Månadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA Bilaga 1 1 (33) Månadsbokslut till och med mars och prognos för år 2010 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +130 miljoner kronor (jämfört med budgeterat +373 miljoner kronor). Resultatet per mars år 2009 var +69 miljoner kronor. För 2010 prognostiseras ett överskott med +14,4 miljoner kronor, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Resultatet år 2009 var +48 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården till och med mars minskat med 0,8 procent. Prognosen för helt år är i nivå med budget och cirka 2,9 procent högre än bokslut Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med 2 procent jämfört mot motsvarande period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Förändringar sedan senaste månadsbokslutet Det bokförda resultatet till och med mars är 339 miljoner kronor lägre än i februaribokslutet. Den största anledningen till detta är ökade kostnader inom somatisk specialistvård. Kostnadsökningen är till övervägande delen hänförlig till normala säsongsvariationer. Utvecklingen beror delvis också på att kostnaderna för höft- och knäoperationer respektive katarakter inom vårdval blivit högre än budgeterat. Prognosen bedöms oförändrat till ett överskott med 14,4 miljoner kronor, vilket är det samma som budgeterat resultat. Inom det prognostiserade resultatet har emellertid avvikelser uppstått. För somatisk specialistvård beräknas ett underskott med 58 miljoner kronor, varav vårdval är den viktigaste förklaringsposten. För läkemedel beräknas ett överskott med 50 miljoner kronor. För övrig vård beräknas ett överskott med 22,4 miljoner kronor.

2 2 (33) Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet till och med mars är ett överskott med 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett överskott på 69 miljoner kronor för motsvarande period Prognosen för helt år uppgår till + 14,4 mkr, vilket är detsamma som budgeterat resultat. Budget för 2010 inklusive resultatkravet medger en kostnadsökningstakt om 3,3 procent för För 2011 kan uppräkningen av ramen förväntas bli väsentligt lägre. Ett större överskott för 2010 än vad som beräknas i föreliggande månadsbokslut skulle förbättra HSN:s ekonomiska förutsättningar inför 2011.

3 3 (33) MÅNADSBOKSLUT TILL OCH MED MARS OCH PROGNOS FÖR ÅR 2010 FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...1 SAMMANFATTNING...1 Förändringar sedan senaste månadsbokslutet... 1 Viktigaste orsakerna till läget... 2 PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...4 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- MARS OCH PROGNOS PER VÅRDGREN...5 Ekonomi... 5 Vårdkonsumtion... 6 Somatisk specialistvård...8 Vårdkonsumtion... 8 Ekonomi Primärvård...14 Vårdkonsumtion Ekonomi Psykiatri...19 Vårdkonsumtion Ekonomi Geriatrik...23 Vårdkonsumtion Ekonomi Läkemedel...26 Övrig sjukvård...28 Verksamhet...28 Ekonomi Tandvård...29 Vårdkonsumtion Ekonomi RISKER...32 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR...32 ÅTGÄRDER...33

4 4 (33) Periodens resultat och prognos för HSN-förvaltningen Det ackumulerade resultatet till och med mars är +130 miljoner kronor. Motsvarande period år 2009 var resultatet +69 miljoner kronor. Prognosen för år 2010 visar på ett överskott med 14,4 miljoner kronor. Helårsresultatet för år 2009 var +48 miljoner kronor. Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall 1003 Utfall 0903 Avvikelse budget 1003 Prognos 2010 Budget 2010 Utfall 2009 Intäkter Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat Till och med mars 2010 uppvisas överskott för främst läkemedel och övrig vård. Även geriatrik och primärvård visar på överskott. Somatisk specialistvård och psykiatri visar på underskott medan tandvård i stort sett uppvisar ett nollresultat. För helt år beräknas ett överskott med 14,4 miljoner kronor, vilket är identiskt med resultatkravet för HSN i budget För läkemedel beräknas ett överskott med 50 miljoner kronor respektive för övrig vård ett överskott med 22,4 miljoner kronor. Somatisk specialistvård beräknas lämna ett underskott med 58 miljoner kronor. Resultatutveckling HSN Mkr Utfall 2010 Utfall 2009 PERB 2010 Prognos 2010 Prog föreg månad Feb Apr Jun Aug Okt Dec Period

5 5 (33) Ackumulerat utfall januari- mars och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall 1003 Utfall 0903 Avvikelse budget 1003 Prognos 2010 Budget 2010 Budget/pro gnos Intäkter* ,0% Kostnader Somatisk specialistvård ,3% Primärvård ,0% Psykiatri ,0% Geriatrik ,0% Läkemedel ,0% Best egen verks ,0% Övrig sjukvård ,1% Tandvård ,0% Summa kostnader** ,0% Resultat ,0% * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat visar på ett överskott med 130 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott med 243 miljoner kronor mot periodiserad budget. I stort sett hela underskottet mot budget kan hänföras till att en felaktig säsongskurva användes för periodisering av kostnaderna i budget mot akutsjukhusen. Periodens bokförda nettoöverskott återfinns främst inom läkemedel och övrig sjukvård. Periodens överskott inom läkemedel beror främst på att kostnadsökningstakten för specialläkemedel har minskat mot 2009 och att kostnaderna för basläkemedel har minskat mot Överskottet avseende övrig vård är främst hänförligt till ofördelade budgeterade reserver. Somatisk specialistvård redovisar ett underskott.

6 6 (33) Vårdkonsumtion Sammanfattningsvis minskar läkarbesöken, medan övriga besök och antalet vårdtillfällen ökar jämfört med föregående år. Ökningarna ligger nära den budgeterade. (För en korrekt jämförelse mellan 2009 och 2010 är utfallsvärden justerat för 2009 avseende läkarbesök och övriga besök inom den somatiska specialistvården för att motsvara de registrerings och ersättningsregler som gäller från och med 2010). Verksamhetstal periodens Förändr. utfall och prognos Utfall Utfall Prognos Budget PR/BU Bokslut Total Antal / % 2009 Läkarbesök totalt ,8% ,9% Övriga besök totalt ,5% ,0% Vårdtillfällen totalt ,0% ,0% Primärvård Läkarbesök inkl ARV ,3% ,0% Övriga besök,exkl sjukgymn ,3% ,0% Sjukgymnastik inkl ARV ,1% ,0% Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV ,5% ,4% Övriga besök ,1% ,0% Vårdtillfällen ,6% ,0% Psykatri Läkarbesök inkl ARV ,5% ,0% Övriga besök ,3% ,0% Vårdtillfällen ,6% ,0% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,7% ,0% Övriga besök ,4% ,0% Vårdtillfällen ,5% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar minskar totalt med 0,8 procent under perioden. För övriga besök redovisas en total besöksökning på 4,5 procent jämfört med föregående år. Läkarbesöken inom psykiatri och geriatriken ökar medan husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar med cirka 0,9 procent jämfört med föregående år. Antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister minskar med 1 procent jämfört med Vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med 0,6 procent. Psykiatrins vårdtillfällen har ökat med cirka 3,5 procent jämfört med föregående år.

7 7 (33) Konsumtion av vård 2010/2009 samt bokslut jämfört med prognos Konsumtion av vård jan-mars 2010 jämfört samma period Bokslut 2009 jämfört prognos Läkarbesök inom primärvård Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 10/09-2,5% Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 10/09 Bokslut/prognos Sjukgymnast besök Förändr. 10/09 Bokslut/prognos -0,3% -0,5% -0,8% -1,1% 3,1% 0,6% 0,6% 1,0% 0,4% 3,6% 2,6% 7,5% 14,5% En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive vårdgrensavsnitt.

8 8 (33) Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister, förutom allmänläkare, som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -9 miljoner kronor (jämfört med -105 miljoner kronor år 2009). För 2010 prognostiseras ett underskott med -58 miljoner kronor (-118 miljoner kronor år 2009). Totalt antal läkarbesök minskar jämfört med samma period föregående år. Prognosen ligger 2,4 procent under budget. Totalt antal vårdtillfällen ökar med 0,6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Somatisk specialistvård Antal / % 2009 Läkarbesök, totalt ,5% ,4% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,9% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,2% ,6% Antal övriga besök ,1% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister har minskat med 2,5 procent jämfört med motsvarande period Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar med 5,2 procent. Läkarbesök inom sjukhus och specialistvård i övrigt minskar med 0,9 procent vilket förmodligen är en effekt av nya registreringsrutiner. Minskningen kan också till viss del bero på att vård överförts till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Totalt antal läkarbesök för somatisk specialistvård prognostiseras bli 2,4 procent lägre jämfört med budget. Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare är 0,6 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms vara i nivå med budget. Volymer per sjukhus (jämförelser mellan mars 2009 och mars 2010). Danderyds sjukhus Akut sluten vård har ökat med 374 vårdtillfällen (+4,4%) och elektiv sluten vård har minskat med 56 vårdtillfällen (-3,3%). Sluten vård ökar totalt med 318

9 9 (33) vårdtillfällen (3,1%) varav 224 vårdtillfällen avser vårdval förlossning vilket är en ökning på 13,3 procent. Akut öppen vård ökar med besök. (8,4%) och elektiv öppen vård ökar med besök (2,3%). Totalt ökar öppen vård med besök (3,6%). Förlossningskliniken ökar med 322 besök vilket är 6,2 procent för kliniken. Karolinska (Universitetssjukhuset) Akut sluten vård har minskat med 121 vårdtillfällen (-0,7%) och elektiv sluten vård har minskat med 441 vårdtillfällen (-5,3%). Slutenvården minskar totalt med 562 vårdtillfällen (-2,2%) varav 61 vårdtillfällen avser förlossningskliniken (-2,4%). Akut öppen vård minskar med besök (-7,3%) och elektiv öppen vård minskar med besök (-15,1%). Totalt minskar öppen vård med besök (-14,2%). Förlossningskliniken minskar med besök (- 13,3%). Södersjukhuset Akut sluten vård har ökat med 767 vårdtillfällen (6,8%) och elektiv sluten vård har ökat med 53 vårdtillfällen (2,3%). Slutenvården ökar totalt med 820 vårdtillfällen (6,1%) varav 240 vårdtillfällen avser förlossningskliniken (13,5%). Akut öppen vård ökar med besök (8,3%) och elektiv öppen vård minskar med besök (-11,6%). Totalt minskar öppenvården med besök (- 6,5%). Förlossningskliniken minskar med 389 besök, (-4,2%). Södertälje sjukhus Akut sluten vård har minskat med 26 vårdtillfällen (-1,2%) och elektiv sluten vård har ökat med 68 vårdtillfällen (14,8%). Slutenvården ökar totalt med 42 vårdtillfällen (1,6%) varav förlossningskliniken minskar med 2 vårdtillfällen (- 0,4%). Akut öppen vård minskar med 546 besök (-8,6%) och elektiv öppen vård minskar med besök (-14,5%). Totalt minskar öppenvården med besök (-13,2%). Förlossningskliniken minskar med 36 besök, (-2,0%). Capio St Görans sjukhus Akut sluten vård har minskat med 161 vårdtillfällen (-2,9%) och elektiv sluten vård har ökat med 134 vårdtillfällen (13,1%). Slutenvården minskar totalt med 27 vårdtillfällen (-0,4%). Akut öppen vård minskar med 147 besök (-1,4%) och elektiv öppen vård minskar med besök (-7,5%). Totalt minskar öppenvården med besök (-5,9%). St Eriks ögonsjukhus Akut sluten vård har ökat med 65 vårdtillfällen (37,6%) och elektiv sluten vård har minskat med 27 vårdtillfällen (-16,8%). Slutenvården ökar totalt med 38 vårdtillfällen (11,4%). Akut öppen vård minskar med besök (-18,2%) och elektiv öppen vård ökar med 192 besök (0,5%). Totalt minskar öppenvården med besök (-2,6%).

10 10 (33) Förändringar av vårdvolymer för akutsjukhusen Nedan anges förändringar av volymer 2010 jämfört motsvarande period föregående år. Vårdtyp/ vårdform Förändringar av vård 2010 jämfört med motsvarande period 2009 (exkl S:t Erik) Mars Akut slv 1,7 % Elektiv slv -1,7 % Akut öv -0,5% Elektiv öv -10,9 % Vårdval höft- och knä Volymerna inom vårdval höft- och knäoperationer hos vårdgivare utanför akutsjukhusen är fortsatt höga. Utfallet till och med mars är något högre än motsvarande period Vårdval katarakt Produktionen inom vårdval katarakter är fortsatt hög. Vårdval förlossningar Volymerna inom förlossningsverksamheten är höga för de första månaderna under Jämfört med motsvarande period 2009 ökar antalet förlossningar med 8,3 procent. Under denna tid 2009 minskade antalet förlossningar jämfört med motsvarande period 2008 med närmare 2 procent. Om den totala ökningen av antalet förlossningar hade fördelats jämnare under 2009 så skulle ökningen under de första månaderna ha legat på cirka 3,4 procent.

11 11 (33) Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom somatisk specialistvård. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Somatisk specialistvård Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,4% 0,6% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% 1,0% Antal vårddagar, sluten vård ,0% 3,6% Antal individer sluten vård ,0% 0,4% Medelvårdtid, dagar 4,0 3,7 3,7 6,8% 8,1% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 1,4% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 40,7% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 2,6% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -5,3% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,6% -0,8% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -3,2% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% 26,9% Riksavtal, besök ,0% 14,2% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi Helårsresultatet enligt prognos är ett underskott med 58 miljoner kronor. Somatisk specialistvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Akutsjukhusen Större privata enheter Privata spec läkare Utomlänsvård Övrigt Summa kostnader Resultat Somatisk specialistvård uppvisar ett underskott per mars med 9 miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor sämre än den periodiserade budgeten. Avvikelsen mot periodiserad budget beror i huvudsak på att en felaktig säsongskurva använts till periodiserad budget för akutsjukhusen. Bokförda kostnader överskrider budget med 549 miljoner kronor. En korrekt säsongskurva skulle ha medfört ett underskott med 169 miljoner kronor. Således förklarar den felaktiga säsongskurvan 380 miljoner kronor av det sammanlagda underskottet mot periodiserad budget.

12 12 (33) Prognosen för akutsjukvården har bedömts till -58 miljoner kronor. Nedan visas de mest betydande avvikelseposterna mot budget. Avvikelseposter Vårdval, höfter och knän Vårdval katarakt Mammografiverksamhet Större privata vårdgivare ECMO Lucentis Privata specialister Medicinsk service Huvudavtal akutsjukhus Övrigt Summa Avvikelse i mkr Vårdval höft- och knäprotesoperationer -64 mkr Kostnaderna för vårdval höft- och knä för vårdgivare utanför akutsjukhusen är fortsatt höga, cirka 27 miljoner kronor för årets tre första månader att jämföra med helårsbudgeten på 36 miljoner kronor. Totalt för alla vårdgivare inklusive akutsjukhusen har antalet vårdvalsoperationer för höft och knä ökat med 6 procent jämfört med samma period förra året. Enligt uppgift har det skett en viss minskning av antalet inkomna remisser hos vårdgivarna och prognostiserat överskridande beräknas till 64 miljoner kronor. Av detta är 60 miljoner kronor hänförligt till vårdgivarna utanför akutsjukhusen medan 4 miljoner kronor faller på Södersjukhuset. Vårdval katarakt -25 mkr Utfallet på 22,2 miljoner kronor efter tre månader för vårdgivare utanför akutsjukhusen är något högre än för motsvarande period 2009 och att jämföra med helårsbudgeten på 50 miljoner kronor. Här beräknas ett överskridande av budgeten med 25 miljoner kronor. Ingen del av överskridandet prognostiseras ske på akutsjukhusen. Vårdval ögonbottenfotografering + 0 mkr Här är utfallet lågt hos vårdgivare utanför akutsjukhus och ett överskott på 3 miljoner kronor prognostiseras. Ökade volymer uppvisar däremot S:t Eriks ögonsjukhus där ett överskridande om 3 miljoner kronor prognostiseras. Vårdval förlossningar + 0 mkr Under det första kvartalet ökade antalet förlossningar med drygt 8 procent jämfört med motsvarande period Trots det beräknas budgeten kunna hållas för helt år. Den viktigaste orsaken till det är att volymökningstakten förväntas plana ut och minska under hösten. Ytterligare en orsak är att budgeten för vårdval förlossningar förstärkts något Därmed beräknas prognostiserad volymökning kunna rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

13 13 (33) Mammografiescreening -11 mkr Budgeten för mammografiverksamheten har fram till och med 2008 gett överskott som successivt minskat. Från och med 2009 har satsningarna på nya grupper inneburit ökade kostnader och budgeten överskreds med 8,5 miljoner kronor. För 2010 prognostiseras ett överskridande om 11 miljoner kronor enligt nedan Danderyds sjukhus -6 Karolinska Universitetssjukhuset -2 Södersjukhuset -3 Större privata vårdgivare -10 mkr Utöver vårdval prognostiseras överskridande om 10 miljoner kronor för större privata vårdgivare, varav 5 miljoner kronor för Hidroskliniken och 5 miljoner kronor för abortavtalen som saknar kostnadstak. ECMO-behandling -5 mkr ECMO vid Karolinska Universitetssjukhuset är en mycket ovanlig och dyrbar behandling. I budgeten finns 15 miljoner kronor avsatta. Ett överskridande om 5 miljoner kronor prognostiseras överskreds budgeten med 16 miljoner kronor och överskridandet 2008 var 17 miljoner kronor. Lucentis 4 mkr Budgeten för behandlingar med det nya läkemedlet Lucentis vid Södersjukhuset beräknas ge ett överskott på 4 miljoner kronor 2010 på grund av att behandlingarna inte ökat i den takt som förväntats. Privata specialister 30 mkr För privata specialister prognostiseras ett överskott på 30 miljoner kronor. Medicinsk service 15 mkr För medicinsk service prognostiseras ett överskott på 15 miljoner kronor. Detta beror främst på minskade vårdvolymer och kostnader för privata specialister. Huvudavtal akutsjukhus 7 mkr En för hög budget för S:t Görans sjukhus beräknas ge överskott om 11 miljoner kronor. En kostnad från 2009 för Norrtälje sjukhus som bokförs först i år ger ett överskridande om 4 miljoner kronor. Övrigt 1 mkr För övrigt prognostiseras ett positivt resultat om 1 miljon kronor. För de 200 miljoner kronor som budgeterats för tillgänglighet har Somatisk specialistvård hittills gjort tillgänglighetsbeställningar på 161 miljoner kronor.

14 14 (33) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +17 miljoner kronor (jämfört med -6 miljoner kronor år 2009). För 2010 prognostiseras ett nollresultat (+14 miljoner kronor år 2009). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård minskar med 0,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Primärvård Antal / % 2009 Läkarbesök totalt ,3% ,0% Läkarbes,Husläkarverks exkl ARV ,9% ,0% Läkarbes, Jour, Närakut exkl ARV ,8% ,0% Antal övriga läkarbesök exkl ARV ,1% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,3% ,0% Antal sjukgymnastbesök inkl ARV ,1% ,0% Antal övriga besök totalt ,3% ,0% Övriga besök,husläkarverks/jour,närakut ,5% ,0% Antal övriga besök, Hemsjukvård ,9% ,0% Antal övriga besök Mvc ,9% ,0% Antal övriga besök Bvc ,5% ,0% Antal övriga besök,logped,arbetsterapi, privat kirop etc ,8% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården (inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister) har minskat med 0,3 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är i nivå med budget. Flest antal övriga besök sker inom hemsjukvården följt av besök på vårdcentral, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom MVC/ BVC följt av besök hos logopeder, arbetsterapeut etc. Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet besök hos husläkare har minskat med 0,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet telefonkontakter vid husläkarmottagningar och närakuter har ökat kraftigt vilket beror på förändringar i ersättningen för telefonrecept som förra året

15 15 (33) ersattes via apoteksbolaget men nu ersätts och registreras direkt på mottagningen. Övriga besök Antalet besök hos distrikts- och undersköterskor på husläkarmottagningarna har minskat med cirka 6 procent jämfört med motsvarande period Tänkbar förklaring är eftersläpningar i registrering på grund av nya journalsystem. Jourer/Närakuter Läkarbesöken har minskat jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övriga läkarbesök/besök MVC Antalet läkarbesök har ökat med 1,9 procent jämfört med samma period föregående år. Ackumulerat i mars månad är utfallet läkarbesök samt övriga besök, det vill säga besök hos barnmorska för graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning eller gynekologisk cellprovtagning. Antal födslar har ökat med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta ger en ökning av eftervårdsbesöken på MVC med 5 procent jämfört med föregående år. En anledning kan också vara att ersättningssystemet förändrades 2009 och ersättningen för eftervårdsbesöket höjdes i syfte att öka antalet eftervårdsbesök. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. BVC Antalet läkarbesök inom BVC har ökat med cirka 6,3 procent jämfört föregående år. Utfallet för antal läkarbesök är Av dessa besök utfördes 66 procent av allmänläkare och 34 procent av barnläkare. Prognosen är i nivå med budget. Utfallet för övriga besök är , en ökning på 4,5 procent. Av dessa besök utfördes 96,5 procent av besöken på mottagningen och 3,5 procent på hembesök. Delvis beror ökningen på att några enheter inte rapporterade sina besök under Privata specialister Utfallet för läkarbesök hos privata specialister har minskat med cirka 14,3 procent jämfört med föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Besök hos privata sjukgymnaster / ARV Antalet besök hos privata sjukgymnaster / ARV har minskat med 3,9 procent till och med mars jämfört med föregående år. Besöksminskningen för privata sjukgymnaster inom avtal är större än för de utan avtal. Minskningen beror troligen på att andelen längre besök ökat. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Primärvårdsrehabilitering

16 16 (33) Antalet besök hos sjukgymnaster inom primärvårdsrehabilitering har ökat med cirka 5,7 procent och för arbetsterapeuter och dietister noteras en minskning med 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Primärvård Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 3,1% Antal läkarbesök, exkl ARV ,0% 3,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,5% 69,4% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn ,0% 6,7% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 0,3% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -3,6% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn ,0% 3,6% Riksavtal, besök ,0% 6,8% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi Primärvården prognostiseras lämna nollresultat. Primärvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Husläkarverksamhet Jour/Närakutverksamhet Hemsjukvård BUMM MVC och BVC Primärvårdsrehabilitering och sjukgymnaster, inkl ARV Privata spec läkare Läkarinsatser i SÄBO Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Resultatet för primärvården till och med mars uppgår till ett överskott med 17 miljoner kronor. Utfallet innebär ett överskott mot periodiserad budget med 63 miljoner kronor. Helårsprognosen uppgår till ett nollresultat.

17 17 (33) Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1003 Beräknat resultat enligt helårsprognos Husläkare -7,4 0,0 Hemsjukvård 5,3 0,0 Närakuter 5,6 0,0 Psykosociala insatser -0,8 0,0 MVC -9,3 0,0 BVC -1,7 0,0 ARV-läkare allm med 6,1 0,0 ARV sjukgymnaster -7,9 0,0 Primärvårdsrehabilitering -1,1 0,0 Utomlänsvård 7,9 0,0 Läkarinsatser SÄBO 0,6 0,0 Övrigt 19,7 0,0 Summa 17,0 0,0 Husläkare Resultatet för husläkarverksamheten visar ett mindre överskridande om 7,4 miljoner kronor. Under de första månaderna har antalet besök hos husläkare varit lägre än budgeterat. Besöken kalkylerades att öka med cirka 3 procent inom husläkarverksamheten. Trots besöksminskningen ligger den totala kostnaden för besöken över budget. En orsak till detta är att under det första kvartalet har genomsnittskostnaden per besök varit knappt 6 kronor högre än budgeterat. Snittkostnaden beror på hur besöken fördelar sig mellan olika vårdgivare, andel frikort och olika tillägg. I tilläggen ingår även telefonrecept. Eftersom inte alla recept där patienten betalade avgift registrerades 2009, är den delen av budgeten för låg. Detta kommer att följas upp under året. Bonus har betalats ut till husläkarmottagningarna under mars. Det innebär att resultatet belastas med en hög engångskostnad vilket kommer att jämna ut sig under resten av året. Utfallet för medicinsk service är lågt för perioden och beror troligen på eftersläpningar i faktureringen från leverantörerna. Kostnaderna för husläkarverksamheten bedöms i nuläget rymmas inom budget. Hemsjukvård Kostnaderna visar ett överskott om 5,3 miljoner kronor och beror på att besöken hittills är lägre än vad som beräknades i budgeten. På helår beräknas ett nollresultat. Psykosociala insatser Kostnaderna för psykosociala insatser visar ett överskridande om 0,8 miljoner kronor. Budgeten har förstärkts inför 2010 och prognosen beräknas till ett nollresultat.

18 18 (33) ARV-läkare Kostnaderna för privata specialister inom allmänmedicin har minskat med 14,5 procent vilket följer minskningen av antalet besök. Om besöksminskningen håller i sig under året kommer verksamheten att redovisa överskott. I sådant fall kan även förväntas en minskad kostnad för medicinsk service. MVC Resultatet för MVC visar ett överskridande om 9,3 miljoner kronor. En stor del av överskridandet beror på kostnader för ultraljud och fler gravida än vad som förutsattes i budgeten. Obstetriska ultraljud redovisas i dag under MVC-uppdraget. Från och med maj kommer verksamheten att fortsätta med upphandlade enheter och samtidigt redovisas under ett eget uppdrag. Den totala budgeten för ultraljud uppgår till 54,3 miljoner kronor varav upphandlad verksamhet motsvarar 36,1 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är osäker. Upphandlingen har givit lägre priser men samtidigt är det oklart hur många ultraljud som kommer att göras. Kostnaderna beräknas hittills till ett nollresultat. BVC BVC visar ett mindre överskridande på 1,7 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Privat sjukgymnastik ARV Resultatet för ARV-sjukgymnaster visar ett överskridande med 7,9 miljoner kronor och beror på säsongsvariationer. Prognosen beräknas till ett nollresultat. Primärvårdsrehabilitering Primärvårdsrehabilitering visar ett överskridande med 1,1 miljoner kronor vilket beror på säsongsvariationer. Utomlänsvård enligt riksavtalet Resultatet för Riksavtalet visar ett plus på 7,9 miljoner kronor. Kostnaderna brukar vara låga i början på året och prognosen beräknas ligga på budgeterad kostnad. Läkarinsatser i särskilda boenden Prognosen beräknas följa budget.

19 19 (33) Psykiatri Psykiatrins andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -16 miljoner kronor (jämfört med +13 miljoner kronor år 2009). För år 2010 prognostiseras ett nollresultat (-8 miljoner kronor år 2009). Vårdtillfällen inom psykiatrin ökar med 3,6 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Läkarbesöken inom psykiatrin ökar med 7,5 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Vårdkonsumtion Förändr. PR/ Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Prognos Budget BU Bokslut Psykiatri Antal / % 2009 Läkarbesök, totalt ,5% ,0 % Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,3% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,5% ,0% Antal övriga besök ,3% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inklusive privata specialister (ARV) inom psykiatrin har ökat med 7,5 procent jämfört med samma period föregående år. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med cirka 15 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar cirka besök. Ökningen är i enlighet med ökad beställning men beror också på en förbättrad registrering. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Antalet läkarbesök hos privata specialister minskar med cirka 11 procent jämfört med föregående år. Antalet övriga besök inom psykiatrin ökar med cirka 8 procent jämfört motsvarande period föregående år. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Antalet vårdtillfällen ökar med cirka 3,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild av verksamhetstalen inom psykiatrin.

20 20 (33) Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Psykiatri Antal PR/BU % PR/BO % Läkarbesök, totalt ,0% 0,36% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% -0,5% Antal vårddagar, sluten vård ,0% -17,1% Antal individer sluten vård ,0% -21,0% Medelvårdtid, dagar 10,0 10,0 12,0 0,0% -16,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 0,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% -0,9% Antal övriga besök exkl ARV ,0% 2,2% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% -14,1% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,0% 0,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% 0,0% Riksavtal, besök ,0% -7,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Fel! Ogiltig länk. Ekonomi För psykiatri beräknas ett nollresultat. Psykiatri: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Allmänpsykiatri Rättspsykiatri Beroendevård BUP Ätstörningsvård Privata spec läkare Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Verksamheten för psykiatri visar ett negativt resultat på 16 miljoner kronor till och med mars. Resultatet är dock 14 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten till och med mars. Helårsprognosen innebär ett nollresultat. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1003 Beräknat resultat enligt helårsprognos

21 21 (33) Allmänpsykiatri -16,0 0,0 Rättspsykiatri 5,4 0,0 Ätstörningsvård -1,0 0,0 Beroendevård 1,7 0,0 BUP -2,0 0,0 Tortyrskadevård 1,0 0,0 Utomlänsvård 2,9 0,0 Privatpraktiker enl ARV 0,1 0,0 Asylsjukvård -1,0 0,0 Övrigt -6,9 0,0 Summa -15,8 0,0 Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården visar ett underskott på 16 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor sämre än den periodiserade budgeten. I avtalen finns en takkonstruktion och kostnaderna kommer under slutet på året att minska. ARV/Privata specialister De privata specialisterna visar ett överskott på 0,1 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med samma period föregående år har antalet läkarbesök minskat med besök, vilket motsvarar cirka 4 miljoner kronor. I budget har hänsyn tagits till eventuella ersättningsetableringar på grund av pensionsavgångar som väntas öka volymerna och därmed kostnaderna, till och med mars har inga ersättningsetableringar startats samtidigt som volymerna har minskat för de redan etablerade läkarna. Några kända övertag kommer att ske under 2010, men det är oklart när de kommer i drift. På grund av rådande osäkerhet ligger prognosen tills vidare i nivå med budget. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatri visar ett underskott på 2 miljoner kronor, vilket är 2,3 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Järva BUP har haft registreringsproblem och faktureringen har skett utifrån 12-delar av avtalat belopp. Utredning kring registreringen pågår. Beroendevård Beroendevården visar ett överskott på 1,7 miljoner kronor vilket är 11,8 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Avvikelsen är störst på huvudavtalet med Beroende Centrum Syd och det beror främst på att säsongskurvorna inte är anpassade efter den slutgiltiga avtalskonstruktionen, samt att vårdgivaren inte fullt ut fakturerat efter avtal Utomlänsvård enligt riksavtalet Kostnaderna för utomlänsvård visar ett överskott på 2,6 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor bättre än periodiserad budget. Överskottet kan bero på eftersläpningar i faktureringar från andra landsting. Föregående år steg kostnaderna

22 22 (33) för riksavtalet kraftigt, så årets kostnader är svårbedömda än så länge. Volymerna jämfört med föregående år har ökat med 25 procent. Rättspsykiatri Den rättspsykiatriska vården visar ett överskott på 5,4 miljoner kronor. Överskottet beror på att alla kostnader inte är fakturerade fullt ut. Tortyrskadevård Tortyrskadevården visar ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Överskott beror främst på att Folksam fortfarande har problem med små lokaler och inte kan ta besök i avtalad omfattning. Om trenden kvarstår kan resultatet komma att justeras uppåt. Ätstörningsvård Ätstörningsvården visar ett underskott på 1,0 miljoner kronor.

23 23 (33) Geriatrik Geriatrikens andel av budgeten är cirka 5 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +23 miljoner kronor (jämfört med +26 miljoner kronor år 2009). För år 2010 prognostiseras ett nollresultat (+44 miljoner kronor år 2009). Antalet vårdtillfällen inom geriatriken ökar med 14,5 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen är i nivå med budget. Medelvårdtiden har minskat med 1,7 dagar jämfört med samma period föregående år. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget PR/BU Bokslut Geriatrik Antal / % 2009 Antal läkarbesök * ,7% ,0% Antal övriga besök ,4% ,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,5% ,0% (*Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård) Totalt Totalt antalet läkarbesök inom geriatriken ökar med cirka 4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatriken ökar med cirka 14 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har ökat med cirka 9 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i sluten vården är högre jämfört med föregående år. Medelvårdtiden har minskat från cirka 12,5 dagar till 11,9 dagar. Prognosen för helt år beräknas motsvara budget. Basgeriatriska vården Antalet vårdtillfällen i sluten vård inom basgeriatriken ökar med 8,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har dock endast ökat med 2 procent vilket innebär att andelen vårdtillfällen med korta vårdtider ökat. Utredning pågår om det införda bonussystemet för att stimulera ett ökat direktintag både från hemmet och från akutmottagningar kan ha påverkat vårdtiderna. Från januari 2010 erhåller de geriatriska klinikerna en extra bonus för varje geriatrisk patient som direktintas från hemmet alternativt från akutmottagning med syfte att förbättra vården för de äldre så att de inte onödigtvis behöver transporteras runt mellan olika instanser. Detta kan möjligen vara en bidragande orsak till den ökning av antalet korta vårdtillfällen som framkommer i statistiken. Från klinikhåll har också framhållits att remisserna till geriatriken från

24 24 (33) primärvården ökat sedan bonusreglerna infördes. Medelvårdtiden under första kvartalet uppmäts till 11,3 dagar vilket är en dag kortare i genomsnitt jämfört motsvarande period Andelen direktintagna patienter från hemmet och från akutmottagning var under procent medan andelen ökat med 10 procentenheter till 67 procent under första kvartalet Av 11 geriatriska klinikerna svarade Capiogeriatriken, Stockholmsgeriatriken, Brommageriatriken och Huddingegeriatriken tillsammans för 56 procent av produktionen medan de fyra minsta klinikerna svarade för 16 procent av produktionen. Antalet övriga öppenvårdsbesök är 21 procent lägre jämfört med motsvarande period 2009 vilket delvis beror på registreringstekniska orsaker. Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar och prognosen är i nivå med budget. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen i specialiserad palliativ vård har ökat kraftigt jämfört med motsvarande period föregående år. Registreringen har förbättrats och tekniken möjliggör nu att verksamhet som tidigare inte varit med i statistiken nu går att redovisa. Ökningen av antalet vårdtillfällen är delvis förknippat med detta men beror även på ett lågt utfall i antal vårddagar på grund av calicismitta under första kvartalet föregående år. Prognos för antalet vårdtillfällen beräknas motsvara budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom geriatriken. Verksamhetstal och prognos för året Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Geriatrik Antal PR/BU % PR/BO % Antal vårdtillfällen, sluten vård ,0% -0,8% Antal vårddagar, sluten vård ,0% -0,8% Antal individer sluten vård ,0% -2,3% Medelvårdtid, dagar 12 11,8 11,8 1,7% 1,7% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% -4,7% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,0% 3,4% Antal övriga besök exkl ARV ,0% -4,8% Antal telefonkontakter övriga besök ,0% 9,4% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Ekonomi

25 25 (33) För geriatrik prognostiseras ett nollresultat Geriatrik: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Geriatrik Spec palliativ vård ASIH Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Utfallet för geriatrik till och med mars uppvisar ett positivt resultat med 23 miljoner kronor, vilket också är ett överskot mot den periodiserade budgeten med 23 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett nollresultat. Verksamhetsområden mkr Bokfört resultat per 1003 Beräknat resultat enligt helårsprognos Geriatrik 11,2 0,0 Specialiserad Palliativ vård 6,0 0,0 ASIH 13,9 0,0 Övrigt -8,5 0,0 Summa 22,6 0,0 Basgeriatrik Det redovisade resultatet för basgeriatriken är 11,2 miljoner kronor. Resultatet skall dock justeras med hänsyn till felbokförda kostnader som belastat övrigt till ett överskott på 3,1 miljoner kronor. Den markanta ökningen av antalet vårdtillfällen jämfört med föregående år är delvis av teknisk karaktär och får därför inte genomslag i ökade kostnader. Ekonomiska takkonstruktioner i avtalen förhindrar ekonomiska överskridanden. Se även kommentar under Verksamhetstal för orsaker till ökningen av vårdtillfällen. Bonusavtal För kliniker som ingått nya avtal från och med 2010 och som därmed omfattas av den nya ersättningsmodellen för basgeriatrik, finns en bonusparagraf som ger extra ersättning vid direktintag till de geriatriska klinikerna. En avtalad taknivå har beräknats för respektive klinik. De sammantagna bonustaken uppgår för närvarande till cirka 13 miljoner kronor. Åtta kliniker av elva deltar i bonusprogrammet. ASIH Överskottet till och med mars månad uppgår till 13,9 miljoner kronor och avser främst Brommageriatriken och Byle Gård som lämnat större överskott i förhål-

26 26 (33) lande till budget. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om produktionen för helåret. Prognosen beräknas i nuläget att ligga enligt budget. Specialiserad palliativ vård Överskottet till och med mars månad som efter justering av felbokförda kostnader uppgår till 5 miljoner kronor kan främst hänföras till avtalen med Långbro Park, Byle Gård och Stockholms sjukhem. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om produktionen för helåret. Prognosen beräknas ligga på de budgeterade 187,9 miljoner kronor. Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent.

27 27 (33) Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +69 miljoner kronor (jämfört med +65 miljoner kronor per mars 2009). För 2010 prognostiseras ett överskott med +50 miljoner kronor (+146 miljoner kronor för 2009). För läkemedel prognostiseras ett överskott med 50 miljoner kronor. Läkemedel: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Resultat Läkemedel uppvisar ett bokfört resultat om +69 miljoner kronor och ett resultat mot periodiserad budget om +49 miljoner kronor. Ett överskott prognostiseras med 50 miljoner kronor. Bokförda kostnader har ökat med 1,6 procent mellan mars 2009 och mars 2010 vilket är cirka häften av ökningstakten motsvarade period förra året. Budgeten 2010 tillåter en kostnadsökningstakt om 5 procent jämfört mot utfallet för Vid en jämförelse med 2009 ska beaktas att 2010 har två arbetsdagar mer och att hänsyn måste tas till helårseffekt av merkostnader på grund av förändrad momsredovisning av vissa varor inom förmånen. Kostnadsökningen för läkemedelsförmånen till och med mars uppgår till 0,8 procent. Från och med 2010 redovisas inte SLL:s kostnad för dosordinationer (den så kallade 6-kronan) inom förmånen. Om ökningstakten justeras för detta uppgår den till 1,8 procent. Ökningstakten för specialläkemedel är 6 procent (jämfört med 10 procent per mars 2009) och minskningen för basläkemedel -2 procent (0 procent 2009). Många förändringar sker under 2010 som berör läkemedelsområdet, förutom introduktion av godkända nya läkemedel eller nya indikationer, patentutgångar på etablerade läkemedel mm. Några exempel är bland annat införande av kostnadsansvar för vårdgivare avseende läkemedel (akutsjukhus, vuxenpsykiatri och geriatrik), omregleringen av apoteksmarknaden, en striktare bedömning från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om förmån för nya och befintliga läkemedel, samt genomförda och planerade förändringar av prissättningssystemet. Sammantaget gör detta det synnerligen svårt att prognostisera årets resultat. I en expertprognos från landstingets kunskapsorganisation för läkemedel prognostiseras en ökning för 2010 med 1,2 procent, vilket skulle motsvara ett överskott med cirka 180 miljoner kronor. Förvaltningen gör dock tillsvidare en försiktigare bedömning utifrån ovan beskrivna osäkerhetsfaktorer.

28 28 (33) Övrig sjukvård Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +45 miljoner kronor (jämfört med +98 miljoner kronor år 2009). För år 2010 prognostiseras ett överskott med 22 miljoner kronor (jämfört med -31 miljoner kronor år 2009). Verksamhet Besök habilitering Antalet besök inom habiliteringen tom mars 2010 är knappt 1 procent fler i jämförelse med antalet registrerade besök under samma period Hjälpmedel Uppföljning genomförs kring förskrivning av hjälpmedel enligt Kloka Hjälpmedelslistan. I avtalen med hjälpmedelscentralsverksamheterna har fastställts att förstahandsval ska förskrivas till minst 85 procent av totalvolymen för hyrhjälpmedel och till minst 90 procent av totalvolymen för bashjälpmedel. Totalt i länet, till och med mars är förstahandsvalen cirka 93 procent för hyrhjälpmedel och cirka 94 procent för bashjälpmedel.* Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade Antalet redovisade utförda tolkuppdrag är 2,9 procent fler än under samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgår till 1,3 procent, under förra året var motsvarande siffra 2,8 procent. Tolkcentralen har fortsatt sitt arbete med att förbättra sina rutiner och samordning så att resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. * Exempel på bashjälpmedel är mindre hjälpmedel exempel kryckor som landstinget köper av leverantören. Exempel på hyrhjälpmedel är rullatorer, rullstolar som landstinget hyr av leverantören Ekonomi

29 29 (33) Övrig sjukvård omfattar bland annat hjälpmedel, habilitering, specialiserad rehabilitering och ambulansverksamhet. Årsprognosen innebär ett överskott med 22,4 miljoner kronor. Övrig köpt vård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 1003 Budget 1003 Utfall 0903 Prognos 2010 Budget 2010 Intäkter Kostnader Specialiserad rehabilitering Ambulans Tekniska hjälpmedel Inkontinensart Habilitering Best egen verks Övrig verksamhet Summa kostnader Resultat Övrig vård uppvisar ett bokfört överskott med 45 miljoner kronor per mars. Jämfört med periodiserad budget är överskottet 46 miljoner kronor. Bokfört överskott till och med mars är främst hänförligt till följande faktorer: ofördelade budgeterade reserver med 25 miljoner kronor eftersläpningar av IT- och andra projekt med 10 miljoner kronor. För helt år prognostiseras ett överskott med 22,4 miljoner kronor,vilket överstiger det resultatkrav som ålagts HSN med 8 miljoner kronor. Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent.