Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan: strategier och metoder Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan vetenskaplig grund och viktiga begrepp En grundläggande metodik för att genomföra analyser i det systematiska kvalitetsarbetet Hur utvecklings- och förbättringsarbetet kan planeras, följas upp och utvärderas. jan.hakansson@lnu.se Förskola på vetenskaplig grund vad är det? Några utgångspunkter: Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 4 kap: Krav på systematiskt kvalitetsarbete Lpfö 98 2.6 (reviderad 2010): Uppföljning, utvärdering och utveckling Men vad innebär vetenskaplig grund egentligen? OCH Hur kan mötet mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten se ut? 1
Vetenskaplig grund I (Vad) Förskolans betydelse för lärande och senare studieresultat: Förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan (kognitiva, emotionella och sociala förmågor ). Förskolan särskilt viktig för barn från resursfattiga familjer. Längd och kontinuitet på förskolevistelsen har betydelse. Lärares relationer till barnen i förskolan dialogiska möten, motverkar beteende- och lärandeproblem i skolan. Barnfokuserade strategier och kombinationen omsorgundervisning. Balans mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter (jfr Skolverket 2010; se även Hattie, 2009) Vetenskaplig grund II (Vad) Särskiljande och begränsande miljöer (låg kvalitet) Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet) Utmanande och lärarorienterade miljöer (hög kvalitet) (jfr Sheridan, Pramling, Johansson, 2011, s. 141-144) 2
Vetenskaplig grund III (Hur) Hållbarhet strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktighet inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematik grundas på generell och lokal kunskap ej tillfälliga koncept Ömsesidighet bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning Ständig förbättring lärande byggs in i alla led av förändringsarbetet (Håkansson & Sundberg, 2012; 2016) Mötet forskning-praktik olika infallsvinklar 1. Forskare forskar och skriver medan praktiker läser och tillägnar sig forskning som grund för utvecklingsarbetet (spridning t.ex. Skolverket). 2. Praktiker använder forskningsliknande metoder i utvecklingsarbetet (t.ex. systematiskt kvalitetsarbete). 3. Forskare och praktiker samarbetar kring gemensamt kunskapssökande (t.ex. interaktiv forskning, aktionsforskning, följeforskning, samspel forskning-praktik). 4. Praktiker genomgår påbyggnadsutbildningar och forskarutbildningar på högskolor och universitet (t.ex. magister-, master-, licentiat-, doktorsexamen). 3
Att fundera på! Vad betyder förskola på vetenskaplig grund för dig/er? Centrala begrepp i det systematiska kvalitetsarbetet MÅL UPPFÖLJNING UTVÄRDERING ANALYS UTVECKLING 4
Målen är viktiga men vilka? Enligt skollagens 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de nationella målen uppfylls. Förskolan har 30 mål och 53 riktlinjer Vilka nationella mål och riktlinjer ska då kontinuerligt följas upp? Förskollärare ska ansvara för att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet (Lpfö 98, s. 15). Utveckling och lärande Kan man tänka så här? Normer och värden Barns inflytande Det finns en punkt där alla mål möts! OBS! Ansvarsfördelningen arbetslag, förskollärare, förskolechef 5
Förskolans nationella mål Exempel s. 10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Vad betyder egentligen förståelse för rum, form, läge osv? Barnen utvecklar förståelse för rum när de Vad är mål och vad är inte mål? Vi arbetar efter Bornholmsmodellen. Vi ska åka till simhallen fyra ggr under höstterminen. Vi går till skogen på fredagar. Vi kommer att inreda den nya ateljén. Barnen utvecklar intresse för skriftspråket. Senast vid höstterminens slut har personalen fördjupade kunskaper om metoder för språkaktiviteter i förskolan. Senast vid slutet av höstterminen är den pedagogiska miljön för teknik och natur anpassad efter barngruppens behov och intressen. 6
Andra viktiga begrepp uppföljning och utvärdering (i förskolan) Uppföljning, dokumentation och analys av varje barns utveckling och lärande, men även uppgiftsinsamling mer allmänt (enkäter, självvärderingar, samtal etc.) uppföljning neutral och beskrivande Utvärdering av hur väl förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med målen bedömning av av kvaliteter i den pedagogiska praktiken (Jfr Lpfö -98, rev. 2010; Håkansson, 2013) Analys av Analys utifrån läroplanen en utmaning! hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena Dvs. jämförelser över tid av t.ex. barns ord och handlingar inom specificerade målområden OCH förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. Dvs. Kvalitetsbedömningar av t.ex. förutsättningar, organisation, struktur och genomförande inom samma specificerade målområden (jfr Lpfö s. 15) 7
Barns förändrade kunnande forskare undersöker T.ex. barns kvalitativt skilda sätt att erfara den tidiga matematiken: Urskilja stor och liten (åldersrelaterade skillnader) Uppfatta antal 1, 2 och 3 (fyra kategorier) Illustrera antal (fem kategorier) Räkna föremål (fem kategorier) Visa på först och sist (fyra kategorier) Sortera föremål (fem kategorier) (Sheridan, Pramling & Johansson, 2011) Forskare undersöker barns förändrade kunnande exempel Uppfatta antal 1, 2 och 3 (visa vad som är lika många) Kategori A: Visar en-till-en-korrespondens Kategori B: Visar en-till-en-korrespondens, men fyller på Kategori C: Tar alla utan korrespondens Kategori D: Förhåller sig inte till uppgiften 8
Barns förändrade kunnande forskare undersöker T.ex. kvalitativa språng i barns agerande vid sagoläsning: 1. Uppmärksamhet 2. Agerande 3. Inferens och utvidgning 4. Integration I förskolor med hög kvalitet fler observationer av avancerade kategorier (3 och 4) (Sheridan, Pramling & Johansson, 2011) Lärarens agerande vid bokläsning forskare undersöker Läsa texten precis som den är Berätta innehållet Dramatisera läsningen med rösten Läsa och involvera med frågor och utvikningar, anpassade till respektive barn Lärarens sätt att läsa påverkar barns språkutveckling! (Sheridan, Pramling & Johansson, 2011) 9
Slutsatser om barns förändrade kunnande exempel på hur arbetslag i förskolan skriver! Vi har sett ett förändrat kunnande inte bara att berätta utan också att lyssna på varandra och ställa nyfikenhetsfrågor. Vi har sett ett förändrat kunnande hos många av barnen när det gäller växter och djur. Vi ser ett ökat lärande hos våra barn vad gäller både matematik och språket. När vi t ex har vårt bokstavsfiske så ser vi hur barnen har utvecklats enormt mycket. Från att endast känna igen sina egna bokstäver, kan de nu tänka kring varandras bokstäver. Vad gäller matematik ser vi en ökad förståelse för t ex liten stor, lätt tung, former och räknesätt på ett helt annat sätt än vad de hade innan. Att organisera och leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan förskolechefers perspektiv Några (korta) inblickar i en pågående studie av 18 förskolechefers ledarskap (Håkansson, 2015) 10
Styrningens utmaning form och innehåll (administration och pedagogik) Vi har haft så många kvalitetsarbeten och olika hjul. Varje gång tar det halva tiden att fatta vad man ska göra och sen har det kommit nya nu är det det här. Nu är vi inne på tredje hösten med detta och då blir man inte så fast vid formuläret utan blir mer fokuserad på innehållet (förskolechef 1). Den övergripande organisationen och styrningen av det systematiska kvalitetsarbetet Alla förskolor har någon form av kontinuerlig dokumentation, planer, reflektionsdokument som SKA bygger på. Den tidsmässiga (och ibland även den innehållsmässiga) styrningen presenteras vanligen i någon form av årshjul. Om man arbetar projekt- eller temainriktat kommer innehållsstyrningen bakvägen, dvs. man undersöker i efterhand vilka läroprocesser som kan knytas till målområden i Lpfö Organisatoriskt styr och leder förskolechefen genom olika grupper. En uppsjö av olika namn på grupper som på ett eller annat sätt genomför och kommunicerar runt SKA. 11
Förskolechefens ledning av SKA en väv av ledarhandlingar Att leda genom: att skapa förutsättningar och organisera (tid, kompetens, möten, grupper) andra ledare, t.ex. arbetslagsledare, pedagogiska utvecklare olika ansvarsgrupper: aktivt medverka och kommunicera på möten att möta all personal verksamhetsbesök (ev. med återkoppling) medarbetarsamtal/lönesamtal att lyssna, inspirera, driva på att tillhandahålla verktyg och metoder för SKA Möjligheter men också Hinder Det egna ansvaret och den egna utvecklingen som förskolechef. De senaste årens arbete har bidragit till helhet för personalen, systematik skapar fokus på läroplanen och bidrar till verklig kvalitetsutveckling. Viktigt att inte ändra i kvalitetssystemen hela tiden. Tid, tid och åter tid (men vissa lösningar skymtas t.ex. en heldag var tredje vecka per arbetslag). Personalens förståelse och kunskap om SKA varierar = stort kompetensbehov. Ej fungerande rapporteringssystem kan hämma arbetet (ett fåtal nämner detta). 12
Att förstå meningen med SKA en utmaning Har inte personalen förstått kopplingen mellan det systematiska kvalitetsarbetet och den dagliga verksamheten kan här uppstå en kamp för att man inte vill göra detta och att man gör utan mening och detta skapar inte framgång i verksamheten eller för den enskilde individen (förskolechef 2). Många har jobbat länge och alla har inte förstått det nya uppdraget. Man känner sig som en idiot och det går ut över arbetet med barnen. En form av tillkortakommande att man inte är good enough. För mig är det ändå viktigt att i text skriva ner hur man tänker (förskolechef 3). Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Vilka utmaningar möter du/ni? 13
Analysens referensram, form och innehåll några frågor Vad är analys? Vad krävs för att genomföra en analys? Vilka referensramar kan en analys vila på? Vilka olika former av analys kan användas och hur kan de kombineras? Vad är analysens innehåll? Vilka forskningsbaserade analysenheter kan användas? Vilka arbetsgångar kan användas för analyser? (jfr Håkansson, 2013, kap. 5) Analysens motiv och syften Central del av det systematiska kvalitetsarbetet Bidra till förståelse, klargöra relationer, tänkbara samband och orsaker, utgöra grunden för utvecklingsarbetet Analysen (den felande ) länken mellan andra centrala delar i det systematiska kvalitetsarbetet MÅL UPPFÖLJNING ANALYS UTVÄRDERING UTVECKLING 14
Två objekt/komponenter i analysen Dokumentation om barns utveckling och lärande Jämförelser över tid av barns utveckling och lärande Analys av barns förändrade kunnande Dokumentation om verksamhetens kvalitet Jämförelser över tid av verksamhetens kvalitet Analys av hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att lära och utvecklas i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Minst) tre nivåer i analysen Arbetslagets analys och bedömning Förskolans analys och bedömning Huvudmannens analys och bedömning OBS! fortfarande utifrån att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras i relation till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, 15
Uppföljning, utvärdering och analys kräver datainsamling Kombinationer av kvantitativa (t.ex. enkäter) och kvalitativa (t.ex. intervjuer) underlag, men också andra: Dokumentation av pedagogiska processer och lärande (t.ex. genom klassiska /digitala observationer) Självvärderingar Statistik Minnesanteckningar JFR BEGREPPET METODTRIANGULERING! Uppföljning, utvärdering och analys kräver systematisk bearbetning Renskriva Sortera Lära känna Kategorisera/tematisera Se mönster och därmed är analysen påbörjad!! 16
Innehållsaspekter i analysen läroplanens mål och riktlinjer Särskilt stöd Modersmål Likabehandlingsplan och åtgärder mot kränkande behandling Utvecklingssamtal Klagomål Överklagande Förskola och hem Normer och värden Förskolech efens ansvar Barns inflytande Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Utveckling och lärande Uppföljning, utvärdering och utveckling Språk och kommunikation Matematik Naturvetenskap och teknik Personlig och social utveckling Kulturell identitet Skapande Motorik Modersmål Grundidé: Barn- och utbildningsförvaltningen, Kristianstads kommun Lärarfaktorer Innehållsaspekter i analysen utifrån forskning inställning till innehållsområden knutna till läroplanen, förväntningar på barnen, relationer till barnen, ledarskap i undervisningen osv. Lärare och undervisning - tydlighet kring mål och vad barnen förväntas utveckla, - variation i undervisningen och det pedagogiska innehållet, - utmaningar, - återkoppling (för lärande) osv. (jfr Håkansson, 2013) 17
Innehållsaspekter i analysen utifrån forskning Kommunikation och samspel övergripande kvalitetsaspekter som kan knytas till Lärares pedagogiska medvetenhet, dvs Synsätt på barn som medmänniskor Kunskapssyn där barn betraktas som aktiva i sitt lärande Strävan att granska sitt arbete utifrån vad, hur och varför Vilja att sätta sig in i tidigare forskning (jfr Sheridan, Pramling, Johansson, 2011) Olika analysformer i relation till underlagen! Att jämföra: t.ex. barns förmågor och kunnande vid olika tidpunkter (i relation till utvalda målområden). Att tolka: t.ex. barns kvalitativt olika sätt att agera och kommunicera (i relation till utvalda målområden). Jfr begreppen GÖRA, VETA, KUNNA, FÖRSTÅ Att förklara: t.ex. hur förskolans insatser (förutsättningar och genomförande) kan ha inverkat på barns utveckling och lärande enligt ovan. Att problematisera: t.ex. relatera till forskning; upptäcka motsägelser; ställa sig nya frågor 18
VAD ÄR MENINGEN MED ANALYSEN? (Minst) två syften med analysen ANALYSERA BAKÅT ANALYSERA FRAMÅT 1) Analysera vad som påverkat måluppfyllelsen bakåt i tiden! 2) Om orsakerna till måluppfyllelsen är oklara ta reda på mera och analysera igen! 3) Analysen som underlag för dialoger om utvecklingsbehov! 4) Identifiera utvecklingsområden och besluta om insatser för att bättre nå målen! (jfr Skolverket, 2012) 19
Att prioritera i utvecklingsarbetet Prioritera betydelse och tidsmässig angelägenhet! Stor betydelse Bråttom Inte så bråttom Liten betydelse (Mac Beath, 2013) En struktur för planering av SKA Kvalitetsbedömning efter genomförda analyser Utvecklingsbehov i förhållande till nationella mål Förväntade resultat av utvecklingsarbetet Planerade insatser Organisationens förutsättningar att genomföra utvecklingsarbetet Uppföljning och utvärdering av insatserna (Håkansson, 2013) 20
Om formulering av tydliga mål/förväntade resultat av förbättringsarbetet. Att uttrycka förväntade resultat i termer av lärande (kunskaper/färdigheter): För barnen För personalen Att uttrycka förväntade resultat i termer av organisatoriska kvalitetsförbättringar t.ex.: Professionell förmåga Kvaliteter i undervisningen Rutiner/strukturer som påverkar undervisning (typ gemensam reflektion, samplanering, kollegialt lärande etc.) (jfr Håkansson, 2013 kap 6, Timperley, 2013) 21