Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen



Relevanta dokument
Värderingar som rör bemötande en vård och omsorgsetisk modell

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

ETIK. i medicinsk utvärdering

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), vt 2016

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

Aktuella medicinetiska frågor

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Att bilda ett etiskt råd. Egen erfarenhet.

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Validering i Sörmland Rev

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

Aktivitet Relation - Identitet

Etik och nedsatt beslutsförmåga

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Smer-rapport feb Robotar och övervakning i vården av äldre etiska aspekter

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

IT och etisk kompetens

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Klagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun

Den etiska plattformen i folkhälsoarbetet. FD Praktisk filosofi RISE/Chalmers/GU/UU

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Metodstödjardag

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Frågor och svar om NT-rådet

Jag har ju sagt hur det ska vara

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

PRIORITERING PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen

RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Framtid med välfärdsteknologi

Transkript:

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas med etiska värden och normer För att den etiska reflektionen och beslutsfattandet inte ska bli godtyckligt behöver vi ett strukturerat förhållningssätt En etisk modell kan ge stöd att inte glömma av viktiga faktorer att överväga

Vårdetisk modell Målet för vården / insatserna Avgöra om vi gör rätt saker Etiska ramar Sätter gränser för om och hur vi kan nå målet Etisk kompetens Kräver förmåga att tillämpa generella överväganden i specifik situation Strukturella förhållanden Vårt handlande begränsas och påverkas av strukturen

Målet för vården/ insatserna Kognitivt stöd? Varför kognitivt stöd? Förmåga till aktivitet och delaktighet Varför viktigt med aktivitet och delaktighet? Viktigt för att kunna leva ett liv med god livskvalitet Vilken typ av liv värderar patienten -> vilken typ av aktivitet och delaktighet är viktig -> vilken typ av kognitivt stöd behövs? Tänka långsiktigt ge stöd i att patienten kanske inte kan överblicka konsekvenser av sina val och värderingar

Målet för vården - exempel Patienten har en kognitiv nedsättning som gör det svårt att komma ihåg att stänga av plattor och kaffebryggare Hjälpmedel: varningssystem som signalerar och kanske även aktivt stänger av elektriska apparater efter en stund Hjälpa patienten att vara självständig och själv koka kaffe eller laga mat - vilket vi kan tycka är värdefullt för patienten Tycker patienten det? Eller har hen en partner som gör detta eller personlig assistent som skulle kunna göra detta istället och hen är själv inte så noga med dessa aktiviteter?

Etiska ramar Hänsyn till närstående Hänsyn till patientens autonomi Hänsyn till patientens integritet Hänsyn till rättvis fördelning av vårdens resurser Hänsyn till vad som är rimligt i vårdpersonalens / förskrivarens roll

Hänsyn till närstående Patienten oftast första prioritet - men i hemmet som delas av närstående blir det extra viktigt att ta hänsyn till deras intressen och vilja. EX: Om närstående inte vill ha ett signalsystem även om patienten vill det för att kunna vara mer oberoende av närstående?

Hänsyn till patientens autonomi Autonomi: Önskningar/ värderingar/ uppfattningar -> beslut -> handling Förutsätter: Autenticitet -> beslutskompetens-> handlingseffektivitet INFORMATION Förhålla oss till autonomi? Respektera autonomi = fatta beslut inom ett visst område förutsätter åtminstone autentisk och beslutskompetent Autonomi som värde bättre ju mer stärka autonomi EX: vill patienten ha ett signalsystem förstår hen funktionen etc innan hen säger nej anpassa systemet för att passa patientens vilja Stärka patientens autonomi

Hänsyn till integritet Integritet: Kroppslig Livsrums / materiell Personlig Förhålla oss till integritet? Gränsen bestämmas av patienten om möjligt Uppmärksam på låg självvärdering Respektera gränser men viktigt med information om hur det påverkar målet för vården EX: signalsystemet invaderar livsrummet/ den materiella miljön samlar in information?

Hänsyn till en rättvis resursfördelning Etisk plattform: Människovärdesprincip EJ hänsyn till kronologisk ålder/ social och ekonomisk ställning/ tidigare livsstil Möjlig hänsyn till biologisk ålder/ framtida livsstil Behovs-solidaritetsprincip det större behovet ha en större andel av resurserna framför det mindre behovet Kostnadseffektivitetsprincip rimlig relation mellan effekt och kostnad

Hänsyn till en rättvis resursfördelning EX: vem får tillgång till systemet låter vi omedvetet yngre patienter och socialt välfungerande patienter få tillgång i större utsträckning? Finns det patienter där vi pga livsstil/sätt att leva inte kan sätta in denna typ av system? Vilket är patientens behov? Om vi måste ställa detta mot andra hjälpmedel vi har att erbjuda våra patienter? Fungerar signalsystemet i relation till patientens situation = rimlig relation kostnad/effekt

Hänsyn till vårdpersonalens / förskrivarens roll Risk för etisk stress diskrepans mellan våra ambitioner och vad vi faktiskt kan göra Var går gränsen för personalens / förskrivarens ansvar? Resurser Etiska ramar Verksamhetens stöd

Etisk kompetens Uppmärksamhet Psykologi Värderingar Kompetens Dialog Förmåga att fatta beslut utifrån de överväganden som gjorts och omsätta dessa

Strukturella förhållanden Lagstiftning Ekonomi Organisation och ledarskap Vårdkultur Samhällets bild och förväntningar

Läs mer Sandman o Kjellström, 2013, Etikboken. Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur: Lund