Plan för verksamheten 2015/2016 Wallerska skolan

Plan för verksamheten 2015/2016 Wallerska skolan

Innehållsförteckning Inledning och förutsättningar 1. Normer och värden/ det goda mötet 2. Kunskaper, betyg och bedömning 3. Barn i behov av stöd 4. Samverkan förskoleklass, fritidshem och skola 5. Utveckling och lärande fritidshem 6. IKT 2

Inledning och förutsättningar Vår elev och kunskapssyn skall präglas av viljan att utgå från individens behov. Trygghet, ansvar, respekt för varandra och en god självkänsla, är viktiga ledord i vår verksamhet. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor som tillsammans med tre arbetslagsledare utgör skolans ledningsgrupp. Personalen är organiserad i arbetslag som har ansvar för att skapa en sammanhållen pedagogisk verksamhet för barnen med utgångspunkt utifrån styrdokumenten för verksamheten. Läsåret 2015/2016 är ca 38 personer anställda på Wallerska skolan. De är fördelade på yrkeskategorierna förskollärare, fritidspedagog, lärare, specialpedagog, elevassistent, skolsköterska, kurator, vaktmästare, administrativ assistent, biträdande rektor och rektor. Skolan har ca 315 elever, varav 48 går i förskoleklass. Ca 160 barn är inskrivna på skolans tre fritidshem. Av skolans totala antal elever var ca 40 % berättigade till modersmålsundervisning under föregående läsår. Huvuddelen av skolans elever kommer från skolans upptagningsområde, Nya Hjärsta och Irisgatan. Skolan har också ett stort antal elever som valt skolan som bor i Varberga eller Vivalla. 1. Normer och värden/det goda mötet Mål 1. Ingen på vår skola är utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering. 2. Skolans Trygghetsplan är väl förankrad bland eleverna och används som ett verktyg i skolans värdegrundsarbete. 3. Skolan skall kännetecknas av att goda möten alltid sker mellan personal, elever och föräldrar. 4. Eleverna ska i högre grad uppleva att vuxna lyssnar på dem. Processen: På skolan har vi ett förhållningssätt som främjar tryggheten för barnen både i skolan och i fritidshemmen. I värdegrundsarbetet arbetas det med jämställdhet, mångfald, demokrati och attityder. Vi skapar goda relationer genom att visa hänsyn och ömsesidig respekt för allas olikheter. Goda relationer skapas också genom att de vuxna är goda förebilder och ger barnen verktyg för att hantera olika konfliktsituationer. Detta gör vi bl.a. genom att kontinuerligt arbeta med livskunskap som ska vara uppstrukturerat. Livskunskap innebär att vi arbetar förebyggande mot trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Livskunskapen ska utgå från gruppen och anpassas därefter. Ett bra tillfälle att ta vara på elevernas synpunkter och tankar kring gruppens behov är klassråden. Skolans policy består av sex byggstenar; trygghet, ansvar, respekt, empati, självkänsla och självförtroende. I all undervisning ska dessa implementeras. 3

Genom trivselenkäten som görs en gång per termin med eleverna får vi reda på hur eleverna mår. Även kommunens Brukarenkät som görs under vårterminen visar hur våra elever upplever tryggheten på skolan. Eleverna får därmed en chans till inflytande i sin arbetsmiljö. Vi hänvisar till frågorna i trygghetsplanen. Resultatet utvärderas och åtgärder vidtas vid behov.. Vi har även elevråd på skolan där det finns en representant från varje klass och årskurs. Nytt för i år är att även förskoleklassen har två representanter. I detta forum får eleverna inflytande och chans att påverka. Två pedagoger har ansvar för elevrådet. För att öka elevernas trygghet är det alla pedagogers uppgift att ta sig tid med eleverna för att samtala om deras situation i skolan. Detta för att eleverna ska uppleva att de vuxna i skolan engagerar sig i deras situation. Pedagogerna tydliggör för eleverna att de blivit lyssnade på. Kontinuerliga avstämningar görs under lektioner och efter raster. Vi vill även träna lågstadiebarnens förmåga att bry sig om varandra genom att vara veckans rastkompis. I år är också målet att få igång rastaktiviteter ett par dagar i veckan för att fånga upp elever som känner sig ensamma eller inte själva kan aktivera sig. Hela Trygghetsteamet på skolan träffas varannan vecka. När ett mobbingärende kommer till deras kännedom görs en plan för arbetet. Där samtalas även om läget på skolan utifrån rapporter som lämnas in från klasslärarna minst en gång i månaden. Två elevstödjare arbetar med olika ärenden på både grupp och individnivå. På fritidshemmen arbetar pedagogerna med olika samarbetsövningar där barnen får träna på att lösa olika problem tillsammans. Det är också en viktig del av fritidspedagogernas arbete att vara ett stöd på fritids och hjälpa barnen att lösa de konflikter som uppstår när det gäller kamratrelationer. Diskussioner om pedagogiska frågor förs på personalens veckomöten. Målbeskrivningar för varje fritidshem har utarbetats. Trygghetsplanen för skolan nyupprättas hösten 2015 efter personalens utvärdering av främjande och förebyggande åtgärder. Trygghetsplanen ska vara väl förankrad bland eleverna. Samtalsledarna kommer under hösten att få fortsatt utbildning i det Goda mötet för att sedan fortsätta att leda personalgruppen. Ansvariga: Trygghetsteam, pedagoger samt skolledningen. Mentorer/klasslärare ansvarar för att information lämnas till Trygghetsteamet och rektor. All personal arbetar mot målen. Utvärdering och analys: Dokumentation sker löpande av pedagoger när gäller olika typer av kränkningar. Skolan följer kommunens direktiv gällande hanteringen av olika kränkningar. Varje mentor/klasslärare förväntas också att regelbundet skicka in rapporter till trygghetsteamet om hur situationen i klassen är. En utvärdering av värdegrundsarbetet genomförs vid läsårets slut av elever och pedagoger. Denna utvärdering ligger till grund för den nyupprättade trygghetsplanen det följande läsåret. Resultatet från kommunens brukarenkät används också i analysarbetet. 4

2. Kunskaper, betyg och bedömning (fk - år 6) 1. Alla elever skall i slutet av skolår 1 kunna läsa. 2. De samlade betygsresultaten för skolår 6 är högre än föregående läsår. 3. De pedagogiska planeringarna är lätta att förstå för elever och vårdnadshavare. 4. Matematikundervisningen har hög kvalitet och upplevs som ändå mer varierad och stimulerande. 5. Det kollegiala lärandet är en modell som vi använder för att utvecklas som pedagoger. 1. Det förekommer redan språkutvecklande arbete av god kvalitet i förskoleklassen och i årskurs ett, men det finns fortfarande utmaningar. Antalet elever, även med svenska som modersmål, som har svårt med det vardagliga språket ökar ständigt. De får därmed ett sämre utgångsläge när det gäller att vara förberedd för läsinlärning. Vi behöver fundera vidare kring hur vi kan fånga upp dessa barn tidigare och sedan hitta effektiva arbetssätt för att stärka deras språkliga förmåga. För att tydligare se de individuella behoven behöver vi vidareutveckla det första språkliga diagnosarbetet i förskoleklassen på höstterminen, till exempel genom att använda LUS-schemat. Vi behöver också använda metoder som beskrivs bland annat i boken Stärk språket, stärk lärandet samt arbeta med boksamtal, lässtrategier med mera för att tidigt hjälpa eleverna att ta till sig och förstå texter. Vi hoppas också att vi får ta del av sökta statliga pengar i syfte att förstärka lärarbemanningen på lågstadiet. Det kommer förhoppningsvis att ge oss möjligheter att stödja fler elever i den tidiga läsinlärningen. 2. Det är viktigt att med effektiva metoder i tid kartlägga elevers behov av extra stöd. Dessutom måste vi hitta bra arbetssätt i klassrummet där så många elever som möjligt får chans att utveckla sina kunskaper maximalt efter sina förutsättningar. Vi försöker arbeta utifrån en flexibel fördelning av resurser för att tillgodose så många elevers behov som möjligt. Trots många insatser från pedagoger att tillgodose alla elevers behov upplever vi en stor otillräcklighet. Vi måste ha en röd tråd i arbetet mellan stadierna för att få en kontinuitet för eleverna och pedagogerna. Alla pedagoger måste vara insatta i vad som krävs i olika skeden för att kunna samverka. Vi behöver avsätta tid regelbundet för samtal och planering över stadierna. För att få så likvärdig bedömning som möjligt av elevernas förmågor måste vi i ännu större utsträckning ta tid till sambedömning på skolan och tillsammans med andra lärare i Örebro. Detta bör ske både i samband med nationella prov samt övrig bedömning. En målsättning är att skapa ett pedagogiskt årshjul för att strukturera och förenkla planeringen av det gemensamma pedagogiska arbetet. 3. De pedagogiska planeringarna, som tydliggör målen, används nu i det pedagogiska arbetet. De behöver dock utvecklas och bli tydliga för eleverna så att planeringarna blir redskap för dem då de ska bli medvetna om vilka kunskapskrav som skall uppfyllas i de olika arbetsområdena. Alla pedagogiska planeringar skall skrivas med tydligt elevfokus. Det är också viktigt att vi i det dagliga arbetet tydliggör målen för eleverna och våra förväntningar på olika sätt. Vi använder tid på pedagogiska konferenser till att utbyta erfarenheter kring hur vi har arbetat med dessa planeringar för att lära av varandra och därmed få en högre kvalité. 5

4. Alla lärare som undervisar i matematik deltar under läsåret i Matematiklyftet. Detta hoppas vi ska lägga en bra grund för ett fortsatt kollegialt lärande som i sin tur leder till en högre måluppfyllelse i matematik. 5. Under vårt samarbete med utvecklingspedagogerna förra terminen fick vi några metoder att använda oss av i vårt kollegiala lärande. Dessa metoder vill vi fortsätta att prova då vi tror att de kan ge en bra struktur och komplettera de kontinuerliga pedagogiska samtal som redan förs mellan lärare. Ansvariga: 1. Pedagoger i arbetslag F-1 och speciallärare. 2. Skolledning och berörda lärare. 3. Undervisande lärare. Utvärdering och analys: 1. Regelbunden uppföljning kommer att göras av de diagnoser som utförs i klasserna. Till detta behöver avsättas mer planeringstid för lärarna i förskoleklass. Utifrån resultaten behöver vi också organisera arbetet på ett flexibelt sätt så att vi bättre kan möta individuella behov hos eleverna. 2. Utvärdera resursfördelningen regelbundet för att resurserna ska hamna rätt. I slutet av läsåret gör vi en gemensam utvärdering för att eventuellt förändra systemet. Vi behöver också regelbundet utvärdera och vidareutveckla våra samarbetsformer över stadierna för att skapa en skola som arbetar åt samma håll. Sambedömningsarbetet utvärderas vid slutet av varje läsår. Vi behöver hela tiden utveckla detta för att få större likvärdighet. 3. Vi utvärderar i slutet av läsåret hur arbetet med de pedagogiska planeringarna gått. Vi ser hur många tillfällen som använts till att samtala om detta och granskar hur de pedagogiska planeringarna är utformade. 4. Genom samtal och observationer tar vi reda på om elevernas inställning till matematikämnet har förändrats. Dessutom analyserar vi måluppfyllelsen kontinuerligt. 5. Vi utvärderar arbetet med det kollegiala lärandet i slutet av läsåret. Vi diskuterar då hur vi kan utveckla detta vidare så att det blir en naturlig del i skolans kompetensutveckling. 6

3. Barn i behov av stöd Mål 1. Arbetsformer och metoder är utvecklade så att samtliga elever ges rätt utmaningar och rätt stöd. 2. Skolans stöd är flexibelt och insatserna utvärderas kontinuerligt. 3. Aktuella extra anpassningar och särskilt stöd finns dokumenterade i IUP respektive ÅP. De är viktiga redskap i arbetet med att nå elevernas individuella mål. Processen: För att identifiera elever i behov av stöd och avgöra vilka insatser som ska ges har skolan en elevhälsogrupp. I denna grupp ingår rektor, biträdande rektor, specialpedagog och resurslärare. De träffas varannan vecka för att samtala om elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Skolsköterska deltar ibland. Inför varje träff samtalar arbetslagen om vilka elever som har stödbehov. I elevhälsogruppen samtalar och beslutar man om vilka åtgärder som kan bli aktuella för att hjälpa eleverna att utvecklas vidare. Åtgärderna kan vara förändringar på organisations-, grupp- eller individnivå. När elevhälsogruppen behöver råd eller stöd involveras elevhälsoteamet som består av skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator, specialpedagog och rektor. Dessa träffas en gång i månaden för att diskutera aktuella ärenden. Gruppen gör prioriteringar och fattar beslut om eventuella utredningar eller andra stödinsatser. I arbetslagen har vi kontinuerliga diskussioner om metoder och arbetsformer för att ge stöd på alla plan. Vi arbetar på att hitta vägar och metoder för att ge varje barn lust att lära. Vi gör utvärderingar och omprioriteringar för att varje elev ska få det stöd vi har möjlighet att ge. Resurspedagogernas schema är flexibelt och uppdateras regelbundet efter utvärdering för att utnyttja resurserna effektivt. Vi använder oss bl.a. av digitala hjälpmedel (surfplattor, bärbara datorer mm) i undervisningen. I arbetet att utveckla våra kunskaper om digitala hjälpmedel använder vi oss av IKT-pedagog och DLC (Digitalt Lär Center). Detta för att elever i behov av stöd ska få den hjälp och det stöd som den digitala världen erbjuder. Under läsåret 15/16 arbetar vi vidare med vår nya lärplattform It s learning. Vår förhoppning är att elever i behov av stöd där kan få hjälp av länkar (videoklipp och ljudfiler om aktuellt studieområde). Åtgärder i form av extra anpassningar dokumenteras i IUP. Åtgärdsprogram upprättas när behov av särskilt stöd föreligger. Fortbildning sker huvudsakligen i år genom matematiklyftet, en utbildning från skolverket, som syftar till ökad måluppfyllelse hos samtliga elever. Ansvariga: De ansvariga är all personal tillsammans med skolledning, elevhälsoteam, elevhälsogrupp och trygghetsteam. Utvärdering och analys: Utvärdering av stödinsatser sker kontinuerligt i alla verksamheter/grupper. Här analyserar vi de stödinsatser som vi gjort och ser om vi behöver omprioritera fortsatta insatser. 7

4. Samverkan, förskoleklass, fritidshem och skola Mål 1. Samarbetet mellan förskoleklassen och årskurs 1 är utvecklat. 2. Samarbetet är välfungerande mellan avdelningarna på skolans fritidshem. Processen: Samarbetet mellan förskoleklassen och årskurs 1 är påbörjat. Redan under förra läsåret påbörjades arbetet. Ett förändrat arbetssätt i förskoleklassen innebär större möjligheter till flexibla grupperingar. Där gruppen ibland är hel och vid andra tillfällen delad två eller fyra grupper. Förskoleklassen jobbar även aktivt med mindre grupper där behovet av t ex språkträning varit styrande. En ambition är att skapa tid för lärarna i förskoleklass och årskurs 1 för att kunna föra samtal om hur arbetet kan utvecklas. En lärartjänst i fsk har skapats detta läsår. Detta ger större möjligheter att få till mer planeringstid samt möjlighet för den läraren att delta i olika konferenser på eftermiddagstid. En gemensam plattform för utbyte av idéer och skapa en pedagogisk röd tråd mellan förskoleklass och lågstadiet. Fritidspedagogerna har gemensam planeringstid 1h/vecka där det ges utrymme för pedagogiska diskussioner. Dessutom har fritidspedagogerna gemensam planeringstid så gott som varje dag för att planera den dagliga verksamheten. På loven samarbetar fritidsavdelningarna med olika typer av aktiviteter för att skapa meningsfull och stimulerande verksamhet för eleverna. Vid sjukdom och ledigheter samverkar personalen för att skapa en så bra verksamhet som möjligt för att inte behöva plocka in vikarier i verksamheten mer än då det absolut krävs. Barnen får gärna gå mellan avdelningarna. Vi ser avdelningarna som ett stort fritidshem, där vi har gemensamt ansvar för alla barn. Vi har gemensamma regler och samma förhållningssätt. Ansvariga: Ansvariga pedagoger i förskoleklass, lärare åk1, fritidspedagoger och rektor. Utvärdering och analys: En utvärdering av arbetet mellan förskoleklass och årskurs 1 görs vid läsårets slut. Personalen på de olika fritidsavdelningarna sitter tillsammans och utvärderar kontinuerligt efter utförda aktiviteter. I slutet på varje termin utvärderas gemensamma planeringstider, regler och förhållningssätt. 8

5. Utveckling och lärande fritidshem Mål 1. Alla barn i fritidshemmet stimuleras till utveckling, lärande och kreativitet. 2. Målen för fritidshemmet är tydliggjorda för elever och föräldrar. Processen: Under 2014 gav Skolverket ut de nya Allmänna råd för fritidshem. Det är ett gediget material som påvisar fritidshemmets uppdrag, innehåll och kvalitet. Fokus läggs på lärandet i fritidshemmet och samverkan med hemmet. Utifrån de Allmänna råden arbetar pedagogerna i verksamheten med läroplanens uppdrag. Värdegrundsarbete såsom att lära barnen socialt samspel är särskilt viktigt. Skapande verksamhet och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Vi använder oss även av olika uttrycksformer såsom uteverksamhet, gymnastik och bild och form. Fritidshemmen arbetar utifrån ett grupporienterat arbetssätt. Vi synliggör vår verksamhet för barnens vårdnadshavare genom föräldramöten/ öppet hus, skolans hemsida, skolråd, informationsbrev, utvecklingssamtal samt enskilda föräldrasamtal. Pedagogerna arbetar dagligen med fritidshemmets mål. Dessa gestaltas på olika sätt i fritidsverksamheten. Till exempel: Att vi vuxna är goda föredömen, vi vill att alla barn ska känna sig trygga, vi värnar om den fria leken där barnen lär sig samspela med varandra, ta hänsyn till varandra och lösa konflikter. Ansvariga: All personal på fritidshemmet tillsammans med rektor och arbetslagsledare. Utvärdering och analys: Utvärdering sker under arbetets gång genom samtal i arbetslagen samt med skolans ledningsgrupp. Brukarenkäten från Barn och utbildning. Skolans egna utvärderingar med barnen. 9

6. IKT Mål 1. Ökad måluppfyllelse. 2. 26 oktober 2015 finns en aktuell IKT-plan för Wallerska skolan. 3. I januari 2016 använder vi It s learning som skolans interna kommunikationsverktyg. Processen: Med IKT menar vi teknik för information och kommunikation. Vi har tillsatt en IKT-grupp som ansvarar för att en handlingsplan sammanställs till 26 oktober. I handlingsplanen ska vi precisera vad vi gör i nuläget gällande IKT och hur långt vi ska hinna innan läsårets slut. Vi formulerar SMARTA mål, för att kunna utvärdera resultaten. Specifikt: Inkludera samtliga för att försäkra dig om att det finns konsensus i målen som sätts. Mätbart: Vem blir involverad? Vad ska göras och av vem? Accepterat: Säkerställ att målet är gemensamt förankrat Relevant: Säkerställ att målet ligger i linje med skolans mål och läroplanmål. Det ska också vara något som är möjligt att genomföra. Tidssatt: Vem ska göra vad och när? Gör en tidslinje som går att följa upp. Ur Lgr -11: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. För att kunna leva upp till läroplanens formuleringar måste vi pedagoger ligga i framkant. IKT ska ingå som en naturlig del i all undervisning i alla ämnen samt på skolans fritidshem. It s learning är kommunens digitala lärplattform, som vi under läsåret 2015/2016 utbildar oss i. Målen för denna fortbildning beskrivs i IKT-planen. Genom att genomföra vår IKT-plan bidrar vi till ökad måluppfyllelse och lust att lära. Ansvariga: IKT- grupp samt skolledning. 10