STUDIEHANDLEDNING. Trä & metallslöjd. Distanskurs 1. Det pedagogiska slöjdrummet 15hp

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Trä & metallslöjd Distanskurs 1 Det pedagogiska slöjdrummet 15hp HT 2014

2 Estetiska avdelningen IKK Välkommen till Trä- & metallslöjd Det pedagogiska slöjdrummet 15hp vecka HT 2014 Kursansvariga: Ulf Härdner (UH) metall Ingrid Bergqvist (IB) textil Lärare: Bo Hinnerson (BH) trä Anders Narbrink (AN) formgivning Daniel Nilsson (DN) trä Katarina Jonsson (KJ) textil Annelie Holmberg (AH) textil

3 Studiehandledningens innehåll: 1. Kursupplägg & kursinnehåll a. översikt sid 4 b. formgivning sid 5 c. ämnesutbildning trä sid 6 d. ämnesutbildning metall sid 7 2. Didaktik och VFU sid 7 3. Redovisning / Examination sid 8 4. Sammanställning av uppgifter sid Bedömningskriterier sid Litteraturlista sid 12 3

4 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL Översikt Träffar i Linköping: Vecka 36 tisdag fredag Vecka 45 tisdag em - fredag Vecka 03 tisdag em onsdag, kurs 2 startar torsdag - fredag Den första grundkursen i slöjd innehåller som framgår av kursplan både gemensamma slöjddelar samt ämnesspecifika. Till de gemensamma hör diskussioner om slöjdens didaktik, grundläggande vetenskapligt förhållningssätt, det pedagogiska slöjdrummet samt slöjdens begrepp och termer. Reflektioner kring ert arbete gällande slöjdarbete med process och produkt kommer också att ske ämnesövergripande i en basgrupp. Kursen startar med ämnesutbildning, formgivning, slöjdens begrepp samt vetenskapligt förhållningssätt. I ämnesutbildningen i trä och metall ingår sågning, hyvling, formgivning, materiallära, skärande bearbetning, råslöjd, klippning bockning, lödning, gjutning, skålslagning, borrning samt ytbehandling. I kursen ingår även 3 dagars VFU med tillhörande uppgifter inom slöjddidaktik. Uppgifterna löses i olika arbetsformer, enskilt och i grupp, främst under självstudietid men även under lärarhandledning vid våra träffar samt genom kontakt via nätet. Den schemalagda tiden består av föreläsningar, teknikdemonstrationer, övningslektioner, handledning, seminarium samt gruppdiskussioner i mindre arbetsgrupper. ESA:s lokaler är öppna för självstudier fram till 22 på kvällstid. Mellan träffarna sker litteraturläsning, redovisning av uppgifter via IKT samt naturligtvis arbete med slöjduppgifter. Examination och bedömning görs i huvudsak vid avslutande muntliga redovisningar och visuella presentationer samt med individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Det är viktigt att de studerande kontinuerligt dokumenterar sina arbeten och sparar allt material inför de avslutande presentationerna. Återkoppling ges på olika sätt betyg på kursmoment / provkod, skrivna kommentarer, muntligt respons av lärare och studentkamrater vid redovisning, enskild muntlig kommentar beroende på situation. Arbetsformerna i kursen är baserade på det egna ansvaret och initiativet i ett aktivt kunskapssökande. Det är du som student som söker dig fram till målet och har ansvar för ditt eget lärande. Läs vidare om arbetsformer vid universitetsstudier i filosofiska fakultetens Grundguide Vid frånvaro ligger det i studentens ansvar att ta igen missad undervisning. I studerandegruppen finns varierande förkunskaper och erfarenheter inom ämnesområdet. Var och en skall kunna bygga på sitt kunnande och lägga till nya erfarenheter. Som student ingår du i en basgrupp som arbetar och diskuterar tillsammans under kursens gång. När kursen är avklarad skall man ha nått de mål som beskrivs i kursplanen och förvärvat kunskaper som behövs för ett grundläggande arbete med slöjd i grundskolan. Man skall ha grundlagt ett vetenskapligt reflekterat förhållningssätt till slöjd samt känna till slöjdens grundläggande begrepp och styrdokument. Den 4

5 studerande skall även reflekterat kring barns skapande förmåga samt presentera slöjdsalen som pedagogiskt rum. IKT LISAM I utbildningen använder vi oss av ett hjälpmedel för distansstudier som heter LISAM. Här lägger vi ut kursinformation av olika slag. Här lägger även du som student in dina skrivna uppgifter, beskriver reflektioner kring ditt lärande, bilder på slöjdföremål- både under pågående arbete och färdiga alster, skickar meddelande till varandra med mera. I gruppen kommer ni kunna diskutera frågor i olika forum. I samband med din registrering får du tillgång till LISAM KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL formgivning I kursplanen beskrivs de generella målen och innehållet för formgivningsdelarna av kursen. Målet är bland annat att du ska öva upp goda färdigheter i vissa formgivningstekniker, men också att du ska upptäcka och analysera form i nya sammanhang. Dessa erfarenheter ska sedan utnyttjas för att laborera med olika formidéer och utveckla förmågan att skapa variation. Genom att arbeta mycket med formgivningen integrerat i tillämpningsuppgifterna får du möjlighet att vidga ditt perspektiv på hela slöjdprocessen och dess komplexitet. Även i denna kurs kommer vi att arbeta med både allmänna formgivningstekniker och färdighetsträning i dessa, samt formgivning integrerat i några av de tillämpningsuppgifter som ges i trä- & metall. De moment som kommer att behandlas är: blyertsskiss färglära Ytor Undervisningen består av ett antal grupplektioner. De självstudieuppgifter som ska göras presenteras på respektive lektion. Resultat av övningar och självstudieuppgifter sparas kontinuerligt av studenten. Redovisning sker dels genom kortare uppföljningar av enskilda uppgifter, och dels vid redovisningarna. Den personliga utrustning studenten behöver för formgivningsuppgifterna är: Skissblock A3 (flera block i olika format och papperstjocklekar underlättar) Blyertspennor med olika hårdhet (HB, 2B, 4B) Enklare akvarellfärger & penslar Sax, limstift, tejp (ev. papperskniv) 5

6 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - trä Ämnesutbildningen i denna första kurs i träslöjd är huvudsakligen inriktad på arbete med handverktyg och på att forma trä med olika tekniker. Detta syftar till att ge en grundläggande ämnesutbildning i trä där studenten tillägnar sig goda ämnes- och hantverkskunskaper inom området. Grundläggande materialkunskap varvas med kortare övningsuppgifter och större tillämpningsuppgifter i samverkan med formgivningsutbildningen. Följande teknikområden kommer att behandlas och demonstreras under kurstiden Sågar och Sågning: kontursåg, lövsåg, bågsåg Skärande bearbetning: urholkning (håljärn, kniv, rasp, fill), täljning / råslöjd Hyvling: skrubbhyvel, spånhyvel, putshyvel, stöthyvel, verktygsvård Borrning: handverktyg, försänkning Ytbehandling: putsning, vattenstrykning, olja, vax, temperafärg,lack Säkerhetsaspekter Slipning av eggverktyg. säkerhetsfrågor vid borrning. Uppgifterna som vi kommer att arbeta med, presenteras utförligt i samband med en lektion i Linköping, då läggs också en detaljerad beskrivning på LISAM. Täljning Presenteras vecka 36 och redovisas vecka 45. Sågning Presenteras vecka 36 och redovisas vecka 45. Hyvling Presenteras vecka 36 och redovisas vecka 45. Längdsvarvning Presenteras vecka 45, redovisas vecka 03. Skära och forma i trä Presenteras vecka 45, redovisas vecka =1 Presenteras vecka 45, redovisas vecka 03. 6

7 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - metall Ämnesutbildningen i metallslöjd är huvudsakligen inriktad på arbete med handverktyg och på att forma metall med olika tekniker. Detta syftar till att ge en grundläggande ämnesutbildning i metall där studenten tillägnar sig goda ämnes- och hantverkskunskaper inom området. Grundläggande materialkunskap varvas med kortare övningsuppgifter och tillämpningsuppgifter i samverkan med formgivningsutbildningen. Följande teknikområden kommer att behandlas och demonstreras under kurstiden: Klippning, bockning, borrning, gjutning, mjuklödning, skålslagning och prägling. Uppgifterna som vi kommer att arbeta med, presenteras utförligt i samband med en lektion i Linköping, då läggs också en detaljerad beskrivning på LISAM. Prägling Presenteras vecka 36 och redovisas vecka 45. Bygga med plåt Presenteras vecka 36 och redovisas vecka 45. Skålslagning Presenteras vecka 45 och redovisas vecka 02. Gjutning Presenteras vecka 45 och redovisas vecka 02. KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL Didaktik & VFU Integrerad ämnesdidaktik Genom alla delar av kursen kommer didaktiska frågeställningar att diskuteras. Basgruppen möts i diskussionsforum på nätet där frågor tas upp. Minnesanteckningarna från dessa diskussioner och egna studier ligger till grund för de skriftliga inlämningsuppgifterna Den första skriftliga uppgiften Min syn på slöjden diskuteras vid vår första träff I kursen ingår 3 VFU-dagar där du skall besöka din handledare, till besöken hör uppgifter, (se vfubilagor). Gemensamma didaktiska uppgifter - Det pedagogiska slöjdrummet samt Barns skapande förmåga Det pedagogiska slöjdrummet är rubriken för första VFU-uppgiften i kursen. Med hjälp av fältstudier i skolan och uppföljande seminarium skaffar du dig ett underlag för att beskriva hur du ser på slöjdrummet och den examineras skriftligen i två steg. 7

8 Vilken syn finns på barns skapande förmåga? Du får tillfälle till att läsa och reflektera kring ämnet. Under VFU dagar görs observationer med denna utgångspunkt. Uppgiften examineras v.03. Uppgifterna kommer presenteras utförligt vid kursträffar och finnas som bilagor på LISAM REDOVISNING / EXAMINATION Kursuppgifter och delmoment redovisas till viss del under kursens gång och vid examinationer v.45 och v.03. Examination sker både genom muntlig, visuell och skriftlig presentation av genomförda uppgifter, både enskilt och i grupp. Innehållet i kursen examineras genom olika provkoder. En provkod kan ex. innehålla två skrivuppgifter, en annan provkod innehåller del av kursens praktiska slöjduppgifter. Vid examinationen skall kursuppgifterna vara avslutade och studenten vara förberedd på frågor och väl insatt i sin arbetsprocess och sina resultat. Om studenten inte är klar inför examination meddelas det i god tid till läraren. Ansvarig för examination och eventuell restexamination av delmoment är kursansvarig samt den lärare som organiserat och formulerat respektive uppgift. Detaljfrågor om kompletteringar för godkänt görs således direkt till berörd lärare. Restexaminationstillfällen ges i samband med våra kursträffar, tider meddelas senare. Betyg I kursen ges ett sammanfattande betyg, för kursen som helhet men provkoderna kan ha olika betyg. Betyg ges i form av Underkänd, Godkänd, Väl Godkänd. Detta görs efter en samlad bedömning av alla ingående moment, utifrån kursens betygskriterier och en bedömningskonferens i lärargruppen. För att förtydliga bedömningskriterierna används matriser gällande process och produkt. Betygslistan lämnas vidare och införs i LADOK av vår utbildningsadministratör och resultatet meddelas via mail. Om någon provkod inte är klar eller godkänd utfaller inget slutbetyg i kursen men du får poäng för de provkoder som är godkända. Vid underkänt resultat ska du vara beredd att redovisa allt som tillhör en provkod vid ett restexaminationstillfälle. Enligt regelverk för examination som utarbetats vid lärarprogrammet skall den studerande examineras utifrån ett antal provkoder. De provkoder som är aktuella i denna kurs är: TDLF - tillämpade didaktiska lärarförmågor 1hp. (Barns skapande förmåga) SRE 2 - skriftlig redovisning 1,5 hp. (Det pedagogiska slöjdrummet, min syn på slöjden) SRE 3 - skriftlig redovisning 1,0 hp. (Sammanfattande reflektion) PRE 3 - redovisning av produkt/praktiskt arbete: skriftlig, visuell och muntlig redovisning 5 hp. PRE 4 - redovisning av produkt/praktiskt arbete: skriftlig, visuell och muntlig redovisning 5,5 hp. STN 2 - skriftlig uppgift hemtentamen, slöjdens material 1 hp. Detta blir tillsammans 15 hp Formgivning De allmänna formgivningsuppgifterna redovisas vid de ordinarie redovisningstillfällena med undantag av någon enstaka uppgift som examineras under kursens gång. Formgivningsmoment som är knutna till tillämpningsuppgifter i en specifik slöjdteknik examineras i samband med slutredovisning av tillämpningsuppgifterna vid Linköpingsträffarna. 8

9 Ämnesutbildning i trä och metall Delmoment inom respektive material examineras dels som mindre teknikuppgifter och dels som större tillämpningsuppgifter med integrerad formgivning. De flesta av dessa uppgifter examineras vid avslutande redovisningstillfället. En samlad bedömning görs sedan för den individuella betygssättningen. Trä och metallslöjdens material Den studerandes förståelse kring material examineras genom skriftlig hemtentamen och en praktisk uppgift under senare delen av kursen. Processreflektion För att bedöma den studerandes process sker kontinuerlig dialog under arbetsprocessen med lärare, handledare och studiekamrater. Det är väsentligt att tillåta insyn och resonemang i den egna processen samt att delta på samma sätt i studentkamraters arbeten. Under kursen skriver du kontinuerligt om din egen process i arbetet med kursuppgifterna. De skriftliga kommentarerna ska innehålla reflektioner kring ditt lärande i denna kurs. I kursen skriver studenterna två st. processdokument kopplade till slöjduppgifterna. Sammanfattande reflektion Skrivs i samband med kursens slut och innebär en fördjupad reflektion över ditt lärande. Diskussionsforum För att hålla liv i distansstudier är basgruppen mycket viktig. Basgruppen har ett eget diskussionsforum där man skriver om aktuella frågor. Det kan vara ämnen som är bestämda av kursteamet men det går även att ta upp egna frågor av deltagarna. Varje deltagare bör någon gång ta initiativ till ett diskussionsämne. Inom gruppen ska man ge varandra feedback och ställa frågor. Försök ställa frågor som ger fördjupade diskussioner. Nöj er inte med att endast säga det verkar bra och använd konkreta exempel från VFU, kurslitteratur, hur ni löser uppgifterna från LiU osv. Basgruppens handledare går in med jämna mellanrum för att läsa och ge kort kommentar men gruppen måste vara drivande av egen kraft. 9

10 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER Uppgift Presenteras Redovisas Min syn på slöjden I välkomstbrev v. 36 Mitt bokmärke I välkomstbrev v. 36 Det pedagogiska slöjdrummet v. 36 v. 45 Täljning v. 36 v. 45 Sågning v. 36 v. 45 Hyvling v. 36 v. 45 Prägling v. 36 v. 45 Bygga med plåt v. 36 v. 45 Materiallära, hemtenta v. 45 v. 51 Materiallära praktisk uppgift v. 45 v. 03 Barns skapande förmåga v. 45 v. 03 Längdsvarvning v. 45 v. 03 Skära och forma i trä v. 45 v =1 v. 45 v. 03 Skålslagning v. 45 v. 03 Gjutning v. 45 v. 03 Diskussionsforum v. 36 v. 39, 42, 49 Processreflektion v. 36 v. 45, 03 Sammanfattande reflektion v. 36 v. 04 BEDÖMNINGSKRITERIER Studenten måste uppnå G-nivå på samtliga punkter för att få godkänt på kursen. Goda insatser inom vissa områden kan inte kompensera bristfälliga insatser inom något annat område. För VG krävs inte kvantitativt mera skrivet eller fler praktiska arbeten utan en högre kvalité i förståelse, process och produkt. För betyget Godkänt krävs att studenten: Visat exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt hur det påverkat det slöjdresultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning och barns skapande förmåga samt referera till kurslitteraturen. Presenterat övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på grundläggande manuella färdigheter och hantering av material inom slöjdområdet och redovisat erfarenhet av egen process. Presenterat inlämningsuppgifter som visar förståelse för slöjdmaterialens användning och egenskaper. Kan beskriva slöjdsalen och hur den organiseras i stort. Visat förståelse för ett vetenskapligt förhållningssätt till skapande processen i slöjd samt känna till slöjdens grundläggande begrepp. 10

11 11

12 För betyget Väl Godkänt krävs att studenten: Visat exempel på utvecklade kunskaper att kommunicera och visualisera sina personliga tankar och idéer genom skissteknik, färg- och formlära samt medvetet och med variation bearbeta hur formgivningarna har utvecklat det praktiska slöjdresultatet. Kan i skriftlig och muntlig dokumentation reflektera och analysera över ett ämnesdidaktiskt perspektiv på slöjdundervisning samt referera till kurslitteraturen. Presenterat övningsresultat och inlämningsuppgifter som visar prov på självständighet och hög kvalité gällande manuella färdigheter och variation i hantering av material i kombination med de i kursen ingående slöjdteknikerna och tillhörande montering. Visat prov på stor idérikedom och en estetisk medvetenhet. Presenterat inlämningsuppgifter som visar förståelse för slöjdmaterialens användning och egenskaper samt kunna analysera och dra slutsatser för skillnader i samband med materialval i den egna praktiska tillämpningen. Kan beskriva och analysera det pedagogiska slöjdrummets mångfald och hur det organiseras i stort. Visa förståelse för och kan använda sig av relevanta källor för ett vetenskapligt förhållningssätt till skapande processen i slöjd samt är förtrogen med slöjdens grundläggande begrepp. Underkänt erhåller studenten när: Någon eller flera av kriterierna för betyget godkänt inte uppnås 12

13 LITTERATURLISTA Obligatorisk litteratur Arbete i trä (1984). Institutionen för slöjd, Linköpings universitet (gult kompendium LiU-tryck) Arbete i metall (1992). Institutionen för slöjd, Linköpings universitet (blått kompendium LiU-tryck) Borg K. (2006). What is slojd? Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Nr.2-3/2006. Borg, K & Lindström, L, red. (2008). Slöjda för livet om pedagogisk slöjd, Stockholm: Lärarförb förl. Dimenäs J, mfl (2007) Lära till lärare Sthlm, Liber Forsell A. red. (2011). Boken om pedagogerna. Sthlm: Liber Hasselskog P. (2010). Slöjdlärares förhållningssätt. Gbg universitet: Institutionen för Hushållsvetenskap, avhandling, kap. 8 Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd (2011). Skolverket, Stockholm: Statens skolverk: Fritzes Kronberg S. (2012) Vilja, självtillit, handling. Åbo Kurskompendium Textilslöjd/Trä- & metallslöjd, IKK, Linköpings universitet (grönt komp LiU-tryck) Köps på Liu Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011). Skolverket, Stockholm: Statens skolverk: Fritzes offentliga publikationer Richter E. (2014). Vad berättar din sal? Uttryck, lärarförbundets tidning för lärare i estetiskaämnen.nr.2/2014 Slöjd, ämnesrapport till rapport 253 ( NU-03 ), Skolverket, Stockholm. Kapitel 2 Tham, A. (2008): Den andra möjligheten estetik och kultur i skolans lärande. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kommentarer: Arbete i trä och arbete i metall, kommer att finnas som PDF på LISAM och går att köpa på Liu. Borgs artikel What is sloyd: laddas ned på Den andra möjligheten estetik och kultur i skolans lärande. Kan laddas ned på Skolverket, sök i publikationer. Hasselskog P (2010) Slöjdlärares förhållningssätt Gbg universitet, Institutionen för Hushållsvetenskap, avhandling, kap. 8 Läroplanerna kan laddas ned på Slöjd, ämnesrapport till rapport 253 ( NU-03 ), Skolverket, Stockholm finns att ladda ner på Kronbergs avhandling Vilja, självtillit, handling finns på länken Richter vad berättar din sal finns på länken 13

14 Referenslitteratur (Flera av böckerna är äldre och går bara att få tag i på bibliotek eller antikvariat.) Trä Abbot, M. (2002): Green woodwork. East Sussex: Guild of master craftsman publication Ltd Abbot, M. (2008): Living wood. Worcester: Living wood books Breiset, R. Gunneröd, A. (2005): Sløyd med emne rett fra skogen. Oslo: Norges Husflidslag Breiset, R. Gunnerød, A. (2001): Telgje spikke smi. Oslo: Norges Husflidslag Carlsson, Å. (2007): Gastekar och väckefuror. Västerås: Arnica Dahlgren, T. m.fl. (2004): Nordiska träd och träslag. Stiftelsen Arkus Forss, K. (2011): Småslöjd. Hemslöjdens förlag Hemslöjdskonsulenterna. (2007): Slöjda enkelt lekfullt. Västarvet Lindberg, A. (2011): Tälj från rönnpipa till stol. Västerås: ICA bokförlag Lindberg, A. (2001): Slöjda i färskt trä. Västerås: ICA bokförlag Mattsson, A. Nilsson, S. (1999): Trä och metall. Natur och kultur Noll, T. (2004): Foga i trä. Västerås: ICA bokförlag Persson, O. (1982): Från al till tall. Falköping: Gummesons Petersson, L. mfl. (2011): Slöjden börjar i skogen. Hemslöjdens förlag Sundqvist, J. (2012): Tälj för kök och trädgård. Hemslöjdens förlag Sundqvist, J. (2002): Slöjda i trä. Stockholm: Natur och kultur Sundqvist, W. (1988): Tälja med kniv och yxa. Stockholm: LT:s förlag Wood, R. (2005): The wooden bowl. Carmarthenshire UK: Stobart Davies Ltd Metall Axner, S. (2004): Trådkonster. Vadstena: Auctores Bergland, H. (2000): Kunsten å smi. Gyldendal Norsk forlag AS Bergland, H. (1990): Knivsmeden. Oslo: Universitetsforlaget AS Johansson, T. (1985): Smid själv. Västerås: ICA bokförlag Forss, K. Jeppsson, G. (2014): Plåtslöjd. Hemslöjdens förlag Ljungberg, G. Ljungberg, I. & Hall, L-G. (1997): Smida driva bocka. Västerås: ICA bokförlag Ljungberg, G. Ljungberg, P. (2011): Luffarslöjd. ICA bokförlag, Forma books AB Maguire, M. (1996): Wirework. New York: Lorenz books Magnusson, B. (2006): Trådarbetande lufare. Mjölby: Atremi Norén, K-G. Enander, L (2001): Klassiskt järnsmide. Nielsen & Norén förlag Norén, K-G. Enander, L (2008): Nya järnsmidesboken. Nielsen & Norén förlag Rasmussen, A. (2003): Spännande metalltrådsflätning. Malmö: Egmont Richter AB Slesin, S. Wire. New York. Abbeville press Söderström, A. (1982): Svartkonst. Borås: LTs förlag Trotzig, G. (2014): Metaller hantverkare och arkeologi. Hemslöjdens förlag Vailly, O. (2010): Wire bugs. Mechanicburg: Stackpole books Säkerhet Arbetsmiljöverket. Checklista maskiner I träslöjdsalar I grundskolor och gymnasieskolor. Arvidsson, H. Johansson, S. (2007): Säker arbetsmiljö I trä- och metallslöjd 14