1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla patienter med risk för undernäring. Foto: Sue Harden Mugelli Bild 3 Definition av undernäring SWESPEN/Socialstyrelsen: Nutritionstillstånd som uppkommer på grund av brist på energi, protein och andra näringsämnen orsakar mätbara ogynnsamma effekter på: - kroppens struktur - kroppens funktion - sjukdomsförlopp
4 5 6 Bild 4 Det är skillnad på svält och svält För lite energi och näring: För lite energi och näring i kombination med sjukdom: Bild 5 Hur uppstår sjukdomsrelaterad undernäring? Ätproblem Intag lägre än behov Sjukdom Vävnadsnedbrytning Inflammation Katabolism Åldrandet Anpassad efter SoS:s vägledning Bild 6 Konsekvenser av sjukdomsrelaterad undernäring Nedsatt immunförsvar Viktnedgång och förlust av muskelmassa Försämrad sårläkning Minskat oberoende Trötthet Håglöshet Initiativförmåga Försämrad livskvalitet
Foto: Aalborg sygehus 7 8 9 Bild 7 Förebygga sjukdom Måttligt med fett Begränsa socker Rikligt med fiber Skillnader kostråd Vid sjukdom, dålig aptit och viktnedgång Rikligt med fett och protein Öka socker Måttligt med fiber Foto: stock.xchng Bild 8 Bild 9 Riskbedömning/screening enl SKL Lågt BMI 20 då patienten är < 70 år 22 då patienten är 70 år BMI: vikt (kg) längd (m) x längd (m) Ofrivillig viktnedgång Ätproblem
10 11 12 Bild 10 Generella åtgärder för alla riskpatienter Viktuppföljning Energibehov Mat- och vätskeregistrering Information Bild 11 Energi Kroppens bränsle Energibehov 30 kcal/kg kroppsvikt Bild 12 Protein Kroppens byggnadsmaterial Proteinbehov Frisk 0,8 g per kg kroppsvikt Frisk > 65 år 1,0 1,2 g per kg kroppsvikt Sjuk 1,2-1,5 g per kg kroppsvikt
13 14 15 Bild 13 Energi- och proteinbehov hos en man som väger 70 kg Energibehov 30 kcal x 70 kg = 2100 kcal Proteinbehov 1,2 g x 70 kg = 84 g 1,5 g x 70 kg = 105 g Bild 14 Bild 15 Ätproblemen avgör vilka åtgärder som är relevanta! Matleda/nedsatt aptit Lukt- och smakförändringar Illamående/kräkningar Förstoppning Diarré Sväljningssvårigheter Tuggsvårigheter Synnedsättning Muntorrhet Svampinfektion Blåsor/sår i munnen Nedsatt tandstatus Nedsatt ork Motoriska svårigheter Kognitiva besvär Psykosociala faktorer
16 17 18 Bild 16 Nutritionsåtgärder vid risk för undernäring Måltidsordning Mellanmål Nattfasta Ätstödjande åtgärder Hjälpmedel Sittställning Hjälp vid måltid Måltidsmiljö Mat E-kost Energirik dryck Tillbehör Konsistensanpassning Tillägg Näringsdrycker Vitamin- och mineraltillskott Bild 17 Morgon Ät på regelbundna tider Fördela maten jämnt över dagen Kväll 07:00 09:30 12:00 14:30 17:00 20:30 Frukost, middag, kvällsmat och 2 3 mellanmål varje dag är en bra fördelning av dagens intag! Nattfastan ska vara max 11 timmar! Bild 18 Måltidsmiljö
Foto: Findus 19 20 21 Bild 19 Måltidsmiljö Bild 20 Frukost Bild 21..äter liten portion..
22 23 24 Bild 22 Middag och Kvällsmat E-kost A-kost SNR-kost Foto: Livsmedelsverket Bild 23 Mellanmål är viktiga! Bild: Livsmedelsverket Bild 24 Skillnader mellanmål Lättare 1 frukt 70 kcal 1 knäcke, Lätta, ost och paprika 100 kcal 2 dl chokladdryck på lättmjölk 130 kcal Totalt Energirikt 1 dl fruktcocktail, 2 msk grädde 200 kcal 1 digestivekex med Bregott, ost och marmelad 200 kcal 2 dl chokladdryck på standardmjölk, 2 msk grädde 300 kcal Totalt 300 kcal Foto: colourbox.com 700 kcal
25 26 27 Bild 25 Välj dryck med eftertanke Att servera 5 dl saft eller juice i stället för vatten ger 200 kcal extra Bild 26 Extra påläggsskivor på mackan Kokt ägg till frukost eller på kvällsmackan Mjölk som måltidsdryck Mer kött/fisk/fågel och mindre grönsaker Proteinrika mellanmål Tips för högre proteinintag Bild 27 Behov: 2100 kcal och protein 84-105g Intag: 1600 kcal och 67 g protein Nytt förslag: 2200 kcal och 94 g protein
28 29 30 Bild 28 När kan konsistensanpassad kost behövas Tuggproblem Förträngning i matstrupen Bristande funktion eller smärta i munhåla och svalg Förlamning i munhåla och svalg Käkfixering Motoriska problem Ätandet tröttar Bild 29 Symtom att observera Äter under längre tid än normalt Hosta Gurglig röst Mat och dryck rinner ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen Mat hålls länge innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Bild 30 Osäker på vad som är problemet vid sväljningen? Osäker på konsistens? Ta kontakt med logoped Dietist ger kostråd vid behov av konsistensanpassning
31 32 33 Bild 31 Åtgärder vid sväljsvårighet Anpassad konsistens på mat och dryck Energi- och proteinrik mat Tät måltidsordning Sittställning Huvudpositionering, sväljteknik Äthjälpmedel Tand- och munstatus Tid och hjälp för att äta/bli matad Bild 32 Bild 33 Komplement till mat och dryck Välj sort efter behov Komplett Komplett energirikt Komplett proteinrikt Klart Sjukdomsspecifikt Hur mycket och när? Dokumentera och följ upp! Komplett proteinrikt = förstahandsalternativ Kosttillägg- behövs det?
34 35 36 Bild 34 Nutrition vårdplan Dokumentera, utvärdera, revidera Överrapportera Bild 35 Provsmakning Fresubin Protein Energy DRINK, cappuccino 150 kcal /dl 10 g protein /dl Resource Addera Plus, hallon/svart vinbär 125 kcal /dl 4 g protein /dl Bild 36 Val av nutritionsbehandling Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg)
37 38 39 Bild 37 Fördelar med enteral nutrition Liknar kroppens normala sätt att tillföra näring Stress vid matsituationen kan minska Relativt ofarliga komplikationer Billigt! Förhindrar atrofi av tarmen Förbättrar tarmens barriärfunktion Förbättrar peristaltiken Bild 38 Kontraindikationer enteral nutrition Relaterat till mag-tarmkanalen: - Total obstruktion - Akut blödning i mag-tarmkanalen - Tarmparalys - Kraftigt illamående med kräkning - Svår dehydrering Praktiska och etiska överväganden Bild 39 Infartsvägar enteral nutrition
40 41 42 Bild 40 Forts. Infartsvägar enteral nutrition Bild 41 Bild 42 Att starta upp enteral nutrition Nationella riktlinjer finns ej Vissa avdelningar har färdiga scheman Behöver dock ofta individanpassas - Sondens läge - Patientens AT och sjukdomstillstånd - Mag-tarmkanalens tillstånd
43 44 45 Bild 43 Tillförsel av sondmat Kontinuerlig - t.ex. 16-24 h/dygn, pump Intermittent - måltidsmata med/utan pump Bolus - måltidsmata med spruta Bild 44 Hygienriktlinjer Handhygien Genomspolning Enterala sprutor Sondmatningsaggregat Hängtider Bild 45 Komplikationer enteral nutrition Aspiration Illamående och kräkningar/reflux Diarré Obstipation
46 47 48 Bild 46 Val av nutritionsbehandling Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg) Bild 47 Begrepp parenteral nutrition PN parenteral nutrition TPN total parenteral nutrition HPN- hemparenteral nutrition Bild 48
49 50 51 Bild 49 Parenteral nutrition Innebär att vätska och näring ges intravenöst - trekammarpåsar/ all-in-one - fettemulsioner/aminosyralösningar - glukosdropp Bild 50 Lågosmolära lösningar Val av näringslösning - Kan ges både perifert och centralt Högosmolära lösningar - Kan endast ges centralt Bild 51 Komplikationer parenteral nutrition Hyperglykemi Illamående Förhöjda levervärden Stigande urea Refeeding syndrom
52 53 Bild 52 Bild 53 Ansvarsfördelning Läkaren ordinerar nutritionsbehandling i samråd med dietist och sjuksköterska Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring Dietisten ansvarar för individuell nutritionsbehandling i samråd med läkare och sjuksköterska