Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Relevanta dokument
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Nutritionsproblem och åtgärder

Manual för Nutrition, vårdplan

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Nutrition & risk för undernäring

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutritionsvårdsprocessen

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutritionsvårdsprocessen

Äldre med malnutrition

Teori - Mat och näring

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

och behandla undernäring.

Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Energi- och fiberrik.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Energibehov och nutritionsbehandling

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Sammanställning näringsdrycker

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

NLL Kost till inneliggande patienter

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Förebygga och behandla undernäring

Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Kostråd energirik kost

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information:

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Nutritionspärm Region Skåne

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Bra mat för seniorer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Förslag på flödesschema/organisationskarta

Goda råd till dig med nedsatt aptit

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Nutrition och sårläkning

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Transkript:

1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla patienter med risk för undernäring. Foto: Sue Harden Mugelli Bild 3 Definition av undernäring SWESPEN/Socialstyrelsen: Nutritionstillstånd som uppkommer på grund av brist på energi, protein och andra näringsämnen orsakar mätbara ogynnsamma effekter på: - kroppens struktur - kroppens funktion - sjukdomsförlopp

4 5 6 Bild 4 Det är skillnad på svält och svält För lite energi och näring: För lite energi och näring i kombination med sjukdom: Bild 5 Hur uppstår sjukdomsrelaterad undernäring? Ätproblem Intag lägre än behov Sjukdom Vävnadsnedbrytning Inflammation Katabolism Åldrandet Anpassad efter SoS:s vägledning Bild 6 Konsekvenser av sjukdomsrelaterad undernäring Nedsatt immunförsvar Viktnedgång och förlust av muskelmassa Försämrad sårläkning Minskat oberoende Trötthet Håglöshet Initiativförmåga Försämrad livskvalitet

Foto: Aalborg sygehus 7 8 9 Bild 7 Förebygga sjukdom Måttligt med fett Begränsa socker Rikligt med fiber Skillnader kostråd Vid sjukdom, dålig aptit och viktnedgång Rikligt med fett och protein Öka socker Måttligt med fiber Foto: stock.xchng Bild 8 Bild 9 Riskbedömning/screening enl SKL Lågt BMI 20 då patienten är < 70 år 22 då patienten är 70 år BMI: vikt (kg) längd (m) x längd (m) Ofrivillig viktnedgång Ätproblem

10 11 12 Bild 10 Generella åtgärder för alla riskpatienter Viktuppföljning Energibehov Mat- och vätskeregistrering Information Bild 11 Energi Kroppens bränsle Energibehov 30 kcal/kg kroppsvikt Bild 12 Protein Kroppens byggnadsmaterial Proteinbehov Frisk 0,8 g per kg kroppsvikt Frisk > 65 år 1,0 1,2 g per kg kroppsvikt Sjuk 1,2-1,5 g per kg kroppsvikt

13 14 15 Bild 13 Energi- och proteinbehov hos en man som väger 70 kg Energibehov 30 kcal x 70 kg = 2100 kcal Proteinbehov 1,2 g x 70 kg = 84 g 1,5 g x 70 kg = 105 g Bild 14 Bild 15 Ätproblemen avgör vilka åtgärder som är relevanta! Matleda/nedsatt aptit Lukt- och smakförändringar Illamående/kräkningar Förstoppning Diarré Sväljningssvårigheter Tuggsvårigheter Synnedsättning Muntorrhet Svampinfektion Blåsor/sår i munnen Nedsatt tandstatus Nedsatt ork Motoriska svårigheter Kognitiva besvär Psykosociala faktorer

16 17 18 Bild 16 Nutritionsåtgärder vid risk för undernäring Måltidsordning Mellanmål Nattfasta Ätstödjande åtgärder Hjälpmedel Sittställning Hjälp vid måltid Måltidsmiljö Mat E-kost Energirik dryck Tillbehör Konsistensanpassning Tillägg Näringsdrycker Vitamin- och mineraltillskott Bild 17 Morgon Ät på regelbundna tider Fördela maten jämnt över dagen Kväll 07:00 09:30 12:00 14:30 17:00 20:30 Frukost, middag, kvällsmat och 2 3 mellanmål varje dag är en bra fördelning av dagens intag! Nattfastan ska vara max 11 timmar! Bild 18 Måltidsmiljö

Foto: Findus 19 20 21 Bild 19 Måltidsmiljö Bild 20 Frukost Bild 21..äter liten portion..

22 23 24 Bild 22 Middag och Kvällsmat E-kost A-kost SNR-kost Foto: Livsmedelsverket Bild 23 Mellanmål är viktiga! Bild: Livsmedelsverket Bild 24 Skillnader mellanmål Lättare 1 frukt 70 kcal 1 knäcke, Lätta, ost och paprika 100 kcal 2 dl chokladdryck på lättmjölk 130 kcal Totalt Energirikt 1 dl fruktcocktail, 2 msk grädde 200 kcal 1 digestivekex med Bregott, ost och marmelad 200 kcal 2 dl chokladdryck på standardmjölk, 2 msk grädde 300 kcal Totalt 300 kcal Foto: colourbox.com 700 kcal

25 26 27 Bild 25 Välj dryck med eftertanke Att servera 5 dl saft eller juice i stället för vatten ger 200 kcal extra Bild 26 Extra påläggsskivor på mackan Kokt ägg till frukost eller på kvällsmackan Mjölk som måltidsdryck Mer kött/fisk/fågel och mindre grönsaker Proteinrika mellanmål Tips för högre proteinintag Bild 27 Behov: 2100 kcal och protein 84-105g Intag: 1600 kcal och 67 g protein Nytt förslag: 2200 kcal och 94 g protein

28 29 30 Bild 28 När kan konsistensanpassad kost behövas Tuggproblem Förträngning i matstrupen Bristande funktion eller smärta i munhåla och svalg Förlamning i munhåla och svalg Käkfixering Motoriska problem Ätandet tröttar Bild 29 Symtom att observera Äter under längre tid än normalt Hosta Gurglig röst Mat och dryck rinner ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen Mat hålls länge innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Bild 30 Osäker på vad som är problemet vid sväljningen? Osäker på konsistens? Ta kontakt med logoped Dietist ger kostråd vid behov av konsistensanpassning

31 32 33 Bild 31 Åtgärder vid sväljsvårighet Anpassad konsistens på mat och dryck Energi- och proteinrik mat Tät måltidsordning Sittställning Huvudpositionering, sväljteknik Äthjälpmedel Tand- och munstatus Tid och hjälp för att äta/bli matad Bild 32 Bild 33 Komplement till mat och dryck Välj sort efter behov Komplett Komplett energirikt Komplett proteinrikt Klart Sjukdomsspecifikt Hur mycket och när? Dokumentera och följ upp! Komplett proteinrikt = förstahandsalternativ Kosttillägg- behövs det?

34 35 36 Bild 34 Nutrition vårdplan Dokumentera, utvärdera, revidera Överrapportera Bild 35 Provsmakning Fresubin Protein Energy DRINK, cappuccino 150 kcal /dl 10 g protein /dl Resource Addera Plus, hallon/svart vinbär 125 kcal /dl 4 g protein /dl Bild 36 Val av nutritionsbehandling Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg)

37 38 39 Bild 37 Fördelar med enteral nutrition Liknar kroppens normala sätt att tillföra näring Stress vid matsituationen kan minska Relativt ofarliga komplikationer Billigt! Förhindrar atrofi av tarmen Förbättrar tarmens barriärfunktion Förbättrar peristaltiken Bild 38 Kontraindikationer enteral nutrition Relaterat till mag-tarmkanalen: - Total obstruktion - Akut blödning i mag-tarmkanalen - Tarmparalys - Kraftigt illamående med kräkning - Svår dehydrering Praktiska och etiska överväganden Bild 39 Infartsvägar enteral nutrition

40 41 42 Bild 40 Forts. Infartsvägar enteral nutrition Bild 41 Bild 42 Att starta upp enteral nutrition Nationella riktlinjer finns ej Vissa avdelningar har färdiga scheman Behöver dock ofta individanpassas - Sondens läge - Patientens AT och sjukdomstillstånd - Mag-tarmkanalens tillstånd

43 44 45 Bild 43 Tillförsel av sondmat Kontinuerlig - t.ex. 16-24 h/dygn, pump Intermittent - måltidsmata med/utan pump Bolus - måltidsmata med spruta Bild 44 Hygienriktlinjer Handhygien Genomspolning Enterala sprutor Sondmatningsaggregat Hängtider Bild 45 Komplikationer enteral nutrition Aspiration Illamående och kräkningar/reflux Diarré Obstipation

46 47 48 Bild 46 Val av nutritionsbehandling Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg) Bild 47 Begrepp parenteral nutrition PN parenteral nutrition TPN total parenteral nutrition HPN- hemparenteral nutrition Bild 48

49 50 51 Bild 49 Parenteral nutrition Innebär att vätska och näring ges intravenöst - trekammarpåsar/ all-in-one - fettemulsioner/aminosyralösningar - glukosdropp Bild 50 Lågosmolära lösningar Val av näringslösning - Kan ges både perifert och centralt Högosmolära lösningar - Kan endast ges centralt Bild 51 Komplikationer parenteral nutrition Hyperglykemi Illamående Förhöjda levervärden Stigande urea Refeeding syndrom

52 53 Bild 52 Bild 53 Ansvarsfördelning Läkaren ordinerar nutritionsbehandling i samråd med dietist och sjuksköterska Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring Dietisten ansvarar för individuell nutritionsbehandling i samråd med läkare och sjuksköterska