Fördjupning i Slöjd. IKK Estetiska avdelningen STUDIEANVISNING

Transkript

1 STUDIEANVISNING Fördjupning i Slöjd IKK Estetiska avdelningen Ämnesdidaktisk fördjupning, 7,5 hp, Vecka 35-02, ht 2015 Textilslöjd 919G22 Trä- och metallslöjd 919G24 Kursansvarig Annelie Holmberg annelie.holmberg@liu.se Utbildningsadministratör Carina Skoog carina.skoog@liu.se

2 Kursintroduktion Kursintroduktion måndag den 24/8 klockan 10.15, i hus Key i sal 3401 (Garn och Broderi) på plan 3. Kursintroduktionen inleds med upprop, en introduktion kursen som helhet samt presentation av lärare och studenter. Utgångspunkten för lärares och studerandes arbete under utbildningen är de pedagogiska riktlinjer som ges i GrundGUIDE för filosofiska fakulteten. Denna finns att läsa på: (se folder i höger marginal). Kursplanen i sin helhet finns på: Samt på: Undervisande personal Ingrid Bergqvist (IB) ingrid.bergqvist@liu.se Annelie Holmberg (AH) Katarina Jonsson (KJ) Anders Narbrink (AN) Daniel Nilsson (DN) annelie.holmberg@liu.se katarina.jonsson@liu.se anders.narbrink@liu.se daniel.nilsson@liu.se Tillkommer ytterligare föreläsare för enstaka tillfällen Kursinnehåll Kursen utgör en delkurs inom fördjupning 61 till 90hp i Slöjd. Kursen har en övergripande inriktning mot teorier för lärande och undervisning ur ett slöjddidaktiskt perspektiv. Studierna innehåller självständigt praktiskt arbete i formgivning, slöjdens material och hantverkstekniker i syfte att analysera och diskutera lärprocesser i slöjd. I kursen ingår att långsiktigt planera för undervisning utifrån olika ramfaktorer och elevers olika förutsättningar. Vidare ingår att den studerande, i samråd med handledare, väljer ett område inom slöjddidaktik till en fördjupningsstudie. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna Identifiera, analysera och reflektera över lärprocesser i slöjd utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap, självständigt planera organiseringen av skolslöjdens ämnesinnehåll och skolformer, argumentera för val av ämnesinnehåll och arbetsformer i relation till styrdokument och elevers förutsättningar, 2

3 självständigt formulera en ämnesdidaktisk frågeställning och genomföra ett utvecklingsarbete inom givna tidsramar. Undervisning & arbetsformer Arbetsformerna i kursen är varierande men har det gemensamt att de är studentaktiva och i hög grad projektbaserade i enlighet med filosofiska fakultetens pedagogiska plattform, GrundGUIDE. Undervisningen består av lärarledd undervisning, praktiskt arbete, handledning, föreläsningar, seminarier och litteraturstudier. Arbetet genomförs både i grupp och individuellt, i såväl lärarledda som självständiga former. Uppgifter (presenteras nedan) och redovisas enskilt och i grupp, muntligt, skriftligt och i digital form. I kursen används varierande informations- och kommunikationsteknisk utrustning. Studenterna delas in i undervisningsgrupper, ibland efter materialintresse mot textil respektive trä och metall, men oftast i blandade grupper. Undervisningen kommer att ske både i stor gemensam grupp, i de blandade grupperna, men även i de olika materialgrupperna som framgår av schemat eller vid schemagenomgång. Namnlista med gruppindelningen läggs ut i ett separat dokument i kursrummet på LISAM. Den är preliminär och kommer att uppdateras efter kursens första veckor. Examination och betyg Kursuppgifter examineras dels kontinuerligt under kursens gång och dels vid avslutande redovisningstillfällen då kursens slutuppgift examineras. Examination sker både genom muntlig, visuell och skriftlig presentation av genomförda uppgifter, både individuellt och i grupp vid t ex redovisning. En samlad slutbedömning görs då samtliga uppgifter färdigställts ett samlat betyg (utifrån kriterier som presenteras nedan) rapporteras då in på kursen. I utbildningens examinationer och betygsrapportering används vanligen olika provkoder för olika kursmoment. Anledningen är att det ska vara enklare att rapportera in delprestationer i varje kurs även om inte alla kursens poäng är slutförda och godkända, vilket även CSN har behov av att se. I denna kurs används tre provkoder för de examinerande kursmomenten: PRE1 Redovisning av praktiskt arbete och reflektioner om lärprocesser 2hp U-VG SRE1 Skriftlig redovisning av planering och organisation 2hp U-VG PRO1 Redovisning av projekt didaktisk fördjupningsstudie 3,5hp U-VG Antalet poäng per provkod visar kursmomentets omfång i förhållande till kursens 7,5hp. Både delbetygen, som ges för respektive provkod, och det slutliga kursbetyget graderas normalt U/G/VG. Värdet av de olika delarnas betyg vid sammanvägningen varierar beroende på både omfång och kursmomentens innehåll och karaktär. Samtliga moment måste vara godkända, alternativt väl godkända, för att ett slutligt kursbetyg ska erhållas. 3

4 Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Kriterier för betygsättning I kursen ges delbetyg på olika provkoder (som nämnts ovan) samt ett sammanfattande kursbetyg för kursen som helhet. Detta kursbetyg beslutas efter en samlad bedömning av alla ingående moment och efter bedömningskonferens i lärargruppen. Betygskriterier formuleras vanligen endast för bedömning av kursens sammanvägda kursbetyg. Kriterierna svarar då mot kursens övergripande lärandemål som en helhet. Betygskriterier för kursen som helhet, det slutliga kursbetyget Godkänt erhåller studenten när: de muntligt och skriftligt visat på förmåga att identifiera, analysera och reflektera över sin lärprocess i slöjd utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap, ämnesdidaktiska överväganden ligger som grund för en självständig planering och organisering av skolslöjdens ämnesinnehåll och skolformer. En anpassning efter styrdokument och elevers förutsättningar är grundad och genomförd. en yrkesrelevant fråga med ämnesdidaktiskt fokus har bearbetats och besvarats i ett utvecklingsarbete. Arbetet skall vara genomförts inom givna tidsramar. Väl godkänt erhåller studenten när: de muntligt och skriftligt visar på förmåga att analytiskt och i relation till slöjdkontext identifiera, analysera och reflektera över sin lärprocess i slöjd utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap. ämnesdidaktiska överväganden genomsyrar en självständig planering och organisering av skolslöjdens ämnesinnehåll och skolformer. En anpassning efter styrdokument och elevers förutsättningar är väl grundad, motiverad och genomförd på ett reflekterande och analytiskt vis. en yrkesrelevant fråga med ämnesdidaktiskt fokus har metodiskt och reflekterande bearbetats och besvarats i ett utvecklingsarbete. Arbetet skall vara genomförts inom givna tidsramar. Underkänt erhåller studenten när: något eller flera av kriterierna för betyget godkänt inte uppnås. 4

5 Restexaminationstillfälle Ansvarig för examination och eventuell restexamination av delmoment är den lärare som organiserat och formulerat respektive uppgift, i detta fall kursansvarig. Detaljfrågor om kompletteringar görs således direkt till berörd lärare. Huvudansvarig för det sammantagna kursbetyget är här densamma. Restexaminationstillfälle för slutuppgifterna i kursen ges efter överenskommelse. Återkoppling Muntlig återkoppling på studenternas prestationer kommer att ges under kursen, både av studiekamrater och av lärare under handlednings- och redovisningstillfällena. Skriftlig alternativt muntlig återkoppling ges på skriftliga uppgifter av den bedömande läraren. Efter inlämningen av uppgifter läses och bedöms arbeten inom 15 arbetsdagar. Efter att samtliga kursens uppgifter lämnats in och bedömts rapporteras betyg in i Ladok. Disiplinärenden Länk till LIU-sida för information angående hantering av disciplinärenden. Övrig information Kursplattform Studieanvisning, schema, uppgifter och övrig kursinformation läggs ut på kursplattformen LISAM som nås genom Studentportalen. Kursvärdering Kursutvärdering sker med stöd av det elektroniska utvärderingssystemet KURT. Automatiskt genererade mail med instruktioner skickas ut till alla registrerade studenter efter avslutad kurs. 5

6 Planering Planeringen har nedan delats upp efter de tre veckor för träffar som kursen innehåller. Viktigt att lägga märke till är att det ibland i uppgifter ingår moment som skall utföras inför en träff! Uppgifterna finns även som bilagor, i dessa dokument hänvisas till vilka mål i kursplanen som varje uppgift syftar mot. v. 35: Lärprocesser Målsättningen är att studenten genom att analysera sitt eget lärande (vid tre speciellt utformade workshops) skall reflektera och dra slutsatser angående lärprocesser. Genom att tillgodogöra sig föreläsning och kurslitteratur skall studenten knyta sin analys till forskning inom området. Uppgiften knuten till detta område består av dels en muntlig och en skriftlig del. Uppgifter: 1. Studenten skall skriva ned och illustrera sitt lärande då det pågår (detta inleds i lärandeprocessen vid Workshops och eventuellt fortsatt arbete hemma). Utifrån dessa iakttagelser och slutsatser skall en fem minuter lång muntlig (och visuell) presentation göras. Måndag 28 september (vecka 40) redovisas dessa individuella iakttagelser och slutsatser som dragit från lärande vid tre olika workshops v. 35. Redogör för hur ert praktiska lärande sker, vad ni anser påverkar ert lärande och vilket resultat detta leder till. Viktigt är att uppgiften alltså inte skall vara en beskrivning bara av vad och hur ni tillverkat något. Observera att dessa redogörelser, observationer, måste anknytas till litteraturen (skall refereras till minst två av texterna som anges som kurslitteratur till just detta avsnitt). Presentationen skall var 10 minuter lång vilka följs av fem minuter för frågor. Glöm inte att ta med eventuella bilder eller utrustning för att visa bilder som du anser behövs för att förtydliga din redovisning. 2. Senast söndag 11 oktober (vecka 41) lämnas en individuell skriftlig uppgift in i mapp med uppgiftsnamnet LÄRPROCESSER på Lisam. - Den skriftliga uppgiften skall innehålla 3000 tecken (utan blanksteg), storlek 12 och 1,5 radavstånd. Vänligen överskrid inte dessa antal tecken! - Uppgiften skall skrivas utifrån den egna erfarenheten men även utifrån de reflektioner som uppkommit från andra kursdeltagares redovisade erfarenheter. - Referera till minst två av texterna som anges som kurslitteratur till just detta avsnitt. Använd korrekt referenssystem samt källförteckning (valbart). Frågor/tema som skall behandlas i er text: - Beskriv er lärprocess - Skiljer sig lärprocessen vid de olika workshops åt? Om så inte är fallet vad är det som förenar (liknar varandra) i de olika processerna? - Fanns det några specifika delar av processen som gav er viktiga insikter? - Var ert lärande en pendlande eller rak process? Skiljer sig detta åt i de tre olika workshops/erfarenheter ni erhöll? 6

7 - Hur kan era slutsatser (som ni dragit utifrån ert eget lärande) kopplas till era elevers lärande? Vecka 40: Planera och organisera ämnesinnehåll och arbetsformer. Målsättningen är att studenten utifrån en egenhändigt formulerad problemställning skall planera och organisera ämnesinnehåll och arbetsformer. Genom uppgiften erhåller studenten kunskaper om hur innehåll och arbetsformer kan anpassas till exempelvis specifika ämnesområden, årskurser eller elevgrupper. Uppgifterna som är knutna till denna del av kursen består av en digitalt redovisad samt en muntligt redovisad uppgift. Arbetsområde och uppgift introduceras under tisdag vecka 40 genom föreläsning om de olika styrdokument som reglerar undervisningen. Uppgifter: 1. Inför träffen vecka 40 skall Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011 (delarna som behandlar slöjd) läsas. Under vecka 39 skall samtliga studenter delta i en nätdiskussion om dessa två olika läroplaner. Ett diskussionsforum med namnet SÄRSKOLA - GRUNDSKOLA kommer att finnas på Lisam från måndagen den 21 september. Målsättningen med uppgiften är att erhålla kunskap om de två dokumentens likheter och olikheter samt hur dessa kan appliceras i en verksamhet. Varje student skall göra minst två inlägg i diskussionsforumet. Vid campusträffen vecka 40 kommer vi tillsammans att reflektera över de två dokumenten samt nätdiskussionen. 2. Denna individuella uppgift innebär att studenten skall göra en övergripande terminsplanering och utifrån denna göra en detaljplanering av ett arbetsområde. I arbetet skall en vald elevgrupps sammansättning och förutsättningar beaktas. Hur elevgruppen ser ut bestämmer studenten, viktigt är dock att detta är framgår tydligt i såväl motivering till utformningen av planeringen som resultatet. - Välj elevgrupp, stadie, slöjdart (eller kanske samverkan mellan slöjdarter) - Utforma övergripande terminsplanering - Välj del av terminsplaneringen, exempelvis ett arbetsområde, och gör en detaljplanering av detta. - I planeringen skall du tydligt koppla dina val till kursplan och litteratur - Visualisera arbetet genom att använda digitala hjälpmedel som exempelvis Ppt. Visa exempelvis planering, produktförslag och inspirationsmaterial Uppgiften i undervisningsplanering skall redovisas muntligt inför grupp måndag den 9 november (tidsram meddelas senare), i redovisningen skall planeringen tydligt visualiseras för övriga studentgruppen. Vid redovisningen skall hänvisningar göras till kursplan och litteratur. Er Ppt (eller liknande visualiseringsmetod) skall sparas som Pdf och läggas in på Lisam senast 13 november i mapp UNDERVISNINGSPLANERING 7

8 Vecka 46. Didaktiskt utvecklingsarbete Målsättningen är att studenterna i par skall fördjupa sig en didaktisk frågeställning som de anser är relevant och utvecklande för sin framtida yrkesverksamhet. Exempel på frågeställningar är: användning av instruktionsfilmer i slöjden, skall eleverna få välja slöjdart? eller sambedömning slöjd som ett betyg. Inför arbetet skall en undersökningsplan som innehåller syfte, metod och tidsplan formuleras. Undersökningsplanen diskuteras i grupper. Utifrån feedback från medstudenter och handledare bedrivs arbetet självständigt. Uppgift: 1. Formulera undersökningsplan om max en A4. Undersökningsplanen läggs in på Lisam i mapp med uppgiftsnamn UNDERSÖKNINGSPLAN fredag 30 oktober (vecka 44). Läs samtliga undersökningsplaner i den grupp du delats in i, gruppindelning presenteras senast i samband med inlämningen. Förbered minst två konstruktiva, kritiska frågor samt två positiva uppmuntrande input till varje undersökningsplan som läses. 2. Utvecklingsarbetet skall resultera i ett skriftlig och visuellt/gestaltande arbete. I den skriftliga delen av arbetet skall arbetsområdets syfte/problemformulering presenteras och motiveras, vidare skall metod, genomförande och resultat presenteras. Den skriftliga redovisningen skall omfatta 5-6 sidor. Viktigt är att resultatet skall kunna förmedlas till kurskamrater och examinatorer. 3. En redovisning av arbetet skall lämnas in så att alla studenter kan ha nytta av allt material. Detta görs genom att den skriftliga redovisningen (gärna med både bild och text) läggs ut på Lisam senast tisdagen den 5/1 i mappen UTVECKLINGSARBETE. Litteratur Litteraturen har delats upp utifrån det ämnesinnehåll (samt tillhörande uppgifter) de olika träffarna har. Träff 1: Dreyfus, S (2004) The Five-Stage Model of Adult Skill Acquisition. Ingår i Bulletin of Scien, Technonogy & Society : Gustavsson, Bernt (red.) (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur 8

9 s Illum, B & Johansson, M (2012) Transforming physical materials into artefacts learning in the school s practice of Sloyd. Teora Telemark Open Research Archive. Molander, Bengt (1996). Kunskap i handling. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos s , Träff 2, 3 och 4: Till den litteratur som anges nedan tillkommer litteratur som väljs individuellt till det didaktiska specialarbetet. Broman, A; Frohagen, J & Wemmenhag, J (2013) Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål. Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, nr 10, Dimenäs, J (2007) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber Lärarrummet UR, Lotta Ahlströms klassrum i Bagarmossens skola Lärarrummet UR, Skapandet som väg in i språket: Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter ycksak%2frecord%3fk%3d2660 Skolverket (2011) Kursplan i slöjd Skolverket (2011) Kursplan i slöjd, Grundsärskola. Skolverket (2011) Planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ycksak%2frecord%3fk%3d2698 Skolverket (2012) Betygsskalan och betygen B och D ycksak%2frecord%3fk%3d2953 Skolverket (2013) Stödmaterial och blanketter för den skriftliga individuella utvecklingsplanen 9

10 ycksak%2frecord%3fk%3d3071 Skolverket (2013) Bedömningsstöd i slöjd Skolverket (2013) Bedömningsstöd i slöjd för årskurs 6 Westerlund, Stina (2015) Lust och olust. Elevers erfarenheter i textilslöjd. Umeå universitet Schema I schemat nedan anges kursens innehåll, tidsramarna överensstämmer med de tidigare utskickade. Tiderna inom dessa ramar kan komma att ändras något under kursens gång (beroende på det slutgiltiga studentantalet). I kursiv stil har uppgifter som skall utföras eller skickas in viss vecka eller dag förts in. Vecka 35 Måndag Kursintroduktion (AH) Föreläsning: Lärprocesser (AH) Forts. föreläsning + Introduktion av uppgift (AH) Workshop (AN, KJ) Tisdag Workshop gemensam (DN) Workshop gemensam. Avslutande samling (AH) Vecka 39 Delta i en nätdiskussion om särskolans och grundskolans läroplaner för slöjd. Diskussionsforum med namnet SÄRSKOLA GRUNDSKOLA på Lisam Vecka 40 Måndag Redovisning av uppgift om lärprocesser (AH) Återkoppling diskussion på Lisam Stina Westerlund föreläsning om sin avhandling Stina Westerlund workshop, diskussion 10

11 Tisdag Föreläsning/ introduktion av uppgift (AN) Introduktion undersökningsplan (AH) Vecka 41 Söndag 11 oktober lämnas en individuell skriftlig uppgift in i mapp med uppgiftsnamnet LÄRPROCESSER på Lisam. Vecka 44 Fredag 30 oktober läggs en undersökningsplan om max en A4 in på Lisam i mapp med uppgiftsnamn UNDERSÖKNINGSPLAN. Vecka 46 Måndag Läromedel i slöjd ( IB) (ca 16) Redovisning av uppgift om planering och organisering av slöjdundervisning (AN) Tisdag Handledning / återkoppling undersökningsplan + struktur för skriftlig uppgift (AH) Torsdag 13 november er redovisning (Ppt) skall sparas som Pdf och läggas in på Lisam i mapp UNDERVISNINGSPLANERING Vecka 02 Tisdag 5 januari läggs skriftliga redovisningen av Didaktiskt utvecklingsarbete (gärna med både bild och text) ut på Lisam i mappen UTVECKLINGSARBETE. Måndag ca 16 Redovisning, samling/avslutande diskussion (AH) 11

12 Bilaga 1 Estetiska avd, IKK Annelie Holmberg Lärprocesser Som lärare är det viktigt att reflektera över processer för lärande. Som lärare i ämnet slöjd är teorier och begrepp knutna till praktisk kunskap de som är relevanta. En väg för att öka förståelsen för elevers lärande är att iaktta sitt eget lärande. Genom att reflektera över hur det egna lärandet stimuleras (eller inte) samt vad lärandet består av ger insikter som kan appliceras på elevers lärande. Genom att den egna (personliga) upplevelsen delges övriga studenter i gruppen skapas en möjlighet för en utökad reflektion. MÅL Ett av kursens mål är att Identifiera, analysera och reflektera över lärprocesser i slöjd utifrån forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap. Målsättningen med detta lärandemål är att studenten genom att analysera sitt eget lärande (vid tre speciellt utformade workshops) skall reflektera och dra slutsatser angående lärprocesser. Genom att tillgodogöra sig föreläsning och kurslitteratur skall studenten knyta sin analys till forskning inom området. UPPGIFTER och REDOVISNING/INLÄMNING Denna uppgift är en tvådelad uppgift där den munliga redovisningen skall leda vidare till en skriftlig reflektion. Uppgifterna beskrivs en i taget nedan, i texten specificeras även hur (och när) respektive uppgift skall redovisas. 3. Studenten skall skriva ned och illustrera sitt lärande då det pågår (detta inleds i lärandeprocessen vid Workshops och eventuellt fortsatt arbete hemma). Utifrån dessa iakttagelser och slutsatser skall en fem minuter lång muntlig (och visuell) presentation göras. Måndag 28 september (vecka 40) redovisas dessa individuella iakttagelser och slutsatser som dragit från lärande vid tre olika workshops v. 35. Redogör för hur ert praktiska lärande sker, vad ni anser påverkar ert lärande och vilket resultat detta leder till. Viktigt är att uppgiften alltså inte skall vara en beskrivning bara av vad och hur ni tillverkat något. Observera att dessa redogörelser, observationer, måste anknytas till litteraturen (skall refereras till minst två av texterna som anges som kurslitteratur till just detta avsnitt). Presentationen skall var 10 minuter lång vilka följs av fem minuter för frågor. Glöm inte att ta med eventuella bilder eller utrustning för att visa bilder som du anser behövs för att förtydliga din redovisning. 4. Senast söndag 11 oktober (vecka 41) lämnas en individuell skriftlig uppgift in i mapp med uppgiftsnamnet LÄRPROCESSER på Lisam. 12

13 - Den skriftliga uppgiften skall innehålla 3000 tecken (utan blanksteg), storlek 12 och 1,5 radavstånd. Vänligen överskrid inte dessa antal tecken! - Uppgiften skall skrivas utifrån den egna erfarenheten men även utifrån de reflektioner som uppkommit från andra kursdeltagares redovisade erfarenheter. - Referera till minst två av texterna som anges som kurslitteratur till just detta avsnitt. Använd korrekt referenssystem samt källförteckning (valbart). Frågor/tema som skall behandlas i er text: - Beskriv er lärprocess - Skiljer sig lärprocessen vid de olika workshops åt? Om så inte är fallet vad är det som förenar (liknar varandra) i de olika processerna? - Fanns det några specifika delar av processen som gav er viktiga insikter? - Var ert lärande en pendlande eller rak process? Skiljer sig detta åt i de tre olika workshops/erfarenheter ni erhöll? - Hur kan era slutsatser (som ni dragit utifrån ert eget lärande) kopplas till era elevers lärande? Annelie Holmberg

14 Bilaga 2 Estetiska avd, IKK Annelie Holmberg Undervisningsplanering Som lärare är du ansvarig för att planera din undervisning. Hur din planering ser ut styrs av de rådande styrdokumenten men påverkas även av hur din elevgrupp ser ut. Givetvis skall alla elever i svenska grundskolan arbeta mot samma mål men vägen mot målen kan se något olika ut. Stora eller små grupper, socioekonomisk- och kulturell bakgrund eller skolans gemensamma arbetsmetoder kan likväl som kommunens ekonomi påverka undervisningens utforming. I uppgifterna till detta moment har ni möjlighet att konkret utveckla egna undervisningsplaner samt ta del av kurskamraters tankar och färdiga förslag. MÅL Målsättningen är att studenten utifrån en egenhändigt formulerad problemställning skall planera och organisera ämnesinnehåll och arbetsformer. Genom uppgiften erhåller studenten kunskaper om hur innehåll och arbetsformer kan anpassas till exempelvis specifika ämnesområden, årskurser eller elevgrupper. Undervisningen och uppgifter syftar till att till att nå måluppfyllelse i lärandemålen: - självständigt planera organisering av skolslöjdens ämnesinnehåll och arbetsformer, - argumentera för val av ämnesinnehåll och arbetsformer i relation till styrdokument och elevers förutsättningar UPPGIFT Två uppgifter är knutna till detta moment. 3. Inför träffen vecka 40 skall Lgr 11 och Läroplan för grundsärskolan 2011 (delarna som behandlar slöjd) läsas. Under vecka 39 skall samtliga studenter delta i en nätdiskussion om dessa två olika läroplaner. Ett diskussionsforum med namnet SÄRSKOLA - GRUNDSKOLA kommer att finnas på Lisam från måndagen den 21 september. Målsättningen med uppgiften är att erhålla kunskap om de två dokumentens likheter och olikheter samt hur dessa kan appliceras i en verksamhet. Varje student skall göra minst två inlägg i diskussionsforumet. Vid campusträffen vecka 40 kommer vi tillsammans att reflektera över de två dokumenten samt nätdiskussionen. 4. Denna individuella uppgift innebär att studenten skall göra en övergripande terminsplanering och utifrån denna göra en detaljplanering av ett arbetsområde. I arbetet skall en vald elevgrupps sammansättning och förutsättningar beaktas. Hur elevgruppen ser ut bestämmer studenten, viktigt är dock att detta är framgår tydligt i såväl motivering till utformningen av planeringen som resultatet. 14

15 - Välj elevgrupp, stadie, slöjdart (eller kanske samverkan mellan slöjdarter) - Utforma övergripande terminsplanering - Välj del av terminsplaneringen, exempelvis ett arbetsområde, och gör en detaljplanering av detta. - I planeringen skall du tydligt koppla dina val till kursplan och litteratur - Visualisera arbetet genom att använda digitala hjälpmedel som exempelvis Ppt. Visa exempelvis planering, produktförslag och inspirationsmaterial REDOVISNING Uppgiften om de två olika kursplanerna redovisas genom deltagande i diskussionsforum samt avslutande diskussion vid campusträff. Uppgiften i undervisningsplanering skall redovisas muntligt (tidsram meddelas senare) inför grupp måndag den 9 november, i redovisningen skall planeringen tydligt visualiseras för övriga studentgruppen. Vid redovisningen skall hänvisningar göras till kursplan och litteratur. Er Ppt (eller liknande visualiseringsmetod) skall sparas som Pdf och läggas in på Lisam senast 13 november i mapp UNDERVISNINGSPLANERING Annelie Holmberg

16 Bilaga 3 Estetiska avd, IKK Annelie Holmberg Didaktiskt utvecklingsarbete När man arbetar som lärare uppstår situationer eller frågor som man önskar undersöka. När nästa elevgrupp bankar på dörren eller planeringstiden går åt till elevvårdskonferenser kan lärare uppleva att tiden att fördjupa sig i slöjddidaktiska frågor inte finns. För att exempelvis förändra elevers val av slöjdart eller sina egna dokumentationsmetoder behövs ofta underlag inför förändringar. I och med denna uppgift finns möjlighet att skapa underlag då en didaktisk fråga undersöks. MÅL En av kursplanens mål är: självständigt formulera en ämnesdidaktisk frågeställning och genomföra ett utvecklingsarbete inom givna tidsramar. Målsättningen är att studenterna (i par) för att uppfylla detta lärandemål skall fördjupa sig en didaktisk frågeställning som de anser är relevant och utvecklande för sin framtida yrkesverksamhet. Här finns få eller inga begränsningar då det gäller metod eller fråga, det viktiga är att frågan kan anses slöjdrelevant och att metoden är genomförbar och vetenskapligt etablerad. Exempel på frågeställningar är: användning av instruktionsfilmer i slöjden, skall eleverna få välja slöjdart? eller sambedömning slöjd som ett betyg. UPPGIFT och REDOVISNING Uppgiften skall skrivas i par. Arbetet inleds med att en undersökningsplan formuleras med målsättningen att ämnesval och syfte därmed skall preciseras och kunna justeras om behov finns. 1. Formulera undersökningsplan om max en A4 utifrån underlag som delas ut. Undersökningsplanen läggs in på Lisam i mapp med uppgiftsnamn UNDERSÖKNINGSPLAN fredag 30 oktober (vecka 44). Läs samtliga undersökningsplaner i den grupp du delats in i, gruppindelning presenteras senast i samband med inlämningen. Förbered minst två konstruktiva, kritiska frågor samt två positiva uppmuntrande input till varje undersökningsplan som läses. 2. Utvecklingsarbetet skall resultera i ett skriftligt arbete. I det skriftliga arbetet skall vissa delar finnas med. Dessa delar är: inledning, arbetsområdets syfte/problemformulering presenteras och motiveras, metod, genomförande, resultat. Arbetet skall därmed följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. Den skriftliga redovisningen skall omfatta 5-6 sidor (räkna att detta är 5-6 sidor utan bilder), 1,5 radavstånd, Times New Roman. 16

17 Måndag den 11/1 redovisas de didaktiska utvecklingsarbetena genom en muntlig presentation för kurskamrater och examinator. Visa gärna bilder, tabeller eller annat som hjälper lyssnaren. 3. Den skriftliga redovisning av arbetet skall lämnas in så att alla studenter kan ha nytta av allt material. Detta görs genom att denna (gärna med både bild och text) läggs ut på Lisam senast tisdagen den 5/1 i mappen UTVECKLINGSARBETE. Annelie Holmberg