Månadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2009-05-20 Bilaga 1 1 (35) Månadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -24 mkr (jämfört med budgeterat -22 mkr). Resultatet per april år 2008 var -54 mkr. För 2009 prognostiseras ett överskott med +14,4 mkr, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Resultatet år 2008 var +219 mkr. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården t o m april ökat med 3,5 %. Prognosen är i nivå med budget. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med ca 3,3 % jämfört mot föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Problem med registrering inom nya ersättningssystem gör att redovisningen av antalet vårdtillfällen är osäker. SLL uppfyller per april kraven för att ta del av kö-miljarden för väntande till såväl mottagning som behandling. Gränsen för att få ta del av kömiljarden är att maximalt 20 % väntar över vårdgarantins gräns. Förändringar sedan senaste månadsbokslutet Det bokförda resultatet t o m april har sjunkit med 93 mkr sedan marsbokslutet. Den största anledningen till detta är ökade kostnader inom somatisk specialistvård. Kostnadsökningen är främst hänförlig till normala säsongsvariationer. Utvecklingen beror också på att kostnaderna för höft- och knäoperationer resp katarakter inom Vårdval blivit högre än budgeterat. Prognosen bedöms, liksom föregående månad, till ett överskott med 14,4 mkr, vilket är det samma som budgeterat resultat. Inom det budgeterade resultatet har emellertid avvikelser uppstått. För språktolkar (inom övrig vård) beräknas ett överskott med 12 mkr För geriatrik beräknas ett överskott med 13 mkr Primärvård beräknas lämna underskott med 25 mkr

2 (35) Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet t o m april är ett underskott med 24 mkr, vilket ska jämföras med ett underskott på 54 mkr för motsvarande period 2008. Prognosen för helt år uppgår till + 14,4 mkr, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Budget för 2009 inkl resultatkravet medger en kostnadsökningstakt om 5,1 % för 2009. 2010 blir uppräkningen enligt landstingsstyrelsen direktiv väsentligt lägre (2,5 %). Ett större överskott för 2009 än vad som beräknas i föreliggande månadsbokslut skulle förbättra HSN:s förutsättningar inför 2010.

3 (35) MÅNADSBOKSLUT T O M APRIL OCH PROGNOS FÖR ÅR 2009 FÖR HSN- FÖRVALTNINGEN...1 SAMMANFATTNING...1 Förändringar sedan senaste månadsbokslutet... 1 Viktigaste orsakerna till läget... 2 UPPFÖLJNINGEN AV VÄNTELÄGET PER APRIL 2009...4 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...11 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- APRIL OCH PROGNOS PER VÅRDGREN...12 Ekonomi... 12 Vårdkonsumtion... 13 Somatisk specialistsjukvård...15 Vårdkonsumtion... 15 Ekonomi... 16 Primärvård...18 Vårdkonsumtion... 18 Ekonomi... 20 Psykiatri...22 Vårdkonsumtion... 22 Ekonomi... 23 Geriatrik...25 Vårdkonsumtion... 25 Ekonomi... 26 Läkemedel...28 Övrig sjukvård...29 Tandvård...30 Vårdkonsumtion... 30 Ekonomi... 31 RISKER...32 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR...34 ÅTGÄRDER...35

4 (35) Uppföljningen av vänteläget per april 2009 Förvaltningen följer löpande hur vårdgivarna inom Stockholms läns landsting uppfyller kravet på telefontillgänglighet (0), besöksgarantin (5), vårdgarantin för mottagningsbesök (30) och operation/åtgärd/behandling (90). Resultatet av uppföljningen för april redovisas i detta dokument. Sammanfattning Telefontillgängligheten (0) är fortsatt god. Sex av tio mottagningar ligger i intervallet 90-100 procent godkända samtal. Utifrån bortfallskompletterad data visar uppföljningen att andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin har ökat från 46 till 49 procent för mottagningsbesök (30), minskat från 18 till 17 procent för mottagningsbesök (90) och minskat från 19 till 17 procent för operation/åtgärd/behandling (90). Kraven för utdelning av kömiljarden uppfylls i april. 0 Telefontillgänglighet Metoden mäter att person som ringer vårdgivaren får kontakt med vårdgivaren samma dag. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 260 samtal till respektive verksamhet. Antal mottagningar som ingått i mätningen under innevarande månad redovisas inom parentes i diagrammet. Mätår 2009 inleds för auktoriserade husläkare i januari 2009. För övriga vårdgrenar påbörjas mätåret 2009 i november 2008. Förändringar mars-april Två nya mottagningar inom psykiatrin har tillkommit i mätningen. Inom allmänpsykiatrin i sydöst mättes tidigare tio enheter (Haninge, Nacka, Nynäshamn, Värmdö och Tyresö dag- och jourtid). Carema Hjärnhälsan har efter sitt övertagande den 1 april 2009 ett gemensamt telefonnummer till ovanstående mottagningar. Bland husläkarna har två ej auktoriserade mottagningar auktoriserats och en helt ny husläkarmottagning tillkommit. Resultat april Av de 4 714 kontrollsamtal som ringdes i länet (exklusive Norrtälje) under april månad besvarades 86 procent inom godkänd tidsgräns. Sex av tio uppringda mottagningar har mellan 99-100 procent godkända samtal. Samtliga vårdgrenar har efter mätårets första sex respektive fyra månader en fortsatt god telefontillgänglighet. Jämfört med förra månaden har allmänpsykiatriska jourmottagningarna och beroendemottagningarna förbättrat sitt ackumulerade resultat med en procentenhet. I diagrammet nedan visas andel godkända samtal per vårdgren och över tid.

5 (35) Telefontillgänglighet 2006-april 2009 Allmänpsykiatri dag (29) 74% 90% 90% 88% Allmänpsykiatri 00-24 (6) Beroende (3) Husläkare ej aukt (6) Husläkare (180) 90% 93% 89% 97% 96% 97% 95% 88% 89% 87% 90% 87% 87% 2009 2008 2007 2006 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Besöksgaranti I Stockholms läns landsting innebär besöksgarantin att läkarbesök inom primärvården ska kunna erbjudas patienten inom högst fem kalenderdagar. Sveriges Kommuner och Landsting mäter besökstillgängligheten till länets husläkarmottagningar två gånger per år utifrån den nationella gränsen sju dagar. Resultatet av mätningarna från våren 2009 finns nu presenterad på www.vantetider.se. I riket får 91 procent komma på läkarbesök inom sju dagar. Motsvarande andel för Stockholms län är 93 procent. Data bearbetas just nu och resultatet utifrån SLL:s gräns på fem dagar kommer att redovisas i delårsbokslutet i juni. 30/90 Mottagningsbesök och operation/åtgärd/behandling Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - kunna erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. Vårdgarantigränsen för operation/åtgärd/behandling innebär att, efter att beslut om operation/åtgärd/behandling tagits ska inte patienten behöva vänta längre än 90 dagar. Gränsen 90 dagar gäller både i Stockholms läns landsting och nationellt. I uppföljningen av vårdgarantin följs 28 specialiteter för mottagningsbesöken och 42 operationer/åtgärder/behandlingar. Syftet med uppföljning av vårdgarantin Det finns två olika syften med uppföljningen av vårdgarantin. Förvaltningen vill dels, över tid, följa hur stor andel patienter som fått vänta längre än stipulerad vårdgarantigräns, dels följa om de uppsatta kraven för att få ta del av kömiljarden uppfylls redan idag.

6 (35) För att få en så korrekt bild som möjligt av utvecklingen över tid används justerad och bortfallskompletterad data. Uppföljningen kopplad till kömiljarden baseras på faktisk inrapportering. Skillnader i andelsredovisningar kan således förekomma beroende på att olika redovisningsmetoder används. Jämförelse över tid Syftet med nedanstående redovisning är, som nämndes ovan, att över tid följa hur stor andel patienter som väntat längre än vad vårdgarantin föreskriver och därigenom få en uppfattning om åt vilket håll utvecklingen går. Justering och bortfallskomplettering av data är nödvändigt på grund av att inrapporteringsgraden tidigare varit låg och att det funnits vårdgivare som endast sporadiskt och i vissa fall endast enstaka gång rapporterat in sina väntande. Detta förorsakar brister i data som kan leda till att felaktiga slutsatser om utvecklingen av vänteläget görs. Om nuvarande höga rapporteringsgrad upprätthålls kommer behovet av justeringar och bortfallskomplettering försvinna inom några månader. Metodbeskrivning för justering och bortfallskomplettering finns beskriven i bilaga 1. Resultat april Nedan visas hur andelen patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver förändrats under de tretton senaste månaderna. Mellan mars och april har andelen som väntat till mottagningsbesök utöver vårdgarantin stigit med tre procentenheter, från 46 till 49 procent. För behandling/åtgärd/operation minskar istället motsvarande andel med två procentenheter, från 19 till 17 procent. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande över vårdgarantigränsen 0804- apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Mottagning 30 dagar 64% 66% 83% 78% 69% 60% 54% 56% 59% 55% 50% 46% 49% Mottagning 90 dagar 32% 33% 40% 42% 39% 36% 25% 22% 22% 22% 21% 18% 17% Behandling 90 dagar 24% 26% 35% 33% 40% 34% 26% 18% 21% 21% 23% 19% 17% Jämförelse över tid utifrån utvalda specialiteter och operationer/åtgärder/behandlingar Liksom i redovisningen ovan används för nedanstående diagram justerad och bortfallskompletterad data. Diagrammen redovisar andelen väntande till områden som under året rapporterat en stor andel patienter som väntat längre än vårdgarantins gräns. För mottagningsbesök redovisas hudsjukdomar och öron- näs- och halsmottagning. För operation/åtgärd/behandling redovisas fetma/obesitasoperation och primär ledprotesoperation i höftled respektive knäled. Resultat april

7 (35) 100% 80% 60% 40% 20% Hudsjukdomar Inom SLL (30) Nationellt (90) 0% En ökning i andelen patienter som väntat längre än vad vårdgarantin i Stockholms läns landsting föreskriver kan noteras inom samtliga dessa områden förutom inom de primära ledprotesoperationerna. Där har andelen väntande minskat med en procentenhet sedan mars månad. Andelen väntande patienter inom hudsjukdomar ökar med åtta procentenheter, inom öron-näsa-halssjukdomar med tio procentenheter och för fetma/obesitas noteras en ökning med två procentenheter. apr- 08 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr- 09 Inom SLL (30) 68% 68% 88% 79% 76% 65% 57% 59% 62% 59% 53% 49% 57% Nationellt (90) 39% 37% 53% 43% 48% 40% 23% 21% 22% 27% 29% 29% 28% 100% 80% 60% 40% 20% Öron-Näsa-Halssjukdomar Inom SLL (30) Nationellt (90) 0% apr- 08 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr- 09 Inom SLL (30) 61% 66% 83% 70% 73% 64% 56% 60% 65% 59% 52% 50% 60% Nationellt (90) 23% 30% 33% 33% 34% 32% 23% 18% 17% 16% 14% 12% 15% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande över 90 dagar 100% Fetma/obesitas apr- 08 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr- 09 Fetma/obesitas 37% 42% 55% 52% 60% 59% 49% 24% 22% 18% 24% 14% 16% Primär höftled 24% 30% 50% 50% 51% 42% 32% 16% 11% 16% 15% 10% 9% Primär knäled 28% 32% 47% 44% 49% 42% 33% 17% 11% 14% 17% 10% 9% Primär höftled Primär knäled

8 (35) Förvaltningen följer fortlöpande utvecklingen, bland annat ökningen av andel väntande patienter över 30 dagar som noteras för hudsjukdomar och öron-näsahalssjukdomar. Kömiljarden Den nationella satsningen för en fungerande vårdgaranti, den så kallade kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2010 och tre år framåt. Den första betalningen för att korta köerna i vården baseras på mätning av kösituationen den 30 november 2009. Observera att kösituationen mäts utifrån ej bortfallskompletterad data. Krav för att få medel från kömiljarden - lägst 90 procent svarsfrekvens - högst 20 procent väntande patienter över den nationella vårdgarantigränsen 90 dagar Resultat april För mottagningsbesöken ligger rapporteringsgraden på samma nivå som i mars, det vill säga 90 procent. Rapporteringsgraden för behandlingar har förbättrats med tre procentenheter jämfört med mars månad och ligger i april på 95 procent. Förvaltningen arbetar vidare med målsättningen att få samtliga vårdgivare att månatligen rapportera sina väntande. 100% Rapporteringsgrad 0804-80% 60% 40% 20% 0% apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb* mar apr Mottagning 84% 84% 74% 66% 83% 79% 76% 85% 86% 91% 78% 90% 90% Behandling 84% 87% 79% 64% 82% 76% 65% 81% 85% 95% 78% 92% 95% *Nedgången i rapporteringsgrad i februari beror på tekniskt fel i exportfil från Aleris. Utifrån faktisk inrapportering visar uppföljningen att för mottagningsbesöken har 15 procent (ca 6 400 patienter) av patienterna väntat över vårdgarantigränsen på 90 dagar. För operation/åtgärd/behandling har 19 procent av patienterna passerat vårdgarantigränsen (ca 3 000 patienter).

9 (35) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande över 90 dagar 0804- apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Mottagning 30% 31% 40% 35% 38% 34% 23% 21% 21% 21% 21% 17% 15% Behandling 19% 21% 40% 34% 45% 35% 30% 33% 22% 26% 25% 18% 19% Sammanfattning I april klarar SLL uppställda krav för att få ta del av kömiljarden. I separata bilaga redovisas ej bortfallskompletterad data, det vill säga den data som används vid uppföljning av kraven för kömiljarden. Jämställdhet För patienter som väntat längre än vad vårdgarantin föreskriver är det en något högre andel män (2 procentenheter) som väntar på mottagningsbesök. När det gäller behandling/åtgärd/operation är det däremot en något högre andel kvinnor (3 procentenheter). Redovisning av skillnader utifrån kön per specialitet och per behandling/åtgärd/operation kommer att påbörjas under året. Metod för justering och bortfallskomplettering I månadsbokslutet visas utvecklingen av antal väntande över vårdgarantigränserna de senaste 13 månaderna. Jämförelsen baseras på vårdgivare med en stabil inrapportering av antal väntande. Vårdgivare som inkommer med enstaka inrapporteringar tas bort helt från underlaget. Vid varje månadsredovisning ingår samma vårdgivare per månad genom hela jämförelseperioden. Observera att det finns vårdgivare som tillkommer/utgår i inrapporteringen av antal väntande. Det innebär att diagrammen kan förändras bakåt i tiden. Dock tillhör tillkommande/utgående rapportörer oftast mindre vårdgivare varför påverkan på utfallet blir begränsat.

10 (35) Nytillkomna rapportörer Nytillkomna rapportörer tas med i uppföljningen efter fem månaders inrapportering inklusive den innevarande månaden. Utebliven data före första inrapportering justeras med samma antal väntande som första rapporteringsmånad. Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus X 21 39 28 29 35 Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus X 21 21 21 21 39 28 29 35 Exempel: I november, efter fyra månaders inrapportering, tas X in i uppföljningen och bortfallskomplettering görs för månaderna 04-06 med samma antal väntande som månad 1 (i exemplet månad 07). Utgående rapportörer Data för utgående rapportörer tas bort för hela redovisningsperioden. Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus Y 38 28 32 21 39 28 29 Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus Y 38 28 32 21 39 28 29 Exempel: I november, efter sju månaders inrapportering, ska Y inte längre rapportera in sina väntande för behandling. All data för Y tas bort från underlaget. Utebliven rapportering enstaka månad Vid utebliven rapportering innevarande månad kompletterats data med samma antal väntande som redovisades föregående månad. Efterkommande månad justeras värdet med medelvärdet från intilliggande månader. Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus Z 42 27 41 35 26 25 25 Månad 04 05 06 07 08 09 10 11 Sjukhus Z 42 27 41 35 26 25 20 15 Exempel: I oktober rapporterar Z inte in sina väntande för behandling. Underlaget bortfallskompletteras med föregående månads värde. I november återkommer rapportören. Värdet justeras till medelvärdet för antal väntande i september och november. Ofullständig rapportering Vid ofullständig rapportering justeras data med samma andel väntande som inrapporterats föregående månad. Efterkommande månad justeras värdet med medelvärdet från intilliggande månader. Månad 04 04 04 05 05 05 06 06 06 Total 30 90 Total 30 90 Total 30 90 Sjukhus Q 50 25 10 40 20 5 Total 30 90 Total 30 90 Total 30 90 Sjukhus Q 50 25 10 40 23 9 40 25 10 Exempel: I maj saknas data för antal väntande över 30 respektive 90 dagar. Underlaget kompletteras med samma andel väntande som rapporterades in föregående månad. I juni inkommer fullständig rapportering. Värdet för maj justeras till medelvärde mellan april och juni.

11 (35) Periodens resultat och prognos för HSN-förvaltningen Det ackumulerade resultatet t o m april är -24 mkr. Motsvarande period år 2008 var resultatet -54 mkr. Prognosen för år 2009 visar på ett överskott med 14,4 mkr. Helårsresultatet för år 2008 var +219 mkr. Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall Utfall 0804 Avvikelse budget Prognos 2009 Budget 2009 Utfall 2008 Intäkter 14 293 13 516 34 42 771 42 767 40 776 Kostnader -14 333-13 617-19 -42 809-42 855-40 707 Avskrivningar -2-2 0-3 -3-5 Finansnetto 18 49-17 55 105 155 Resultat -24-54 -2 14 14 219 T o m april 2009 uppvisas överskott för främst övrig vård och läkemedel. Även geriatrik och psykiatri visar på överskott. Somatisk specialistvård visar på ett underskott i likhet med tandvård och primärvård. För helt år beräknas ett överskott med 14,4 mkr, vilket är identiskt med resultatkravet för HSN i budget 2009. Verksamhetsområden som beräknas lämna överskott är läkemedel, övrig vård och geriatrik. För somatisk specialistvård och primärvård prognostiseras underskott. Resultatutv HSN 2009 Mkr 1 000 800 600 400 200 0-200 -400 Utfall 2009 Utfall 2008 PERB 2009 Prognos 2009 Prognos föreg månad Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period

12 (35) Ackumulerat utfall januari- april och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall Utfall 0804 Avvikelse budget Prognos 2009 Budget 2009 Budget/pro gnos Intäkter* 14 311 13 565 18 42 826 42 872-0,1% Kostnader Somatisk specialistvård -6 639-6 282-229 -19 435-19 385-0,3% Primärvård -2 451-2 254 35-7 257-7 232-0,3% Psykiatri -1 509-1 501 10-4 569-4 569 0,0% Geriatrik -707-685 24-2 182-2 195 0,6% Läkemedel -1 515-1 480 59-4 713-4 763 1,0% Best egen verks -90-94 3-280 -280 0,0% Övrig sjukvård -1 126-1 029 73-3 598-3 656 1,6% Tandvård -298-294 5-778 -778 0,0% Summa kostnader** -14 335-13 619-20 -42 812-42 858 0,1% Resultat -24-54 -2 14 14 0,0% * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett underskott med 24 mkr, vilket är 2 mkr sämre än periodiserad budget. Samtliga verksamhetsområden lämnar nettoöverskott mot periodiserad budget med undantag för somatisk specialistvård. Detta område lämnar nettounderskott med 225 mkr. Den viktigaste orsaken till detta är att strukturersättningen medfört en högre andel fast ersättning vilket minskat eftersläpningen av fakturerade kostnader. Detta har inte beaktats i periodiserad budget. En viss betydelse har också att genomsnittsvikterna blivit högre än beräknat. Övrig sjukvård ger nettoöverskott med 94 mkr, resp läkemedel med 59 mkr. Övriga områden lämnar mindre överskott. Periodens överskott inom övrig vård är främst hänförligt till obudgeterade intäkter för rehabiliteringsgarantin samt ofördelade budgeterade reserver.

13 (35) Vårdkonsumtion Sammanfattningsvis ökar läkarbesöken, övriga besök samt antalet vårdtillfällen jämfört med föregående år. Verksamhetstal periodens utfall och prognos Total Utfall Utfall 0804 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal / 2009 2009 Budget 2008 0804 % Läkarbesök totalt 2 532 746 2 448 242 3,5% 7 174 200 7 174 200 0,0% 7 032 531 Övriga besök totalt 2 610 415 2 582 425 1,1% 7 537 580 7 537 580 0,0% 7 357 441 Vårdtillfällen totalt 100 703 97 484 3,3% 289 350 289 350 0,0% 288 315 Primärvård Läkarbesök inkl ARV 1 369 148 1 286 597 6,4% 3 813 000 3 813 000 0,0% 3 746 348 Övriga besök,exkl sjukgymn 1 338 119 1 319 725 1,4% 4 006 600 4 006 600 0,0% 3 887 776 Sjukgymnastik inkl ARV 630 459 653 936-3,6% 1 760 000 1 760 000 0,0% 1 756 035 Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV 1 031 927 1 036 664-0,5% 2 993 600 2 993 600 0,0% 2 928 017 Övriga besök 246 519 230 772 6,8% 679 080 679 080 639 927 Vårdtillfällen 83 059 80 547 3,1% 236 050 236 050 0,0% 235 959 Psykatri Läkarbesök inkl ARV 126 723 120 198 5,4% 351 100 351 100 0,0% 343 304 Övriga besök 381 588 364 653 4,6% 1 055 000 1 055 000 0,0% 1 036 806 Vårdtillfällen 9 372 8 850 5,9% 27 300 27 300 0,0% 26 921 Geriatrik Läkarbesök inkl ARV 4 948 4 783 3,4% 16 500 16 500 0,0% 14 862 Övriga besök 13 730 13 339 2,9% 36 900 36 900 0,0% 36 897 Vårdtillfällen 8 272 8 087 2,3% 26 000 26 000 0,0% 25 435 ARV= arvoderas enligt nationella taxan Det totala antalet läkarbesök inom samtliga vårdgrenar ökar med 3,5 % under perioden. För övriga besök redovisas en total besöksökning på 1,1 % jämfört med föregående år inom samtliga vårdgrenar. Det är framförallt läkarbesöken inom primärvården som ökar. Ökningen avser husläkarverksamheten ( 6,4 %) och hemsjukvård. Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården är nästintill oförändrat jämfört med 2008. Vårdtillfällena inom somatiken ökar med ca 3 %. Psykiatrins relativt kraftiga ökning av antalet vårdtillfällen kan vara en effekt av ändrade registreringsrutiner. Problem med registrering till följd av nya ersättningssystem gör redovisningen av antalet vårdtillfällen osäker. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs nedan under respektive vårdgrensavsnitt.

14 (35) Konsumtion av vård april-09 jämfört april-08 Bokslut 2008 jämfört prognos 2009 Läkarbesök inom primärvård Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Bokslut/prognos -0,5% 0,0% 1,8% 2,2% 3,1% 2,3% 1,4% 5,4% 5,9% 6,4% Vårdtillfällen inom geriatrik Bokslut/prognos Sjukgymnast besök Bokslut/prognos -3,6% 0,2% 2,3% 2,2%

15 (35) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister, förutom allmänläkare, som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är ca 45 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -173 mkr (jämfört med -172 mkr år 2008). För 2009 prognostiseras ett underskott med -50 mkr (-3 mkr år 2008). Antalet läkarbesök minskar marginellt jämfört med samma period föregående år. Antalet vårdtillfällen ökar med 3 % jämfört med samma period föregående år. Prognosen för vårdtillfällen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Somatisk specialistvård Utfall Utfall 0804 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal / 2009 2009 Budget 2008 0804 % Läkarbesök, totalt 1 031 927 1 036 664-0,5% 2 993 600 2 993 600 0,0% 2 928 017 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 665 926 651 020 2,3% 1 921 940 1 921 940 0,0% 1 894 618 Antal läkarbesök privata specialister, ARV 366 001 385 644-5,1% 1 071 660 1 071 660 0,0% 1 033 399 Antal övriga besök 246 519 230 772 6,8% 679 080 679 080 0,0% 639 927 Antal vårdtillfällen, sluten vård 83 059 80 547 3,1% 236 050 236 050 0,0% 235 959 Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inkl privata specialister har minskat med ca 0,5 % jämfört med motsvarande period 2008. Antalet läkarbesök exkl privata specialister visar en ökning. Prognosen för läkarbesöken bedöms överensstämma med budget. Antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen ligger ca 3 % högre än motsvarande period föregående år. Perioderna är inte fullt ut jämförbara bl.a. beroende på problem med registrering till följd av ersättningssystemen. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Förändringar av vårdvolymer akutsjukhusen Nedan anges förändringar av volymen producerade vårdtillfällen 2009 jämfört motsvarande period föregående år. Vårdproduktionen på akutsjukhusen 2009 är 0,5 % högre för slutenvård och 1,4 % lägre för öppenvård. Vårdtyp/ vårdform Förändringar av producerade vårdtillfällen 2009 jämfört motsvarande period 2008 Mars April Akut slv 0,7 % 1,3 % Elektiv slv -2,2 % -2,0 % Akut öv 4,6 % 4,4 % Elektiv öv -1,9 % -2,5 %

16 (35) Kostnaderna för vårdvalet ökar vilket dock inte kan härledas ur verksamhetsstatistiken. Det verktyg som krävs för att särskilja och följa vårdvalsvolymer har fortfarande inte funnit sin rätta form. Förvaltningen återkommer med en närmare analys i delårsbokslutet av utvecklingen avseende vårdval inom somatiken. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård. Verksamhetstal och prognos för året Somatisk specialistvård Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2009 år 2009 år 2008 progn/budg progn/boks % % Läkarbesök, totalt 2 993 601 2 993 600 2 928 017 0,0% 2,2% Antal vårdtillfällen, sluten vård 236 050 236 050 235 959 0,0% 0,0% Antal vårddagar, sluten vård 903 609 903 609 884 091 0,0% 2,2% Antal individer sluten vård 161 113 161 113 159 555 0,0% 1,0% Medelvårdtid, dagar 3,8 4,0 3,7-4,3% 3,5% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 1 921 940 1 921 940 1 894 618 0,0% 1,4% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 287 186 287 186 274 877 0,0% 4,5% Antal övriga besök exkl ARV 679 080 679 080 639 927 0,0% 6,1% Antal telefonkontakter övriga besök 139 089 139 089 137 155 0,0% 1,4% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 1 071 660 1 071 660 1 033 399 0,0% 3,7% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 219 497 219 497 218 249 0,0% 0,6% Riksavtal, vårdtillfällen 8 403 8 403 6 470 0,0% 29,9% Riksavtal, besök 66 678 66 678 69 256 0,0% -3,7% Ekonomi Helårsresultatet enligt prognos är ett underskott med 50 mkr. Somatisk specialistsjukvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 6 466 6 462 6 110 19 385 19 385 Kostnader Akutsjukhusen -5 494-5 268-5 214-15 946-15 971 Större privata enheter -283-302 -256-836 -752 Privata spec läkare -528-495 -530-1 509-1 509 Utomlänsvård -151-145 -122-555 -555 Övrigt -183-200 -160-589 -598 Summa kostnader -6 639-6 410-6 282-19 435-19 385 Resultat -173 52-172 -50 0 Somatisk specialistvård uppvisar ett underskott per april med 173 mkr, vilket är 225 mkr sämre än den periodiserade budgeten. Avvikelsen mot periodiserad budget har fler orsaker.

17 (35) Det ekonomiska utfallet är högt jämfört med periodiserad budget. För akutsjukhusen är kostnadsutfallet ca 226 mkr högre än periodiserad budget. Det har huvudsakligen orsakats av den högre andelen fast ersättning som strukturersättningen i flerårsavtalen stipulerar samt glidning uppåt av produktionens genomsnittsvikter. Utfallet för större privata vårdgivare ligger ca 19 mkr lägre än periodiserad budget trots att vårdvalsproduktionen ligger ca 30 mkr över budget. Flera av dessa vårdgivare får ersättning i tolftedelar pga att poängpriset för 2009 ännu inte är fastställt, tak för avtalen finns (det gäller dock ej vårdval). Utomlänsvården är drygt 6 mkr högre än budgeterat. För privata specialister och medicinsk service sammantaget är utfallet ca 32 mkr högre än periodiserad budget vilket kan bero på felaktig säsongskurva men är ändå oroväckande med tanke på de kostnadsreduceringar inom medicinsk service som väntas av röntgenupphandlingen. Utfallet för övrig akutsjukvård är drygt 16 mkr lägre än periodiserad budget. Prognosen har bedömts till ett underskott med 50 mkr. De viktigaste orsakerna specificeras nedan. Orsaker Vårdval, höft- och knäledsoperationer Vårdval, katarakter Mammografier Lucentis Övrigt Summa Belopp i mkr -26-26 -4 +10-4 -50 Utfallet tom april för vårdval avseende höft- och knäoperationer utanför akutsjukhusen ligger ca 18 mkr över helårsbudgeten. Vid akutsjukhusen är produktionen av höft- och knäledsoperationer däremot låg varför det prognostiserade överskridandet begränsas till 26 mkr. Prognosen för vårdval avseende katarakter beräknas överskrida budget med 26 mkr. Kostnaderna för mammografiscreening har ökat betydligt under april och härför prognostiseras ett överskridande om 4 mkr. Avtalet för Lucentisbehandling prognostiseras ge ett överskott om 10 mkr. Övrig akutsjukvård väntas ge ett negativt resultat om sammantaget 4 mkr.

18 (35) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är ca 17 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -43 mkr (jämfört med +32 mkr år 2008). För 2009 prognostiseras ett underskott med -25 mkr (-12 mkr år 2008). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten samt hemsjukvård ökar jämfört med föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Primärvård Utfall Utfall 0804 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal / 2009 2009 Budget 2008 0804 % Läkarbesök totalt 1 369 148 1 286 597 6,4% 3 813 000 3 813 000 0,0% 3 746 348 Läkarbes,Husläkarverks exkl ARV 1 036 859 972 440 6,6% 2 940 000 2 940 000 0,0% 2 835 152 Läkarbes, Jour, Närakut exkl ARV 110 470 114 831-3,8% 305 700 305 700 0,0% 313 957 Antal övriga läkarbesök exkl ARV 116 192 89 061 30,5% 269 300 269 300 0,0% 300 571 Antal läkarbesök privata specialister, ARV 105 627 110 265-4,2% 298 000 298 000 0,0% 296 668 Antal sjukgymnastbesök inkl ARV 630 459 653 936-3,6% 1 760 000 1 760 000 0,0% 1 756 035 Antal övriga besök totalt 1 338 119 1 319 725 1,4% 4 006 600 4 006 600 0,0% 3 887 776 Övriga besök,husläkarverks/jour,närakut 340 806 332 303 2,6% 1 084 000 1 084 000 0,0% 992 508 Antal övriga besök, Hemsjukvård 508 924 494 872 2,8% 1 490 000 1 490 000 0,0% 1 502 169 Antal övriga besök Mvc 174 017 168 646 3,2% 517 700 517 700 0,0% 477 589 Antal övriga besök Bvc 185 545 184 856 0,4% 574 900 574 900 0,0% 542 409 Antal övriga besök,logped,arbetsterapi, privat ki 128 827 139 049-7,4% 340 000 340 000 0,0% 373 101 För sjukgymnastik se särskild förklaring längre fram i avsnittet Antalet läkarbesök inom primärvården (inkl närakuter/jourbesök och privata specialister) har ökat med 6,4 % jämfört med motsvarande period år 2008. Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har ökat med 6,6 % jämfört med motsvarande period föregående år vilket delvis beror på eftersläpning i registreringen under inledningen av 2008 för nya mottagningar i Vårdval. Under 2009 förväntas därför ökningstakten att plana ut. Ökningen är också en effekt av ett större utbud med fler husläkarmottagningar och bättre tillgänglighet. I budget har en ökning med ca 4 % beräknats. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Övriga besök Besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna har ökat med ca 2,5 %. En förklaring till denna ökning är ett ökat utbud av vård med fler husläkarmottagningar som ger bättre tillgänglighet. Besöken inom den basala hemsjukvården ligger på samma nivå som föregående år. Prognosen för besöken är i nivå med budget.

19 (35) Övriga läkarbesök/besök MvC Antalet läkarbesök har ökat med 8,5 % jämfört med samma period föregående år. Orsaken är en ökning av antalet kvinnor som befinner sig i början av sin graviditet. I denna period av graviditeten erbjuds alla ett läkarbesök varför antalet besök ökat. Under senare delen av graviditeten görs fler besök hos övriga vårdgivare varför dessa besök kommer att öka under det kommande halvåret. Antalet eftervårdsbesök har ökat med 8 % jämfört med föregående år. Ersättningen för dessa besök har höjts för att stimulera till fler sådana besök. BVC Antalet läkarbesök inom BVC ligger nu på ungefär samma nivå som föregående år. Tidigare månaders differenser pga. att många BVC inte hade rapporterat sina besök är nu åtgärdat. Besök hos privata sjukgymnaster / ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster /ARV har minskat t o m april jämfört med föregående år. Besöksvolymen för privata sjukgymnaster inom avtal minskade med 5 % och utom avtal ökade med 1 %. Besöksminskningen för privata sjukgymnaster inom avtal beror sannolikt på att andelen långa besök har ökat, men flera månaders produktionsdata behövs för att säkerställa detta. Primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos sjukgymnaster t o m april 2009 minskar medan besöken för arbetsterapeuter och dietister ökar jämfört med motsvarande period föregående år. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Primärvård Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2009 år 2009 år 2008 progn/budg progn/boks % % Läkarbesök, totalt 3 813 000 3 813 000 3 746 348 0,0% 1,8% Antal läkarbesök, exkl ARV 3 515 000 3 515 000 3 449 680 0,0% 1,9% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 390 600 390 600 296 668 0,0% 31,7% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn 4 416 600 4 416 600 4 335 656 0,0% 1,9% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 298 000 298 000 296 668 0,0% 0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 67 100 67 100 80 142 0,0% -16,3% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn 1 350 000 1 350 000 1 308 155 0,0% 3,2% Riksavtal, besök 60 000 60 000 50 707 0,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan 18,3%

20 (35) Ekonomi Primärvården prognostiseras ge underskott med 25 mkr. Primärvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 2 408 2 411 2 286 7 232 7 232 Kostnader Husläkarverksamhet -1 152-1 183-1 054-3 497-3 482 Jour/Närakutverksamhet -67-82 -81-239 -239 Hemsjukvård -176-165 -165-491 -491 MVC och BVC -253-255 -225-745 -745 Paramedicin och sjukgymnaster, -332-341 -318-921 -921 inkl ARV Privata spec läkare -90-90 -82-248 -248 Övrig verksamhet -381-370 -329-1 116-1 106 Summa kostnader -2 451-2 486-2 254-7 257-7 232 Resultat -43-75 32-25 0 Resultatet för primärvården per april uppgår till ett överskridande om 43 mkr. Detta är en försämring med 37 mkr jämfört med föregående månad. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare 8,1 Hemsjukvård -12,1-15,0 Närakuter 12,3 Psykosociala team -8,6-10,0 MVC -2,4 BVC -2,0 ARV-läkare allm med -7,0 ARV- sjukgymnaster -18,4 Primärvårdsrehabilitering -6,1 Riksavtal -3,6 Övrigt -3,2 Summa -43,0-25,0

21 (35) Utfall och prognos t o m aktuell period En stor del av underskottet denna månad beror på säsongsvariationer för ARVläkare och sjukgymnaster och prognosen beräknas kunna hållas inom ram. Underskott prognostiseras för hemsjukvård och psykosociala insatser. Husläkarverksamheten visar ett överskott med 8,1 mkr t o m april. Prognosen för helt år är lika med budget. I mars betalades totalt 32 miljoner kronor ut i bonus till husläkarmottagningarna för år 2008. Detta är en engångskostnad vilket innebär att resultatet i april belastas med ca 21 mkr i merkostnader och effekterna av detta kommer att jämnas ut över året. Kostnaderna för avancerad medicinsk service kan komma att ge ett visst överskott p g a effekter av den tidigare genomförda upphandlingen men beräknas tills vidare till ett nollresultat. Kostnaderna för hemsjukvård har ökat jämfört med budget vilket till största delen beror på en överföring av besök från undersköterskor till dyrare sjuksköterskebesök. Övriga anledningar är bl a att läkarbesöken i hemsjukvård ökar relativt kraftigt och även att delegeringar inom vissa kommuner stoppats. Delegeringar betyder att primärkommunal vårdpersonal kan utföra vårdarbete som normalt utförs av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Prognosen beräknas till ett överskridande om 15 mkr. Kostnaderna för psykosociala insatser visar ett underskott jämfört med budget bl a beroende på besöksökningar och prognosen beräknas till ett överskridande om 10 mkr. Resultatet för MVC följer budget. Resultatet för privata sjukgymnaster enligt ARV visar ett underskott om 18,4 mkr vilket i huvudsak beror på säsongsavvikelser. Kostnaderna är dock 4,7 mkr lägre än den periodiserade budgeten. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Under övrigt redovisas bl a Barnhospice, som ännu inte kommit igång och har givit ett överskott om 2,5 mkr. Logopeder visar ett resultat nära budget men fler auktoriseringar och utökningar av befintlig verksamhet kan komma att ge kostnadsökningar. Utfall jämfört med periodiserad budget Resultatet jämfört med den periodiserade budgeten visar ett överskott med 31,8 mkr. Föregående års svårigheter med fakturering av Vårdval och en successiv utbyggnad inom denna har inneburit att den periodiserade budgeten inte är helt tillförlitlig i alla delar.

22 (35) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är ca 11 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +14 mkr (jämfört -25 mkr år 2008). För år 2009 prognostiseras ett nollresultat (+25 mkr år 2008). Vårdtillfällen inom allmänpsykiatrin ökar med 6 % jämfört med samma period föregående år. Läkarbesöken inom psykiatri ökar med 5,4 % jämfört med föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Psykiatri Utfall Utfall 0804 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal / 2009 2009 Budget 2008 0804 % Läkarbesök, totalt 126 723 120 198 5,4% 351 100 351 100 0,0% 343 304 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 91 451 82 827 10,4% 247 300 247 300 0,0% 243 063 Antal läkarbesök privata specialister, ARV 35 272 37 371-5,6% 103 800 103 800 0,0% 100 241 Antal övriga besök 381 588 364 653 4,6% 1 055 000 1 055 000 0,0% 1 036 806 Antal vårdtillfällen, sluten vård 9 372 8 850 5,9% 27 300 27 300 0,0% 26 921 Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin ökar med ca 5,5 % jämfört med samma period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med ca 10 %. Prognosen för läkarbesök exkl privata specialister inom psykiatrin är i överensstämmelse med budget. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med ca 4,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen är ca 6 % fler jämfört med motsvarande period föregående år. Perioderna är inte fullt ut jämförbara bl.a. beroende på problem med registrering inom ersättningssystemen och byte av journalsystem vilket har påverkat tillförlitligheten i redovisningen av antalet vårdtillfällen och vårddagar inom slutenvården. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin.

23 (35) Verksamhetstal och prognos för året Psykiatri Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2009 år 2009 år 2008 progn/budg progn/boks % % Läkarbesök, totalt 351 100 351 100 343 304 0,0% 2,27% Antal vårdtillfällen, sluten vård 27 300 27 300 26 921 0,0% 1,4% Antal vårddagar, sluten vård 288 200 288 200 282 305 0,0% 2,1% Antal individer sluten vård 10 000 10 000 11 947 0,0% -16,3% Medelvårdtid, dagar 11 11 11-4,2% 4,8% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 247 300 247 300 243 063 0,0% 1,7% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 68 800 68 800 67 936 0,0% 1,3% Antal övriga besök exkl ARV 1 055 000 1 055 000 1 036 806 0,0% 1,8% Antal telefonkontakter övriga besök 107 600 107 600 106 567 0,0% 1,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV 103 800 103 800 100 241 0,0% 3,6% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV 8 900 8 900 8 863 0,0% 0,4% Riksavtal, besök 3 000 3 000 2 750 0,0% 9,1% Ekonomi För psykiatri beräknas ett nollresultat. Psykiatri: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 1 523 1 523 1 476 4 569 4 569 Kostnader Allmänpsykiatri -929-937 -899-2 811-2 811 Beroendevård -229-233 -223-687 -687 BUP -203-204 -196-637 -637 Ätstörningsvård -47-44 -43-134 -134 Privata spec läkare -43-44 -43-121 -121 Övrig verksamhet -58-57 -97-179 -179 Summa kostnader -1 509-1 519-1 501-4 569-4 569 Resultat 14 4-25 0 0 Psykiatri visar per april ett positivt resultat på 14 mkr. Resultatet är 10 mkr bättre än den periodiserade budgeten.

24 (35) Psykiatri Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Allmänpsykiatri 4,2 0,0 Rättspsykiatri 3,9 0,0 Ätstörningsvård -2,6 0,0 Beroendevård 0,3 0,0 BUP 9,0 0,0 Tortyrskadevård 1,9 0,0 Riksavtalet -1,9 0,0 Övrigt -3,7 0,0 Asyl 2,9 0,0 Summa 14,0 0,0 Överskottet på 14 mkr beror främst på att den rättspsykiatriska vården och Barn- och ungdomspsykiatrin har fakturerat enligt 2008 års prisnivå. Nya ersättningsmodeller har införts inom psykiatrin. I inledningsskedet har det funnits problem med modellen och en korrekt fakturering har inte kunnat genomföras under april. Detta påverkar tillförlitligheten i bokföringen negativt och förvaltningen arbetar intensivt med frågan. För beroendevården var april den första månaden med ny ersättningsmodell. Produktsättningen har inte fungerat och därmed har inget riktigt fakturaunderlag kunnat skapas. Utbetalning har skett i tolftedelar av avtalat belopp. För barn och ungdomspsykiatrins avtal som omfattas av ny ersättningsmodell saknas fullständigt utfall i HEJ. Utbetalning har därför skett efter föregående års avtalsbelopp. Inte heller inom vuxenpsykiatrin har den nya ersättningsmodellen fungerat fullt ut och utbetalning har skett i tolftedelar av avtalade belopp. Helårsprognosen beräknas till ett nollresultat. Prognosen är osäker på grund av problemen med de nya ersättningsmodellerna.

25 (35) Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är ca 5 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +22 mkr (jämfört +35 mkr år 2008). För år 2009 prognostiseras ett överskott med 13 mkr (+39 mkr år 2008). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken har ökat med ca 2 % jämfört med samma period föregående år. Medelvårdtiden har minskat med 1 dag jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Geriatrik Utfall Utfall 0804 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal / 2009 2009 Budget 2008 0804 % Antal läkarbesök * 4 948 4 783 3,4% 16 500 16 500 0,0% 14 862 Antal övriga besök 13 730 13 339 2,9% 36 900 36 900 0,0% 36 897 Antal vårdtillfällen, sluten vård 8 272 8 087 2,3% 26 000 26 000 0,0% 25 435 (*Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård) Totalt Antalet läkarbesök inom geriatriken ökar med totalt ca 3,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Inom den basgeriatriska vården är minskningen 12 % vilket förklaras av att CapioGeriatrik inte rapporterat in några besök sedan deras verksamhet startade i januari. Förvaltningen kommer att se till att CapioGeriatriken rapporterar framdeles. Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken är något fler jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har minskat med ca 7 % samtidigt som antalet individer som vårdats i sluten vården är ca 1 % fler jämfört med föregående år, vilket betyder att medelvårdtiden har minskat från ca 13,5 dagar till ca 12,5 dagar. Prognosen för antalet vårdtillfällen överensstämmer med budget. Basgeriatriska vården För den basgeriatriska vården noteras minskningar av antalet vårdtillfällen framför allt vid Handen (-22 %), Nackageriatriken (-17 %) och Löwenströmska geriatriken (-18 %). Detta beror dels på att verksamheten drabbats av Calicivirus och dels på att beställningen är lägre 2009 än utfall 2008. En stor minskning syns också vid CapioGeriatriken, som ännu inte rapporterat verksamhetstal. Den sammantagna minskningen är ca 200 vårdtillfällen varav Capio står för hälften.

26 (35) Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom geriatriken. Verksamhetstal och prognos för året Geriatrik Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2009 år 2009 år 2008 progn/budg progn/boks % % Antal vårdtillfällen, sluten vård 26 000 26 000 25 435 0,0% 2,2% Antal vårddagar, sluten vård 330 000 330 000 316 267 0,0% 4,3% Antal individer sluten vård 18 700 18 700 18 010 0,0% 3,8% Medelvårdtid, dagar 14 14 12-3,6% 12,5% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV 16 500 16 500 14 862 0,0% 11,0% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 9 000 9 000 11 813 0,0% -23,8% Antal övriga besök exkl ARV 36 900 36 900 36 897 0,0% 0,0% Antal telefonkontakter övriga besök 6 400 6 400 6 482 0,0% -1,3% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi För geriatrik prognostiseras lämna ett överskott med 13 mkr. Geriatrik: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 729 731 720 2 195 2 195 Kostnader Geriatrik -477-489 -448-1 459-1 468 Palliativ vård -61-62 -51-185 -187 SAH/ASIH -147-156 -145-465 -467 Övrig verksamhet -22-24 -41-73 -73 Summa kostnader -707-731 -685-2 182-2 195 Resultat 22 0 35 13 0 Den geriatriska verksamheten till och med april visar ett positivt resultat på 22 mkr. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per Beräknat resultat enligt helårsprognos Geriatrik 12,0 9,0 ASIH 0,9 2,0 Specialiserad Palliativ vård 8,9 2,0 Övrigt 0,0 0,0 Summa 21,8 13,0 Överskottet inom den geriatriska verksamheten beror på en minskad vårdkonsumtion under den första delen på året. En förklaring är att verksamheten har

27 (35) drabbats av Calicivirus främst under februari, vilket gjort att färre patienter kunnat tas emot. För den basgeriatriska vården prognostiseras ett överskott på 9 mkr. Detta hänför sig framförallt till Huddingegeriatriken som har ökat antalet vårdtillfällen men snittvikten per vårdtillfälle har minskat. Detta beräknas kunna ge en lägre kostnad med 7 mkr. Nackageriatriken förväntas också ge ett överskott på 2 mkr till följd av en lägre produktion. Inom ASIH har medel avsatts för läkarinsatser inom Särskilda boenden. Efterfrågan på denna vårdtjänst har inte varit så stor som planerat och därför prognostiseras ett överskott på 2 mkr. Inom den specialiserade palliativa vården har det inte varit full beläggning i början av året. Extra budgetmedel som avsatts för denna vårdform prognostiseras ge ett överskott på 2 mkr. Helårsprognosen beräknas till ett positivt resultat på 13 mkr.

28 (35) Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är ca 11 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +73 mkr (jämfört +26 mkr år 2008). För 2009 prognostiseras ett överskott med +50 mkr (+50 mkr för 2008). Läkemedel: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 1 588 1 588 1 506 4 763 4 763 Kostnader -1 515-1 574-1 480-4 713-4 763 Resultat 73 14 26 50 0 Läkemedel uppvisar ett bokfört resultat om 73 mkr och ett resultat mot periodiserad budget om 59 mkr. Den bokförda kostnadsökningstakten tom april uppgår till 2,4 %. Budgeten 2009 tillåter en kostnadsökningstakt om 6,6 %. Kostnadsökningstakten för läkemedelsförmånen via apoteken (90 procent av läkemedelsbudgeten) tom april uppgår till 3 % vilket är lägre än mars (3,5 %). Minskningen från föregående månad kan bl a förklaras av två färre arbetsdagar under april 2009 mot föregående år. Om även stickor via Link innefattas (en del av läkemedelsförmånen men hanteras separat via egen rutin i SLL) uppgår kostnadsökningstakten till knappt 2 %. Kostnaden för basläkemedel på recept motsvarar en minskning om 1 % och specialläkemedel på recept en ökning om 10 %, jämfört med april 2008. Kostnadsökningstakten för smittskyddsläkemedel fortsätter, nästan 19 % jämfört mot 2008. Förvaltningens prognos för läkemedelskostnaderna innebär ett överskott med 50 mkr för 2009, vilket är samma bedömning som i föregående månad.

29 (35) Övrig sjukvård Övrig sjukvårds andel av budgeten är ca 9 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +118 mkr (jämfört +90 mkr 2008). För år 2009 prognostiseras ett överskott med 26 mkr (+120 mkr år 2008). Övrig sjukvård omfattar bl a hjälpmedel, habilitering, specialiserad rehabilitering och ambulansverksamhet. Årsprognosen innebär ett överskott med 26,4 mkr. Övrig köpt vård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall Budget Utfall 0804 Prognos 2009 Budget 2009 Intäkter 1 334 1 316 1 213 3 904 3 950 Kostnader Specialiserad rehabilitering -96-105 -95-294 -301 Ambulans -155-156 -148-475 -475 Tekniska hjälpmedel -302-303 -282-928 -928 Inkontinensart -66-66 -63-198 -198 Habilitering -139-143 -137-428 -428 Best egen verks -90-93 -94-280 -280 Övrig verksamhet -368-426 -304-1 275-1 326 Summa kostnader -1 216-1 292-1 123-3 878-3 936 Resultat 118 24 90 26 14 Övrig vård uppvisar ett bokfört överskott med 118 mkr per april. Jämfört med periodiserad budget är överskottet 94 mkr. Bokfört överskott t o m april är främst hänförligt till följande faktorer: intäkter för rehabiliteringsgarantin med 37 mkr ofördelade budgeterade reserver med 17 mkr hjälpmedel med 19 mkr språktolkar med 5 mkr specialiserad rehabilitering m m med 3 mkr återföring av för hög uppbokning i årsbokslut 2008 avseende skadeståndskrav med 13 mkr. För helt år prognostiseras ett överskott med 26,4 mkr. Förbättringen mot föregående månadsprognos med 12 mkr är hänförligt till beräknade minskade kostnader för språktolkar.

30 (35) Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är ca 2 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till 35 mkr (jämfört -40 mkr 2008). För år 2009 prognostiseras ett nollresultat (nollresultat 2008). Vårdkonsumtion Verksamhetstal under perioden och prognos för året Tandvård Utfall Utfall Förändring Budget Prognos Avvikelse jämfört år 2009 år 2009 budg/progn apr-08 apr-09 2008% % Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården 45 41-9% 94 94 % 0% Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom 3 3 3 3 mån 0% Andelen kariesfria 3-åringar * * * 96 96 % 0% Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden * * * 89 89 % 0% Andelen 19-åringar med karierade sidoytor * * * 56 56 % 0% Kötider inom specialisttandvården vuxna * * * 6 6 mån 0% 1) Antal erbjudna munhälsobedömningar 6 506 4 918-24% 24 000 24 000 st 0% 2) Antalet utförda munhälsobedömningar 5 385 4 154-23% 19 000 19 000 st 0% 3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård 10 183 12 056 18% 19 800 19 800 st 0% 4) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en 2 638 2 690 2% 7 500 7 500 st 0% sjukdomsbehandling (LIS) * Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet Begreppet "Nödvändig tandvård" är tandvård till läkarvårdstaxa. Berättigade är personer med omfattande och långvarigt omvårdnadsbehov samt LSS-klassade. Omvårdnadsbehovet skall vara så omfattande att man bor på särskilt boende eller i eget boende med hemtjänst "dygnet runt". Något färre barn har erhållit allmäntandvård jämfört med motsvarande period förra året. Kötiden till specialisttandvård för barn ligger under den nya stipulerade maxgränsen om tre månader. Erbjudna munhälsobedömningar går inte att jämföra mellan åren eftersom den uppsökande verksamheten startade kraftigt försenad p g a överklagande vidupphandlingen. Antalet behandlade inom nödvändig tandvård är ca 18 % fler än vid samma tid föregående år. Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med ca 2 % jämfört föregående år.