Månadsbokslut till och med mars och prognos för 2011 för HSN-förvaltningen
|
|
- Gunnar Johan Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (46) Månadsbokslut till och med mars och prognos för 2011 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +237 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +7 miljoner kronor). Resultatet per mars 2010 var +130 miljoner kronor. För 2011 prognostiseras ett överskott med +14 miljoner kronor, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Resultatet 2010 var +314 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården till och med mars ökat med 3,1 procent. Prognosen är i nivå med budget och 1,6 procent högre än bokslut Antalet vårdtillfällen inom sluten vård är oförändrat jämfört mot samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet till och med mars visar ett överskott med 237 miljoner kronor. Till viss del är detta hänförligt till normala säsongsvariationer och till viss del på eftersläpande fakturering. Budget för 2011 inklusive resultatkravet medger en kostnadsökningstakt om 4,4 procent mot faktiskt utfall För 2012 kan uppräkningen av ramen för närvarande förväntas bli lägre (cirka 2 procent). Ett större överskott för 2011 än vad som beräknas i föreliggande månadsbokslut skulle förbättra HSN:s förutsättningar inför 2012.
2 2 (46) MÅNADSBOKSLUT TILL OCH MED MARS OCH PROGNOS FÖR 2011 FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN... 1 SAMMANFATTNING... 1 Viktigaste orsakerna till läget... 1 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN... 3 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- MARS OCH PROGNOS PER VÅRDGREN... 5 Ekonomi... 5 Vårdkonsumtion... 6 Somatisk specialistsjukvård Vårdkonsumtion Ekonomi Primärvård Vårdkonsumtion Ekonomi Psykiatri Vårdkonsumtion ARV=arvodering enligt nationella taxan Ekonomi Geriatrik Vårdkonsumtion Ekonomi Övrig sjukvård och övrig verksamhet Verksamhet Ekonomi Tandvård Vårdkonsumtion Ekonomi Läkemedel RISKER VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ÅTGÄRDER... 46
3 3 (46) Periodens resultat och prognos för HSNförvaltningen Det ackumulerade resultatet är +237 miljoner kronor. Motsvarande period 2010 var resultatet +130 miljoner kronor. Prognosen för 2011 visar på ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Helårsresultatet för 2010 blev +314 miljoner kronor. Periodens resultat och årsprognos Utfall 1103 Utfall 1003 Avvikelse budget 1103 Prognos 2011 Budget 2011 Utfall 2010 Mkr Intäkter Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat Till och med mars 2011 uppvisar samtliga verksamhetsområden överskott. Överskottet är främst hänförligt till läkemedel och övrig sjukvård. För helt år beräknas ett överskott med 14,4 miljoner kronor, vilket är identiskt med resultatkravet för HSN i budget Överskottet om 14,4 miljoner kronor beräknas i sin helhet uppstå för övrig sjukvård. Övriga verksamhetsområden beräknas lämna nollresultat.
4 4 (46) Resultatutveckling HSN Mkr Utfall 2011 Utfall 2010 PERB 2011 Prognos 2011 Prog föreg månad -400 Feb Apr Jun Aug Okt Dec Period
5 5 (46) Ackumulerat utfall januari- mars och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Utfall 1103 Utfall 1003 Avvikelse budget 1103 Prognos 2011 Budget 2011 Budget mot prognos i procent Mkr Intäkter* ,0 % Kostnader Somatisk ,0 % specialistvård Primärvård ,0 % Psykiatri ,0 % Geriatrik ,0 % Best egen ,0 % verksamhet Övrig sjukvård ,2 % Tandvård ,0 % Läkemedel ,0 % Summa ,0 % kostnader** Resultat * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett överskott med 237 miljoner kronor. Det motsvarar ett överskott mot periodiserad budget med 230 miljoner kronor. Periodens bokförda överskott återfinns främst inom övrig sjukvård och läkemedel. Även somatisk specialistvård, geriatrik och psykiatri uppvisar bokförda överskott.
6 6 (46) Vårdkonsumtion Läkarbesöken och övriga besök ökar jämfört med föregående år. Förändringarna ligger nära de budgeterade. Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Total Antal / % 2010 Läkarbesök totalt ,1% ,0% Övriga besök totalt ,1% ,0% Vårdtillfällen totalt ,0% ,0% Primärvård Läkarbesök inkl ARV ,5% ,0% Övriga besök,exkl sjukgymn ,3% ,0% Sjukgymnastik inkl ARV ,3% ,0% Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV ,3% ,0% Övriga besök ,9% ,0% Vårdtillfällen ,2% ,0% Psykatri Läkarbesök inkl ARV ,8% ,0% Övriga besök ,7% ,0% Vårdtillfällen ,6% ,0% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,0% ,0% Övriga besök ,8% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar ökar med totalt 3,1 procent under perioden. För övriga besök redovisas en total besöksökning på 2,1 procent jämfört med föregående år. Läkarbesöken inom primärvården visar störst ökning. Jämfört med ackumulerat utfall till och med mars föregående år kan noteras att:
7 7 (46) - Husläkarverksamhet och hemsjukvård redovisar en ökning med 6 procent. - Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister ökar med 2,8 procent. - Vårdtillfällena inom somatisk specialistvård är oförändrade och har en genomsnittlig medelvårdtid på 3,8 dagar. - Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökar med cirka 7,6 procent. Konsumtion av läkarbesök, månadsvis procentuell förändring jämfört mellan 2010/ 2011 % förändring av läkarbesök mellan år 2010 / ,00% p r o c e n t 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% feb mars april maj juni -4,00% månad primärvård somatik vård psykiatri geriatrik total
8 8 (46) Konsumtion av vårdtillfällen, månadsvis procentuell förändring jämfört mellan 2010/ 2011 % förändring av vårdtillfällen mellan år 2010 / ,00% p r o c e n t 11,00% 6,00% 1,00% -4,00% feb mars april maj juni -9,00% månad total psykiatri somatik vård geriatrik
9 9 (46) Konsumtion av vård 2011/2010 samt bokslut jämfört med prognos Konsumtion av vård jan-mars 2011 jämfört samma period Bokslut 2010 jämfört prognos Läkarbesök inom primärvård Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik-6,1% Förändr. 11/10 Bokslut/prognos Sjukgymnast besök Förändr. 11/10 Bokslut/prognos -1,3% -0,2% 4,5% 4,6% 1,3% 1,5% 3,4% 2,8% 0,8% 1,0% 1,1% 2,4% 7,6% En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt.
10 10 (46) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till + 29 miljoner kronor (jämfört med -9 miljoner kronor 2010). För 2011 prognostiseras ett nollresultat (+114 miljoner kronor 2010). Antal läkarbesök ökar med 1,3 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Antal vårdtillfällen är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Somatisk specialistvård Antal / % 2010 Läkarbesök, totalt ,3% ,0% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,8% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,2% ,0% Antal övriga besök ,9% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,2% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister har ökat med 1,3 procent jämfört med motsvarande period Antalet läkarbesök för privata specialister minskar med cirka 1,2 procent, vilket delvis förklaras av pensionsavgångar eller att vårdgivaren har slutat av andra skäl. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Den
11 11 (46) genomsnittliga medelvårdtiden är 3,8 dagar. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Volymer per sjukhus redovisas mer detaljerat i bilaga. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Somatisk specialistvård Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 1,5% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% 3,4% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 3,0% Antal individer sluten vård ,0% 2,0% Medelvårdtid, dagar 3,67 3,67 3,68 0,0% -0,3% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 2,7% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 5,6% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 2,2% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -3,3% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% -0,8% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -0,8% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% 3,4% Riksavtal, besök ,0% 25,3% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
12 12 (46) Ekonomi Somatisk specialistvård Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Akutsjukhusen Större privata enheter Privat specialistläkare inklusive medicinsk service Utomlänsvård Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Somatisk specialistvård uppvisar ett överskott per mars med 29 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. Två dagars sjukvårdsproduktion saknas för några av akutsjukhusen. De flesta av sjukhusen har bokat upp intäkter för denna produktion. Det har dock inte Karolinska Universitetssjukhuset gjort. Om så hade skett skulle HSN:s kostnader ha ökat med cirka 60 miljoner kronor och akutsomatikens bokförda överskott skulle då ha vänts till ett underskott. Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus har på helårsbasis prognostiserat underproduktion mot lagda beställningar. Kostnader för detta finns med i periodens utfall. Helårsprognosen beräknas till ett nollresultat. Nedan visas prognosen uppdelad på några verksamhetstyper. Vårdval förlossning Antalet förlossningar under perioden är svåra att bedöma på grund av att två dagars produktion saknas för flera sjukhus. En ökning av antalet förlossningar vid BB-Stockholm är dock tydlig. Prognosen ligger på budget.
13 13 (46) Vårdval höft- och knäprotesoperationer Kostnaderna för vårdval höft- och knä för vårdgivare utanför akutsjukhusen är lägre än för motsvarande period Även för akutsjukhusen har volymerna minskat under perioden. Prognosen ligger i nivå med budget. Vårdval katarakter Utfallet är något lägre jämfört med motsvarande period 2010 för vårdgivare utanför akutsjukhusen och vid S:t Eriks ögonsjukhus är utfallet något högre. Prognosen ligger i nivå med budget. Vårdval ögonbottenfotografering Här är utfallet lika stort som motsvarande period Prognosen ligger i nivå med budget. Tillgänglighet För att öka tillgängligheten för patienterna i Stockholm beställs extra vård hos både akutsjukhusen och privata vårdgivare för totalt 258 miljoner kronor. Vid akutsjukhusen görs beställningar av vård som inte utförs utanför sjukhusen eller där kapaciteten utanför sjukhusen är otillräcklig inom gynekologi, barnkardiologi, bröstrekonstruktioner, ortopedi, handkirurgi, obesitas och bukplastiker. Beställningarna summerar till cirka 94 miljoner kronor, varav Södertälje har fått en ökning av sitt avtal om 7 miljoner för att klara tillgänglighetskrav till exempel avseende barnläkarkompetens i samband med förlossning. Hos privata vårdgivare utanför akutsjukhusen beställs extra volymer för cirka 164 miljoner kronor. Beställningarna rör framför allt kirurgi, ortopedi, ögon och öron-, näs- och halssjukvård (ÖNH) samt även en utökad beställning av obesitas och övrig magtarmkirurgi vid Ersta sjukhus (46 miljoner kronor). I beställningen ingår både besök och behandlingar. De privata vårdgivarna har även tagit emot sådan vård från akutsjukhusen som kan flyttas ut från sjukhusen och ge plats åt annan vård. Den kostnaden uppgår till cirka 38 miljoner. Även här utgör ortopedi, kirurgi och ÖNH den största gruppen.
14 14 (46) Nedan redovisas tillgänglighetsbeställningar per akutsjukhus och summerat för vårdgivare utanför akutsjukhus. Vårdgivare Mkr Danderyds sjukhus 31 Södersjukhuset 23 Södertälje sjukhus 7 Capio St Görans sjukhus 33 Privata vårdgivare utanför sjukhus 164 Summa 258
15 15 (46) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +2 miljoner kronor (jämfört med +17 miljoner kronor 2010). För 2011 prognostiseras ett nollresultat (-76 miljoner kronor 2010). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård ökar med 6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Trenden med ett minskat antal läkarbesök hos privata specialister fortsätter till och med mars 2011.
16 16 (46) Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Primärvård Antal / % 2010 Läkarbesök totalt ,5% ,0% Läkarbes,Husläkarverks exkl ARV ,0% ,0% Läkarbes, Jour, Närakut exkl ARV ,7% ,0% Antal övriga läkarbesök exkl ARV ,8% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,9% ,0% Antal sjukgymnastbesök inkl ARV ,3% ,0% Antal övriga besök totalt ,3% ,0% Övriga besök, Husläkarverks/ Jour,Närakut ,1% ,0% Antal övriga besök, Hemsjukvård ,1% ,0% Antal övriga besök Mvc ,3% ,0% Antal övriga besök Bvc ,5% ,0% Antal övriga besök,logped,arbetsterapi, privat kirop etc ,0% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården totalt (inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister) ökar med 4,5 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är i nivå med budget. Flest antal övriga besök sker inom hemsjukvården följt av besök på vårdcentral, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom
17 17 (46) MVC/BVC följt av besök hos logopeder och arbetsterapeuter. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har ökat med 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Orsaken till ökningen är bland annat ett bättre infektionsläge de första månaderna 2010 vilket resulterade i ett färre antal besök. Antalet telefonkontakter vid husläkarmottagningar och närakuter ökar med cirka 15 procent. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga besök Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna har ökat med cirka 3,2 procent jämfört med motsvarande period Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Jourer/Närakuter Antalet läkarbesök minskar med 0,7 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Basal hemsjukvård Läkarbesöken inom den basala hemsjukvården ökar med 13 procent jämfört med föregående år. Registreringen var ofullständig under första delen av 2010 vilket gör jämförelsen delvis missvisande. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga läkarbesök/besök MVC Antalet läkarbesök har minskat med 10 procent jämfört med samma period föregående år. Antalet gravida kvinnor är färre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga besök minskar med cirka 19 procent vilket delvis beror på att cellprovstagningar under första kvartalet 2010 redovisades som besök och att cellprovstagningar numera räknas in i den medicinska servicen. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. BVC Antalet läkarbesök inom BVC är oförändrat jämfört med föregående år.
18 18 (46) Utfallet för antal läkarbesök är Av dessa besök utfördes 65 procent av allmänläkare och 35 procent av barnläkare. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Utfallet för övriga besök är , en minskning på 0,5 procent. Av dessa besök utfördes 96,5 procent på mottagningen och 3,5 procent som hembesök. Privata specialister Utfallet för läkarbesök hos privata specialister har minskat med cirka 8 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget Besök hos privata sjukgymnaster ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster (ARV) har minskat med 1,8 procent till och med mars jämfört med föregående år. Minskningen beror troligen på att andelen längre besök ökat och på en uppstramning av tillämpningen av vikariatsregler för enskilda sjukgymnaster samt att antalet verksamma sjukgymnaster har minskat. Prognosen beräknas vara i nivå med budget Primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering är oförändrat jämfört medföregående år Besök hos arbetsterapeuter och dietister är oförändrat jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Besök logopedi Antalet besök hos auktoriserade logopeder har till och med mars ökat med cirka 4 procent jämfört med samma period föregående år. Besöksökningen beror i huvudsak på att fler nya logopedverksamheter auktoriserats. Ökningen har främst skett inom målgrupperna dyslexiutredning samt språk- och talstörning.
19 19 (46) Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Primärvård Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 4,6% Antal läkarbesök, exkl ARV ,0% 4,6% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 5,4% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn ,0% 0,9% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 3,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% 4,8% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn ,0% 2,4% Antal hus / distriktsläkare Riksavtal, besök ,0% 3,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
20 20 (46) Ekonomi Primärvården prognostiseras lämna nollresultat. Primärvård Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård BUMM MVC och BVC Primärvårdsrehabilitering och sjukgymnaster inkl ARV Privata specialistläkare Läkarinsatser i SÄBO Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Utfallet för primärvården visar ett överskott om 2 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. För helt år beräknas nollresultat.
21 21 (46) Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per mars 2011 Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare -12,9-18,0 Hemsjukvård -3,2 0,0 Närakuter 2,6 0,0 Psykosociala insatser -0,8 0,0 MVC 3,7 0,0 BVC 4,0 0,0 ARV-läkare 1,8 5,0 ARV sjukgymnaster -10,2 0,0 Primärvårdsrehabilitering 0,3 0,0 Riksavtal 4,8 0,0 Läkarinsatser SÄBO 9,6 0,0 Logopeder 0,7 0,0 Övrigt 1,5 13,0 Summa 1,9 0,0 Resultatet för primärvården uppgår till ett överskott om 2 miljoner kronor. Jämfört med den periodiserade budgeten innebär detta ett överskott om 43 miljoner kronor. De största differenserna mot periodiserad budget finns för privata specialister och sjukgymnaster. Prognosen för helår beräknas till ett nollresultat. De negativa avvikelserna avser husläkarverksamhet, andningspatienter samt medicinsk fotsjukvård, detta kompenseras av ett överskott för HPV-vaccin.
22 22 (46) Husläkare Kostnaderna för husläkarverksamheten överstiger budget med 12,9 miljoner kronor. Jämfört med den periodiserade budgeten är överskridandet 10,0 miljoner kronor. Budgeten har räknats upp med 2,2 procent jämfört med utfallet för 2010 medan besöksutfallet hittills är högre. Detta beror till övervägande del på att besöksutfallet för de första två månaderna 2010 var mycket lågt. Ett problem för uppföljning av husläkarverksamheten är konstruktionen för bonusutbetalning. Uppföljning och utbetalning görs i mars året efter det bokslutsår som bonusen avser. Den del som bedömdes avse privata mottagningar bokades upp i december och belastade resultatet för 2010, medan den bonus som avser SLSO för 2010 belastar kostnaderna För 2011 beräknas kostnaden bli cirka 50 miljoner kronor, vilket är lägre än budgeterat. Beräkningsmodellen för bonus har ändrats så att man för varje kriterium gör en bedömning i tre nivåer. Det har gjort att det nu är svårare att nå upp till full bonus. Prognosen för husläkarverksamheten sammantaget beräknas till ett underskott med 18 miljoner kronor. Basal hemsjukvård inklusive kvälls- och nattpatrull Resultatet för hemsjukvård visar ett mindre överskridande om 3,2 miljoner kronor. Kostnaderna per månad för besök i basal hemsjukvård ökade under slutet av 2010 och ligger kvar på en hög nivå under årets början. En av förklaringarna till ökningen är att delegeringsstopp under hösten infördes i Sollentuna kommun. Till det kommer även den ombildning som pågår i Stockholms stad av äldreboenden till så kallade Trygghetsboenden. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Psykosocial verksamhet Kostnaderna för psykosociala besök är 12 procent högre för de tre första månaderna jämfört med samma period 2010 och avser främst återbesök, vilket har samband med överenskommelserna för insatser inom den nationella rehabiliteringsgarantin. Husläkarverksamheter som har avtal med SLL och är godkända som vårdgivare för rehabiliteringsgarantins målgrupp psykisk ohälsa får ett höjt tak för psykosociala insatser med 0,05 procent. En behandling inom rehabiliteringsgarantin omfattar minst två besök i veckan under sex till åtta veckor. En behandling bör omfatta i genomsnitt fyra till fem samtal per patient. Takhöjningen finansieras via statsbidrag. SLL står för kostnaderna för besöksökningen upp till besökstaket enligt Regelboken.
23 23 (46) För att ytterligare uppmuntra till insatser för denna målgrupp betalas en ersättning ut till husläkarmottagningarna per rätt registrerad och avslutad patient. Stimulansersättningen finansieras via statsbidrag. Kostnaden för besöken står SLL för. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Jourer och närakuter Resultatet för närakuter visar ett överskott om 2,6 miljoner kronor till och med mars. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Privata specialister allmänmedicin samt privata barnläkare Resultatet för privata specialister visar totalt ett överskott om 1,8 miljoner kronor och 9,7 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget. I budgeten för privata specialister i allmänmedicin har hänsyn tagits till att antalet besök hos privata specialister fortsätter att minska. Utvecklingen ser dock ut att gå mot en snabbare minskning än budgeterat. Medelåldern på de nu verksamma specialisterna är cirka 63 år. Färre besök hos privata specialister innebär också lägre kostnad för medicinsk service. I utfallet till och med mars är det framför allt kostnaderna för medicinsk service som ligger under budget, vilket till viss del kan bero på eftersläpningar i faktureringen. Prognosen beräknas till ett överskott med 5 miljoner kronor. Medicinsk fotvård Kostnaderna för medicinsk fotvård visar ett överskridande om 0,9 miljoner kronor vilket är 10 procent högre jämfört med motsvarande period Kostnaderna förväntas inte minska under resten av året och ett överskridande om 4 miljoner kronor beräknas. I mars 2011 fakturerade sju stycken fler mottagningar jämfört med mars En majoritet av mottagningarna har ökat sin debitering. Även om kostnadsökningen för en enskild fotvårdare inte är så höga, så är det procentuellt sett ofta höga ökningar. Målgrupper för medicinsk fotsjukvård är patienter med diabetes, cirkulationsrubbningar grava fotproblem och andra fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk karaktär. Det är den sistnämnda gruppen, andra fotsjukvårdsfall, som ökar kraftigast. MVC Resultatet för MVC inklusive obstetriska ultraljud visar ett överskott om 5,6 miljoner kronor. Antalet gravida har minskat jämfört med samma period föregående år vilket resulterat i lägre kostnader för graviditetsövervakning
24 24 (46) och för den så kallade MVC-pengen. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Ungdomsmottagningar/Sexualmedicin Resultatet för ungdomsmottagningar och sexualmedicinska mottagningar uppgår till överskott om 0,9 miljoner kronor. En del av överskottet ligger på de två sexualmedicinska mottagningarna. En annan del av överskottet avser eftersläpning av p-pillerkostnader. BVC BVC visar ett överskott om 4,2 miljoner kronor vilket i huvudsak beror på färre förlossningar och därmed färre 0-åringar det första kvartalet jämfört med samma period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Privat sjukgymnastik - ARV Resultatet för privata sjukgymnaster/arv visar ett underskott med 10,2 miljoner kronor. Jämfört med periodiserad budget innebär detta ett överskott om 8,3 miljoner kronor. Besöksvolymen hos enskilda sjukgymnaster och antalet verksamma sjukgymnaster minskade under föregående år och tendensen fortsätter under de första månaderna Den lägre besöksvolymen beror delvis också på att en uppstramning av tillämpningen av vikariatsregler för enskilda sjukgymnaster har skett. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Primärvårdsrehabilitering Primärvårdsrehabilitering visar ett överskott med 0,3 miljoner kronor. Jämfört med periodiserad budget är det ett överskott om 6,5 miljoner kronor vilket sannolikt beror på en viss eftersläpning av besök för sjukgymnaster. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Riksavtalet Kostnaderna för riksavtalet visar ett överskott om 4,8 miljoner kronor. Kostnaderna varierar mycket över året och prognosen beräknas vara i nivå med budget. Läkarinsatser i särskilda boenden Verksamheten visar ett överskott på 9 miljoner kronor. Delvis beror överskottet på en för stor uppbokning av eftersläpande fakturering i årsbokslutet som påverkar innevarande år positivt. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget.
25 25 (46) Logopedi Utfallet till och med mars visar ett överskott om 0,7 miljoner kronor och beror på att produktionen varit något lägre än beräknat. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övrigt Under övrigt redovisas flera mindre verksamheter såsom andningspatienter, Barnhospice, HPV-vaccin mm. SLL ansvarar för patienter beroende av syrgas som vårdas i hemmet. Kostnaderna för detta är svåra att budgetera eftersom antalet patienter varierar över året och en enskild patient kan föra med sig höga kostnader. I mars 2011 fanns det cirka 70 andningspatienter. Kostnaden för en patient är i genomsnitt 0,8 miljoner kronor per år. Antalet andningspatienter har ökat under senare år och trenden ser ut att fortsätta. Prognosen beräknas därför till ett överskridande med 5 miljoner kronor. Resultatet för Barnhospice visar ett överskott om 0,5 miljoner kronor. Från och med januari utgår ersättningen i dels 80 procents fast ersättning och dels i vårddygnsersättning. Under 2010 erhölls en fast ersättning per månad. Beslut har tagits om att den planerade upphandlingen av HPV-vaccin måste göras om och vaccinationsstart blir troligen tidigast i december HSNförvaltningen har erhållit 25 miljoner kronor för detta. Några lägre kostnader beräknas belasta verksamheten och därför prognostiseras ett överskott om 22 miljoner kronor. Totalt beräknas prognosen för övrigt till ett överskott med 13 miljoner kronor.
26 26 (46) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +15 miljoner kronor (jämfört -16 miljoner kronor 2010). För år 2011 prognostiseras ett nollresultat (nollresultat 2010). Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökar med 7,6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Antalet läkarbesök inom psykiatri ökar med cirka 2,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Psykiatri Antal / % 2010 Läkarbesök, totalt ,8% ,0% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,9% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,7% ,0% Antal övriga besök ,7% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,0% ARV=arvodering enligt nationella taxan
27 27 (46) Totalt Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin har ökat med 2,8 procent jämfört med samma period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med cirka 2,9 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar cirka besök. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Antalet vårdtillfällen ökar med cirka 7 procent jämfört med föregående år. Orsakerna till ökningen är flera, dels har beställningarna ökat samtidigt som antalet vårdade individer ökar vilket medför fler vårdtillfällen och vårddygn. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med cirka 1,7 procent jämfört med motsvarande period föregående. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Basåtagande Antalet läkarbesök inom psykiatrins basåtagande är oförändrat jämfört med föregående år. Antalet vårdtillfällen har ökat med cirka 11 procent jämfört med föregående år. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Beroendevård Inom beroendevården har läkarbesöken ökat med 8,2 procent och utfallet ligger på besök. Antalet övriga besök har ökat med 12 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år vilket innebär ett utfall på besök till och med mars. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. BUP Inom BUP har läkarbesöken ökat med cirka 14 procent vilket innebär ett utfall på besök till och med mars. Antalet övriga besök har ökat med cirka 9 procent vilket innebär ett utfall på besök till och med mars. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Ätstörning Inom ätstörningsvården är utfallet för antalet läkarbesök och antalet övriga besök är till och med mars Antalet vårdtillfällen är oförändrat jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen år beräknas vara i nivå med budget.
28 28 (46) Privata specialister Antalet läkarbesök hos privata specialister ökar med cirka 2,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år vilket motsvarar cirka besök. Under 2010 gjordes fem ersättningsetableringar och det är möjligt att ytterligare etableringar tillkommer under Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Psykiatri Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 0,82% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% 1,0% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 5,0% Antal individer sluten vård ,0% -4,5% Medelvårdtid, dagar 10,0 10,0 9,3 0,0% 7,2% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 1,2% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% -12,4% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 9,4% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -40,8% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% -0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% 10,0% Riksavtal, besök ,0% -4,9% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Fel! Ogiltig länk.
29 29 (46) Ekonomi För psykiatri beräknas ett nollresultat. Psykiatri Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Allmänpsykiatri Rättspsykiatri Beroendevård BUP Ätstörningsvård Privata specialistläkare Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Verksamheten för psykiatri visar ett positivt resultat på 15 miljoner kronor till och med mars. Resultatet är 22 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten till och med mars. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per mars 2011 Beräknat resultat enligt helårsprognos Allmänpsykiatri 4,2-15,0 Rättspsykiatri 9,2 15,0 Ätstörningsvård 1,2 0,0 Beroendevård -0,3 0,0 BUP 5,0 0,0 Tortyr -0,6 0,0 Riksavtalet 1,9 0,0 Privatpraktiker enl ARV -3,5 0,0 Övrigt -5,3 0,0 Asyl 3,0 0,0 Summa 14,8 0,0 Allmänpsykiatri
30 30 (46) Den allmänpsykiatriska vården visar ett ackumulerat överskott på 4,2 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot periodiserad budget på 21,9 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror dels på att det finns avtal som inte är klara för 2011, dels på att verksamheterna inte kommit i gång fullt ut med att utöka sin neuropsykiatriska verksamhet, inom vilka extra beställningar görs 2011 (32 miljoner kronor). En annan anledning till det positiva resultatet är att rutinerna kring fakturering av LPT-patienter ( Lag om Psykiatrisk Tvångsvård) som erhåller vård inom rättspsykiatrin inte har kommit igång enligt planerat. Ytterligare en orsak till det positiva resultatet är att förväntad bonus till verksamheterna inte har bokats upp under perioden januari-mars. Under 2011 kommer kostnader för LPT-patienter som tidigare belastat rättspsykiatrins verksamhetsområde belasta allmänpsykiatrin, vilket kommer att påverka resultatet inom allmänpsykiatrin negativt då justeringen inte är genomförd i budget. Prognosen för vuxenpsykiatrin visar ett överskridande med 15 miljoner kronor. Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården visar ett överskott på 9,2 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot periodiserad budget på 9,2 miljoner kronor. Prognosen har justerats till ett överskott på 15 miljoner kronor. Detta beror på att medel kommer att tillfalla vuxenpsykiatrin då LPT-vården 2011 har exkluderats ur rättspsykiatrins verksamhetsområde. Kostnaderna kommer därmed att belasta vuxenpsykiatrin. Detta var inte klart då budget togs. Det leder till att prognosen visar på ett överskott med 15 miljoner kronor. Ätstörningsvård Ätstörningsvården visar ett utfall på +1,2 miljoner kronor. Prognosen för ätstörningsvården är ett nollresultat då volymerna liksom tidigare år troligtvis kommer att öka under senare delen av året. Beroendevård Beroendevården visar ett negativt resultat på 0,3 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot periodiserad budget om 15,3 miljoner kronor. Prognosen för beroendevården är i nivå med budget. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
31 31 (46) Barn- och ungdomspsykiatri visar ett utfall på 5,0 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot budget på 8,3 miljoner kronor. Prognosen för BUP är i nivå med budget. Differensen hittills beror delvis på att fakturering skett efter 2010 års prisnivå. Tortyrskadevård Tortyrskadevården visar ett negativt resultat på 0,6 miljoner kronor. Prognosen är i nivå med budget. Riksavtalet Kostnaderna för utomlänsvård visar på ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. ARV/Privata specialister De privata specialisterna visar ett negativt resultat på 3,5 miljoner kronor. I budget 2011 har viss hänsyn tagits till kommande ersättningsetableringar på grund av pensionsavgångar som väntas öka volymerna och därmed kostnaderna. De etableringar som startade 2010 har kommit i fullt drift och ser ut att kunna påverka volymerna och därmed kostnaderna Det finns även möjlighet att ytterligare ersättningsetableringar beslutas Prognosen för privata specialister är i nivå med budget.
32 32 (46) Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är cirka 5 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +22 miljoner kronor (jämfört med +23 miljoner kronor 2010). För år 2011 prognostiseras ett nollresultat (+6 miljoner kronor 2010). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken minskar med cirka 6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Medelvårdtiden har ökat med cirka 0,2 dagar jämfört med samma period föregående år. Antalet individer inom geriatriken har minskat med cirka 6 procent. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Geriatrik Antal / % 2010 Antal läkarbesök * ,0% ,0% Antal övriga besök ,8% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,0% Totalt Antalet läkarbesök inom geriatriken minskar med cirka 1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken minskar med cirka 6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det lägre produktionsutfallet förklaras delvis av ett ökat antal fall av Calicismitta under årets första månader. Antalet vårddagar har minskat med cirka 4,5 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i sluten vården är mindre jämfört med föregående år. Medelvårdtiden har ökat från cirka 11,9 dagar till cirka 12,1 dagar. Basgeriatriska slutenvården
33 33 (46) Antalet vårdtillfällen till och med perioden uppgick till i sluten vård, en minskning inom basgeriatriken med 6,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Helårsprognosen beräknas till vårdtillfällen vilket är i nivå med budget. Andelen direktintagna till geriatriken från akutmottagning eller hemmet har ökat till 60 procent. Basgeriatrisk öppenvård Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar och öppenvårdsrehabilitering. Antalet läkarbesök inklusive telefonkontakter minskar med cirka 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet övriga öppenvårdsbesök är lägre jämfört med motsvarande period 2010, vilket delvis beror på registreringstekniska orsaker. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårddygn i specialiserad palliativ vård är 5 procent fler jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos för antalet vårddygn beräknas vara i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom geriatriken. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Geriatrik Antal PR/BU % PR/BO % Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% 1,1% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 3,5% Antal individer sluten vård ,0% 14,3% Medelvårdtid, dagar 12 11,6 11,4 0,0% 1,4% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 18,6% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 7,7% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 11,2% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -2,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
34 34 (46) Ekonomi För geriatrik prognostiseras ett nollresultat Geriatrik Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Geriatrik Specialiserad palliativ vård ASIH Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Utfallet för geriatrik visar ett resultat som är 22 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. För helt år beräknas prognosen vara i nivå med budget. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per mars 2011 Beräknat resultat enligt helårsprognos Basgeriatrik 13,1 0,0 Specialiserad Palliativ vård 3,5 0,0 ASIH 4,2 0,0 Övrigt -0,2 0,0 ST läkare 1,0 0,0 Summa 21,6 0,0 Basgeriatrisk vård Resultatet för den basgeriatriska vården visar ett överskott på 13,1 miljoner kronor, justerat med en preliminärbokad faktura som belastat övrigt. Överskottet beror på lägre produktion under första kvartalet än beräknat. Vid en jämförelse mot föregående år är produktionen av slutenvårdstillfällen närmare 7 procent lägre. Den låga produktionen har att göra med att
35 35 (46) klinikerna drabbats av calicismitta vilket gör att man inte kan ta emot lika många patienter. Föregående år drabbades klinikerna av calici senare. Produktionen förväntas dock tas igen under året och prognosen beräknas vara i nivå med budget. Budget för tilläggsuppdrag förstärkt vårdkedja för demens uppgår till 5 miljoner kronor. Verksamheten startar successivt under första kvartalet och ett mindre överskott visas till och med mars. Specialiserad palliativ vård Resultatet för specialiserad palliativ vård för perioden visar ett positivt resultat med 3,5 miljoner kronor och prognosen för helåret beräknas vara i nivå med budget. ASIH Inom ASIH redovisas ett positivt resultat på 4,2 miljoner kronor. Beställningen har ökat inom detta område och produktionen har också ökat mot föregående år. Prognosen för helåret beräknas vara i nivå med budget.
36 36 (46) Övrig sjukvård och övrig verksamhet Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +82 miljoner kronor (jämfört +45 miljoner kronor 2010). För år 2011 prognostiseras ett överskott med 14 miljoner kronor (+134 miljoner kronor 2010). Övrig sjukvård omfattar bland annat hjälpmedel, habilitering, specialiserad rehabilitering och ambulansverksamhet. Årsprognosen innebär ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Verksamhet Habilitering Antalet besök utförda inom habiliteringen till och med mars 2011 är 0,6 procent fler i jämförelse med antalet registrerade besök under samma period Besöksökningen beror delvis en utökad beställning Hjälpmedelsverksamhet Uppföljning genomförs kring förskrivning av hjälpmedel enligt Kloka Hjälpmedelslistan. I avtalen med hjälpmedelscentralsverksamheterna har fastställts att förstahandsval ska förskrivas till minst 85 procent av totalvolymen för hyrhjälpmedel och till minst 90 procent av totalvolymen för bashjälpmedel. Totalt i länet, till och med mars är förstahandsförskrivningen cirka 92 procent för hyrhjälpmedel och cirka 94 procent för bashjälpmedel. Jämfört med samma period 2010 är det en minskning med cirka 1 procent för både hyrhjälpmedel och bashjälpmedel. Telefontillgängligheten hos hjälpmedelscentralsleverantörerna mäts i andel förskrivare som kommit fram per telefon och fått rådgivning av efterfrågad kompetens under samma dag. Vitesnivån i avtalet är 80 procent och den uppmätta telefontillgängligheten till och med mars är cirka 94 procent. Det är cirka 6 procents förbättring jämfört med samma period Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade Antalet redovisade utförda tolkuppdrag till och med mars är 1 procent färre än under samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgår till 3 procent, under förra året var det 1,2
37 37 (46) procent. Tolkcentralen fortsätter sitt arbete med att förbättra sina rutiner och samordning så att resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. Ekonomi Övrig sjukvård och övrig verksamhet Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Specialiserad rehabilitering Ambulanssjukvård Hjälpmedel Inkontinensartiklar Habilitering Best egen verksamhet Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Övrig vård uppvisar ett bokfört överskott med 82 miljoner kronor per mars och jämfört med periodiserad budget är överskottet 90 miljoner kronor. Bokfört överskott är främst hänförligt till följande faktorer: budgeterade ofördelade reserver med 31 miljoner kronor obudgeterade finansiella intäkter med 17 miljoner kronor eftersläpningar inom specialiserad rehabilitering och ryggcentrum med 16 miljoner kronor eftersläpande fakturering avseende medel för att minska långtidssjukskrivningar med 9 miljoner kronor eftersläpningar avseende projekt och IT med 9 miljoner kronor För helt år prognostiseras ett överskott med 14,4 miljoner kronor, i enlighet med det resultatkrav som ålagts HSN för 2011.
38 38 (46) Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +7 miljoner kronor (jämfört med +1 miljon kronor 2010). För år 2011 prognostiseras ett nollresultat (jämfört med +1 miljon kronor 2010).
39 39 (46) Vårdkonsumtion Verksamhetstal under perioden och prognos för året Utfall Utfall Förändr Budget Prognos Avvikels e Tandvård / BU/PR % Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården * * % enh 0% Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom mån 0% Andelen kariesfria 3-åringar * * * % 0% Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden * * * % 0% Andelen 19-åringar med karierade sidoytor * * * % 0% Antal starter tandreglering % % 0% Antal avslut tandreglering 0 0 0% 0 0 % 0% Kötider inom specialisttandvården vuxna * 6 6 mån 0% Antal erbjudna munhälsobedömningar % st 0% Antalet utförda munhälsobedömningar % st 0% Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård ,3% st 0% Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en % st 0% sjukdomsbehandling (LIS) Begreppet "Nödvändig tandvård" är tandvård till läkarvårdstaxa. Berättigade är personer med omfattande och långvarigt omvårdnadsbehov samt LSS-klassade. Omvårdnadsbehovet skall vara så omfattande att man bor på särskilt boende eller i eget boende med hemtjänst "dygnet runt". Remisser till specialisttandvården Antal remisser inom pedodonti (specialiserad barntandvård) ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Väntetiderna för behandling är två månader. Kravet om två månader max kötid gäller från och med den 1 mars 2010 och uppfylls.
40 40 (46) Tandreglering Antalet startade tandregleringsbehandlingar har ökat med 19 procent jämfört med Förklaringen till den kraftiga ökningen är en ökad konsumtion hos de privata vårdgivarna. Prognosen är i nivå med budget. Uppsökande verksamhet Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Utfallet till och med mars visar en minskning med 11 procent jämfört föregående år. Antalet utförda munhälsobedömningar har ökat med 40 procent jämfört Prognosen är i nivå med budget. Nödvändig tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård är 28 procent fler jämfört med samma period föregående år. Orsakernat till den kraftiga ökningen ska analyseras vidare. Prognosen för helt år är i nivå med budget. Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Antalet behandlade av tandvården som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 1 procent jämfört föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Ekonomi Tandvård beräknas lämna ett nollresultat för Tandvård Utfall 1103 Budget 1103 Utfall 1003 Prognos 2011 Budget 2011 Mkr Intäkter Kostnader Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Tandvårdens överskott mot periodiserad budget är främst hänförligt till tandvård för barn och ungdomar. För vuxentandvården uppvisas ett
Månadsbokslut till och med september och prognos för 2011 för HSN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (52) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Månadsbokslut till och med september och prognos för för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +981
Tertialbokslut per april och prognos för år 2012 för HSN
1 (38) PROMEMORIA 2012-05-29 Bilaga 1 Tertialbokslut per april och prognos för år 2012 för HSN Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +27 miljoner kronor (jämfört med budgeterat
Månadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2010-04-20 Bilaga 1 1 (33) Månadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för
Mvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök
1(5) VERKSAMHETSTAL PRIMÄRVÅRD Antal läkarbesök, exkl ARV 3 182 300 3 539 300 3 539 300 3 539 300 Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 270 000 400 000 400 000 400 000 Antal övriga besök exkl ARV inkl
Månadsbokslut till och med februari och prognos för 2010 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA -03-31 Bilaga 1 1 (29) Månadsbokslut till och med februari och prognos för för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden
Månadsbokslut till och med oktober och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2010-11-18 Bilaga 1 1 (46) Månadsbokslut till och med oktober och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet
Månadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA 2009-05-20 Bilaga 1 1 (35) Månadsbokslut t o m april och prognos för år 2009 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden
Månadsbokslut per februari och prognos för 2009
HSN -04-28 P 3 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE -03-26 HSN 0903-0230 Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per februari och prognos för Ärendet Föreliggande ärende redovisar
Månadsbokslut per november och prognos för 2008
HSN 2009-01-27 p 3 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0802-0337 Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per november och prognos för 2008 Ärendet Föreliggande
Månadsbokslut t o m november och prognos för år 2006 för Beställare Vård
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård PROMEMORIA 2006-12-19 Bilaga 1 1 (24) Månadsbokslut t o m november och prognos för år 2006 för Beställare Vård Sammanfattning Det ackumulerade resultatet
Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mikael Borin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-13 2016-02-23, P 25 1 (2) HSN 1511-1266 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas
Valfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019
2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga
Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018
LOV 2018-07-06 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 215 Bakgrund och sammanfattning Under 214 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa
Foto: Danish Saroee och Johnér. Verksamhetsrapport. Oktober 2017 LS
Foto: Danish Saroee och Johnér Verksamhetsrapport LS 17 9 17-11-17 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Stockholms läns sjukvårdsområde Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Mars 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-06-02 2 (8) Perioden januari mars i korthet Resultatet för perioden uppgår till
Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport Maj 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-09-01 Stockholms läns landsting Månadsrapport per maj 2015 Dokumenttyp
Månadsbokslut per oktober och prognos för 2008
HSN 2008-12-16 p 3 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-11-19 HSN 0802-0337 Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per oktober och prognos för 2008 Ärendet Föreliggande
Svar på skrivelse från Socialdemokraterna gällande en geografisk vårdutbudskarta
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Britt Arrelöv TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-15 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, P 23 1 (4) HSN 2016-3371 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna gällande
Ledningsrapport december 2017
Periodens resultat är + 302 mkr, en negativ avvikelse mot budget med 10 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,5 % jämfört med samma period föregående år vilket är 56 mkr högre än budget. Divisionerna redovisar
Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner
Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-03 1 (2) HSN 1305-0614 Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-06-18, p 3 Tertialbokslut per april 2013 och prognos för
Ledningsrapport april 2018
Periodens resultat är + 54 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 56 mnkr men en försämring med 36 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period föregående
Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017
LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016
LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler
LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING
Landstingsstyrelsens förvaltning Textkommentar Mars månad LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN
Månadsrapport maj 2016
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 58 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari maj uppgår till 58 miljoner kronor. Resultatet motsvarande period föregående
Ledningsrapport december 2018
Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen
Månadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns landsting och bolag
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE LS 1111-1512 2011-12-07 9 Landstingsstyrelsen [ LANDSTINGSSTYRELSEN i! 1 H2-2Q * 007 U, _ Månadsrapport per oktober 2011 för Stockholms läns
Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport September 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2015-12-01 Stockholms läns landsting Månadsrapport per september
Uppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-12-16 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-12-03 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet I juni redovisade HSN förvaltningen en första Vårdvalsrapport,
Ledningsrapport april 2017
Periodens resultat är + 90 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 69 mkr. Nettokostnaderna är oförändrade jämfört med samma period föregående år vilket är 2,2 % lägre än budget (56 mkr). Regionens prognos
Månadsrapport juli 2012
Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten
Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport Oktober 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2016-01-26 Stockholms läns landsting Månadsrapport per oktober 2015
Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen
2015 Foto: Anna Molander, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se, Sune Fridell Månadsrapport November 2015 För beslut i landstingsstyrelsen 2016-01-12 Stockholms läns landsting Månadsrapport per november 2015
Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Februari. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017
Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee Månadsrapport Februari Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj LS -0117 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2 (10) LS -0117 Perioden januari-februari
Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans Månadsrapport per november 2011, Stockholms läns landsting Resultat Resultatet per november uppgår till 1 005 mkr vilket är 1 539 mkr lägre
Rapportbilaga vecka 34
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 34 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Ledningsrapport augusti 2017
Periodens resultat är + 294 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 100 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,6 % jämfört med samma period föregående år vilket är lägre 78 mkr lägre än budget. Regionens
Månadsrapport juli 2016
Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 182 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari juli uppgår till 182 miljoner kronor. Resultatet motsvarande period föregående
Rapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017
Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Januari februari Datum: 2017-03-21 Diarienummer: HSN-2017-02 Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet...
Uppföljning av ärenden januari juni 2015
Förvaltningschef Staffan Blom 1 (1) PaN 214-9-22 P 11 ANMÄLAN 214-9-2 PaN A147-196-43 Uppföljning av ärenden januari juni 215 Ärendet Ärendet innehåller förteckning över inkomna ärenden till patientnämndens
Rapportbilaga vecka 29
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 29 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Månadsrapport september 2016
Månadsrapport september 2016 Ekonomiskt resultat 2016-09-30 196 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari september uppgår till 196 miljoner kronor. Resultatet motsvarande
Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen
2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per juli 2016 2 (10) Perioden januari juli i korthet
Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj
Månadsbokslut Psykiatri och habilitering Maj 2015 1 Psykiatri och habilitering 2015-06-11 Dnr 2015/ Landstingsdirektörens stab Sammanfattning Det kommer bli tufft men förvaltningen räknar med att hålla
Rapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015
Sv Rapport från Hälso- och sjukvården per september 2015 Tillgänglighet och produktion per september 2015 Sett över året så behöver tillgängligheten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förbättras och verksamheterna
Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (10 Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten Sida 2 (10) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Verksamhetens intäkter... 3 Verksamhetens kostnader... 4 Personalkostnader...
VERKSAMHETSÅRET 2010
1 VERKSAMHETSÅRET 2010 Produktionsutskottet 22 februari 2011 SLL Ekonomi och finans 2 Highlights Vårdproducenternas resultat var 586 mkr vilket är 400 mkr högre än budget, vilken var 186 mkr. Den positiva
Stockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Rapportbilaga vecka 27
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 27 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Stockholms läns landsting. Tertialrapport april 2017, Styrelsen. Ärendebeskrivning. Tertialrapport april 2017, Landstingshuset i Stocldiolm AB
Landstingshuset i Stockholm AB Org.nr 556477-9378 SKRIVELSE i(d 2017-06-19 LISAB 2017-0006 Styrelsen Tertialrapport april 2017, Landstingshuset i Stockholm AB Ärendebeskrivning Tertialrapport april 2017,
Månadsrapport november 2016
Månadsrapport november 2016 Ekonomiskt resultat 2016-11-30 192 miljoner kronor Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i bokslutet för januari november uppgår till 192 miljoner kronor. Resultatet för
Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-05-16 1 (1) HSN 2016-0844 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Birgitta Almgren 2016-06-21, p 5 Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval
Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden av vårdgarantin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åsa Hertzberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (4) HSN 2016-4163 Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden
Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2 (11) Perioden januari februari i korthet Resultatet per sista februari uppgår till 791 miljoner kronor före omställningskostnader, vilket är 972 miljoner
Rapportbilaga vecka 5
1 (8) Utvecklingsavdelningen Statistik och mätningar Rapportbilaga vecka 5 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge
LOV 2016-05-09 1 (5) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge april 2016 Totalt fanns i april 2016 1.154 stycken vårdcentraler inom primärvård,
Ekonomisk månadsrapport
Ekonomisk månadsrapport januari oktober Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga
Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016
2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden
BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01
BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om
Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken
Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende
Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee. Månadsrapport. Mars. Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017
2017 Foto: Susanne Walström/Johnér, Danish Saroee Månadsrapport Mars Beslutas av landstingsstyrelsen 30 maj 2017 Stockholms läns landsting Månadsrapport per mars 2017 2 (9) Perioden januari-mars i korthet
Månadsrapport november 2013
Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad
Ledningsrapport september 2018
Periodens resultat är + 243 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 117 mnkr men en försämring med 40 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,1 procent jämfört med samma period föregående
Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017
1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande
Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen
1(8) Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens verksamhet per mars 2016 Månadsrapport mars är den första av de förenklade månadsrapporter som enligt
Månadsrapport maj 2015
Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012
1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för
LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING
Textkommentar Landstingsstyrelsens förvaltning Juli 2006 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING (EXKL VÅRDKÖP) MÅNADSBOKSLUT 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT...3 2. UTFALL FÖR PERIODEN
MÅNADSRAPPORT JULI 2013
MÅNADSRAPPORT JULI 2013 Månadsrapport januari juli Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-juli visar ett överskott på 118 mkr, vilket är 33 mkr bättre
Månadsrapport januari februari
Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen
Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter
Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter Från 1:a oktober 2015 Villa verksamheter gäller det? Från den 1 oktober 2015 övertar kommunerna i Stockholms län hälso- och sjukvårdsansvaret (sjukvårdsinsatser i
Månadsrapport mars 2016
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 48,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 48,3 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2015 var
1 September
September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar
Ekonomisk månadsrapport
Ekonomisk månadsrapport januari september Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande under året med kommentarer över väsentliga
Telefon: Fax: E-post:
1 (6) Verksamhetsstyrning och stöd Kansli Minnesanteckningar med samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden Datum Tid 09.30-12.00 Plats Landstingssalen, Hantverkargatan 45 1 Inledning Marie Ljungberg
Månadsrapport juli 2015
Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mp 1500
mp 1500 2 (98) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 5 1.1 Ledningens åtgärder... 6 1.2 Förväntad utveckling 2016... 9 2. Styrning... 11 2.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning... 11 2.1.1 Framtidsplan
Ledningsrapport september 2017
Periodens resultat är + 283 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 55 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 2,0 % jämfört med samma period föregående år vilket är lägre 32 mkr lägre än budget. Regionens
Periodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Rapportbilaga vecka 25
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 25 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Sammanträde med Sjukvårdsstyrelse norr
1 ( 19) Sammanträde med Datum för justering: 2017-06-13 Hans Andersson (L) Christina Enocson-Mårtensson (S) Plats Roslagssalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Hans Andersson (L) (ordförande) Lotta
Månadsrapport per juli 2018 för landstingsstyrelsens förvaltning
Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-08-29 SLL Ekonomi Jonas Parkeman 1 (3) Landstingsstyrelsens arbetsutskott per juli 2018 för landstingsstyrelsens förvaltning Ärendebeskrivning Godkännande av månadsrapport
Vård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och
KONCERNFINANSIERING MÅNADSBOKSLUT
april KONCERNFINANSIERING MÅNADSBOKSLUT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING AV MÅNADSBOKSLUT... 3 2. OMSTÄLLNINGSÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV STRUKTURFÖRÄNDRINGAR... 3 3. EKONOMISKT RESULTAT... 3 3.1.
Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen
Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Beslutas i landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Styrning och ekonomi Koncernfinansiering MÅNADSRAPPORT per juli 2
Stockholms läns landsting. Tertialrapport april 2018, Landstingshuset i Stockholm AB. Org.nr Styrelsen.
Stockholms läns landsting Landstingshuset i Stockholm AB Org.nr 556477-9378 SKRIVELSE 2018-05-30 LISAB 2018-0009 Styrelsen Tertialrapport april 2018, Landstingshuset i Stockholm AB Ärendebeskrivning Tertialrapport
Månadsrapport November 2010
Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre
Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012
Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21
NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011
Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus
JIL Stockholms läns landsting i (D
JIL Stockholms läns landsting i (D Tillväxt och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-12-29 Handläggare: Ann Lundell Tillväxt- och regionplanenämnden Månadsrapport för tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017
1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling
Månadsrapport mars 2014
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 38,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 38,1 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet 67,1