Barnen är med och har inflytande och delaktighet i vardagssituationer och pedagogerna ser att barnen kan ta ett nej när det ges en förklaring. Att hålla det entreprenöriella lärandet levande med löpande diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Vi kan bli ännu bättre med att fånga upp barnens intressen samt visa, förklara och förtydliga för barnen när de får inflytande. ICDP är en framgångsfaktor.

Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inget eget prioriterat mål, se nedan. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 19 svar av 79 ger 24% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 21,1 78,9 förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 5,3 94,7 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 21,1 78,9 4. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 15,8 84,2 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 21,1 78,9 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 26,3 73,7 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för 26,4 73,6 utveckling och lärande. 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för 26,4 73,6 utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan. 21 79 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 21 79 11. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 10,5 89,5 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 31,6 68,4 Alltför låg svarsfrekvens för att kunna dra några generella slutsatser. I kommentarer som lämnats skriver föräldrar att lekutrustningen på gården är sliten, att de har märkt av vikariebristen och att de anser att barngrupperna är för stora. Det ges även beröm till pedagogerna. Det pågår ständigt diskussioner om hur vi kan utveckla samarbetet med föräldrarna, göra föräldramöten lockande för föräldrarna att komma till. Utveckla formerna för föräldrar att besvara enkäten. Enkäten behöver översättas till fler språk. Upprustning av gården kommer ske under hösten 2016.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har följt överlämnandeplanen. Klasslistor kom sent i år, familjerna fick dem hem innan förskolan fick någon, vilket gjorde det svårt för pedagogerna att bekräfta barn och föräldrar om placeringarna. Föräldrar lämnade önskemål till skolan utan pedagogernas vetskap som påverkade gruppindelningen som förskolan gjort vilket skapade mer jobb. Viktigt att utvärdering av årets överlämning sker och att skola och förskola tar till sig synpunkter som framkommer. Planen måste vara tydlig för alla och skolan behöver ta hänsyn till att även förskolan har en verksamhet. Från förskolan önskar man att man får följa med sina barn in i skolan vid besöken. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål I enlighet med läroplanens mål och intentioner ska förskolan systematiskt dokumentera, följa upp och analysera verksamheten och utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära. Vi har rutiner för systematiskt kvalitetsarbete som pedagogerna följer och personalen utvecklas ständigt i detta arbete. Personalen har under året arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation genom att använda sig av reflektions och planeringsunderlaget samt utvecklat en verksamhetsdokumentationspärm. Flera pedagoger upplever att SKA-materialet är tidskrävande och alltför omfattande. Även om pedagogerna känner sig alltmer trygga i på hur de ska skriva i de olika dokumenten råder fortfarande osäkerhet.

Fortsatt arbete med att implementera kvalitetsdokumenten för att fördjupa förståelsen för alla delar samt utbilda ny personal i vårt SKA-material. På pedagogiska träffar fylla på med kunskap kring dokumenten. Inom de områden där måluppfyllelsen ligger lägre behöver vi arbeta vidare kring att dokumentera, analysera och följa upp arbetet. Barns inflytande är ett område som förskolan behöver arbeta vidare med. Pedagogerna har under våren 2016 gått en fortbildning i entreprenörskap/ledarskap. Fortsätta att arbeta med det entreprenöriella lärandet för att utveckla verksamheten och ha en god kvalitet. Vi behöver även arbeta vidare med att få ökad svarsfrekvens på föräldraenkäten från samtliga avdelningar. Prioriterat mål läsåret 2016/2017 för enheten kommer att fastställas på studiedagen i september efter genomgång av kvalitetsrapporten. Lindesberg 2016-08-22 Ann-Charlotte Hagelberg Förskolechef