Innehållsanalys och diskursanalys

Transkript

1 Innehållsanalys och diskursanalys Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Föreläsare: Josefine Nyby

2 Vad är det centrala i dessa metoder? Handlar om analyser och förståelse av mening, oftast uttryckt i form av olika texter (textanalys) Mål: att analysera texters innehåll, avsikter, mening eller maktstrukturer Bygger på en humanvetenskaplig vetenskapsfilosofisk tradition, men även i viss mån på en empiristisk (kvantitativ innehållsanalys) samt kritisk tradition (diskursanalys)

3 Texters och språkets funktioner Enligt Bergström & Boréus (2000) har texter, och språket, två huvudfunktioner: en innebördsfunktion (de uttrycker något) en interpersonell funktion (den används för att påverka någon eller något) Innehållsanalyser och diskursanalyser handlar om att analysera sådana funktioner (men på olika sätt)

4 I) Innehållsanalyser Metod som analyserar av innehållet i olika typer av texter, språkutbyten, debatter, medieinslag, protokoll, böcker etc. Handlar enkelt uttryckt om att tolka budskap, avsikter eller meningsstrukturer i olika språkliga (textuella) källor Kan i grovt indelas i två huvudtyper: Kvantitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys

5 I a) Kvantitativ innehållsanalys Kvantifiering av ( man räknar ) förekomsten av olika enheter eller teman i skriftliga källor, t.ex. genom att mäta hur ofta en politiker använder begrepp som frihet, demokrati eller rättvisa Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en viss egenskap i texten säger något om styrkan i budskapet Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal, figurer och hjälp av olika icke-parametriska statistiska mått (t.ex. Spearman s R s ), t.ex. Nygård, 2000

6 Styrkorna i kvantitativ innehållsanalys 1. Förhållandevis enkelt att anpassa analysen till en viss teorimodell (knepigare att göra induktiva analyser) 2. Hög grad av systematik, allt från val av analysenheter till kodningsinstruktioner 3. Följder strikta regler för vad (analysenheter) som ska kodas (t.ex. meningar, stycken) samt hur dessa ska tolkas (kodbok, kodningsinstruktioner) 4. Kvantifiering av textinnehåll: möjliggör enklare former av statistisk beräkning 5. Hög grad av interreliabilitet (mellan forskare) och intrareliabilitet (stabilitet)

7 Exempel på kvantitativ innehållsanalys Finländska partiers ideologiska inställning till ekonomiska värden i sina partiprogram från talet (% av totala antalet meningar): Värde Saml Sfp Lib Cen SDP Vän Samband med ideologisk vänsterhögerskala Planhushållning 0,0 1,2 0,0 0,6 9,4 2,0 -,66 Marknadsekonomi 8,5 4,2 15,6 1,7 0,9 0,4,83* Ekonomisk tillväxt 5,1 10,2 14,2 4,5 4,3 2,3,77 Miljövård 15,4 13,7 11,7 16,3 11,2 18,2 -,20 Regional balans 2,1 6,7 0,0 6,7 0,9 2,7,08 Social jämlikhet 8,5 9,0 16,5 10,1 21,5 21,1 -,88* N

8 I b) Kvalitativ innehållsanalys Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck genom systematisk kategorisering av teman och mönster Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och dess kontext (t.ex. samhällsutvecklingen, historien etc.) Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet Bygger på subjektiv tolkning samtidigt som man tillämpar vissa regler för själva kodningen av texten

9 Exempel på kvalitativ innehållsanalys Nyby, J., Nygård, M. Autto, J. & Kuisma, M. (forthcoming). Accepted manuscript for Journal of social welfare and family law. Syfte: att undersöka hur principen om valfriheten inom familjepolitiken (barnomsorg) var politiserad av de åtta största finska partierna inför riksdagsvalet 2015, genom en analys av valprogram Data: 8 valprogram, 5 kompletterande dokument Metodval: QCA, deduktiv ansats och induktiv ansats: Varför båda? Till en början hade vi förbestämda kategorier (deduktiv ansats), men efter vidare läsning behövdes detta kompletteras med fler kategorier, eftersom datat visade på något vi inte räknade med från början; frihet att välja inom föräldraledighet (kategorier utkristalliserades från datat, induktiv ansats) KOM IHÅG ATT VARA FLEXIBEL! Hur är begreppet frihet att välja politiserat positiv eller negativ frihet? Huvudkategori: Valfrihet i samband med barnomsorg Tre underkategori: Positiv frihet, negativ frihet och generella omnämnanden

10 Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys? Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för kodning och följer liknande regler för validitet och reliabilitet. Tolkning och mätning går oftast hand i hand ( Ingen mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av förekomst ) Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva förståelsen av texten (del, helhet och kontext)

11 Närliggande metoder till kvalitativ innehållsanalys Innehållsanalyser har mycket gemensamt med: Diskursanalys (många olika varianter) Idéanalys, Etnografi, etnometodologi (samtalsanalys) Lingvistisk analys (psykolingvistik, sociolingvistik) Grounded Theory Argumentations- och retorikanalys Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin) Meta-analys (dvs. forskning om forskning)

12 Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehållet Analysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala sig om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m. Meningsenhet (meaning unit, content unit, coding unit): den del av text som man väljer att analysera/koda, t.ex. ord, meningar, textstycken eller hela artiklar. Kod: den egenskap/etikett som ges en viss meningsenhet Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och externt sett heterogena samt bör helst vara varandra uteslutande och uttömmande (inte alltid möjligt)

13 Centrala begrepp..., forts. Kondensering: den process varigenom meningsenheter sammanfattas/komprimeras Abstrahering: den process varigenom den kondenserade texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori) Tema: större meningshelheter som tillsammans bildar en röd tråd genom texten och som kan bestå av flera kategorier (samt subkategorier)

14 Olika ansatser inom den kvalitativa innehållsanalysen Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre huvudsakliga sätt på vilka man kan gå tillväga när man jobbar med kvalitativ innehållsanalys: 1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts tala fritt och generera teman och kategorier som beskriver innehållet (detta är svårare med kvantitativ innehållsanalys) 2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema 3. Summerande ansats : kartläggning av ordanvändning för att få en överblick av texten

15 1) Konventionell (induktiv) ansats Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda) kategorier, låter istället texten tala Först görs närläsningar för att få överblick, sedan kondenseras de delar av texten som uttrycker identifierbara tankar, idéer eller ställningstaganden (meningsenheter) genom kodning Dessa koder organiseras (samlas upp) i kategorier, ev. subkategorier och övergripande teman samt abstraheras (t.ex. genom att koppla dem till teorier eller tidigare forskning) För att göra analysen transparent bör kodningen och kategoriseringen beskrivas (gärna med någon form av schema) I resultatdelen tolkas och presenteras dessa kategorier och teman tillsammans med textexempel (citat).

16 2) Styrd (deduktiv) ansats Teori och tidigare forskning ligger till grund för de förbestämda koder och kategorier varmed analysen görs (kodningsschema och anvisningar görs på förhand) tvåvägskondensering Efter att ha testat kodningsschemat görs en första inläsning, sedan kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer (meningsenheter). Sådana delar som inte kan kodas utifrån schemat registreras och analyseras skilt Kategoriseringen tolkas och abstraheras (kopplas till teori) för att därefter presenteras tematiskt tillsammans med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten Man kan ifall det behövs presentera resultaten även kvantitativ t.ex. i form av frekvenstabeller (%)

17 3) Summerande ansats Inleds vanligen med en första överblick och kvantifiering av centrala ord/meningsenheter för att förstå textens struktur i en text ser ut (det manifesta innehållet) Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i datamaterialet. Det är dock svårt att göra några slutsatser om textens mening på basis av detta Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten och det latenta innehållet samt utifrån interpersonella aspekter, t.ex. vem som sagt vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i omgivningen etc. Detta kan göras med konventionell (1) eller styrd (2) ansats

18 Steg i en kvalitativ innehållsanalys (enligt Kaid, 1989) 1) Formulering av forskningsfrågor 2) Avgränsning av datamaterialet 3) Definition av analyskategorier och koder 4) Utformning av kodningsschema (kodbok) samt anvisningar för kodning 5) Utförande av kodning 6) Kontroll av tillförlitlighet 7) Presentation av resultat

19 Exempel på kvalitativ innehållsanalys

20 Hur bedöma kvaliteten i analysen? Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten och hur bra beskriver de textens budskap? (ett sä Transparens (transparency): hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts? ( Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är resultaten? ( Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?

21 II) Diskursanalys Utgör både en teori och en metod för textanalys Bygger på ett postmodernt förhållningssätt till både språk och kunskap Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar verkligheten runt om oss Diskursanalysen utgår istället från att det är via språket som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs. språket återger inte bara verkligheten utan bidrar även till att forma denna

22 Begreppet diskurs På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast ett vardagligt tal eller samtal Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare innebörd. Enligt Jørgensen &Phillips (1999) avser diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär, vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom olika discipliner

23 Olika tolkningar av diskursbegreppet Foucault: hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden Van Dijk: diskurs är tal och text i kontext Fairclough & Wodak: the use of language in speech and writing as a form of social practice. Describing discourse as a social practice implies a dialectical relationship between a particular discursive event and the situation, institution and social structure that frame it: the discursive event is shaped by them, but it also shapes them

24 Diskursanalysens utgångspunkter Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom språkliga handlingar Diskurser är inte självklara utan innehåller regelsystem för vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer) Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets betydelser, kan också påverka människornas världsbilder Det centrala i diskursanalysen blir därför att dekonstruera dessa processer och att även avslöja maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker

25 Vad är diskursanalys? Egentligen är diskursanalys ingen ny analysteknik i sig, utan snarare ett nytt perspektiv Rent allmänt är syftet att analysera hur texter eller samtal formar synen på verkligheten och medverkar till att skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska diskurser? Liknar på många sätt innehållsanalys, men sätter större vikt vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man när man säger något?)

26 Diskursanalytiska huvudriktningar Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys: a) Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell) b) Kontextuell diskursanalys (Foucault) c) Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe) d) Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)

27 Diskurspsykologisk analys Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation) och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter, roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter & Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.) Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m. Den grundläggande teorin kommer främst från psykologi, socialpsykologi och etnometodologi

28 Kontextuell diskursanalys Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer En bred ansats som fokuserar på de gemensamma regelsystem (diskurser) som legitimerar vissa kunskaper och vissa aktörers anspråk Diskurser innehåller olika försanthållanden som styr synen på världen och som samtidigt kontrollerar människor Centrala begrepp: Utestängningsmekanismer (vad styr diskursen, vad utelämnas?) Subjektspositioner (hur styrs enskilda aktörer av diskurserna?) Intradiskursivitet och interdiskursivitet (hur förändras diskurser?) Externt bestämda beroendeförhållanden (kontexten påverkar diskursens ramar, t.ex. ekonomiska förhållanden)

29 Antagonistisk diskursanalys Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe) med inslag av språkfilosofi, pragmatism och marxism Ser diskurser som krig som handlar om meningsskapande på en språklig nivå Studerar de associationskedjor (system av distinktioner och identitetskonstruktioner) och de språkliga element (noder) dessa bygger på Centrala begrepp: Antagonism (olika tolkningar i konflikt med varandra) Ekvivalenskedjor och noder (system av distinktioner och identiteter) Artikulering (diskurser kopplade till sociala strukturen) Subjektspositioner och identitet Hegemonisk diskurs (diskurser som inte ifrågasätts)

30 Kritisk diskursanalys Diskursanalytisk metod som utvecklats av Norman Fairclough och Ruth Wodak Förening av textanalys och social analys Kritisk forskning strävar efter att avslöja dolda maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks Använder sig av ett tredimensionellt diskursbegrepp (text, diskursiv praktik och social praktik) Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring (interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion (dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och legitimera)

31 Förhållandet mellan olika diskursanalytiska inriktningar Vardagsdiskurser Verkligheten är konsensus Diskurspsykologi Kontextuell diskursanalys Kritisk diskursanalys Antagonistisk diskursanalys Verkligheten är konflikt Abstrakta diskurser

32 Sammanfattning Innehållsanalyser och diskursanalyser är vanliga och användbara metoder inom samhällsvetenskapen Det finns dock många olika varianter av innehållsanalys och likaså diskursanalys Största skillnaden mellan dessa två ligger kanske i att den ena handlar om att förstå (innehållsanalys) medan den andra även handlar om att ifrågasätta och bidra till förändring (diskursanalys)

33 Litteratur Bergström, G. och Boréus, K. (2000). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur Graneheim, U.H. and Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today 24(2), Hsieh, H-F. and Shannon, S. (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis, Qualitative Health Research 15(9), Kaid, L. L. (1989) Content Analysis. In P. Emmert and L. L. Barker (Eds.) Measurement of communication behaviour (pp ). New York: Longman Krippendorff, K. (2004). Content Analysis. An Introduction to Its Methodology. 2 nd Edition. Thousand Oaks, Calif.: Sage Nygård, M (2000). Ideologisk förändring och stabilitet i Finland. En jämförande studie av sex partiideologier. Politiikka 42(3),