Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid



Relevanta dokument
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inledning om penningpolitiken

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitiskt beslut

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Riksbanken och dagens penningpolitik

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Riksbanken och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport December 2016

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Dags att förbättra inflationsmålet?

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitisk rapport september 2017

Riksbankens och penningpolitiken

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitisk rapport februari 2017

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport April 2016

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk rapport juli 2017

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport april 2019

Det allmänna ränteläget är för närvarande

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Ekonomiska bedömningar

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Penningpolitik och Inflationsmål

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport april 2017

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk rapport april 2018

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

VECKOBREV v.37 sep-15

Penningpolitisk rapport februari 2019

Penningpolitisk rapport juli 2018

Riksbankens direktion

Penningpolitisk rapport februari 2018

Global sourcing och makroekonomi

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Varför är inflationen låg?

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Penningpolitik när räntan är nära noll

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Transkript:

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén

Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160 140 120 100 80 90 135 45 60 40 20 0 40 50 50 40 30 30 30 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Beslutstillfälle Procent respektive miljarder kronor. Källa: Riksbanken

Det går ganska bra för svensk ekonomi Stabil BNP-tillväxt Arbetsmarknaden förbättras Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Inflationsmålet är inte förlegat Penningpolitiken får effekt Minusräntan är egentligen inte så speciell Att sikta på lägre inflation löser knappast problemen med lågt ränteläge

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Vi har tolerans för avvikelser från målet Det handlar inte om fine tuning

Inflationen har varit låg länge Årlig procentuell förändring 3 3 KPIFxe 2 2 1 1 0 09 11 13 15 17 0 Anm. KPIFxe är KPI med fast bostadsränta och exklusive energi. Källor: SCB och Riksbanken

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Vi kan inte avvika allt för mycket från det

Rekordlåga styrräntor internationellt Procent Anm. ECB avser EONIA och är ett månadsgenomsnitt. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve Bank of New York och Riksbanken

Internationella realräntor har fallit 12 10 8 6 Danmark Finland Norge Japan Frankrike Kanada Storbritannien USA Tyskland Sverige 12 10 8 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 90 95 00 05 10 15-4 Anm. Kvartalsdata, två års glidande medelvärde. Källa: OECD

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Inflationsmålet är inte förlegat trots globalisering och digitalisering

Högre inflation i andra länder HIKP exklusive energi 4 3 Sverige USA Tyskland Storbritannien 4 3 2 2 1 1 0 0-1 09 11 13 15-1 Anm. Årlig procentuell förändring. För USA visas CPI-U exklusive energi. Källor: Eurostat och U.S. Bureau of Labor Statistics

Inflation är en allmän stegring av prisnivån Årlig procentuell förändring 30 30 20 20 10 Ökningstakten i KPIF är ett genomsnitt av prisökningstakten för flera tusen varor och tjänster! 10 0 0-10 -10-20 -20-30 00 02 04 06 08 10 12 14-30 Källor: SCB och Riksbanken

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Inflationsmålet är inte förlegat Penningpolitiken får effekt men kämpar mot starka utvecklingar i omvärlden

Reporäntan påverkar utlåningsräntor Procent Anm. Utlåningsränta till hushåll avser lån för bostadsändamål. Inlåningsränta avser hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken

och växelkursen SEK/EUR Anm. Streckade linjer markerar penningpolitiska beslut under 2015. Källor: Macrobond och Riksbanken

Företagen väntar sig högre priser 30 30 Försäljningspriser, förväntningar 20 20 10 10 0 0-10 12 13 14 15-10 Anm. Försäljningspriser, förväntningar hos detaljhandeln, nettotal. Avser de närmaste tre månaderna från frågetillfället. Streckad linje avser medel sedan maj 2003. Källa: Konjunkturinstitutet

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Inflationsmålet är inte förlegat Penningpolitiken får effekt Minusräntan är egentligen inte så speciell

Erfarenheter av minusräntan Normalt genomslag i ekonomin Bankernas räntemarginaler och vinster? Tekniska problem? Ingen ökad efterfrågan på kontanter FRN-marknaden IT-system

Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Inflationsmålet är inte förlegat Penningpolitiken får effekt Minusräntan är egentligen inte så speciell Att sikta på lägre inflation löser inga problem För att få upp ränteläget behövs: högre internationell tillväxt och tillväxtförväntningar högre svensk inflation och inflationsförväntningar

Varför är inflationsmålet viktigt? Det viktiga är att ha ett mål något som vägleder prisoch lönebildningen Förtroendet är viktigt Skapas inte genom att ändra mål

Risker med lågt ränteläge Huspriser och hushållens skulder växer snabbt! Vi kan inte avvika för mycket från omvärldens penningpolitik Lite högre reporänta löser knappast dessa problem Det behövs riktade åtgärder Det låga ränteläget motverkas bäst med expansiv penningpolitik Annars får vi leva med låg ränta ännu längre

Tack!