Diabetesutbildning del 2 Maten



Relevanta dokument
I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Vad påverkar vår hälsa?

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Tio steg till goda matvanor

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad räknas till frukt och grönt?

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Årets Pt 2010 Tel

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Läsa och förstå text på förpackningar

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

WHO = World Health Organization

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Maria Svensson Kost för prestation

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Näringslära En måltid

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Maten under graviditeten

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Matbudskapet Diabetes

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bra mat för seniorer

Bra mat för hela familjen

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Aktuella kostrekommendationer för barn

Nutritionspärm Region Skåne

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Varför ska man ha ett balanserat?

En riktig må bra-kasse!

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Kemiska ämnen som vi behöver

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Vad innehåller maten?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Kost för bra hälsa och prestation

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

o m m at och m otion?

Mat & Hälsa Kolhydrater

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Transkript:

Diabetesutbildning del 2 Maten

Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig 2:1

Var får vi energi ifrån?. 2:2

Vad innehåller maten? Näringsämnen Protein (4 kcal/gram) Fett (9 kcal/gram) Kolhydrater (4 kcal/gram) Mineraler Vitaminer 2:3

Kcal, vad är det? Kilokalori, som även förkortas kcal, är ett mått på hur mycket energi maten innehåller. 2:4

Kaloriinnehåll 2 tsk olja 90 kcal 2 tsk lättmargarin 40 kcal 2 msk crème fraiche 100 kcal 100 g lösgodis 380 kcal 100 g choklad 500 kcal 100 g chips 470 kcal 100 g nötter 600 kcal 4 st småkakor 100 kcal 2,5 dl läskedryck 100 kcal 2,5 dl apelsinjuice 100 kcal 3 potatisar 150 kcal 2 dl kokt ris 190 kcal 3 dl kokt pasta 210 kcal 1 fläskkotlett 180 kcal 100 g korv, 23% 250 kcal 100 g kokta bönor 115 kcal 1 portion broccoli 20 kcal 1 portion vitkål 10 kcal 1 morot 20 kcal 1 äpple 55 kcal 1 clementin 20 kcal 2:5

Energi- och viktbalans Mat och dryck + Förbrukning - Typ av mat Mängd mat Hur ofta I vila I fysisk aktivitet ansträngning hur ofta hur länge/gång 2:6

, Vad händer när vi äter?. 2:7

.. 2:8

Kolhydrater 2:9

Olösliga fiber Finns i bröd och spannmål. Håller magen igång. Ger mättnad. Gynnar de goda tarmbakterierna. 2:10

Lösliga fiber I frukt, grönsaker, rotfrukter, bönor, havre. Ger: Bra mättnad Sänkt kolesterolhalt Långsammare blodsockerstegring LUC-D, Centrum för allmänmedicin 2:11

Blodsockerkurva med och utan fiber Röd kurva-mat utan grönsaker Svart kurva-mat med grönsaker 2:12

4.10.. Vad är glykemiskt index (GI)? Blodsockervärde Fastenivå Tid efter måltid 2:13

Tallriksmodellen Bild: Livsmedelsverket 2.14

Olika Tallriksmodeller Normalt energibehov Potatis Ris Pasta Grönsaker Rotfrukter Högt energibehov (undervikt/tungt fys. arbete) Potatis Ris Pasta Grönsaker Rotfrukter Kött Fisk, Ägg Veg. alt. Kött Fisk, Ägg Veg. alt. Potatis Ris Pasta Kött, Fisk, Ägg Veg. alt. Lågt energibehov Grönsaker Rotfrukter 2:15

. Gärna 5 portioner (½ kg) per dag av grönsaker, bönor och frukt Enligt EASD-European Association for the Study of Diabetes 2.16

Fett behövs som energikälla skyddar kroppens inre organ ger värmeisolering tillför kroppen fettlösliga vitaminer & livsnödvändiga fettsyror 2:17

Fett Fettbehovet för en vuxen man eller kvinna är ca 60-80 gram per dag och person Vi äter ca 125 gram per dag och person Äter du 15 gram extra varje dag kan du bli 5,5 kg tyngre på ett år LUC-D, Centrum för allmänmedicin 2:18

Exempel en dags fettintag, 70 gram 4 skivor bröd 3 port lättmargarin 2 skivor ost 17% 2 dl lättfil 100 g. entrecote 2 msk rapsolja 125 g. lax 2 dl lättmjölk 3 gram 6 gram 5 gram 1 gram 9 gram 30 gram 15 gram 1 gram 2:19

Fettkvalité Fett Mättat Ett stort intag ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom Omättat Bra för hjärta och kärl Enkelomättat Fleromättat 2:20

Mättat fett smör 2:21

. Omättat fett Majonnäs Rapsolja 2:22

Vad vi vet Positivt med: grönsaker bönor, ärter, linser fisk fullkorn Negativt med: mättat fett högt intag av charkuterivaror och rött kött. 2:23

Mattips Färdiga wok-grönsaker. Frysta grönsaker. Marinera varma grönsaker med vinägrett. Riva upp mycket kål/morot och förvara i kylen. Bönor i tetra att ha i grytor, såser, sallader, marinera, mixa. Feta fiskar - bra snabbmat: sill, lax (woka i bitar), makrill, sardin. 2:24

Mellanmål? Bilder: ARLA 2.25

Kolhydrater. 2:26

Sötningsmedel Höjer inte blodsockret Aspartam: Canderel, Hermesetas Gold Acesulfam K: Hermesetas Gold Cyklamat: Suketter Sackarin: Suketter, Hermesetas Original tabletter 2:27

Drycker Kranvatten & mineralvatten Lightläskedrycker Kaffe, te Juice höjer blodsockret lika mycket som läsk även om den inte innehåller tillsatt socker. 2:28

Alkohol Innehåller mycket kalorier. Risk för blodsockerfall, hypoglykemi, efter alkoholintag. Ät i samband med alkoholintag. Dansa gärna! Men tänk på att du kan behöva äta extra. Ät alltid innan du lägger dig. Tänk på att lågt blodsocker kan misstas för berusning, informera din omgivning. 2:29

Tänkbara orsaker till högt blodsocker För stor portion mat För lite fibrer i maten För mycket snabba livsmedel på en gång (t.ex. juice + bröd/saft + kaka) Oregelbunden måltidsfördelning För svag dos tabletter/insulin För lite fysisk aktivitet Rekyleffekt 2.30

Smarta val vid diabetes Långsamma kolhydrater Fibrer Omättade fetter Jämn fördelning LUC-D, Akademiskt primärvårdscentrum 2:31