K V A L I T AT I V I N N E H Å L L S A N A LY S J O S E F I N E N Y B Y

Qualitative Content Analysis (QCA) En analysmetod för subjektiv tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster Hsieh and Shannon (2005, s. 1278): A research method for the subjective interpretation of the content of text data through the systematic classification process of coding and identifying themes or patterns Strävar efter att kombinera styrkan i kvantitativ analys (CA) med en mer djupgående, subjektiv och holistisk tolkning

KVALITATIV VS. KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS Kvantitativ innehållsanalys (CA): innehållet analyseras ( räknas ) och presenteras siffermässigt, t.ex. i form av korstabeller, stapeldiagram m.m. Kvalitativ innehållsanalys (QCA): innehållet kategoriseras ( tolkas ) och presenteras verbalt, t.ex. i form av löpande text med textutdrag (citat) som stöder författarens tolkningar Man bör dock inte överdriva skillnaderna mellan dessa två; de går mycket in i varandra och används ofta sida vid sida

KVALITATIV VS. KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS, FORTS. Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet. Tolkning och mätning går oftast hand i hand ( Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst ) Den kvalitativa innehållsanalysen (QCA) lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)

CENTRALA KÄNNETECKEN Holistiskt grepp om texten: bygger på subjektiv förståelse av texten; dess delar, helhet och dess kontext Motsätter sig strikt kvantifiering (mekaniskt ordräknande) Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet Det centrala är förståelsen av texten samtidigt som man tillämpar strikta regler för hur kodningen av texten ska ske (i akt och mening att ge en intersubjektiv och tillförlitlig bild av textens budskap) Reliabiliteten är oftast högre i CA, medan validiteten oftast är högre i QCA

NÄRLIGGANDE METODER QCA har mycket gemensamt och går mer eller mindre in i en del andra närliggande discipliner såsom: kvantitativ innehållsanalys (CA) diskursanalys (finns många olika varianter av denna) etnometodologi (samtalsanalys) lingvistisk analys Grounded Theory argumentations- och retorisk analys Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin) meta-analys (dvs. forskning om forskning)

VEM ANVÄNDER QCA? En nygammal metod med härstamning i hermeneutiken Kom fr.o.m. 1920-30-talet att användas mest av kommunikationsforskare och statsvetare (mest i sin kvantitativa form, t.ex. Lazarsfeld, Laswell) Under 1960-talet skedde en interdisciplinär breddning och differentiering, varigenom QCA fann sin väg in i bl.a. psykologin, sociologin, lingvistiken, medieforskningen, samt semiotiken Idag är metoden mest vanlig inom psykologi, sociologi, kommunikationsforskning och vårdvetenskap

DATAÖVERVÄGANDEN Oftast är datamaterialet som ska analyseras i verbal form, t.ex. texter, protokoll, transkriberade intervjusvar, littererade samtal, artiklar, valtal, program m.m. Men i princip kan all typ av kommunikation analyseras, t.ex. videoband, bilder, musik m.m. Valet av material styrs av frågeställningen samt av frågor om validitet och representativitet Viktiga frågor: vilket data ska väljas, vad ska utgöra analysenhet och hur många sådana behövs, vilken intern variation i materialet behövs, hur representativt är materialet för den större population man vill säga något om, vilken är den lämpligaste meningsenheten?

VAD INNEBÄR TOLKNING? Att något avvinns på sin mening eller betydelse Inom kvalitativ metodik betyder tolkning att man endera försöker förstå innehållet (budskapet) i texten eller att man vill förstå sändarens avsikter, upplevelser, känslor eller åsikter. Man kan även tänka sig att man försöker göra en kontextuell tolkning, dvs. försöker förstå vilken betydelse texten har i ett större sammanhang, t.ex. i vilken grad den avspeglar en viss rådande idé eller åsikt Hermeneutiska spiralen: samspelet mellan helheten, delarna och kontexten är centralt för tolkningen Likaså bör forskarens egen förförståelse av objektet medvetandegöras, eftersom denna styr tolkningen

VIKTIGA BEGREPP INOM QCA Manifest innehåll: de synliga, självklara, betydelserna i texten Latent innehåll: de relationella aspekterna i texten, dvs. hur förhåller det som sägs till kontexten? Analysenhet (unit of analysis): det som ska undersökas, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m. Meningsenhet (meaning unit, content unit): en konstellation av ord eller uttalanden som relaterar till samma centrala betydelse genom sitt innehåll eller genom kontexten, t.ex. ord, meningar, stycken eller hela artiklar. Kondensering: den process varigenom texten kortas ner till ett visst antal kategorier som tillsammans ger en effektiv beskrivning av innehållet

VAD INNEBÄR KATEGORISERING? Att organisera (reducera, kondensera) stora kvantiteter text i ett mindre antal kategorier som effektivt återger de meningsstrukturer och betydelser som finns däri Detta görs i praktiken genom att man först läser igenom datamaterialet för att sedan markera (koda) de delar av texten (meningsenheter) som behandlar den fråga man intresserar sig för Dessa koder organiseras därefter i olika kategorier och subkategorier på ett sätt som motsvarar innehållet Det finns olika tillvägagångssätt för detta

OLIKA INNEHÅLLSANALYTISKA ANSATSER Hsieh and Shannon ( 2005) skiljer mellan tre huvudsakliga sätt på vilka man kan gå tillväga när man jobbar med QCA: 1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts tala fritt och generera kategorier som beskriver innehållet 2. Styrd (deduktiv) ansats: texten kodas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema 3. Summerande ansats: kartläggning av ordanvändning

1. KONVENTIONELL (INDUKTIV) ANSATS Används när man närmast vill beskriva innehållet Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, istället låter han kategorierna utkristallisera sig från datamaterialet genom närläsning och analys Först görs ett antal närläsningar för att få överblick, sedan kodas de delar av texten som uttrycker tankar, idéer eller ställningstaganden. Dessa koder tolkas och organiseras därefter i noggrant definierade kategorier I resultatdelen analyseras och presenteras sedan dessa kategorier tillsammans med textexempel (citat). Därtill görs återkoppling till teori och tidigare forskning.

2. STYRD (DEDUKTIV) ANSATS Teori och tidigare forskning ligger till grund för de förbestämda kategorier och koder varmed analysen görs (kodningsschema och anvisningar görs på förhand) Efter att ha testat kodningsinstrumentet görs en inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer. Sådana passager som inte kan kodas med schemat registreras och analyseras sedan skilt Kategoriseringen analyseras och presenteras sedan tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten. Man kan även presentera resultaten kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)

3. SUMMERANDE ANSATS Identifiering och kvantifiering av ord/innehåll i syfte att förstå hur den innehållsmässiga strukturen i en text ser ut (det manifesta innehållet) Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet. Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta. Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten (latenta innehållet) och utifrån andra faktorer, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc.

INNEHÅLLSANANLYSENS 7 FASER (KAID, 1989) 1) Formulering av forskningsfrågor 2) Avgränsning av datamaterialet 3) Definition av analyskategorier och koder 4) Utformning av kodningsschema (kodbok) samt anvisningar för kodning 5) Utförande av kodning 6) Kontroll av tillförlitlighet 7) Analys och presentation av resultat

1. FORMULERING AV FORSKNINGSFRÅGOR Två typer av frågeställningar vanliga: 1. Beskrivande frågeställningar: hur ser innehållet ut? - Är vanlig i situationer då det inte finns så mycket teori eller tidigare forskning att tillgå på området. t.ex. hur upplever barn skilsmässor, vilken inställning har politiska partier till privatisering av social service? 2. Förklarande frågeställningar: varför ser innehållet ut på ett visst sätt? Vilken betydelse har innehållet? - Man söker t.ex. samband mellan kategorier i undersökningen eller mellan kategorier och kontextuella faktorer, t.ex. drabbas icke-verbala barn hårdare av skilsmässor än andra barn, beror partiernas inställning till privatiseringar på deras parlamentariska position är (regering/opposition)?

2. AVGRÄNSNING AV DATAMATERIAL Valet av datamaterial bör vara representativt för den population man vill uttala sig om. Är denna begränsad kan man göra en totalundersökning Materialet bör kunna svara mot frågeställningarna Man bör undvika material som kan ge en snedvriden bild av fenomenet man studerar Även valet av analysenheter bör noggrant övervägas, bör vara tillräckligs stora för att skapa helheter, och tillräckligt små för att fungera som kontext för meningsenheterna, t.ex. personer, program, partier, artiklar, länder etc.

3. VAL AV ANALYSKATEGORIER OCH KODER Oberoende av om kategorier skapas induktivt eller deduktivt, bör forskaren noggrant definiera vad som ska räknas till en viss kategori, dvs. hur olika meningsenheter i texten ska kodas och hur de ska organiseras i kategorier Beroende på frågeställningen och datamaterialet kan meningsenheten bestå av enskilda ord, meningar, stycken eller hela analysenheter såsom en artikel, ett land etc. Bra att även ge exempel på meningsenheter i texten som kodats till en viss kategori (underlättar kodningen)

4. UTFORMNING AV KODNINGSSCHEMA Innehåller definitioner av de teman ( variabler ), kategorier ( variabelvärden ) och koder som används i analysen Bra att även ge exempel på meningsenheter (textpassager) som hör ihop med de olika koderna Bör även innehålla anvisningar för hur kodningen ska ske Ett deduktivt utformat kodningsschema bör testas innan det används första gången, induktiva kodningsscheman bör kontrolleras och ev. revideras under analysens gång Om man är flera som analyserar bör alla forskare tränas i att använda kodningsschemat

5. UTFÖRANDE AV KODNING Tillvägagångssättet beror på den ansats man har valt Viktigt med inledande genomläsning för att få överblick (man kan gärna anteckna sina initiala tolkningar) Själva kodningen sker därefter så att man markerar meningsenheter i texten med en viss färg eller siffra, eller klipper ut dessa till ett nya dokument för vidare analys Utformning av träddiagram ger översikt över kodningen Analysen kan göras manuellt eller med dator (t.ex. N Vivo) Alternativt kan man använda kodningsblanketter Viktigt att kontrollera och vid behov revidera kodningen

6. KONTROLL AV TILLFÖRLITLIGHET: TROVÄRDIGHET (CREDIBILITY) Allmänt taget spelar inte kravet på objektivitet samma roll inom QCA som inom kvantitativ analysgrenar Trots detta eftersträvas tillförlitlighet ( thrustworthiness ) i analysen, vilket innebär att de resultat som erhålls bör vara trovärdiga, stabila och överförbara Viktiga sätt att stärka tillförlitligheten: användning av textutdrag/citat, noggrann presentation av tillvägagångssättet och reglerna för kodning, auditering och diskussion av kodningsinstrument och resultat, triangulering av forskningsresultat, eventuella statistiska test av inter-/intrareliabilitet (t.ex. Holstis test)

STABILITET (DEPENDABILITY) Hur stabil är analysen över tid, hur stabil är datamaterialet, hur beroende är analysen av valet av respondenter/tidpunkt, samt hur kapabla är respondenterna förmåga att ge korrekta bedömningar, ska samma frågor ställas åt alla respondenter etc.? Man kan påverka stabiliteten genom att noggrant överväga och försöka neutralisera sådana faktorer som kan tänkas sänka graden av stabilitet Ett sätt att kontrollera stabiliteten är att göra omkodningar och uppföljande analyser av innehållet för att se om betydelserna då förändras

ÖVERFÖRBARHET (TRANSFERABILITY) I vilken mån kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper? Viktigt att forskaren diskuterar de kulturella och kontextuella särdrag som präglar analysen för underlätta tolkningen av överförbarheten Man kan kontrollera graden av överförbarhet genom triangulering, dvs. jämföra resultaten med liknande studier på annat håll (om sådana finns) eller genom att göra kompletterande analyser (t.ex. av annat datamaterial) för att se om de resultat man erhållit är robusta eller ej

7. ANALYS OCH PRESENTATION AV MATERIAL Forskaren presenterar och motiverar de kategorier man funnit med egna ord samt presenterar textutdrag/citat som styrker kategoriseringen Resultaten kan analyseras i relation till teori, t.ex. visa vilka kategorier som stöder teorin och vilka som ifrågasätter den, eller så analyseras samband mellan de olika kategorierna (eller samband mellan kategorier och variabler i kontexten) Man kan även använda frekvenstabeller eller s.k. icke-parametrisk statistik för att jämföra textfrekvenser, t.ex. visa hur många procent av koderna som beskriver ett viss fenomen, eller skillnader i rangordning mellan olika talare

HUR GÖRA ANALYSEN? EXEMPEL PÅ DATAPROGRAM Manuellt eller med hjälp av något dataprogram, t.ex. NVivo NVivo underlättar att organisera och strukturera non-numerisk eller ostrukturerad data Organisera och strukturera: skapa kategorier och underkategorier (Nodes) NVivo hittar citatets sammanhang genom att klicka på det i analysen man kan lätt återgå till sammanhanget Lättanvänt, se exempel på Youtube

EXEMPEL PÅ QCA Syfte: att undersöka hur principen om valfriheten inom familjepolitiken (barnomsorg) var politiserad av de åtta största finska partierna inför riksdagsvalet 2015, genom en analys av valprogram Data: 8 valprogram, 5 kompletterande dokument Metodval: QCA, deduktiv ansats och induktiv ansats: Varför båda? Till en början hade vi förbestämda kategorier (deduktiv ansats), men efter vidare läsning behövdes detta kompletteras med fler kategorier, eftersom datat visade på något vi inte räknade med från början; frihet att välja inom föräldraledighet (kategorier utkristalliserades från datat, induktiv ansats) KOM IHÅG ATT VARA FLEXIBEL! Hur är begreppet frihet att välja politiserat positiv eller negativ frihet? Huvudkategori: Valfrihet i samband med barnomsorg Tre underkategori: Positiv frihet, negativ frihet och generella omnämnanden

SAMMANFATTNING QCA är en mycket användbar och flexibel metod för olika typer av innehållsanalys Styrkan ligger i dess förmåga att gå på djupet och dess förening av den kvantitativa innehållsanalysens struktur och den kvalitativa metodens förståelse Kombinerar analys av det manifesta innehållet (Vad sägs?) med analyser av det latenta innehållet (Vad handlar texten om?) En svaghet är att det ibland kan vara svårt att erhålla tillförlitliga resultat samt att det finns väldigt många metoder som liknar QCA (vilket kan skapa förvirring)

LITTERATURTIPS Becker, J and Lissman, H-J. (1973) Inhaltsanalyse Kritik einer sozialwissenschaftlichen Methode. Arbeitspapier zur politischen Soziologie. München: Olzog. Berelson, B. (1952) Content Analysis in Communication Research. Glencoe, Illinois: The Free Press. Bergström, G. och Boréus, K. (2000) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur Coffey, A. and Atkinson, P. (1996) Making Sense of Qualitative Data. Complementary Research Strategies. Thousand Oaks, CA: Sage. Elo, S. And Kyngäs, H. (2008) The qualitative content analysis process, Journal of Advanced Nursing 62 (1): 107-115. Findahl, O. och Höijer, B. (1981) Text- och innehållsanalys.. En översikt av några analystraditioner. Stockholm: Sveriges Radio, publik- och programforskning. Graneheim, U.H. and Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today 24 (2): 105-112. Holsti, O. R. (1969) Content analysis for the Social Sciences and Humanities, Reading, MA: Addison-Wesley. Hsieh, H-F. and Shannon, S. (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis, Qualitative Health Research, 15, 9: 1277-88.