Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (2) HSN Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 3 Tertialbokslut per april 2013 och prognos för 2013 Ärendebeskrivning Föreliggande ärende redovisar bokslut för Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med april månad 2013 och helårsprognos för Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, PM tertialbokslut januari till april 2013 och prognos för 2013 Bilaga 1 Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet Bilaga 2 Rapport över tillgängligheten januari-april 2013 Bilaga 3 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna tertialbokslut per april och helårsprognos för Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett överskott med 27 miljoner kronor. Prognosen för 2013, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2012 som var ett överskott om 429 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2013 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är ett underskott om 70 miljoner kronor inom äldresjukvården och ett överskott av motsvarande storlek inom övrig sjukvård. Underskottet inom äldresjukvården utgörs av ökade vårdvolymer inom det nya vårdvalet för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) som startade i januari Den största delen av överskottet inom övrig sjukvård avser icke utnyttjade reserverade medel för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS).

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN I de landstingsinterna avstämningarna har uppmärksammats att det i prognoserna avseende vårdersättningar finns en differens mellan Karolinska Universitetssjukhusets prognos och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens. Karolinska Universitetssjukhuset beräknar högre ersättningar än Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Prognosen för vårdproduktionen ligger lägre än vad som beräknats i avtalet och förvaltningen har gjort kostnadsprognos med utgångspunkt från detta vilket leder till lägre ersättningar än avtalat. Förvaltningen kommer i samråd med Karolinska Universitetssjukhuset att analysera antaganden för vårdersättningarna i respektive prognos i syfte att minimera differensen. Antalet läkarbesök ökade med 2,9 procent under januari till april 2013 jämfört med samma period föregående år. På helåret väntas antalet läkarbesök överstiga budget med drygt 1 procent eller besök. Antalet vårdtillfällen ökade med cirka 1,2 procent de första fyra månaderna 2013 jämfört med samma period föregående år. Helårsprognosen pekar mot att antalet vårdtillfällen kommer överstiga budget med 0,2 procent eller 700 vårdtillfällen. De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Under de fyra första månaderna 2013 har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt resultatkraven för att ta del av kömiljarden vad gäller mottagning. När det gäller behandling har Stockholms läns landsting uppfyllt samtliga resultatkrav i mars och april för att få ta del av kömiljarden. Under årets första fyra månader har en lättakut vid Danderyds sjukhus öppnat, fem nya husläkarmottagningar har startat och en fyraårig försöksverksamhet för sprututbyte i Stockholm har inletts i samarbete mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Under perioden trädde de första avtalen inom vårdval för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Vidare har beslut fattats om förfrågningsunderlag för vårdval inom allergologi och inom ryggkirurgi. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef

3 Tertialbokslut Januari april 2013 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

4 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2013 omsluter drygt 49 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 26 september 2012 beslut om budget för Under 2013 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2013 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari augusti 2013 återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 8 oktober Årsredovisningen planeras att tas upp för beslut i februari månad Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjukvårdsverksamheter som genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden förser Stockholms län invånare med hälso- och sjukvård. Återrapportering av annan pågående verksamhetsutveckling och framskridandet av arbetet med Framtidsplanen återrapporteras framförallt i delårsbokslut och årsredovisning. Till tertialbokslutet biläggs även Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Sida 1

5 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning Mål och uppdrag för hälso- och sjukvården Lång- och kortsiktiga mål Befolkningsutveckling Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården Verksamhetens ekonomi Verksamheten totalt Ackumulerat utfall januari till april 2013 samt prognos per vårdgren Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård Tandvård Läkemedel Risker Åtgärder Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilagor - Bilaga 1: Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting - Bilaga 2: Rapport över tillgänglighet januari till april 2012 Bilaga 3: Rapport aktiv hälsostyrning med vårdcoacher januari till april 2013 Sida 2

6 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Sammanfattning Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett överskott med 27 miljoner kronor. Prognosen för 2013, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2012 som var ett överskott om 429 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2013 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är äldresjukvård (vilket innebär geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ slutenvård), där ett underskott om 70 miljoner kronor befaras. Underskott är främst hänförligt till ökade vårdvolymer inom det nya vårdvalet för ASiH. Även geriatrisk vård prognostiserar underskott till följd av ett förlängt tilläggsavtal med Nackageriatriken övrig sjukvård, där ett överskott med 70 miljoner kronor förväntas. Den största delen avser icke utnyttjade reserverade medel för Framtidens hälso- och sjukvård (FHS). Risker för kostnadsökningar utöver de nu prognostiserade finns inom somatisk specialistvård, primärvård och äldresjukvård. Risken inom somatisk specialistvård är hänförligt till sjukhusavtalen, som tecknats på en högre nivå än vad som förutsattes då budgeten lades. När det gäller primärvård finns risker relaterade till volymutvecklingen inom främst husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering. Fler vårdgivare än förväntat har startat verksamhet inom vårdval primärvårdsrehabilitering. Beträffande äldresjukvården är volymutvecklingen inom avancerad sjukvård i hemmet svårbedömd och kan komma att öka utöver vad som förutsatts i detta bokslut. En osäkerhet finns i prognosen för helår vad gäller kostnaderna för vårdersättningar till Karolinska Universitetssjukhuset. Prognosen för vårdproduktionen ligger lägre än vad som beräknats i avtalet och förvaltningen har gjort kostnadsprognos med utgångspunkt från detta vilket leder till lägre ersättningar än avtalat. I de landstingsinterna avstämningarna har uppmärksammats att det i prognoserna avseende vårdersättningar finns en differens mellan Karolinska Universitetssjukhusets prognos och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens. Karolinska Universitetssjukhuset beräknar högre ersättningar än Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förvaltningen kommer därför i samråd med Karolinska Universitetssjukhuset att analysera antaganden för vårdersättningarna i respektive prognos i syfte att minimera differensen. Sida 3

7 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Budget för 2013 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent. För perioden januari-april har nettokostnaderna ökat med 4,3 procent mellan 2012 och För perioden maj 2012 till april 2013 har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent. I april månad startade en lättakut vid Danderyds sjukhus. I april startade även sprutbytesprogrammet i lokaler vid Capio St Görans sjukhus. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade under våren beslut om förfrågningsunderlag för nya vårdval inom allergologi och ryggkirurgi. Under de första fyra månaderna har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning ur kömiljarden för mottagning. För behandling uppfylldes resultatkraven till fullo i mars och april. Som bilaga till tertialbokslutet finns Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2012 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Dessutom redovisas utvecklingen av tillgängligheten under årets första fyra månader samt utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher i särskilda bilagor till bokslutet. Sida 4

8 HSN Tertialbokslut januari april Mål och uppdrag för hälsooch sjukvården Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare. Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utredande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjukvård inklusive tandvård som bedrivs i länet. 1.1 Lång- och kortsiktiga mål Landstingsfullmäktige har satt upp två långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans För att styra verksamheterna i riktning mot de långsiktiga målen har ett antal kortsiktiga mål brutits ned från de långsiktiga målen. Följande kortsiktiga mål har brutits ned från det långsiktiga målet Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom Stockholms läns landsting : - Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare Sida 5

9 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Till det långsiktiga målet En ekonomi i balans är följande kortsiktiga mål kopplade: - En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning - Stolta medarbetare - Hållbar miljö De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse. Nöjda medborgare Medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgängligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vårdbarometern genom följande indikatorer: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka 1 Nöjda patienter Målet om nöjda patienter innebär att ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom följande indikatorer ur husläkarmottagningarnas årliga patientenkät och telefontillgänglighetsmätning: Andelen patienter som efter besök på husläkarmottagning skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka 2 Antal patienter inom husläkarverksamheten som fått rådgivning kring levnadsvanor enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska succesivt öka 3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald mäts genom indikatorn: Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Därför ska: Könsuppdelad statistik analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas Alla belägg för ojämlik behandling eller diskriminering av något slag leda till förslag på åtgärder med uppföljning 1 Andelen nöjda medborgare var 65 procent 2012 (2011 var andelen 67 procent) 2 71 procent uppgav 2012 att de skulle rekommendera mottagningen till andra (även 2011 var andelen 71 procent) 3 Mäts första gången 2013 Sida 6

10 HSN Tertialbokslut januari april 2013 God ekonomisk hushållning Stockholms läns landsting ska ha en ekonomi i balans. För att uppnå och upprätthålla detta över tid krävs att samtliga verksamheter i landstinget uppvisar en god ekonomisk hushållning med tilldelade resurser. En ekonomi i balans 4 Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka 5 Hållbar miljö För miljöarbetet i Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstinget beslutade miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016, som gäller från 2012 till Målen fokuserar på klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete. Insatserna påverkar både den externa miljön och även invånarnas hälsa, patienterna, medarbetarna samt landstingets ekonomi. Därför ska: Samtliga nämnder och styrelser arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram 4 HSNs resultat år 2012 visade ett överskott med 429 miljoner kronor (2011 gav ett överskott med 497miljoner kronor) 5 Enligt SLLs Medarbetarenkät 2012 var medarbetarindex 75, samma värde som året innan Sida 7

11 HSN Tertialbokslut januari april Befolkningsutveckling Befolkningen i Stockholms län uppgick den 31 december 2012 till ca individer. Det innebär att Stockholms läns folkmängd ökade med ca personer under 2012, en ökning med cirka 1,7 procent. För hela Sverige var befolkningsökningen under samma period totalt cirka individer, vilket betyder att hälften av befolkningsökningen i riket under 2012 var koncentrerad till Stockholm. För 2013 prognosticeras en ökning med cirka invånare i Stockholm. Tabellen nedan visar hur befolkningen i Stockholms län är fördelad geografiskt i länet samt hur åldersfördelningen i befolkningen ser ut. Norra Länet Stockholm och Södra Länet Totalt Ekerö 0-5 år 7,9% 8,2% 8,3% 8,1% 6-17 år 14,4% 11,3% 15,6% 13,4% år 60,3% 66,2% 61,2% 63,1% år 13,0% 10,0% 11,7% 11,4% 80+ år 4,4% 4,3% 3,2% 4,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Individer Andel 29,9% 42,7% 27,5% 100,0% Sida 8

12 HSN Tertialbokslut januari april Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården Upphandlingar enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) Den övergripande inriktningen är att all hälso- och sjukvård där så är lämpligt ska omfattas av vårdval. Vårdval syftar till att utveckla patientens möjlighet att påverka sin hälso- och sjukvård och öka kvaliteten i vården genom att paienter kan välja var de vill få sin vård utförd. Ett av Landstingsfullmäktiges övergripande mål är ökad valfrihet och mångfald. I januari 2013 trädde de första avtalen inom vårdval inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Samtliga tidigare verksamma vårdgivare, både landstingsdrivna och privata, har ansökt och godkänts för att bedriva verksamhet. En ny privat vårdgivare har ansökt och godkänts för att bedriva avancerad sjukvård i hemmet. I stora delar av länet finns nu flera vårdgivare av avancerad sjukvård i hemmet verksamma inom samma geografiska område och befolkningen har därmed fått en större valfrihet mellan vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i januari beslut om att införa vårdval för allergologi. Tidigaste driftstart för avtalen är den 1 september I april fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att införa vårdval för ryggkirurgi. Även i detta fall sattes den 1 september 2013 som tidigaste dag för ikraftträdande av avtalen. Se tabellen nedan för en sammanställning av utvecklingen av vårdvalsområden sedan Sida 9

13 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Införda vårdval Vårdval som utvecklas FFU godkänd FFU utarbetas Utredning om införande av vårdval Barnavårdscentral Vaccination Höft- och knäledsplastikoperation Förlossningsenheter Specialiserad gynekologisk vård Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Allmän kirurgi Barnmorske- mottagning/- mödravårdscentral Kataraktoperationer Obstetrisk ultraljudsmottagning Primär hörselrehabilitering Specialiserad hudsjukvård i öppenvård Specialiserad palliativ slutenvård Barnmedicinsk öppenvård Första linjens vård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Fotsjukvård Vaccination pandemi, upphörde 2010 Planerad specialiserad rehabilitering inom neurologi, onkologi och lymfödem Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård Specialiserad sjukgymnastik Allergologi (Avtalsstart ) Klinisk neurofysiologi Internmedicin Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Ögonbottenfotografering, ingår från 2012 i vårdal ögonsjukvård Specialisttandvård för barn och ungdomar Allmän barn- och ungdomstandvård Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård Ryggkirurgi (Avtalsstart ) Neurologi Psykosociala insatser Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre Tandregleringsvård för barn och ungdomar Ortopedi Radiologi Logopedverksamhet Primärvårdsrehabilitering Reumatologi Specialiserad obesitasbehandling Urologi Sida 10

14 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Upphandlingar Sådan vård som inte upphandlas enligt Lagen om vårdvalssystem (LOU) eller direktavtalas med landstingsdrivna producenter konkurrensutsätts genom upphandling i enlighet med Lagen om upphandling (LOU). I budgeten för 2013 redovisades en tabell där de upphandlingar som var aktuella under 2013 redovisades. En uppdaterad tabell redovisas nedan. Verksamheter med start under 2013 Senare start av verksamhet Basal hemsjukvård kvällar och nätter i Nacka och Värmdö Genomfört med driftstart Geriatrisk vård vid sjukhusen i Nacka, Bromma, Löwenströmska och Nynäshamn Genomfört med driftstart Intensivträning barn och ungdomar med rörelsenedsättning Nytt FFU planerat till HSN juni 2013 Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård Botkyrka Genomfört med driftstart Lokal öppen barn- och ungdomspsykiatrisk vård i Rinkeby - Kista och Spånga Tensta Genomfört med driftstart Psykiatrisk öppenvård för sydvästra Stockholm Genomfört med driftstart mitten av mars 2013 Psykiatrisk öppenvård, integrerad med beroendevård för Järfälla och Upplands Bro Genomfört med driftstart mitten av mars 2013 Vårdguidens telefonitjänster Avtal tecknat med driftstart Prioriterings- och dirigeringstjänster. Avser prioritering och dirigering av ambulans, akutbil mm. Tilldelningsbeslut fattat. Överprövning pågår Uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar och för utbildning av omvårdnadspersonal inom tandvården Förfråningsunderlag beslutat i HSN Bröstdiagnostiska tjänster Utredningsarbete pågår Insatser för förskolebarn med autism Arbete med förfrågningsunderlag pågår IT-plattform för användning i ambulanssjukvården Arbete med förfrågningsunderlag pågår Ortopedteknisk verksamhet Tilldelningsbeslut planerat till september 2013 Specialiserad mottagning för goda levnadsvanor Tilldelningsbeslut planerat till september 2013 Språktolkservice Arbete med förfrågningsunderlag pågår Verksamhet vid hjälpmedelcentral Tilldelningsbeslut planerat till september 2013 Geriatrisk vård vid sjukhusen i Dalen och Handen Arbete med förfrågningsunderlag pågår In vitro fertilisering (IVF) Utredningsarbete pågår Övriga verksamhetsförändringar Lättakut på Danderyds sjukhus I skrivelse på Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i februari 2013 gavs Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning i uppdrag att så snarast möjliggöra en driftsstart av en lättakut vid Danderyds sjukhus. Sedan 2009 finns en lättakut vid Huddinge sjukhus och i riktlinjerna angavs att verksamheten vid Danderyds sjukhus ska bedrivas enligt samma koncept. Planeringsdiskussioner inled- Sida 11

15 HSN Tertialbokslut januari april 2013 des omedelbart mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms Läns sjukvårdsområde (SLSO) och ledningen för Danderyds sjukhus. Verksamheten startade den 15 april Lättakutens öppethållandetider är 08:00-22:00 alla dagar året runt och beräknas ha en kapacitet för cirka patienter per år. Ansvariga för driften av lättakuten är SLSO, som också som del i detta uppdrag kommer att utföra den yttre triageringen till sjukhusets akutmottagning. Psykiatri Stockholms läns landstings och Stockholms stads gemensamma uppdrag att bedriva en fyraårig försöksverksamhet för sprututbyte i Stockholm invigdes den 8 april på S:t Görans sjukhusområde. Personer som injicerar narkotika kan lämna in använda sprutor och kanyler för att få nya i utbyte och få regelbundna HIV- och hepatit B/C-tester och hepatit B-vaccination. De kan också få råd och information kring smittspridning och smittovägar och besök hos gynekolog, barnmorska eller tandläkare. Mottagningen drivs av infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Cirka 300 personer, främst över 20 år, är inskrivna vid mottagningen. En forskningsbaserad utvärdering kommer att göras av verksamheten. Primärvård I april var sammanlagt 207 husläkarmottagningar verksamma på avtal med Stockholms läns landsting. Under årets första fyra månader har fem nya mottagningar startat. Dessa är Fridhemsplans Vårdcentral (Kungsholmen), Husläkarmottagning Bryggargatan (Nynäshamn), Hälsans vårdcentral (Tensta), To Care Husläkarmottagning (Solna Sundbyberg) samt Vårdcentralen Hjärtat (Solna). En mottagning har upphört med verksamheten, Galleriva husläkarmottagning på Norrmalm. Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 139. Under året har fyra nya mottagningar startat och fem stycken har upphört. Inom den basala hemsjukvården har ansvaret för besök dagtid helger flyttats från husläkaruppdraget till kvälls- och nattpatrullerna från och med januari En MVC-mottagning och en BVC-mottagning har startat i Solna. Inom vårdval primärvårdsrehabilitering, som startade den 1 oktober 2012, har fem nya mottagningar startat under året. Inom vårdval specialiserad sjukgymnastik har 26 nya mottagningar startat under året. Inom vårdval logopedi har sex nya mottagningar startat. Somatisk specialistvård Inom öron- näs- och halssjukvården som gynekologi har fyra nya vårdvalsproducenter startat verksamhet och en gynekologmottagning har stängts under januari till april Inom vårdvalet för ögonsjukvård har tre nya vårdgivare startat verksamhet och inom vårdvalet för hudvårdvalet har två nya vårdgivare startat verksamhet, medan ett hudavtal har avslutats. Sida 12

16 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Övrig sjukvård Inom vårdvalet för planerad specialiserad rehabilitering har två enheter upphört med sin verksamhet under det första tertialet Det är AlftaQuren i Hälsingland och Silfvermed AB i Bromma. I februari 2013 beslutades om en riktad satsning som innebär en utökning av ambulansverksamheten med totalt tio nya ambulanser under 2013 och Av dessa tio ambulanser ska sju ambulanser tas i drift redan under Tre nya ambulanser är i drift per sista april. En ytterligare ambulans planeras att driftsättas 1 september och resterande tre under november till december Stockholms läns landsting har övertagit nationella invånartjänster Den första januari 2013 tog Stockholms läns landsting, på uppdrag av CeHis, över ansvaret från Inera AB för drift, förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom ramen för Verksamheten har organisatoriskt tillförts Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, se kapitel 5. En sammanläggning pågår av Stockholms läns landsting invånartjänst Vårdguiden och den nationella invånartjänsten Vårdguidens webbplats integreras med 1177.se, och i höst lanseras den nya webbplatsen 1177 Vårdguiden. Detta kommer att innebära stora vinster både ekonomiskt och i effekt och nytta för befolkning och vårdgivare. 4D-projektet 4D- projektet är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och industrin. Fyra diagnoser inom våra vanliga folksjukdomar ingår i projektet. De är artriter, diabetes typ 2, bröstcancer och hjärtsvikt. Därutöver är informatik en central del i 4D-projektet. Projektet syftar till att bidra till bättre hälsa genom att skapa bättre förutsättningar för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom vård och forskning, att snabbare kunna omsätta resultat av forskning till tidig diagnostik och bättre behandlingar och att stärka patientens insyn och delaktighet. Projektet ska även bidra till ny forskning och till att göra Stockholm till ett ledande life science-kluster [1] där vård, forskning och näringsliv utvecklas i ett nära samspel. Målet är skapa generaliserbara modeller exempelvis för patientens beslutsstöd, vårdens beslutsstöd och forskningens stöd bland annat i form av biobanker och kvalitetsregister. Projektet har under våren resurssatts. Projektledare är tillsatta och de olika projekten har startat upp. Under hösten väntas delleveranser från flera av projekten. 4D-projektet väntas pågå till Avsikten är att de lösningar som tas fram i 4D ska kunna appliceras på andra patientflöden och diagnoser i hälsooch sjukvården och forskningen. [1] ett centrum för forskning inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik Sida 13

17 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher som påbörjades 2010, har fortsatt under Bakgrunden till aktiv hälsostyrning är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdsresurserna. För dessa patienter kan hälsa och vårdkvalitet förbättras genom aktiva stödinsatser med syfte att förebygga och undvika försämringar av hälsotillståndet. I dagsläget har ca 7500 patienter erbjudits vårdcoach vid samtliga akutsjukhus i länet, av dessa har knappt 5000 patienter erhållit stöd genom vårdcoach. Målgrupperna för aktiv hälsostyrning med vårdcoacher är flera. Patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med i huvudsak astmatiska besvär är de målgrupper som är aktuella under Under första tertialet 2013 redovisades de första resultaten för gruppen barn med astmatiska besvär/luftvägsbesvär. Resultaten visade att de akuta besöken halverades och inläggningarna på sjukhus minskade med mer än 30 procent för de barn som fick stöd av vårdcoach jämfört med barnen i kontrollgruppen. För ytterligare redovisning av arbetet med aktiv hälsostyrning med vårdcoacher under det första tertialet 2013, se bilaga 3 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher. En tillgänglig hälso- och sjukvård för alla invånare De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna och därmed öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Det medförde att Stockholms läns landsting under 2012 fick ta del av Kömiljarden för både mottagningsbesök och, för årets sista fyra månader, även för behandling har kraven i Kömiljarden ändrats något. Grundkravet för att få ta del av prestationsersättningen är fortfarande detsamma som 2012, det vill säga att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar per den sista varje månad. Det har dock tillkommit ett krav på faktisk väntetid den faktiska väntetiden för de patienter som fått vård under en månad ska vara kortare än 60 dagar för minst 70 procent av patienterna. Bägge kraven måste vara uppfyllda för att landstinget ska få ta del av prestationsersättningen. Under de fyra första månaderna 2013 har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt resultatkraven för att ta del av kömiljarden vad gäller mottagning. När det gäller behandling har Stockholms läns landsting uppfyllt samtliga resultatkrav i mars och april för att få ta del av kömiljarden. Sida 14

18 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Kömiljarden väntande 2013 SLL 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mottagning 80% 83% 85% 85% Behandling 63% 67% 70% 70% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kömiljarden faktisk väntetid 2013 SLL Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mottagning 84% 82% 86% 88% Behandling 72% 67% 75% 77% För ytterligare redovisning av tillgängligheten under det första tertialet 2013, se bilaga 2 Rapport av tillgänglighet Sida 15

19 HSN Tertialbokslut januari april Verksamhetens ekonomi 4.1 Verksamheten totalt Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med 30 april 2013 uppgår till -168 miljoner kronor, jämfört med budgeterat -219 miljoner kronor. Resultatet per 30 april 2012 var +27 miljoner kronor. För 2013 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2012 var +429 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2012 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 2,9 procent. Prognosen för 2013 är 1,8 procent högre än budget. Jämfört med motsvarande period 2012 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 1,2 procent. Prognosen för 2013 är 0,2 procent högre än budget. Periodens resultat och prognos totalt för Hälso- och sjukvårdsnämnden Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott med 168 miljoner kronor. Det är 195 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2012 då resultatet uppgick till +27 miljoner kronor. Prognosen för 2013 baserad på utfallet de första fyra månaderna av året visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2012 som var +429 miljoner kronor. Tertialresultat och årsprognos Mkr Utfall per Jmf april 2012 Prognos Budget Avvikelse Bokslut april mkr % mkr % Intäkter , , Kostnader , , Avskrivningar , Finansnetto , ,5 80 Resultat Det bokförda resultatet per den 30 april 2013 är 195 miljoner kronor sämre än motsvarande period Den största försämringen är hänförlig till somatisk specialistvård med 88 miljoner kronor. Detta kan i huvudsak hänföras till normala säsongsvariationer. För helåret 2013 beräknas ett resultat i nivå med budget, dock finns avvikelser från budget inom ramen för det totala beräknade nollresultatet på helår. Sida 16

20 HSN Tertialbokslut januari april 2013 De viktigaste avvikelseposterna inom helårsprognosen är: äldresjukvård, främst ASiH, beräknas lämna underskott med 70 miljoner kronor huvudavtalen för akutsjukhusen beräknas lämna överskott med 142 miljoner kronor vårdval inom somatisk specialistvård beräknas ge underskott med 232 miljoner kronor övrigt inklusive budgeterad reserv FHS beräknas ge överskott med 160 miljoner kronor. I respektive vårdgrensavsnitt nedan analyseras dessa avvikelser mer i detalj Resultatutveckling HSN 2013 M k r Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2013 Utfall 2012 PERB 2013 Prognos 2013 PR föreg MB Bokfört resultat per april 2013 är ett underskott med 168 miljoner kronor. Underskottet återfinns främst inom somatisk specialistvård, primärvård och geriatrik. Jämfört med periodiserad budget redovisas ett överskott med 51 miljoner kronor. För helt år beräknas resultatet vara i nivå med budget totalt sett. Sida 17

21 HSN Tertialbokslut januari april Ackumulerat utfall januari till april 2013 samt prognos per vårdgren Vårdkonsumtion per vårdgren Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län under perioden januari till och med april 2013 jämfört med samma period 2012 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos Utfall per april 2013 Jmf april 2012, % Årsprognos 2012 Årsbudget 2013 Avvik mot budget % Bokslut 2012 Läkarbesök totalt ,9% ,1% Övriga besök totalt ,7% ,5% Vårdtillfällen totalt ,2% ,2% Primärvård Läkarbesök inkl ARV ,5% ,0% Övriga besök exklusive sjukgymnastik ,0% ,9% Sjukgymnastik inkl ARV ,3% ,1% Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV ,3% ,7% Övriga besök ,9% ,3% Vårdtillfällen ,5% ,3% Psykiatri Läkarbesök inkl ARV ,7% ,3% Övriga besök ,8% ,3% Vårdtillfällen ,3% ,0% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,6% ,0% Övriga besök ,3% ,0% Vårdtillfällen ,9% ,0% ARV= arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar ökar med 2,9 procent jämfört med föregående år. För övriga besök redovisas en total besöksökning med 4,7 procent jämfört med Antalet vårdtillfällen ökar med cirka 1,2 procent jämfört med föregående år. Jämfört med ackumulerat utfall till och med april 2012 kan noteras: Sida 18

22 HSN Tertialbokslut januari april 2013 läkarbesök inom husläkarverksamhet och hemsjukvård redovisar en ökning med 2,4 procent antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården inklusive privata specialister ökar med 5,3 procent vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med 0,5 procent och har en genomsnittlig medelvårdtid på 3,7 dagar antalet vårdtillfällen inom äldresjukvård ökar med 4,9 procent och har en genomsnittlig medelvårdtid på 11,2 dagar 8% 6% 4% 2% p 0% r o -2% c -4% e -6% n -8% t -10% -12% månad % förändring av läkarbesök mellan år 2012 och 2013 feb mars april maj juni aug sept okt nov primärvård somatik vård psykiatri total Figur 1: Konsumtion av läkarbesök per månad visat som procentuell skillnad mellan 2012 och 2013 % förändring av vårdtillfällen mellan år 2012 / % p r o c e n t 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% feb mars april maj juni aug sept okt nov månad total somatik vård psykiatri geriatrik Figur 2: Konsumtion av vårdtillfällen per månad visat som procentuell skillnad mellan 2012 och 2013 Sida 19

23 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Konsumtion av vård jan-april 2013 jämfört samma period Bokslut 2012 jämfört prognos Läkarbesök inom primärvård Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 13/12 Bokslut/prognos Sjukgymnast besök Förändr. 13/12 Bokslut/prognos 1,5% 5,7% 5,3% 4,9% 0,5% 0,6% 0,7% 0,6% 3,3% 2,3% 4,9% 4,8% 5,3% 16,8% Figur 3: Konsumtion av vård 2012/2011 samt bokslut jämfört prognos En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt. Sida 20

24 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Ekonomiskt utfall per vårdgren Mkr Periodens resultat och årsprognos Bokfört resultat per april 2013 Bokfört resultat per april 2012 Årsprognos resultat 2013 Bokslut 2012 Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Övrig sjukvård Tandvård Läkemedel Summa Periodens ackumulerade resultat till och med april 2013 visar ett underskott om 168 miljoner kronor. Underskott återfinns främst inom somatisk specialistvård, primärvård och äldresjukvård. Underskottet inom somatisk specialistvård beror på normala säsongsvariationer. Underskottet inom primärvård är främst hänförligt till husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering. Äldresjukvårdens underskott beror främst på det nya vårdvalet inom ASiH, där fler patienter skrivits in än vad som budgeterats och där medelvårdtiderna har blivit längre. Helårsprognosen är sammantaget i nivå med budget. Äldresjukvård redovisar ett beräknat underskott med 70 miljoner kronor medan övrig sjukvård prognostiserar ett överskott med samma belopp. Prognostiserat underskott inom äldresjukvården avser främst ökade vårdvolymer inom det nya vårdvalet för ASiH (55 miljoner kronor). Även geriatrisk vård prognostiserar underskott (15 miljoner kronor) främst till följd av ett förlängt tilläggsavtal med Nackageriatriken. Prognostiserat överskott inom övrig sjukvård (70 miljoner kronor) kan delas upp enligt nedan: - synergieffekter vid sammanslagning av Vårdguiden med de nationella invånartjänsterna +8 miljoner kronor - finansiella intäkter med +5 miljoner kronor - övrigt, inklusive budgeterad reserv och opreciserad besparing, + 57 miljoner kronor Budget för 2013 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent, vilket således är den nettokostnadsökningstakt som förväntas för helt år. För perioden januari till april har nettokostnaderna ökat med 4,3 procent mellan 2012 och För perioden maj 2012 till april 2013 har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent. Sida 21

25 HSN Tertialbokslut januari april Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -116 miljoner kronor, jämfört med -28 miljoner kronor För 2013 prognostiseras ett resultat i nivå med budget, jämfört med ett överskott om 275 miljoner kronor Antal läkarbesök ökar med 5,3 procent jämfört med samma period Prognosen är 3,7 procent högre än budget. Antal vårdtillfällen ökar med 0,5 procent jämfört med samma period Prognosen är 0,3 procent högre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar besök och vårdtillfällen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos Utfall per april 2013 Jmf april 2012 % Årsprognos 2013 Budget 2013 Väntad avvikelse prognos/budget Bokslut 2012 antal % Läkarbesök, totalt % % varav läkarbesök exklusive privata specialister, ARV % % varav läkarbesök privata specialister, ARV % % Övriga besök % Antal vårdtillfällen, sluten vård ,5% ARV= arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom somatisk specialistsjukvård inklusive privata specialister har sammantaget ökat med drygt 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Effekterna av de nya vårdvalsområdena inom den somatiska specialistsjukvården har fram till april inneburit att besöken ökat med cirka 11 procent. Det har samtidigt inneburit ett minskat antal läkarbesök för de privata specialisterna på nationella taxan med cirka 10 procent. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare har ökat med 0,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den genomsnittliga medelvårdtiden är 3,7 dagar. Sida 22

26 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Nedan presenteras en bild av verksamhetsstatistik inom somatisk specialistvård. Prognos 2013 Övergripande verksamhetsstatistik Budget 2013 Väntad avvikelse prognos/budget Bokslut 2012 Väntad avvikelse 2013/2012 Antal % Antal % Läkarbesök, totalt ,7% ,9% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,3% ,6% Antal vårddagar, sluten vård ,1% ,5% Antal individer sluten vård ,7% ,3% Medelvårdtid, dagar 3,75 3,80 0-1,4% 3,57 0 4,9% Läkarbesök, exkl privata specialister ARV ,6% ,1% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV ,5% ,1% Antal övriga besök exklusive ARV ,3% ,5% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% ,4% Antal läkarbesök privata specialister ARV ,1% ,7% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,1% ,3% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% ,1% Riksavtal, besök ,0% ,9% ARV= arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Förändringar per avtal Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Tiohundranämndens befolkning. Redovisningen avser det som tidigare var huvudavtalen och nu är uppdelat i flerårsavtal och vårdval. Volymer för sidoavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. I den första totaltabellen ingår inte S:t Eriks ögonsjukhus. Volymer producerade inom ramen för vårdgarantibeställningar ingår inte. Vårdval förlossning I redovisningen nedan anges slutenvårdsvolymer för vårdval förlossning totalt och varav förlossningar. Detta på grund av att vårdvalet även omfattar sluten Sida 23

27 HSN Tertialbokslut januari april 2013 vård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskapsförgiftning. Vårdvalet omfattar också öppenvård kopplad till slutenvården. Följande redovisningar avser januari-april 2012 och 2013 exklusive Tiohundrabefolkningen, förutom redovisningen från det centrala väntetidsregistret (CVR) som avser januari till mars respektive år. Utfallet för Vårdval höft- och knä 2013 jämfört med 2012 kan innehålla eftersläpningar i registrering, vilket i så fall också påverkar huvudavtalet. Samtliga akutsjukhus Alla akutsjukhus (exkl St Eriks ögonsjukhus) Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal + ev tillgänglighetsbeställningar ,4% Vårdval förlossning ,9% - varav förlossningar ,5% Vårdval höft- och knä ,5% Summa sluten vård ,1% Öppen vård Huvudavtal + ev tillgänglighetsbeställningar ,0% Vårdval förlossning ,0% Vårdval höft- och knä ,4% Intravitreala läkemedel ,3% (Lucentis) Summa öppen vård ,8% Slutenvård Volymerna för slutenvården är i stort sätt oförändrade i förhållande till samma period Vad gäller huvudavtalen på akutsjukhusen har det skett en minskning med 0,4 procent vårdtillfällen (273 vårdtillfällen). Inom vårdvalen sker den största produktionsökningen inom förlossningsvården med cirka 4 procent (324 vårdtillfällen). Öppenvård Volymerna för öppenvården har minskat med cirka 2 procent ( besök). Vad gäller huvudavtalen på akutsjukhusen har det skett en minskning av besöken med 2,0 procent ( besök). Inom vårdvalen sker den största produktionsminskningen inom höft och knä med 18,4 procent (203 besök). Sida 24

28 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Redovisning per sjukhus - Danderyds sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal ,3% Vårdval förlossning ,3% -varav förlossningar ,1% Vårdval höft- och knä ,2% Summa sluten vård ,0% Öppen vård Huvudavtal ,6% Vårdval förlossning ,0% Vårdval höft- och knä ,1% Summa öppen vård ,9% Slutenvård Huvudavtal Slutenvårdsproduktionen har ökat med 2,3 procent eller 282 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period För helårsprognosen för huvudavtalet innebär detta en något högre förväntad slutenvårdsproduktion (+0,5 procent eller 200 vårdtillfällen) än beräknat i avtal Den elektiva slutenvården är cirka 2 procent högre (130 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. En klinik som har högre prognos än avtalat är ortopedi. Den akuta slutenvården är 0,2 procent högre (60 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2012 ökat med 6,3 procent eller 142 vårdtillfällen. Förlossningarna har ökat med 5,1 procent eller 103 förlossningar. Öppen vård Huvudavtal Öppenvårdsproduktionen har ökat med 0,6 procent eller 574 besök jämfört med motsvarande period För helårsprognosen för huvudavtalet innebär detta en öppenvårdsproduktion som är 0,2 procent lägre (650 besök) än beräknat i avtal Den elektiva öppenvården är cirka 1,5 procent (4 000 besök) högre än beräknat i avtal. Den akuta öppenvården är cirka 5 procent (3 300 besök) lägre än beräknats i avtal. Vårdval förlossning Eftersom antalet förlossningar har ökat jämfört med 2012 har även fler öppenvårdsbesök producerats. Öppenvården har ökat med 7 procent eller 501 besök. Sida 25

29 HSN Tertialbokslut januari april 2013 Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök minskade med 30,1 procent 66 besök jämfört med Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan mars 2012 och mars Trots detta fanns i CVR mars 2013 väntande utöver vårdgarantin inom flera verksamheter. I mars 2013 hade 26 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 66. Detta innebär en minskning av antal väntande med cirka 61 procent. Till nybesök har 94 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 149. Det innebär en minskning av antal väntande med cirka 40 procent. - Karolinska Universitetssjukhuset Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal ,9% Vårdval förlossning ,2% - varav förlossningar ,7% Vårdval höft- och knä ,2% Summa sluten vård ,5% Öppen vård Huvudavtal + ev tillgänglighetsbeställning ,0% Vårdval förlossning ,5% Vårdval höft- och knä ,8% Summa öppen vård ,0% Sluten vård Huvudavtal Slutenvårdsproduktionen uppvisar en stor minskning jämfört med motsvarande period färre slutenvårdstillfällen (3,9 procent) har producerats vid Karolinska Universitetssjukhuset under januari till april 2013 jämfört med samma period Både elektiv och akut slutenvård visar avvikelser. Karolinska Solna står för huvuddelen av minskningen inom elektiv slutenvård och Karolinska Huddinge står för huvuddelen av minskningen inom akut slutenvård. För helårsprognosen för huvudavtalet innebär detta cirka 4,3 procent lägre (3 800 vårdtillfällen) förväntad slutenvårdsproduktion än vad som beräknat i avtal Avvikelsen mot förväntad vårdproduktion ligger främst inom den elektiva slutenvården, och här prognostiseras cirka 9 procent färre slutenvårdstillfällen (2 600 vårdtillfällen) genomföras under 2013 än vad som beräknats i avtal. Det är lågt utfall överlag men i huvudsak är det mag-och tarmkliniken, onkologi-, Sida 26

30 HSN Tertialbokslut januari april 2013 ortopedi-, lungmedicin-, gynekologi- och neurologklinikerna som producerat färre vårdtillfällen. De akuta slutenvårdstillfällena prognosticeras att bli 2 procent lägre (1 200 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. I huvudsak är det trauma-, kardiolog-, urologöron-näsa-hals- och mag-och tarmkliniken som väntas genomföra färre vårdtillfällen. Vårdval förlossning Förlossningarna har minskat med 0,7 procent eller 19 förlossningar. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet höft- och knäoperationer har ökat med 27,2 procent eller 22 operationer. Öppen vård Huvudavtal Öppenvårdsproduktionen har minskat med 4 procent eller besök under januari till april 2013 jämfört med motsvarande period De akuta öppenvårdsbesöken har ökat, vilket innebär att hela minskningen är hänförlig till elektiv öppenvård. Det är huvudsakligen på Karolinska Huddinge som avvikelsen återfinns. För helårsprognosen för öppenvården totalt i huvudavtalet innebär det att cirka 2,5 procent färre öppenvårdsbesök ( besök) förväntas bli utförda än vad som beräknats i avtal Den elektiva öppenvården beräknas bli cirka 3 procent ( besök) lägre än vad som beräknats i avtal. Det är lågt utfall överlag men i huvudsak är det reumatologi, onkologi, gynekologi- och neurologklinikerna som har färre besök. För den akuta öppenvården prognostiseras 0,2 procent fler besök (450 besök) än beräknats i avtal. Vårdval förlossning Öppenvården har minskat med 5,5 procent eller 692 besök. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet besök minskade med 37,8 procent eller 37 besök jämfört med Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har minskat vid jämförelse mellan mars 2012 och mars Trots detta fanns i CVR i mars 2013 väntande utöver vårdgarantin inom flera verksamheter. I mars 2013 hade 820 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 481. Detta innebär en ökning av antal väntande till behandling med cirka 71 procent. Till nybesök hade 315 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal väntande i mars 2012 var 344. Det innebär en minskning av antal väntande med cirka 8 procent. Sida 27