STUDIEANVISNING Slöjd 1 DISTANS TEXTIL -det pedagogiska Slöjdrummet 1-15 hp 919G09 HT 2014 1
Välkommen till estetiska avdelningen, IKK TEXTILSLÖJD Det pedagogiska slöjdrummet 15 hp Kurskod : 919G09 vecka 34-02 HT 2014 Kursansvariga: Ingrid Bergqvist, textil ingrid.bergqvist@liu.se 282737 Ulf Härdner, metall ulf.hardner@liu.se 282745, 0731592970 Lärare: Bo Hinnersson, trä och metall, didaktik bo.hinnerson @liu.se 281959 Katarina Jonsson, textil katarina.jonsson@liu.se 282738 Anders Narbrink,form anders.narbrink@liu.se 281988 Daniel Nilsson,Trä o metall daniel.nilsson@liu.se 282744 Anneli Holmberg anneli.holmberg@liu.se 282740 Fler lärare kommer att medverka SLÖJD 1 - Det pedagogiska slöjdrummet KURSUPPLÄGGNING & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - textil v.36 tisdag, onsdag, torsdag, fredag - hela dagar, avslut 15.30 på fredag v.45 tisdag em., onsdag, torsdag, fredag, start kl.13.15 på tisdag, avslut 15.30 på fredag v.03 tisdag, onsdag, torsdag, fredag. Kurs 2 startar och fortsätter onsdag och torsdag samma vecka Den första grundkursen i slöjd innehåller som framgår av kursplan både gemensamma slöjddelar samt ämnesspecifika. Till de gemensamma hör diskussioner om slöjdens didaktik, det grundläggande vetenskapliga förhållningssätt, det pedagogiska slöjdrummet samt slöjdens begrepp och termer. Reflektioner kring ert arbete gällande slöjdarbete med process och produkt kommer också att ske ämnesövergripande i en basgrupp. 2
Kursen startar med ämnesutbildning, formgivning, slöjdens begrepp samt vetenskapligt förhållningssätt. I den textila ämnesutbildningen ingår textil formgivning, garnteknik, textila material, snoddar och vävda band samt tovning. Under första delen av kursen presenteras uppgifter främst inom garnteknik och formgivning i samband med teknikgenomgångar och lektionsövningar. Lite senare i kursen bearbetas textil materiallära, band & snoddar och tovning. I kursen ingår även tre dagars VFU med uppgifter inom slöjddidaktik. Uppgifterna löses i olika arbetsformer, enskilt och i grupp, främst under självstudietid men även under lärarhandledning vid våra träffar samt genom kontakt via nätet. Den schemalagda tiden består av föreläsningar, teknikdemonstrationer, övningslektioner, handledning, seminarium samt gruppdiskussioner i mindre arbetsgrupper. ESA:s lokaler är öppna för självstudier fram till 22 på kvällstid. Mellan träffarna sker litteraturläsning, redovisning av uppgifter via IKT samt naturligtvis arbete med slöjduppgifter. Examination och bedömning görs i huvudsak vid avslutande muntliga och visuella presentationer samt med individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Det är viktigt att de studerande kontinuerligt dokumenterar sina arbeten och sparar allt material inför de avslutande presentationerna. Återkoppling ges på olika sätt beroende på situation; betyg på kursmoment/ provkod, skrivna kommentarer, muntligt respons av lärare och studentkamrater vid redovisning, enskilda muntliga kommentarer Arbetsformerna i kursen är baserade på det egna ansvaret och initiativet i ett aktivt kunskapssökande. Det är du som student som söker dig fram till målet och har ansvar för ditt eget lärande. Läs vidare om arbetsformer vid universitetsstudier i filosofiska fakultetens Grundguide. http://www.filfak.liu.se/aktuellt/grundguide?l=sv Vid frånvaro ligger det i studentens ansvar att ta igen missad undervisning. I studerandegruppen finns varierande förkunskaper och erfarenheter inom ämnesområdet. Var och en ska kunna bygga på sitt kunnande och lägga till nya erfarenheter. Som student ingår du i en basgrupp som arbetar och diskuterar tillsammans under kursens gång. När kursen är avklarad skall studenten ha nått de mål som beskrivs i kursplanen och förvärvat kunskaper som behövs för ett grundläggande arbete med slöjd i grundskolan. Man skall ha grundlagt ett vetenskapligt reflekterat förhållningssätt till slöjd samt känna till slöjdens grundläggande begrepp och styrdokument. Den studerande skall även reflekterat kring barns skapande förmåga samt presentera slöjdsalen som pedagogiskt rum. 3
IKT LISAM I utbildningen använder vi oss av ett hjälpmedel för distansstudier som heter LISAM. Här lägger vi ut kursinformation av olika slag. Här lägger även du som student in dina skrivna uppgifter, beskriver reflektioner kring ditt lärande, bilder på slöjdföremål- både under pågående arbete och färdiga alster, skickar meddelande till varandra med mera. I gruppen kommer ni kunna diskutera frågor i olika forum. I samband med din registrering får du tillgång till LISAM Textil ämnesutbildning Formgivning Inom kursen ges dels en grundläggande utbildning i formgivning som syftar till att studenten tillägnar sig begrepp inom färg och formlära, komposition, samt utvecklar färdigheter inom varierande skisstekniker, och dels ges en mer textilinriktad formgivning. Ett av de övergripande målen är att studenten, genom att metodiskt laborera med variationsmöjligheter med form och färg, tillägnar sig ett öppet och reflekterande förhållningssätt till användandet av formgivning i slöjden. Att själv ha arbetat med sina egna personliga mönster/bilder/former som sedan översättas i textil utvecklar förmågan att formge själv. I den textilinriktade formgivningen arbetar vi utifrån den grundläggande formgivning och bearbetar dessa för textila ändamål, främst anpassade till de tekniker och tillämpningar som ingår i kursen. Moment som behandlas är: skisstekniker, frottage & struktur, randningar, färgackord, komposition, färglära, och mönster. Ta alltid med eget formgivningsmaterial i form av vattenfärg (akvarelllåda), penslar, färgpennor/kritor, blyertspennor i olika hårdhetsgrad och tillhörande skiss eller ritblock. Du behöver även sax, tejp och limstift. Ju högre gramtal ett papper har desto bättre kvalité får du och därmed är det lättare att måla på. För skisser med blyerts räcker oftast ett 70 grams papper. Till vattenfärg är växtpapper ett gott alternativ till det dyrare akvarellpappret. Formgivning kommer att genomföras med föreläsningar, genomgångar vid övningslektioner, handledning samt självstudieuppgifter, sparas kontinuerligt dina övningsskisser. Redovisning sker dels genom kortare uppföljningar av uppgifter, och dels genom en slutsammanställning med ett urval av övningsresultat. Det skall alltid finnas formgivningsunderlag till det praktiska arbetet, tänk och planera med pennan/pensel i hand! 4
Textil I första kursen arbetar vi med textil som inte kräver så stora redskap. Kursens omfattar analys och praktisk erfarenhet av samband - material - teknik redskap kvalité - genom området stickning, virkning, enklare bandvävning och snoddar samt tovning. Första halvan av kursen berör garnteknik och andra halvan band, snodd, tovning. I det textila arbetet ingår att experimentera med olika material och kvalitéer. Det är ett utmärkt tillfälle att uppleva textila material och dess egenskaper med hela kroppen. Du arbetar mest med prover för att öva din färdighet och skaffa dig erfarenhet av olika material, tekniker och redskap. Vi kommer även att diskutera didaktik kring ämnet. Tänk på att det är en yrkesutbildning så fokus är användbarheten för dig som blivande slöjdlärare. Garnteknik Vi kommer påbörja vissa övningar här för fortsatt arbete. Hur man själv överför en skiss till maskor, hur man läser/ följer beskrivningar, montering, dekoration och skötsel. Olika maskor, arbeta med fler färger, öka, minska, skapa form inom stickning, virkning är annat som bearbetas. Du behöver ha med dig lite olika garner samt passande stickor och virknålar. Vi provar tvåändstickning och till det behövs strumpstickor samt passande garn antingen ett nystan där du har två ändar eller två nystan av samma garnkvalité (de kan vara i olika färg), ta även med en större säkerhetsnål. Material Inom slöjden är bra material en förutsättning för en fungerande arbetsprocess och ett slutresultat med god kvalité. Det gäller förstås i ännu högre grad för elever. De har inte lika utvecklad motorik som vuxna och behöver ha de bästa förutsättningarna för det. Det mest lämpliga materialet att sticka, virka med är jämna ullgarner. Dessa glider på stickan/virknålen, känns behagliga att hålla i och ger ett hållbart slutresultat. Det finns i olika tjocklekar och du bör prova både tunna och grova garner, hård spunna och lösspunna. Pröva även gärna andra ull, bomull, lin, konstfiber m.m. för att få en bred erfarenhet. Till detta behöver du stickor i olika storlekar och prova olika material i stickorna för erfarenhets skull, det finns i bambu, stål, plast m.m. Du behöver även strumpstickor och rundsticka. För att sticka flätor behövs en hjälpsticka. Till virkningen behöver du liknande garner samt virknålar i olika storlekar. Till montering och dekor behövs nålar utan udd. 5
Förslag till inköpsställen. I tidningarna Hemslöjd och Vävmagasinets annonssidor finns många firmor som säljer textilt material och redskap. Gör det till en vana att genom hela utbildningen medvetet söka lämpligt material med kvalité bli materialmedveten! Band och snoddar, tovning v.45-03 Vi kommer att prova de vanligaste bandteknikerna. Vi kommer att visa uppsättning i bandgrind, bandvävstol samt brickvävning där olika material provas och diskutera förslag till monteringar och användningsområden. Studenter övar de olika teknikerna och genomför vävning av några olika band. Lämpligt material är tvåtrådiga garner i lin, bomull och ull som är relativt starka dvs. ha täta snoddvarv. Redskap som behövs v.45 är bandgrind, brickor, bandfäste samt lite passande garner (för hemarbete behövs tillgång till bandvävstol). Vecka 03 kommer ni ha en Workshop i mindre grupper med olika snoddar och flätningar där ni studerande visar varandra som demo och inspiration. Vecka 45 kommer vi att prova på tovning och vidare hemarbete innebär tovning av platta och tredimensionell form med olika sätt att mönstra ullen utifrån formgivning. Ta med ull om du har samt en bit bubbelplast eller liten jalusi/suschitablett. (lite ull finns även att köpa här) till träffen v.45 Textila material En viktig grund för textillärare är förståelse och intresse för de textila materialen, deras egenskaper dess framställning och användningsområde. I kursen behandlas våra vanligaste textila material, deras egenskaper och framställningsprocesser samt fiberanalys och enkel textilkemi. De textila materialen studeras vid studieresa, föreläsning samt eget självstudiearbete och praktiska övningar. Vi för även diskussioner om materialens egenskaper vid övriga slöjdmoment samt provar linberedning, tovning/spinning och analyserar tyg. Examination sker genom skriftlig hemtentamen under veckorna 50, 51. I kursen ingår även att utföra en didaktisk uppgift kring material. Jag rekommenderar att studera litteratur inom området innan föreläsningar för bättre förförståelse. Didaktik & VFU Genom alla delar av kursen kommer didaktiska frågeställningar att diskuteras. Basgruppen möts i diskussionsforum på nätet till vissa frågor. Minnesanteckningarna från dessa diskussioner och egna studier ligger sedan till grund för skriftliga inlämningsuppgifter. I kursen ingår tre VFU-dagar där du ska besöka din handledare, till besöken hör uppgifter, (se VFU bilagor). Den första skriftliga uppgiften Min syn på slöjden diskuteras vid vår första träff 6
Gemensamma didaktiska uppgifter - Det pedagogiska slöjdrummet samt Barns skapande förmåga Det pedagogiska slöjdrummet är rubriken för första VFU-uppgiften i kursen. Med hjälp av fältstudier i skolan och uppföljande seminarium skaffar du dig ett underlag för att beskriva hur du ser på slöjdrummet och den examineras skriftligen i två steg. Vilken syn finns på barns skapande förmåga? Du får tillfälle till att läsa och reflektera kring ämnet. Under VFU dagar görs observationer med denna utgångspunkt och uppgiften examineras v.03. Olika uppgifter kommer finnas som separata bilagor med utförligare beskrivning och beskrivs vid kursträffarna. Redovisning/Examination Kursuppgifter och delmoment redovisas till viss del under kursens gång och vid examinationer v.45 och v.03. Examination sker både genom muntlig, visuell och skriftlig presentation av genomförda uppgifter, både enskilt och i grupp. Innehållet i kursen examineras genom olika provkoder. Provkoder är fördelade efter högskolepoäng. En provkod kan ex. innehålla två skrivuppgifter, en annan provkod innehåller del av kursens praktiska slöjduppgifter. Planera så att du är klar med allt som tillhör en provkod. Vid examinationen ska kursuppgifterna vara avslutade och studenten vara förberedd på frågor och väl insatt i sin arbetsprocess och sina resultat. Om studenten inte är klar inför examination meddela det i god tid till läraren. Ansvarig för examination och eventuell restexamination av delmoment är kursansvarig samt den lärare som organiserat och formulerat respektive uppgift. Detaljfrågor om kompletteringar för godkänt görs således direkt till berörd lärare. Restexaminationstillfällen ges i samband vid nästa kurstillfälle. Betyg I kursen ges ett sammanfattande betyg för kursen som helhet men provkoderna kan ha olika betyg. Betyg ges i form av Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd. Detta görs efter en samlad bedömning av alla ingående moment utifrån kursens betygskriterier och en bedömningskonferens i lärargruppen. För att förtydliga bedömningskriterierna används matriser gällande process och produkt. Betygslistan lämnas vidare och införs i LADOK av vår utbildningsadministratör och resultatet meddelas via studentmail. Om någon provkod inte är klar eller godkänd utfaller inget slutbetyg i kursen men du får poäng för de provkoder som är godkända. Vid underkänt resultat ska du vara beredd att redovisa allt som tillhör en provkod vid ett restexaminationstillfälle. Enligt regelverk för examination som utarbetats vid lärarprogrammet skall den studerande examineras utifrån ett antal provkoder. De provkoder som är aktuella i denna kurs är: 7
TDLF- tillämpade didaktiska lärarförmågor med tillhörande skriftlig redovisning 1hp (Barns skapande förmåga) SRE 2 Skriftlig redovisning Det pedagogiska slöjdrummet 1,5hp PRE 1- redovisning av produkt/praktiskt arbete, - genom skriftlig, visuell och muntlig redovisning 5hp PRE 2- redovisning av produkt/praktiskt arbete, -genom skriftlig, visuell och muntlig redovisning 5hp STN Skriftlig uppgift Hemtentamen, slöjdens material 1,5 hp SRE 3 Sammanfattande Reflektionsdokument 1hp Detta blir tillsammans 15 hp Ämnesutbildning-textil Den praktiska textila utbildningen (garnteknik, band, tovning) uppgifter examineras genom en muntlig och visuell presentation av genomförda övningar med tillhörande formgivning, beskrivning av teknik/ material/didaktiska reflektioner. Formgivning Formgivningsmoment som är knutna till tillämpningsuppgifter inom textil examineras i samband med slutredovisning genom visuella exempel. Den allmänna formgivningen bifogas till. Formgivning och textila prover skall vara monterade så det klart framgår vilken uppgift det tillhör. Textila material Den studerandes förståelse för textila material examineras genom skriftlig hemtentamen. Den didaktiska reflektionen redovisas genom en praktiskt tillämpad uppgift samt sammanfattande didaktisk reflektion. Processreflektion För att bedöma den studerandes process sker kontinuerlig dialog under arbetsprocessen med handledare och studiekamrater. Det är väsentligt att tillåta insyn och resonemang i den egna processen samt att delta på samma sätt i studentkamraters arbeten. Under kursen skriver du kontinuerligt om din egen process gällande olika slöjduppgifter vilken används vid redovisningarna. Sammanfattande reflektion Skrivs i samband med kursens slut och innebär en fördjupad reflektion över ditt lärande Diskussionsforum För att hålla liv i distansstudier är basgruppen mycket viktig. Basgruppen har ett eget diskussionsforum där man skriver om aktuella frågor. Det kan vara ämnen som är bestämda av 8
kursteamet men det går även att ta upp egna frågor av deltagarna. Varje deltagare bör någon gång ta initiativ till ett diskussionsämne. Inom gruppen ska man ge varandra feedback och ställa frågor. Försök ställa frågor som ger fördjupade diskussioner. Använd konkreta exempel från VFU, kurslitteratur, hur ni löser uppgifterna från LiU osv och nöj er inte med att endast säga det verkar bra. Basgruppens handledare går in med jämna mellanrum för att läsa och ge kort kommentar men gruppen måste vara drivande av egen kraft. Sammanställning av kursuppgifter och dess tid för redovisning. Uppgift Redovisning/inlämning Text - Min syn på slöjden samt v.36 första slöjduppgift -Bokmärke Garnteknik m. formgivning v.45 Tovning m. formgivning v.03 Band/snoddar m. formgivning v.03 SRE 2 Det pedagogiska v.44 slöjdrummet TDLF - Barns skapande förmåga STN Textila material, hemtenta Inne 23/12 v.03 Diskussionsforum V. 39, 42, 49 Processdokument V.45 V.03 Sammanfattande reflektion v.03 9
BEDÖMNINGSKRITERIER, det pedagogiska slöjdrummet Studenten måste uppnå G-nivå på samtliga punkter för att få godkänt på kursen. Goda insatser inom vissa områden kan inte kompensera bristfälliga insatser inom något annat område. För VG krävs inte kvantitativt mera skrivet eller fler praktiska arbeten utan en högre kvalité i förståelse, process och produkt. För betyget Godkänt krävs att studenten: Visat exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt hur det påverkat det slöjdresultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning och barns skapande förmåga samt referera till kurslitteraturen. Presenterat övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på grundläggande manuella färdigheter och hantering av material inom slöjdområdet och redovisat erfarenhet av egen process. Presenterat inlämningsuppgifter som visar förståelse för slöjdmaterialens användning och egenskaper. Kan beskriva slöjdsalen och hur den organiseras i stort. Visat förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt till skapande processen i slöjd samt känna till slöjdens grundläggande begrepp För betyget Väl Godkänt krävs att studenten: Visat exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt medvetet och med variation bearbeta hur formgivningarna har utvecklat det praktiska slöjdresultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera och analysera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning samt referera till kurslitteraturen. Presenterat övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på självständighet och hög kvalité gällande manuella färdigheter och variation i hantering av material i kombination med de i kursen ingående slöjdteknikerna och tillhörande montering. Visat prov på stor idérikedom och en estetisk medvetenhet. Presenterat inlämningsuppgifter som visar förståelse för slöjdmaterialens användning och egenskaper samt kan analysera och dra slutsatser för skillnader i samband med materialval i den egna praktiska tillämpningen. Kan beskriva och analysera det pedagogiska slöjdrummets mångfald och hur det organiseras i stort. Visa förståelse och kan använda sig av relevanta källor för ett vetenskapligt förhållningssätt till skapande processen i slöjd samt är förtrogen med slöjdens grundläggande begrepp. Underkänt erhåller studenten när: Någon eller flera av kriterierna för betyget godkänt inte uppnås 10
11