Trä- & metallslöjd 1 Formning i trä och metall, 15 hp

Transkript

1 KURSHANDLEDNING Trä- & metallslöjd 1 Formning i trä och metall, 15 hp LiTMA1, 9TM211, LSTMA1 HT 2009 Estetiska avdelningen Inst f Kultur & Kommunikation, IKK

2 Välkommen till Trä- & metallslöjd 1 Formning i trä och metall, 15 hp LiTMA1, 9TM211, LSTMA1 vecka HT 2009 Kursansvarig : Anders Narbrink form anders.narbrink@liu.se Lärare: Claes Kempe trä claes.kempe@liu.se Ulf Härdner metall ulf.hardner@liu.se Ramon Perssson trä slojd@telia.com Kurshandledningens innehåll: 1. Kursupplägg & kursinnehåll a. översikt och gruppindelningar sid 3 b. formgivning sid 4 c. ämnesutbildning trä sid 5 d. ämnesutbildning metall sid 6 e. didaktik & VFU sid 7 2. Redovisning / Examination sid 8 3. Bedömningskriterier sid 9 4. Litteraturlista sid Praktiska anvisningar sid Kursvärdering sid 11 2

3 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL översikt & gruppindelningar Kursen startar vecka 34, tisdagen den 18 augusti, kl 9.00 i Formgivningssal 1 (2233) på Estetiska avdelningen, IKK i hus Key. Vi inleder med upprop och en gemensam praktisk introduktionsuppgift. Sedan följer mer utförlig kursinformation och praktiska anvisningar. Kursens innehåll har två olika inriktningar, dels ämnesutbildning i trä- & metallslöjd och formgivning, dels ämnesdidaktik. Under kursens gång kommer dessa delar ha lite olika tyngdpunkt men de är integrerade i varandra och kursen ska ses som en helhet. Innehållet i respektive avsnitt finns beskrivna nedan. De första veckorna av kursen presenteras en mängd uppgifter i samband med teknikgenomgångar och lektionsövningar. Uppgifterna ska sedan lösas i olika arbetsformer, enskilt och i grupp, främst under självstudietid men även under lärarhandledning. Den schemalagda tiden består av föreläsningar, teknikdemonstrationer, övningslektioner, handledning, seminarium samt gruppdiskussioner i mindre arbetsgrupper. Estetiska avdelningens lokaler är öppna för självstudier enligt anvisningarna i studiehandledningen MANUALEN. Examination och bedömning görs i huvudsak i avslutande muntliga redovisningar och utställningar samt med individuella skriftliga inlämningsuppgifter. Det är därför av yttersta vikt att de studerande kontinuerligt dokumenterar sina arbeten och sparar allt material inför de avslutande presentationerna. En indelning i tre mindre arbetsgrupper (A, B, C) om 4-5 stud per grupp ligger till grund för de olika undervisningsgrupperna. Merparten av undervisningen kommer att ske i helgrupp men även halvgruppspass och handledning i den lilla gruppen kommer att tillämpas. Vid några tillfällen kommer vi att arbeta i blandade grupper tillsammans med studerande i textilslöjd. Gruppindelningen nedan är preliminär och den kan komma att justeras efter kursstart. BROBERG THOMAS A EHN JENNY A ERNEBERG SARA A JOHANSSON GRIEG A GUSTAFSSON EDITH B HENRIKSSON ELIN B LINDÉN RASMUS B OHLIN ERICA B SANDBERG HENRIC B SVENSSON JOHANNA C TROLIN JOHAN C VAATTOVAARA MIA C WESSBO MÄRTA C ÖSTERHOLM PETER C 3

4 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL formgivning Inom kursen ges dels en grundläggande utbildning i formgivning som syftar till att studenten tillägnar sig begrepp inom formlära, färglära och komposition, samt utvecklar färdigheter inom varierande skisstekniker, och dels ges en mer slöjdinriktad formgivning i samband med tillämpningsuppgifter inom slöjdteknikerna. Ett av de övergripande målen är att studenten, genom att metodiskt laborera med variationsmöjligheter med form och färg, tillägnar sig ett öppet och reflekterande förhållningssätt till formgivning i slöjden. Följande moment kommer att behandlas blyertstekniker (valörer, skuggning) linjekaraktärer & formrelationer komposition & layout färglära (systematik & färgsättning) Formgivningsutbildningen kommer att genomföras med föreläsningar, genomgångar vid övningslektioner, handledning samt med självstudieuppgifter. Alla resultat av övningar och självstudieuppgifter sparas kontinuerligt av studenten. Redovisning sker dels genom kortare uppföljningar av enskilda uppgifter, och dels genom en slutsammanställning med ett urval av övningsresultat. Mer detaljerad information ges vid kursstart. Den personliga utrustning studenten behöver för formgivningsuppgifterna är : Skissblock A3 (flera block i olika format och papperstjocklekar underlättar) Blyertspennor med olika hårdhet (HB, 2B, 4B) Enklare akvarellfärger & penslar Sax, limstift, tejp (ev. papperskniv) Obligatorisk litteratur och referenslitteratur beskrivs i kursens litteraturlista. 4

5 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - trä Formning i trä. Ämnesutbildningen i träslöjd är huvudsakligen inriktad på arbete med handverktyg och på att forma trä med olika tekniker. Detta syftar till att ge en grundläggande ämnesutbildning i trä där studenten tillägnar sig goda ämnes- och hantverkskunskaper inom området. Grundläggande materialkunskap varvas med kortare övningsuppgifter och större tillämpningsuppgifter i samverkan med formgivningsutbildningen. Under kursens gång ska arbetet kontinuerligt dokumenteras och metodiska och ämnesdidaktiska reflektioner göras, både individuellt och i grupp. En självstudieuppgift i grundläggande materialkunskap introduceras under vecka 35 och ska sedan sammanställas och presenteras i den avslutande redovisningen. Utbildningen kommer att ske i lektionsform och varvas med handledning vid praktiska tillämpningar. Under både lektioner och handledning är målsättningen att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns inom grupperna varför obligatorisk närvaro eftersträvas vid samtliga tillfällen. Följande teknikområden kommer att behandlas och demonstreras under kurstiden: Sågning -kontursåg -lövsåg -bågsåg Hyvling -skrubbhyvel -spånhyvel -putshyvel -stöthyvel Skärande bearbetning -urholkning (håljärn, kniv, rasp, fil) -längdsvarvning -täljning Borrning -handverktyg -försänkning Ytbehandling -putsning -vattenstrykning -olja -vax -temperafärg -lack Säkerhetsaspekt. Slipning av eggverktyg. Arbetsmiljöfrågor vid svarvning och skärande bearbetning. Säkerhetsfrågor vid borrning. 5

6 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL ämnesutbildning - metall Formning i metall. Ämnesutbildningen i metallslöjd är huvudsakligen inriktad på arbete med handverktyg och på att forma metall med olika tekniker. Detta syftar till att ge en grundläggande ämnesutbildning i metall där studenten tillägnar sig goda ämnes- och hantverkskunskaper inom området. Grundläggande materialkunskap, inklusive en didaktisk självstudieuppgift, varvas med kortare övningsuppgifter och tillämpningsuppgifter i samverkan med formgivningsutbildningen. Under kursens gång ska arbetet kontinuerligt dokumenteras och metodiska och ämnesdidaktiska reflektioner göras, både individuellt och i grupp. Utbildningen kommer att ske i lektionsform och varvas med handledning vid praktiska tillämpningar. Under både lektioner och handledning är målsättningen att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns inom grupperna varför obligatorisk närvaro eftersträvas vid samtliga tillfällen. Följande teknikområden kommer att behandlas och demonstreras under kurstiden: prägling Klippning Bockning Gjutning Lödning Skålslagning 6

7 KURSUPPLÄGG & KURSINNEHÅLL didaktik & VFU Det didaktiska innehållet i kursen är dels integrerat i ämnesutbildningen men också utlagt med en specifik didaktisk VFU-uppgift som introduceras andra veckan. Denna ska lösas individuellt, bland annat med hjälp av fältstudier, diskuteras i ett seminarium och sedan redovisas skriftligt. INTEGRERAD ÄMNESDIDAKTIK Genom alla delar av kursen kommer didaktiska frågeställningar att diskuteras. Studenterna träffas regelbundet i en liten referensgrupp/arbetsgrupp där ämnesdidaktiska frågor tas upp. Vid de lärarledda genomgångarna av slöjdmoment kommer kontinuerligt didaktiska frågor att presenteras. Dessa frågor, och studenternas egna, ska sedan diskuteras vid den lilla gruppens träffar. Minnesanteckningarna från dessa diskussioner och egna funderingar ligger till grund för de didaktiska reflektionerna i kursportföljen. Delredovisning av gruppernas arbete sker vi gemensamma lärarledda seminarier. VFU-uppgift "Kommunikation i slöjden" är rubriken för den individuella didaktikuppgiften i kursen. Med hjälp av fältstudier i skolan och en uppföljning av fältstudierna i ett seminarium skaffar du dig ett underlag för att beskriva hur du ser på den kommunikation du sett i slöjden. I uppgiften ska du också ge din bild av de kunskaper du anser vara nödvändiga och önskvärda för att ge dig och eleverna förutsättningar för en så bra kommunikation som möjligt i slöjden. Du kommer att få en muntlig presentation av denna uppgift för att förtydliga detaljer om arbetsformer m m. Då ges även tillfälle att ställa frågor. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP I SLÖJD Under denna rubrik är målet att lägga en grund för en generell kunskap om slöjdämnet som sedan kommer att fördjupas under hela inriktningen. I denna kurs bearbetas dessa frågor genom litteraturstudier, en föreläsning och ett avslutande seminarium i blandade grupper av både ToM- och Tex-studerande under rubriken Centrala begrepp i slöjd. Dina uppgifter består av att diskutera och reflektera kring grundläggande slöjdbegrepp samt att läsa, diskutera och formulera dina egna tankar kring några av slöjdens grundläggande begrepp. Sammanfattningsvis skriver du ner dina synpunkter om dessa frågor och begrepp i kursportföljens didaktiska reflexioner. 7

8 REDOVISNING / EXAMINATION Kursuppgifter och delmoment examineras dels kontinuerligt under kursens gång och dels vid avslutande redovisningstillfällen i vecka 43. Examination sker både genom muntlig, visuell och skriftlig presentation av genomförda uppgifter samt i form av en individuell skriftlig kursportfölj. Följande provkoder tillämpas för kursens delmoment och efter att samtliga moment godkänts ges ett samlat kursbetyg: PRE1. 5hp (U-V) trä, muntl & visuell pres PRE2. 2,5hp (U-V) metall, muntl & visuell pres PRE3. 2,5hp (U-V) formgivning, muntl & visuell pres SRE1. 3,5hp (U-V) portfölj m essä & reflektioner TDLF. 1,5hp (U-G) fältstudier (ej för LSTMA1!) FORMGIVNING De allmänna formgivningsuppgifterna redovisas i form av en tillfällig utställning vid ett separat redovisningstillfälle. Formgivningsmoment som är knutna till tillämpningsuppgifter i en specifik slöjdteknik examineras i samband med slutredovisningen av dessa. ÄMNESUTBILDNING I TRÄ & METALL Delmoment inom respektive material examineras dels som mindre teknikuppgifter och dels som större tillämpningsuppgifter med integrerad formgivning. De flesta av dessa uppgifter examineras vid avslutande redovisningstillfällen i vecka 43. En samlad bedömning görs sedan för den individuella betygssättningen. DIDAKTIK / VFU Den didaktiska VFU-uppgiften examineras som en del av den skriftliga inlämningsuppgiften, kursportföljen. I övrigt examineras dina didaktiska reflektioner kring alla slöjdmoment genom de kommentarer som ska finnas i den individuella kursportföljen. KURSPORTFÖLJ En sammanställning av dina kontinuerliga reflektioner över arbetsresultaten i kursens olika delar görs i form av en "kursportfölj". Här gör du kommentarer, drar slutsatser och beskriver samband i ditt eget lärande med hjälp av egna anteckningar, skisser, diskussionsprotokoll, litteratur, fältstudieanteckningar, m m. Portföljen kommer att bedömas både till sin presentationsform och till sitt innehåll. Mer detaljerad information om upplägget ges under kursen. EXAMINATIONSTILLFÄLLET Studenterna ska i god tid före examinationen anmäla om man vill delta ( listor kommer att anslås! ), och endast de anmälda studenterna har tillträde till examinationstillfället. Studenten kan hindras att delta i examinationen (redovisningen) om han/hon ej fullgjort de uppgifter som ska examineras. På så sätt kan studenten inte skaffa sig fördel i sin egen examination genom att ta del av andra studenters resultat före den egna examinationen. Ansvarig för examination och eventuell restexamination av delmoment är den lärare som organiserat och formulerat respektive uppgift. Detaljfrågor om kompletteringar görs således direkt till berörd lärare. Restexaminationstillfälle ges preliminärt i vecka 48. Dag, tid och lokal för detta meddelas senare via anslag. 8

9 BEDÖMNINGSKRITERIER Godkänt erhåller studenten när: - övningsresultat och inlämningsuppgifter visar prov på goda manuella färdigheter i genomgångna formgivningstekniker och hantverkstekniker. - den muntliga presentationen av och de skriftliga reflektionerna till uppgifterna visar förståelse för grundläggande begrepp inom form- & färglära, materiallära samt inom trä- & metallbearbetning. - han / hon uppvisar förmåga att reflektera över variationsmöjligheter i tillämpningsuppgifterna i slöjd. - han / hon uppvisar förmåga att göra relevanta didaktiska reflektioner över kursens innehåll Väl godkänt erhåller studenten när: - övningsresultat och inlämningsuppgifter visar prov på mycket goda manuella färdigheter i genomgångna formgivningstekniker och hantverkstekniker. - den muntliga presentationen av och de skriftliga reflektionerna till uppgifterna visar god förtrogenhet med grundläggande begrepp inom form- & färglära, materiallära samt inom trä- & metallbearbetning. - han / hon uppvisar mycket god förmåga att reflektera över variationsmöjligheter i tillämpningsuppgifterna i slöjd. - arbetsresultat och reflektioner visar prov på idérikedom och stor självständighet i genomförandet av tillämpningsuppgifterna i slöjd samt är presenterade på ett estetiskt genomtänkt sätt. - han / hon uppvisar mycket god förmåga att göra relevanta didaktiska reflektioner över kursens innehåll Underkänt erhåller studenten när: - någon eller flera av kriterierna för betyget godkänt inte uppnås. 9

10 LITTERATURLISTA Obligatorisk Litteratur Arbete i trä, del 1 & 2 (1984). Institutionen för slöjd, Linköpings universitet (gula kompendier) Arbete i metall (1992). Institutionen för slöjd, Linköpings universitet (blå kompendium) Borg, K & Lindström, L, red. (2008). Slöjda för livet om pedagogisk slöjd, Stockholm: Lärarförb förl. Grundskolan : kursplaner och betygskriterier (2000). Skolverket, Stockholm: Statens skolverk: Fritzes offentliga publikationer Kurskompendium Textilslöjd/Trä- & metallslöjd, D93, Est avd, IKK, Linköpings universitet Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk, Växjö Universitet (kan laddas ned i fulltext på: ) Referenslitteratur Breisset, R & Gunneröd, A (2001). Telgje, spikke, smi, Oslo: Norges Husflidslag. Bütz, Richard (1984). How to Carve Wood, Newton, Conn: Taunton Press (USA) Dahl, Knut (1994). Pauting : teknikk - design, form og linjer, Oslo: Landbruksforl., cop. Eggen, Lars (1974). Snida i trä, Stockholm: Wahlström & Widstrand, (Uddevalla). Falk, Bisse m fl (1983). Barnens trädbok, Stockholm: Ordfronts förlag. Gundersen, A, m fl (1996). Färglärans grunder, Norrköping: PROTEAM. Gustavsson, Bernt, red (2006) Kunskap i det praktiska, Lund: Studentlitteratur. Hörnfeldt, Roland (1998). Känn igen trä, Falun: Infoskog-Infoforest AB. Klinting, Lars (1990). Första trädboken, Stockholm : Rabén & Sjögren. Lindberg, Anders (2001). Slöjda i färskt trä, Västerås: ICA Bokförlag. Ljungberg, G m fl (1995). Karva, snida, tälja, Västerås: ICA Bokförlag. Ljungberg, G m fl (1999). Smida, driva, bocka, Västerås: ICA Bokförlag. Mattsson, Anders (1999). Trä och metall material, verktyg, metoder, Stockholm: Natur och kultur/lt. Scott, Ernest (1990). Stora snickarboken, Västerås: ICA Bokförlag. Strömquist, Mårten (2004). Basic 2D Design, Kristianstad: Accent. Strömquist, Mårten (1996). Formspel, Falköping, Liber Utbildning AB. Sundqvist, Jögge (2002). Slöjda i trä, Stockholm: Natur och kultur/lt. Sundqvist, Wille (1993). Tälja med kniv och yxa, Örebro : LTs förlag. 10

11 PRAKTISKA ANVISNINGAR Det mesta av de praktiska anvisningar du behöver för att komma in i rutinerna vid Estetiska avdelningen finns i institutionens studiehandledning MANUALEN. Detta kompendium delas ut i samband med kursstart. En hel del information om säkerhet, ordning, ansvar för kvälls- /helgvakt m m, är en förutsättning för dina studier. Kompletterande information ges vid kursens start av bibliotekarie, vaktmästare m fl. En särskild genomgång av biblioteket är schemalagd under andra kursveckan. För att underlätta för studenterna ordnar vi i förväg material-paket för kursuppgifter i träoch metallslöjd. Detta material köper ni ut i Estetiska avdelningens Butik till en materialavgift på ca 160:- för ToM studerande. Vi använder oss av en web-baserad kursplats i it s learning, där studenter loggar in via Studenportalen för att hämta information och uppgifter som presenteras under kursen. Här kommer även att finnas utrymme för diskussionsforum och inlämning av skriftliga uppgifter. Övrig information om kommande kurser kan du nå via Estetiska avdelningens hemsidor på: KURSVÄRDERING Kursvärdering görs individuellt i Linköpings universitets gemensamma digitala kursvärderingssystem, KURT, via Studentportalen efter avslutad kurs. Utöver denna värdering görs normalt en muntlig kursvärdering i hela studerandegruppen tillsammans med kursansvarig. 11