Månadsbokslut per oktober och prognos för 2008

Transkript

1 HSN p 3 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Tommy Sandegran Månadsbokslut per oktober och prognos för 2008 Ärendet Föreliggande ärende redovisar månadsbokslut per oktober och helårsprognos för Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna månadsbokslut per oktober och helårsprognos Förvaltningens synpunkter Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +543 mkr. Resultatet innebär en förbättring mot oktober 2007 med 311 mkr. Den viktigaste orsaken till förbättringen återfinns inom somatisk specialistvård, primärvård och läkemedel. För somatisk specialistvård är de viktigaste orsakerna till utvecklingen att de tillkommande medlen för ökad tillgänglighet till och med oktober använts i begränsad omfattning och låga genomsnittsvikter hittills hos framför allt Karolinska Universitetssjukhuset. I takt med att medlen för ökad tillgänglighet förbrukas under hösten kommer överskottet att minska. Prognosen för helår 2008 pekar mot ett överskott med 150 mkr. Ett överskott för 2008 förbättrar förutsättningarna för att HSN ska ha ett rimligt ingångsläge för sin ekonomi under Ramarna för 2009 tillåter en kostnadsökningstakt mot budget med 3,9 %. Nu prognostiserat överskott skulle innebära att ramarna 2009 tillåter en ökningstakt med 4,2 %, vilket kan jämföras med beräknad kostnadsökning 2008 med cirka 5,5 %. Vårdkonsumtionen ökar för de flesta verksamhetsområden avseende såväl sluten som öppen vård mot föregående år. De ökar även mot budget, fast i en lägre utsträckning än mot faktiskt utfall Prognosen för vårdkonsumtionen helt år är något högre än budgeterat. Catarina Andersson Forsman Kjell Nyberg Bilagor 1. PM Månadsbokslut per oktober och prognos för Uppföljning av uppdrag LF Uppföljning av fokusområden LF Uppföljning av uppdrag LF Väntetidsläget per september 2008 Behandling 6. Väntetidsläget per september 2008 Mottagning

2 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning PROMEMORIA Bilaga 1 1 (43) Månadsbokslut t o m oktober och prognos för år 2008 för HSN-förvaltningen Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +543 mkr (jmf budgeterat +182 mkr). Resultatet per oktober år 2007 var +232 mkr. För 2008 prognostiseras ett överskott med +150 mkr. Resultatet år 2007 var +88 mkr. Jämfört med föregående år har totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 6,6 %. Prognosen för helt år är 4,0 % över budget och 7,4 % högre än bokslut Läkarbesöken inom primärvård har tom oktober ökat med 12,0 % och prognosen för 2008 är 10,4 % högre än årsbokslut Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökar med ca 5 % jämfört mot föregående år. Prognosen ligger ca 4 % över budget. Förändringar sedan senaste månadsbokslutet HSN-förvaltningen beräknar ett överskott med 150 mkr i likhet med föregående månad. Jämfört med septemberbokslutet har prognosen för läkemedel förbättrats med 20 mkr och innebär nu ett överskott med 20 mkr. Den viktigaste orsaken är den gynnsamma kostnadsutvecklingen t o m oktober. Prognosen för psykiatri har försämrats med 20 mkr. Försämringen består av en förväntad kostnadsökning i slutet av året för rättspsykiatrisk vård. Somatisk specialistvård förbättras med 10 mkr till följd av ökade intäkter avseende asylsjukvård. Primärvård försämras med 10 mkr, främst till följd av en minskning av det beräknade överskottet för husläkarverksamhet och hemsjukvård. I övrigt beräknas geriatriken få ett minskat överskott med 5 mkr respektive övrig vård ett ökat överskott med 5 mkr. För vårdkonsumtionen gäller att prognosen för läkarbesök överstiger budget med ca 4 % och även prognosen för vårdtillfällen överstiger budget med ca 4 %.

3 2 (43) Viktigaste orsakerna till läget Det bokförda resultatet t o m oktober är ett överskott med 543 mkr. Till viss del är detta hänförligt till normala säsongsvariationer. Därutöver har HSN tillförts 175 mkr på årsbasis för att förbättra tillgängligheten. Detta tillskott har än så länge endast genererat kostnader som är väsentligt lägre de tillförda medlen. Resultatet per oktober indikerar således överskott för helt år Bilden stöds också av att den under våren relativt stora ökningen av läkarbesöken inom primärvården och vårdtillfällen inom sjukhusvården under sommaren och hösten dämpats något. Mot den bakgrunden lägger förvaltningen en helårsprognos på +150 mkr, i likhet med föregående månad. En ren framskrivning med säsongskurvor skulle ge ett marginellt större överskott, men prognosen påverkas bl a av att tillgänglighetsmedlen (175 mkr) i huvudsak kommer att ianspråktas i ett sent skede av året. Ett överskott för 2008 förbättrar förutsättningarna för att HSN ska ha ett rimligt ingångsläge för sin ekonomi under Budget för 2008 medger en kostnadsökningstakt om 5,4 % för Ramarna för 2009 tillåter en kostnadsökningstakt mot budget med 3,9 %. Nu prognostiserat överskott skulle innebära att ramarna 2009 tillåter en ökningstakt med 4,2 %.

4 3 (43) MÅNADSBOKSLUT T O M OKTOBER OCH PROGNOS FÖR ÅR 2008 FÖR HSN- FÖRVALTNINGEN...1 SAMMANFATTNING...1 Förändringar sedan senaste månadsbokslutet... 1 Viktigaste orsakerna till läget... 2 SAMMANFATTANDE UPPDRAGSREDOVISNING...4 RAPPORT ÖVER VÄNTELÄGET I VÅRDEN PER SEPTEMBER PERIODENS RESULTAT OCH PROGNOS FÖR HSN-FÖRVALTNINGEN...14 ACKUMULERAT UTFALL JANUARI- OKTOBER OCH PROGNOS PER VÅRDGREN...15 Ekonomi Vårdkonsumtion Somatisk specialistsjukvård...18 Vårdkonsumtion Ekonomi Primärvård...25 Vårdkonsumtion Ekonomi Psykiatri...30 Vårdkonsumtion Ekonomi Geriatrik...34 Vårdkonsumtion Ekonomi Läkemedel...37 Övrig sjukvård...39 Tandvård...40 Vårdkonsumtion Ekonomi RISKER...42 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR...43 ÅTGÄRDER...43

5 4 (43) Sammanfattande uppdragsredovisning 1 januari 31 oktober 2008 Enligt HSN:s budgetbeslut för slutlig budget 2008 anges särskilda fokusområden för Vidare ges, i landstingsfullmäktiges budget för hälso- och sjukvården i Stockholms län 2008, hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att genomföra ett antal insatser under året. En sammanställning av uppdragen beskrivs nedan utifrån aktuell handlings- och tidsplan per fokusområde. I sammanställningen återfinns även uppdrag som gavs i budgetdirektiven 2007 och som överförts till Redovisning per uppdrag återfinns i bilagor 3,4 och 5. Valfrihet för patienterna En genomlysning/inventering av samtliga områden där avtal träffats om vård respektive vårdnära tjänster genomfördes under våren Genom den inventering som gjordes beskrevs 39 vårdområden och grunden till beslut om den fortsatta mångfalden inom Stockholms län lades. Inventeringen är avgränsad till följande områden: närsjukvård, extern rehabilitering, medicinsk service samt vissa tjänster. Beslut i HSN den 22 maj 2008 innebär att det finns en plan för införande av Vårdval/upphandlingar för den närmaste treårsperioden inom närsjukvård, extern rehabilitering, medicinsk service. Planen och beslut innebär även att områden där upphandling ska ske tydliggörs (HSN p 12). I ärende till HSN den 18 november 2008 lämnas förslag till beslut om regelbok rörande ögonbottenfotografering. Vårdval är klart för genomförande inom följande områden under 2009: Kataraktoperationer Höft- och knäledsplastik Förlossningsenheter I en senare utredning (HSN p 6) upprättas en plan för mångfalden inom öppen somatisk specialistvård. Avtalsförhållanden och förutsättningar för utredning av vårdval har kartlagts inom 23 specialiteter eller avtalsområden. Samma bedömningsgrunder som i den första utredningen användes i denna utredning. Bedömningar har bl a gjorts utifrån frågeställningar som vårdvolymer, möjlighet att beskriva uppdraget och uppföljning, utveckling av vårdsamband och möjligheten att behålla kostnadskontroll. Genom beslutet i HSN fortsätter utredningen om möjlighet att införa vårdval under 2010 för: Gynekologi Reumatologi Ögonsjukvård Öron- näsa- och halssjukvård Allergologi Hudsjukvård

6 5 (43) Fotkirurgi Ryggkirurgi Fler områden utreds för eventuellt införande av vårdval Rätten till information om vårdens kvalitet Projektet Publika jämförelser och rankning avslutades i juni 2008 där projektmålen var uppfyllda; jämförande nyckeltal för husläkarverksamheten fanns presenterade på Vårdguiden samt rankningsmodell framtagen. En plan tas fram som beskriver det kommande arbetet med att underlätta för medborgarna i sitt vårdval. Syftet med öppna jämförelser är främst att förbättra kvaliteten. För de områden som ligger närmast i tid för rankning kommer första steget att vara publicering av jämförelser. I en framtid när det finns tillgång till medicinska resultat från husläkarverksamheten kan dessa bli föremål för rankning som ett komplement till de publika jämförelser som finns i dagsläget. Rankning ska alltså kunna ske även inom närsjukvården men först då förutsättningarna finns. Dialog pågår med företrädare för journalsystemet Take Care om att via patientens säkra inloggning på Mina vårdkontakter tillhanda information om remisstatus mm. Funktionen har tekniskt verifierats. Arbete återstår för Take Care-systemets företrädare att öppna detta titt-hål in i systemets databaser. Ansvariga på respektiver klinik/verksamhet måste också godkänna att informationen lämnas ut på detta sätt till patienten. Denna titt-hålsfunktion kan sedan appliceras på andra patientjournalsystem som klarar webbaserade anrop från Mina vårdkontakter. På Vårdguiden Internet finns möjlighet för alla vårdgivare som arbetar på uppdrag av SLL att publicera information om sin verksamhet som är till nytta för invånare och patienter. Denna information kan också omfatta en publik redovisning av vårdgivarens miljöarbete. Utrymmet för information på Vårdguiden är begränsat. Möjligheter finns att på Vårdguiden länka en användare vidare till vårdgivarens egen webbplats där en mer utförlig information om miljöarbetet kan ges. Förbättrad tillgänglighet En översyn av vårdgarantin och hur den fungerar har genomförts. Uppdraget i översynen har varit att genomlysa rutiner för redovisning av väntetider i vården samt hur behov och utbud ser ut inom de områden som inte lever upp till vårdgarantins krav på tillgänglighet. Av utredningen framgår att antalet vårdgivare som rapporterar ökat men att det fortsatt är vissa vårdgivare som inte rapporterar. Kvaliteten i rapporteringen är ojämn och många gånger sen tidsmässigt. Åtgärder som vidtas är bl a kravet som ställs på vårdgivare med långa vårdköer att de ska flytta remisser till andra vårdgivare där vården kan ges snabbare. Det finns brister i ruinerna varför ett projekt inleds. Projektet innebär en revision på sjukhusen gällande remiss- och köhantering i verksamheter med långa vårdköer.

7 6 (43) För att ytterligare förbättra tillgängligheten och kösituationen tecknas tilläggsavtal med vårdgivare, som kan åta sig ytterligare beställningar, utifrån aktuella behov. Jämställd och jämlik vård Beslut om handlingsprogram för jämlik och jämställd vård fattades av HSN i mars Syftet är att säkerställa att vård erbjuds på lika villkor oavsett vem man är. Genomförande av handlingsprogrammet innebär att det ska införas i alla vårdverksamheter. Särskilda medel för uppdraget har sökts från SKL. Förebyggande hälsovård Befintlig Folkhälsopolicy har, enligt uppdrag till Centrum för folkhälsa (CFF), omarbetats och utvecklats. Landstingsfullmäktige fattade den 7 oktober 2008 beslut om handlingsplan Handling för hälsa Syftet är att bedriva ett långsiktigt folkhälsoarbete enligt riktlinjer och skyldigheter som anges i hälso- och sjukvårdslagen. Förebyggande insatser styrs av aktuella behov varför återkommande revidering av handlingsplanen ska göras. Handlingsplanen vänder sig till alla förvaltningar, bolag och utförare av vård. Insatserna enligt handlingsplanen har en tydlig mottagare och anger ansvaret för genomförande och uppföljning. Handlingsplanen och folkhälsopolicyn ska årligen följas upp i landstingets årsredovisning. Principer för styrning av hälso- och sjukvården Den långtidsutredning (HSN ) som genomförts under 2008 belyser de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför fram till Utredningen är uppdelad i åtta delrapporter som innehåller fakta, analyser, sammanfattningar samt preliminära rekommendationer. Delrapporterna beskriver hälso- och sjukvårdens utveckling i Stockholms län samt förändringar i den svenska och internationella sjukvården. Även intäkts- och kostnadsframskrivning, kvalitetskrav, samt fysiska och personella resurser beskrivs. Delrapport fem behandlar läkemedel och medicinskteknisk utveckling ur ett nuläges- och framtidsperspektiv. Rapporterna utgör underlag för fortsatta diskussioner som ska leda till den slutrapport som kommer att vara klar under Närsjukvården Primärvård Husläkarmottagningar/vårdcentraler som inte uppfyller kraven för vårdåtagandet har omprövats för drift i annan regi. Uppföljning av vårdvalet har genomförts i form av en rapport som presenterats i HSN (HSN ). Rapporten visar att fler individer vänder sig till husläkarmottagningarna under 2008 än 2007 vilket tolkas som indikation på förbättrad tillgänglighet. Syftet med rapporten är att följa och utvärdera effekter av ett nytt system. Revidering av regelböcker inför 2009 är genomförd utifrån synpunkter och förslag som inkommit från både patienter och vårdgivare (HSN ). Ny version av regelböckerna och nya modeller är framtagna i samverkan med vårdgivare. I det fortsatta arbetet med revidering av regelböcker kommer utvecklingen av primärvårdens ersättningssystem att ses över. I uppdraget ingår att utvärdera förutsättningarna för ett ersättningssystem som tar hänsyn till både diagnos och vårdåtgärder.

8 7 (43) Förlossnings- och barnsjukvård Mödravårds- och barnavårdscentraler har i sitt uppdrag att samverka med andra vårdgivare och myndigheter med avseende på barns hälsa. I den årliga uppföljningen med varje vårdgivare lyfts denna fråga särskilt fram. Resultat från uppföljningar kommer att sammanställas i en rapport som beräknas bli klar i början av HSN fattade i oktober 2008 beslut om uppdragsbeskrivning och ersättningssystem för barnläkarmottagningarna. I samma beslut gavs uppdrag om att ta fram förslag som säkerställer BUP- och barnmedicinsk kompetens i Barncentra, Barnahus och liknande verksamheter. Uppdraget ska prioriteras och återrapporteras till HSN snarast. Uppdraget innebär även att se över möjligheterna att säkerställa och utöka tillgången för barn och unga att få hälsosamtal genomförda på länets barn- och ungdoms medicinska mottagningar. Särskilt avseende förskolebarn, enligt förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande m m och enligt förordningen om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande. Psykiatrisk vård Beslut om leverantörer i den genomförda psykiatriupphandlingen har fattats. Beslutet var uppdelat på tre punkter, nämligen öppen och sluten beroendevård för vuxna, öppen psykiatrisk vård för vuxna och barnpsykiatrisk vård. I dessa upphandlingar har större krav ställts på ökad tillgänglighet samt tillgång till mellanvårdsformer som mobila team. Upphandlingen innebär att de antagna privata vårdgivarna inom vuxenpsykiatrin tar över landstingsdriven vård. Den upphandlade barn- och ungdomspsykiatrin är idag landstingsdriven men även till viss del privat (HSN ). En översyn av hela verksamhetsområdet för psykiatri har genomförts och HSN fattade i februari beslut om den fortsatta strukturen och inriktningen. Förslagen och slutsatser i rapporten ska, enligt beslutet, genomföras. Fortsatta uppdrag innebär att: Analysera behovet av att förenkla för vårdsökande och deras anhöriga att komma rätt i vårdsystemet Analysera omfattningen av vårdbehov för äldre med psykiatriska sjukdomar och komma med förslag på ett målgruppsanpassat vårdutbud Tillsammans med KSL utarbeta en gemensam policy som grund för samarbetsformer och rutiner kring samverkan Beroendevården HSN fattade den 29 april 2008 beslut om att anta en ny policy för det fortsatta arbetet inom länets missbruks- och beroendevård. Även Landstingsfullmäktige har fattat beslut om att anta de nya riktlinjerna vilka är framtagna i samverkan med KSL. Policyn är indelad i fyra delar och beskriver missbrukets omfattning i länet, grundläggande förutsättningar för det gemensamma arbetet för att bättre förebygga, tidigt upptäckta och behandla missbruk och beroende, riktlinjer för olika målgrupper samt förutsättningarna för att kunna genomföra policyns in-

9 8 (43) tentioner. Det fortsatta arbetet innebär att involvera policyn i avtal för 2009 och att utverka metoder för förbättrad samverkan mellan landstingets vårdgivare och kommunerna i länet. Äldresjukvård Den palliativa vården har förbättrats genom ökade beställningar i områden där behoven är störst. Solna äldrevårdscentral har omvandlats till ett äldreteam för Solna och Sundbyberg. Inom ramen för stimulansmedel för äldre har nya äldreteam inrättats i Järfälla/Upplands-Bro och Nacka. Beställningar av geriatrisk vård har utökats på Jakobsbergsgeriatriken och Löwet- geriatriken som enligt geriatriköversynen (HSN ) var underförsörjda områden. Nuvarande ersättningsmodell kompletteras i syfte att stimulera till utveckling av effektiva vårdflöden. En ny bonus-vitesmodell, vars syfte är att stimulera direktintag till geriatrisk klinik, utarbetas och kommer att införas under Fortsatt uppdrag innebär att utreda förutsättningarna för hur vården för äldre och multisjuka kan tryggas inom ramen för den basala hemsjukvårdens uppdrag. Akutsjukvården Genom beslutet i landstingsfullmäktige den 7 oktober 2008 lades grunden för en ny avtalsmodell avseende somatisk specialistvård vid skutsjukhusen i Stockholms län. Modellen innebär att avtal upprättas för en period om tre år och sjukhusens uppdrag, målvolymer, ersättning, uppräkningsindex och effektiviseringskrav preciseras för hela perioden. Utgångspunkt för modellen är att skapa incitament för ökad produktivitet och resursutnyttjande, fokus på köer, tydliga kvalitetsmål, effektiv avtals- och styrningsprocess samt tydliga roller mellan ägare, förvaltning och politiker. Det fortsatta arbetet innebär att upprätta avtal med berörda sjukhus/vårdgivare för nästa avtalsperiod. Ambulansverksamheten ska förstärkas med akutläkarbil varför en kartläggning av befintlig verksamhet pågår. Utredningen kommer att presenteras under Särskild leverantör är utsedd för uppdraget att se över och förbättra vårdkedjor mellan ambulanssjukvården och närsjukvården. Syftet är att föra patienten till rätt vårdnivå vid första kontakten. Resultat kommer att presenteras i samband med årsbokslutet Hälso-och sjukvårdsnämnden har antagit en utvecklingsplan för dialysvården för (HSN ). Planen anger ett ökat inslag av självdialys och att dialys ska föras ut från sjukhus till perifera enheter och eget boende. En perifer dialysenhet ska bl a etableras i Norrtälje. Dialysfrekvensen ska anpassas till såväl det medicinska behovet som behovet av god livskvalitet vilket innebär en viss ökning. Uppspårande och tidig behandling av patienter med risk för allvarlig njurskada ska intensifieras. Sjukskrivningar och rehabilitering Arbete pågår inför beslut om vilka delar inom den slutna rehabiliteringen där rehabiliteringspeng, vårdval och vilka delar som kräver upphandling. Ärende till HSN för beslut i december 2008 och maj 2009.

10 9 (43) Tandvård Modell för upphandling av tandvård med områdesansvar är framtagen samt förslag till modell för auktorisation inom specialisttandvården för barn och ungdomar. Planerad start för auktorisation sker hösten Vårdutbudet inom tandvården, inklusive statligt reglerade vuxentandvården, ska finnas med på Vårdguiden. Av informationen kommer att framgå vilka vårdgivare som är auktoriserade och som bedriver allmän barn- och ungdomstandvård samt specialisttandvård. För specialisttandvård för barn kommer kötider att redovisas. Ett webbaserat system för att förbättra kommunikationen mellan beställare, kommun och leverantörer av den uppsökande verksamheten tas fram. Försöksverksamhet i två kommuner startar i november 2008 varefter genomförande i sin helhet sker 1 januari Läkemedel Läkemedelsarbetet i samarbetet i samverkan med Läkemedelscentrum bedrivs i enlighet med läkemedelsstrategin och Landstingsfullmäktiges beslut. Det innebär bl a fokus på nationellt och regionalt samarbete inom området specialläkemedel och beslutstöd, intensivt arbete för att förbereda decentraliserat kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel from 2010 samt öka patientsäkerheten genom bl a läkemedelsgenomgångar och riktlinjer för dosläkemedel. Tre leverantörer har tecknat ramavtal med SLL om farmaceutiska kunskapstjänster och en marknad är därmed skapad. Tjänsterna avropas av sina nyttjare fr o m den 1 januari Det nya försörjningsavtalet innebär att försörjningstjänsterna fått en tydligare prislapp. Tre nödvändiga omregleringsprojekt med SLL/Apoteket är avtalade och har startat: Kundnummerprojektet, Nettoprisprojektet, samt Brutna förpackningsprojektet. Diskussion pågår mellan HSN-förvaltningen och LSF om hur upphandlingsansvar för läkemedelsförsörjningen ska organiseras. Miljö- och hållbarhet inom hälso- och sjukvården I nytt miljöledningssystem specificeras miljökraven för olika vårdgivare och miljökraven införs successivt i avtal som gäller fr o m Enligt beslut ska den totala ersättningen reduceras med fem promille om vårdgivaren inte är miljöcertifierad/miljödiplomerad. I syfte att bättre säkerställa miljöarbetet ska vårdgivarna även besvara ett antal uppföljningsfrågor. Specificerade skärpta krav för lustgas finns i regelböcker för förlossningsverksamhet Vårdval Stockholm fr o m Kraven skärps ytterligare 2011 genom vitesföreläggande om gränsvärdet för utsläpp överskrids. I flerårsavtalen med akutsjukhusen föreslås specificerade miljömål med bl a skärpta krav avseende lustgasutsläpp och utfasning av farliga kemikalier samt tydligt vitesbelopp för respektive miljökrav. I avtal med Folktandvården har uppföljningen av miljökraven tydliggjorts fr o m 2009.

11 10 (43) Rapport över vänteläget i vården per september 2008 Uppföljningen av antalet väntande har till syfte att dels på kort sikt se vad vårdgarantin brister och dels långsiktigt, genom åtgärder från såväl landstinget som vårdgivarna, utifrån vårdgarantins krav förbättra förutsättningarna så att patienter inte ska behöva vänta längre än vad vårdgarantin föreskriver. På längre sikt är målet en 100 %-ig inrapportering av väntande patienter. I det pågående tillgänglighetsprojektet har stora extrabeställningar gjorts under de senaste månaderna. Detta har medfört att patienter flyttats från vårdgivare med långa köer till vårdgivare med ledig kapacitet. Flera av de vårdgivare med ledig kapacitet återfinns bland de privata specialisterna som inte rapporterar sina väntande patienter till förvaltningens uppföljningssystem. De minskningar som redovisas ska därför betraktas med försiktighet. Behandling I september 2008 har antalet väntande till åtgärder minskat med patienter i förhållande till augustiuppföljningen. Tittar man endast på de vårdgivare som rapporterat både i augusti och i september är minskningen 984 patienter. Nedan visas hur vänteläget utvecklats per månad under 2008 för behandlingar/åtgärder. Den bild som framkommer förrycks i viss utsträckning av att inte alla vårdgivare rapporterar läget varje månad. Väntande till behandling Antal väntande Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Månad Totalt Mer än 90 dagar

12 11 (43) Större förändringar Anala sjukdomar: Vid Danderyd sjukhus har antalet väntande minskat med 111 patienter. Artroskopier i knäled: Ortopediska huset har återkommit som rapportör med 90 väntande patienter. Ljumskbråck: Vid Capio S:t Görans har antalet väntande minskat med 163 patienter. Smärta i axel skuldra eller överarm: Täby närsjukhus har återkommit som rapportör med 83 väntande patienter. Tår vid hallux valgus: Ortopediska huset har återkommit som rapportör med 115 väntande patienter. Åtgärder avseende plastikkirurgi, urologi och gynekologi har tagits bort i nedanstående redovisning av hur vänteläget ser ut fördelat efter könstillhörighet, eftersom de inte är könsneutrala. Av det totala antalet väntande patienter till behandlingar är 55,9 % kvinnor och 44,1 % män. Av det totala antalet kvinnor som väntar till behandling har 38 % inte fått vård inom vårdgarantin och motsvarande siffra för männen är 37,3 %. Av samtliga väntande där vårdgarantin inte uppfyllts är 56,4 % kvinnor och 43,6 % män. Mottagning I september 2008 har antalet väntande till mottagningsbesök minskat med patienter i förhållande till augustiuppföljningen. Tittar man endast på antalet väntande hos de vårdgivare som rapporterat både i augusti och i september är minskningen patienter. Nedan visas hur vänteläget förändrats per månad under 2008 för mottagningsbesök. Den bild som framkommer förrycks i viss utsträckning av att inte alla vårdgivare rapporterar läget varje månad.

13 12 (43) Väntande till mottagning Antal väntande Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Månad Totalt Mer än 30 dagar Mer än 90 dagar Större förändringar Allergologi: Astma & Allergimottagningen har återkommit som rapportör med 238 väntande patienter. Allmän internmedicin: Vid Nacka närsjukhus har antalet väntande minskat med 133 patienter och vid Norrtälje sjukhus med 104 patienter. Allmän kirurgi: Vid Södersjukhuset har antalet väntande minskat med 407 patienter, medan antalet ökat med 100 patienter på Södertälje sjukhus. Barn och ungdomsmedicin: Vid Södersjukhuset har antalet patienter ökat med 97 patienter. Gynekologi: Vid Södersjukhuset har antalet väntande minskat med 238 patienter. Handkirurgi: Vid Södersjukhuset har antalet väntande minskat med 125 patienter, medan antalet ökat med 100 patienter på Sabbatsbergs närsjukhus. Hudsjukdomar: Vid Karolinska universitetssjukhuset har antalet väntande minskat med patienter. Ortopedi: Vid Capio S:t Göran har antalet väntande minskat med 146 patienter, vid Capio Artro Clinic med 295, vid Danderyds sjukhus med 142, vid Handens specialistvård med 98, vid Karolinska universitetssjukhuset med 131 och även Stockholms Spine Center rapporterar en minskning med 115 patienter. Vid Täby närsjukhus har antalet väntande ökat med 101 patienter.

14 13 (43) Ögonsjukvård: Vid S:t Eriks ögonsjukhus har antalet väntande minskat med 180 patienter, medan antalet ökat med 103 patienter vid Handens specialistvård. Öron- näs och halssjukvård: Vid Danderyds sjukhus har antalet väntande minskat med 132 patienter och vid Karolinska universitetssjukhuset med 808 patienter. Av det totala antalet patienter som väntar till mottagningsbesök är 55,2 % kvinnor och 44,8 % män. Av det totala antalet kvinnor som väntar till mottagningsbesök har 60,1 % väntat längre än 30 dagar (SLL-garanti) medan motsvarande siffra för männen är 61,4 %. Andelen kvinnor som väntat längre än 90 dagar (Nationell garanti) uppgår till 37,7 % medan motsvarande siffra för männen är 38,4 %. Vänteläget redovisas mer i detalj i separata bilagor. Uppföljning av nollvisionsprojektet I september skickades ett brev ut till de vårdgivare som fått tilläggsbeställningar avseende de tillkommande 175 mkr för utökad tillgänglighet under 2008 och för att se till att vårdgarantin hålls per den 1 januari I brevet ställs frågan hur långt vårdgivaren kommit med den tillkommande beställningen samt om vårdgivaren kommer att bli klar med uppdraget inom stipulerad tid. I brevet efterfrågas också huruvida patientväntelistor helt eller delvis överförts till andra vårdgivare. Brevet är tänkt att skickas ut för besvarande en gång i månaden under resten av I den senaste uppföljningen med utfall t o m mitten av september redovisar majoriteten av vårdgivare att de genomgående kommer att producera enligt avtalade volymer. De enheter som redovisar problem finns inom Ögon- och ÖNH-specialiteterna, där utfallet kommer att något understiga avtalade volymer. Orsaken till den lägre produktionen är att avlämnande klinik inte lämnar över remisser tillräckligt fort och inte heller med tillräcklig kvalitet.

15 14 (43) Periodens resultat och prognos för HSN-förvaltningen Det ackumulerade resultatet är +543 mkr. Motsvarande period år 2007 var resultatet +232 mkr. Prognosen för år 2008 är ett överskott med 150 mkr. Helårsresultatet för år 2007 blev +88 mkr. Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall 0810 Utfall 0710 Avvikelse budget 0810 Prognos 2008 Budget 2008 Utfall 2007 Intäkter Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat Överskottet t o m oktober är främst hänförligt till somatisk specialistsjukvård. Samtliga verksamhetsområden utom tandvård uppvisar överskott om än i mindre utsträckning än somatisk specialistvård. För tandvård gäller dock att underskottet (7 mkr) är lägre än periodiserad budget. För helt år beräknas ett överskott med 150 mkr. Överskottet är störst för övrig vård (finansiella intäkter, språktolkar och budgeterad reserv i första hand). Även primärvård, geriatrik, psykiatri och läkemedel beräknas lämna överskott. Underskott beräknas för somatisk specialistvård medan tandvård beräknas lämna nollresultat. Resultatutveckling HSN Mkr Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Utfall 2008 Utfall 2007 Per budget 2008 Prognos 2008

16 15 (43) Ackumulerat utfall januari- oktober och prognos per vårdgren Ekonomi Periodens resultat och årsprognos Mkr Utfall 0810 Utfall 0710 Avvikelse budget 0810 Prognos 2008 Budget 2008 Budget/pro gnos Intäkter* ,5% Kostnader Somatisk specialistvård ,2% Primärvård ,1% Psykiatri ,0% Geriatrik ,4% Läkemedel ,4% Best egen verks ,0% Övrig sjukvård ,1% Tandvård ,0% Summa kostnader** ,1% Resultat * Intäkter består här av verksamhetens intäkter och finansnettot. Det gäller även följande tabeller. ** Kostnader består här av verksamhetens kostnader och avskrivningar. Det gäller även följande tabeller. Periodens resultat är ett överskott med 543 mkr. Det är ett överskott mot periodiserad budget med 361 mkr. Periodens nettoöverskott återfinns främst inom övrig vård. Även somatisk specialistvård, primärvård, läkemedel, psykiatri och tandvård uppvisar nettoöverskott mot periodiserad budget. Geriatrik visar underskott mot periodiserad budget. Överskottet för somatisk specialistvård är helt och hållet hänförligt till intäktssidan. Det är naturligt eftersom de tillkommande 175 mkr för ökad tillgänglighet inte ingick i budgeten. På kostnadssidan uppvisar somatisk specialistvård en negativ avvikelse mot periodiserad budget med 107 mkr. Detta underskott är i stor utsträckning hänförligt till akutsjukhusen. Primärvårdens överskott mot periodiserad budget är främst hänförligt till hemsjukvård. Även husläkarverksamhet och privata specialister har ett överskott mot periodiserad budget. Överskottet för hemsjukvård beror delvis på att en del av besöken i HEJ felaktigt registrerats på husläkarverksamheten och att motsvarande kostnader avseende hemsjukvård belastar husläkarverksamheten. Primärvården totalt påverkas inte av detta.

17 16 (43) Vårdkonsumtion Sammanfattningsvis ökar läkarbesöken och antalet vårdtillfällen jämfört med föregående år. Verksamhetstal periodens utfall och prognos Total Utfall 0810 Utfall 0710 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal 0810/ Budget % Läkarbesök totalt ,6% ,0% Vårdtillfällen totalt ,9% ,1% Primärvård Läkarbesök inkl ARV ,9% ,1% Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl ARV ,1% ,1% Vårdtillfällen ,6% ,9% Psykatri Läkarbesök inkl ARV ,2% ,7% Vårdtillfällen ,6% ,1% Geriatrik Läkarbesök inkl ARV ,7% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,3% Sjukgymnastik Besök exkl ARV ,2% ,0% Besök ARV ,8% ,5% Summa besök ,1% ,8% ARV= arvoderas enligt nationella taxan Det totala antalet läkarbesök inom sjukvården ökar med ca 6,6 % under perioden. Det är framförallt läkarbesöken inom primärvården som ökar. Ökningen avser husläkarverksamheten ca 11,4 %, och hemsjukvård. Samtidigt är antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården nästan oförändrat. Vårdtillfällena inom sjukvården ökar jämfört mellan åren. För den somatiska specialistvården redovisas en relativt stor ökning och en mindre ökning inom psykiatrin. En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs nedan under respektive vårdgrensavsnitt.

18 17 (43) Konsumtion av vård okt-08 jämfört okt-07 Bokslut 2007 jämfört prognos 2008 Läkarbesök inom primärvård Bokslut/prognos Läkarbesök inom akutsomatik Bokslut/prognos -1,1% 2,2% 12,2% 13,9% Vårdtillfällen inom akutsomatik Bokslut/prognos 5,6% 6,6% Läkarbesök inom psykiatri Bokslut/prognos 4,2% 4,3% Vårdtillfällen inom psykiatri Bokslut/prognos 3,6% 4,0% Vårdtillfällen inom geriatrik Bokslut/prognos -0,3% 0,1% Sjukgymnast besök Bokslut/prognos 1,1% 4,1%

19 18 (43) Somatisk specialistsjukvård Somatisk specialistsjukvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller arvoderas enligt nationella taxan (ARV). Somatisk specialistsjukvårds andel av budgeten är ca 46 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +196 mkr (+37 mkr år 2007). För 2008 prognostiseras ett underskott med 20 mkr. Såväl läkarbesök exkl ARV som vårdtillfällen ökar jämfört med samma period föregående år. Prognosen för vårdtillfällen överstiger budget med 4,9 %. Jämfört med bokslut 2007 är ökningen i prognosen 6,6 %. Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Somatisk specialistvård Utfall 0810 Utfall 0710 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal 0810/ Budget % Läkarbesök, totalt ,1% ,1% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,6% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,7% ,6% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,9% Antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen har ökat jämfört med motsvarande period föregående år ca 5,6 %. I maj var ökningen ca 6 %, respektive 5,5 % i juni. I prognosen har det högre utfallet för januari-oktober beaktats och den är ca 4,9 % högre än budget. Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inkl privata specialister är något färre jämfört med motsvarande period år För privata specialister redovisas en minskning av antal besök ca 8,7 % men den faktiska minskningen är ca 4,9 % om hänsyn tas till ändrade redovisningsprinciper. Exkl privata specialister noteras en ökning av antalet läkarbesök med 3,6 %. Prognosen för läkarbesöken exkl ARV är nu ca 3,0 % över budget. Förändringar av vårdvolymer akutsjukhusen Nedan anges förändringar av volymer 2008 jämfört motsvarande föregående år. Vårdtyp/ vårdform Förändringar av vård 2008 jämfört motsvarande period 2007 Delår Aug Sept Okt Akut slv 6 % 5 % 5,4 % 5 % Elektiv slv 4 % 5 % 4 % 4,7 % Akut öv 2,4 % 2,2 % 3 % 3,6 % Elektiv öv 2,7 % 2,2 % 3 % 3,1 %

20 19 (43) Vårdproduktionen på akutsjukhusen 2008 är fortfarande högre jämfört med motsvarande period Den ökade produktionen började redan under 2007 och beställningarna har därför också ökats. Den största produktionsökningen 2007 ägde rum under de sista månaderna och i samband med avtalsarbetet var det osäkert om den ökningen skulle vara varaktig. De första månaderna 2008 höll den höga produktionen i sig vilket tyder på att sjukvårdsbehovet kan ha underskattats i avtalsarbetet. Ökningen jämfört med 2007 är lägre efter tio månader än efter de första fyra månaderna Ökningen för akut sluten vård är något lägre än i septemberbokslutet medan elektiv sluten vård har ökat. Akut öppen vård är något högre än i septemberbokslutet och elektiv öppenvård har ökat. En fördjupad analys och beställarrevision avseende den akuta slutenvården har genomförts för att utreda om ökningen avser patienter som bör omhändertas inom akutsjukvården eller någon annanstans i sjukvårdssystemet. Analysen konstaterar att alla patienter som lades in i sluten vård var allvarligt sjuka. Vidare konstateras att alla patienter inte hade behövt läggas in inom akutsjukvården och att för 12 % av patienterna övervägdes alternativ placering, tex till geriatriken. Prognostiserade vårdvolymer akutsjukhusen Nedan anges differenser mellan prognostiserade volymer i huvudavtalen med utfall för 2007 och avtal 2008 i procent för prognoserna per juni, aug,sept och oktober. Som framgår av tabellen har inga större förändringar av prognoserna gjorts de tre senaste månaderna förutom elektiv öppen vård nu i oktober. Vårdtyp/ vårdform Förändr jmf bokslut 2007 Förändr jmf avtal 2008 Jun 08 Aug 08 Sep 08 Okt 08 Jun 08 Aug 08 Sept 08 Okt 08 Akut slv 6,0 % 5,5 % 5,3 % 5,4 % 2,8 % 2,3 % 2,2 % 2,3 % Elektiv slv 4,2 % 4,1 % 2,8 % 4,5 % 2,1 % 2,1 % 2,5 % 2,4 % Akut öv 2,3 % 2,0 % 2,7 % 2,9 % 4,6 % 4,3 % 4,9 % 5,1 % Elektiv öv 2,1 % 1,9% 1,9 % 2,8 % 5,0 % 1,2 % 1,2 % 2,1 % Antalet förlossningar har ökat och prognosen tyder på att de kan hamna drygt 1 procent över beställning. Jämfört med utfall 2007 är förlossningarna ca tre procent fler i prognosen för Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom somatisk specialistvård.

21 20 (43) Somatisk specialistvård Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2008 år 2008 år 2007 progn/budg progn/boks % % Läkarbesök, totalt ,1% 2,2% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,9% 6,6% Antal vårddagar, sluten vård ,1% 3,2% Antal individer sluten vård ,5% 6,9% Medelvårdtid, dagar 4,0 3,9 4 2,6% 2,6% Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV ,0% 4,9% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,7% -2,3% Antal övriga besök exkl ARV ,2% 3,5% Antal telefonkontakter övriga besök ,3% 16,5% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,6% -2,2% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -1,7% Riksavtal, vårdtillfällen ,0% 48,7% Riksavtal, besök ,0% 11,1% Prognostiserad förändring akuta slutenvårdsvolymer Under 2008 prognostiseras antalet akuta slutenvårdstillfällen öka med ca eller ca 5,5 procent jämfört med Beställningen 2008 ökade med ca 3 procent jämfört med utfall Företag Akuta vårdtillfällen 2008 Utfall 2006 Utfall 2007 Prognos 2008 Förändr Förändr. % Danderyds sjukhus ,8% Karolinska ,2% S:t Görans sjukhus ,1% Södersjukhuset ,9% Södertälje sjukhus ,1% Totalt ,4% Beställning av akuta vårdtillfällen Prognosen 2008 ligger drygt 2,0 procent över beställd volym. Akuta vårdtillfällen 2008 Företag Beställn Prognos 2008 Förändr. Förändr. % Danderyds sjukhus ,0% Karolinska ,4% S:t Görans sjukhus ,2% Södersjukhuset ,9% Södertälje sjukhus ,6% Totalt ,3%

22 21 (43) Prognostiserad förändring planerade slutenvårdsvolymer Antalet planerade vårdtillfällen prognostiseras öka med ca och det är en ökning med 4,5 procent. Företag Elektiva vårdtillfällen 2008 Utfall 2006 Utfall 2007 Prognos 2008 Förändr Förändr.% Danderyds sjukhus ,1% Karolinska ,7% S:t Görans sjukhus ,4% Södersjukhuset ,4% Södertälje sjukhus ,5% Totalt ,5% Beställning av elektiva vårdtillfällen Beställningen av elektiva vårdtillfällen ökade med ca 2 procent jämfört med utfall Prognosen 2008 ligger ca vårdtillfällen över beställd nivå vilket är ett överskridande på cirka 2,4 procent. Elektiva vårdtillfällen 2008 Företag Beställn Prognos 2008 Förändr. Förändr. % Danderyds sjukhus ,9% Karolinska ,0% S:t Görans sjukhus ,3% Södersjukhuset ,6% Södertälje sjukhus ,7% Totalt ,4% Prognostiserade akuta öppenvårdsvolymer Under 2008 ökar antalet akuta besök med ca eller knappt 3 procent jämfört med Företag Akuta besök 2008 Utfall 2007 Prognos 2008 Förändr Förändr. % Danderyds sjukhus ,6% Karolinska ,1% S:t Görans sjukhus ,1% Södersjukhuset ,1% Södertälje sjukhus ,9% Totalt ,9%

23 22 (43) Beställning av akuta besök Beställningarna 2008 minskades med ca 2 procent jämfört med utfall 2007 varför avvikelsen mot beställning är drygt eller 5,1 procent. Akuta besök 2008 Företag Beställn Prognos 2008 Förändr. Förändr. % Danderyds sjukhus ,4% Karolinska ,7% S:t Görans sjukhus ,9% Södersjukhuset ,1% Södertälje sjukhus ,8% Totalt ,1% Prognostiserade planerade öppenvårdsvolymer Under 2008 prognostiseras antalet elektiva besök öka med ca eller knappt 3 procent. Företag Utfall 2007 Elektiva besök 2008 Prognos 2008 Förändr Förändr. % Danderyds sjukhus ,7% Karolinska ,3% S:t Görans sjukhus ,7% Södersjukhuset ,1% Södertälje sjukhus ,7% Totalt ,8% Beställning av elektiva besök Beställningarna för 2008 ligger ca 1 procent högre än utfall Detta innebär att utfallet för elektiva besök prognostiseras bli drygt eller 2,1 procent högre än beställning. Elektiva besök 2008 Företag Beställn Prognos 2008 Förändr. Förändr. % Danderyds sjukhus ,3% Karolinska ,2% S:t Görans sjukhus ,1% Södersjukhuset ,9% Södertälje sjukhus ,0% Totalt ,1%

24 23 (43) Ekonomi Helårsresultatet enligt prognos är ett underskott med 20 mkr. Somatisk specialistsjukvård: Periodens resultat och prognos för året Mkr Utfall 0810 Budget 0810 Utfall 0710 Prognos 2008 Budget 2008 Intäkter Kostnader Akutsjukhusen Större privata enheter Privata spec läkare Utomlänsvård Övrigt Summa kostnader Resultat Somatisk specialistvård uppvisar ett överskott per oktober med 196 mkr. Överskottet mot periodiserad budget uppgår till 85 mkr. De viktigaste orsakerna till överskottet mot periodiserad budget är att tio månaders intäkter avseende det utökade landstingsbidraget för vårdgarantier nu bokförts med 146 mkr. Dessa intäkter var obudgeterade. Hittills har kostnader för detta bokförts endast med 68 mkr. Även obudgeterade intäkter avseende asylsjukvård för 2007 har förbättrat utfallet mot periodiserad budget. Faktiska kostnader överstiger periodiserad budget med 107 mkr. Det största enskilda underskottet hänför sig till akutsjukhusen med 82 mkr. Den viktigaste anledningen till prognostiserat underskott med 20 mkr, är hänförlig till köpt vård vid akutsjukhusen. Denna beräknas ge ett underskott med 44 mkr främst till följd av att produktionen av sluten akut vård är högre än avtalat. 50 procent av avtalat poängpris utgår som ersättning till sjukhusen för denna produktion. Tidigare år har ingen ersättning utgått för vårdproduktion utöver avtal. Om detta hade gällt även 2008 bedöms att budgeten för somatisk specialistvård hade kunnat hållas. För Karolinska Universitetssjukhuset uppvisas ett underskott med 14 mkr för ECMO-verksamheten. Danderyds åtaganden inom medicinsk rehabilitering överstiger budget med 9 mkr. För utomlänsvård beräknas nu ett underskott med 35 mkr, vilket är en försämring med 10 mkr mot prognosen i septemberbokslutet. I övrigt beräknas ett överskott med 30 mkr för somatisk specialistvård främst till följd av intäkter för asylsjukvård avseende år Bokfört resultat per oktober uppgår till +196 mkr. Helårsprognosen belöper på -20 mkr. Under de två sista månaderna beräknas således en resultatförsämring med drygt 200 mkr för somatisk specialistvård. Försämringen är främst hänförlig till normala säsongsvariationer (periodiserad budget) med 85 mkr, ej ian-

25 24 (43) språktaget av de tillkommande tillgänglighetsmedlen med 78 mkr samt influensavaccinationer mm med totalt 53 mkr. Nedan visas en specifikation av prognosen. Vårdgivare/Orsak Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus S:t Eriks sjukhus Södersjukhuset S:t Görans sjukhus Södertälje sjukhus Ersta sjukhus Större privata enheter Riksavtal Medicinsk service Asylsjukvård Övrigt Summa Belopp i mkr Det prognostiserade underskottet på akutsjukhusen och är nu knappt 44 Mkr och fördelas enligt nedan: Mkr 1. Produktion av akut sluten vård över avtal -47,9 2. Tilläggsavtal -7,9 3. Övr avvikelse i produktion jmf budget 12,2 Summa -43,6 Kostnaderna för tillgänglighetsprojektet beräknas fördela sig enligt nedan på helårsbasis: Vårdgivarkategorier Mkr Akutsjukhusen -85,6 Större privata vårdgivare -71,1 Privata specialister -10,2 Närsjukvården -8,1 Summa -175,0 Prognosen är således att de ökade medlen för tillgänglighet beräknas åtgå i sin helhet. Tilläggsbeställningar har dessutom lagts på en sådan nivå att om samtliga beställda volymer effektueras under året, skulle ett underskott med ca 20 mkr uppstå för projektet.

26 25 (43) Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är ca 17 %. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +52 mkr (-61 mkr år 2007). För 2008 prognostiseras ett överskott med 38 mkr (-154 mkr 2007). Läkarbesöken inom husläkarverksamheten, samt hemsjukvård fortsätter öka jämfört med föregående år. Att de redovisade besöken hos dem som arbetar på nationella taxan (ARV) är något högre jämfört med föregående år, förklaras av en teknisk justering mellan vårdgrenar. För 2008 prognostiseras totala antalet läkarbesök öka med 10,4 % jämfört med utfall Vårdkonsumtion Verksamhetstal periodens utfall och prognos Primärvård Utfall 0810 Utfall 0710 Utfall Prognos Budget Prognos / Bokslut Antal 0810/ Budget % Läkarbesök totalt ,9% ,1% Läkarbes,Husläkarverks exkl ARV ,4% ,1% Läkarbes, Jour, Närakut exkl ARV ,4% ,9% Antal övriga läkarbesök exkl ARV ,1% ,0% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,7% ,5% Antal sjukgymnastbesök inkl ARV ,1% ,8% För sjukgymnastik se särskild förklaring längre fram i avsnittet Antalet läkarbesök inom primärvården (inkl närakuter/jourbesök och privata specialister) har ökat med ca 13,9 % jämfört med motsvarande period år Samtliga läkarbesök på barnläkarmottagningar, nationella taxan redovisas fr om 2008 konsekvent som primärvård. Tidigare har de redovisats delvis som somatisk specialistvård och delvis som primärvård beroende på organisatorisk tillhörighet. I tabellen redovisas en ökning av läkarbesök ARV 11,7 % men om hänsyn tas till förändrad redovisningsprincip minskar antalet läkarbesök för privata specialister med ca 5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Om dessa tekniska förändringar beaktas är den totala ökningen av läkarbesök inom primärvård för perioden ca 2 procentenheter mindre eller ca 12 procent. De senaste årens ökning av läkarbesöken inom primärvården fortsätter. De främsta orsakerna till volymökningen är befolkningsökning och ökat utbud som ger bättre tillgänglighet. Antalet husläkarbesök har ökat med ca 11,4 % jämfört motsvarande period föregående år. Antalet individer som fått läkarbesök vid husläkarmottagningarna har ökat i ungefär samma omfattning som antalet läkarbesök, vilket leder till antagandet att även tillgängligheten har ökat. Besöken på de gamla närakuterna har minskat p.g.a. att flera har stängt under våren enligt plan. Besöken vid jourmottagningarna har ökat beroende på att husläkarna i vårdvalsmodellen fått ansvar för jourverksamheten.

27 26 (43) Den kraftiga ökningen av övriga läkarbesök (ex BVC, MVC ) jämfört med föregående år beror till stor del på att dessa under 2007 på grund av manuell rapportering inte är helt korrekta vilket försvårar jämförelser under En del av ökningen kan förklaras av ett ökat antal gravida kvinnor, ca 6 % samt utökning av uppdraget i regelboken samt bättre tillgänglighet gällde preventivmedelsrådgivning då nya mottagningar tillkommer. Enligt vårdval Stockholm krävs registrering from 2008 vilket underlättar uppföljningen av antalet läkarbesök för MVC och BVC vilket tidigare inte skett fullt ut. I prognosen har tagits hänsyn till detta och justering har gjorts jämfört med budget. Eftersom underlag saknats är budget 2008 sannolikt något låg. För sjukgymnaster visar koncernrapporteringssystemet en mindre ökning på ca 1,1 % besök. Skillnaden i förändring är dock stor mellan den privata sjukgymnastiken 1 på nationella taxan som ökar 2,8 % och övrig sjukgymnastik 2 där förändringen är ca -3,2 %. Prognosen för helt år är nu ca 1,8 % över budget. Nedan presenteras en sammanfattande bild över verksamhetstalen inom primärvården. Verksamhetstal och prognos för året Primärvård Prognos Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse år 2008 år 2008 år 2007 progn/budg progn/boks % % Läkarbesök, totalt ,1% 12,2% Antal läkarbesök, exkl ARV ,9% 12,3% Antal telefonkontakter läkare exkl ARV ,2% 41,4% Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn ,0% 3,9% Antal läkarbesök privata specialister, ARV ,5% 11,4% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV ,0% -3,4% Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn ,5% 3,9% Riksavtal, besök ,0% ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan 19,6% 1 Gruppen privat sjukgymnastik består av sjukgymnaster som ersätts enligt nationella taxan ARB samt privata sjukgymnaster som har kvar rätten att ersättas enligt taxan men i nuläget ersätts via avtal. Upphör avtalet återgår sjukgymnasten till ARV 2 Gruppen övrig sjukgymnastik består av landstinget driven sjukgymnastik samt av privata sjukgymnaster med avtal.