Folktandvårdens årsredovisning 2002 2003 King Features Syndicate Inc Represented by Bulls Med Tandvårdsabonnemang vet du i förväg vad din tandvård kommer att kosta! Du betalar ett fast pris för två år och vi på Folktandvården ser till att du får lämplig tandvård vid rätt tidpunkt. Östergötland www.folktandvarden.se www.lio.se
2 F Gemensam vision, målsättning och syfte olktandvårdens vision är att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. För att vara den ledande aktören krävs goda odontologiska resultat. Det gäller såväl en ständigt förbättrad tandhälsa som en hög andel lyckade behandlingar. Att vara den ledande aktören innebär att merparten av östgötarna föredrar att få sin tandvård utförd hos Folktandvården. För att komma dit arbetar Folktandvården efter grundläggande värderingar och gemensamma mål, tillsammans med en strategisk plan. De grundläggande värderingarna och målen baseras på följande honnörsbegrepp ; Den lättillgängliga, Den vänliga, Den professionella, Den effektiva, Den lärande och Den miljövänliga tandvården. En utvärdering av kvalitet i omhändertagande och utförd vård kräver att det på varje klinik finns mätbara kvalitetsmål, som regelbundet följs upp och utvärderas. Varje medarbetare ska ha inflytande över och ett ansvar för att ett sådant kvalitetssystem införs och utvecklas med hjälp av de grundläggande värderingarna och målen. Vården utgår från patientens behov och önskemål och bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården ska också ha god tillgänglighet och präglas av vänligt bemötande. Innehåll sid Folktandvården i Östergötland....................................... 3 Tandvårdsdirektörens kommentar: Vi lägger ännu ett framgångsrikt verksamhetsår bakom oss för att................................ 4-5 Kunderna/Patienterna: Folktandvårdens vision är att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt................................... 6-8 Verksamheten: Dagens Folktandvård är en modern kunskapsorganisation inom Landstinget i Östergötland...................................... 9-11 Medarbetarna: Medarbetarna är Folktandvårdens viktigaste resurs......... 12-14 Verksamheten i siffror............................................. 15 Ekonomi 2002 samt Noter och kommentarer............................ 16 Resultaträkning och Finansieringsanalys............................... 17 Balansräkning och Investeringsredovisning.............................. 18 Revisionspatienter och antal behandlade patienter samt Personalstatistik inkl Hälsobokslut................................... 19 Landstingets organisation 2003..................................... 20 Årsredovisningen är producerad av Folktandvården i Östergötland Redaktör: Lillemor Ulander-Schilling Skribenter: Lillemor Ulander-Schilling och Elisabeth Olofsson-Öberg Foto, där inget annat anges: Skribenterna Layout: Johnny Dahlgren Tryck: Danagårds Grafiska AB
Folktandvården i Östergötland Folktandvården är öppen för alla - såväl barn och ungdomar som vuxna! Valet av vårdgivare Folktandvården eller privat tandvård är fritt även för barn och ungdomar. Av länets cirka 413.500 invånare väljer drygt 50% av tandvårdskonsumenterna Folktandvården. Folktandvården har ett s.k. områdesansvar för alla barn och ungdomar i länet. Områdesansvaret innebär bl.a. att alla barn och ungdomar ska erbjudas information och kunskap om tandhälsa, såväl enskilt som i olika grupper; daghem, skolor med flera. 3 Folktandvården erbjuder givetvis även tandvård till den vuxna befolkningen. Patienten betalar antingen hela eller en del av kostnaden enligt en fastställd taxa, som är gemensam för alla Folktandvårdens kliniker i länet. Försäkringskassan eller Landstinget står för den resterande delen. Folktandvården har också en väl utbyggd specialisttandvård inom länet. Det krävs remiss till specialisttandvården. Folktandvården bedriver också, genom av Landstinget i konkurrens upphandlat uppdrag, tandvård för särskilda vuxna patientgrupper. Det rör sig om uppsökande tandvård på vårdhem, äldreboende m.m., med efterföljande nödvändig tandvård till de som så önskar. Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland och har cirka 680 medarbetare på ett 40-tal enheter, spridda över hela länet. FINSPÅNG ÅBY KOLMÅRDEN BORENSBERG SKÄRBLACKA LJUNGSBRO LINGHEM Ö HUSBY NORRKÖPING MOTALA SÖDERKÖPING VADSTENA MANTORP SKÄNNINGE LINKÖPING MJÖLBY ÅTVIDABERG VALDEMARSVIK ÖDESHÖG BOXHOLM RIMFORSA ÖSTERBYMO KISA Allmäntandvård Sjukhustandvård Specialisttandvård
TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 Vi lägger ännu ett framgångsrikt verksamhetsår bakom oss för att fortsätta utveckla vår verksamhet för östgötarnas bästa! Det 63:e verksamhetsåret i Folktandvårdens historieskrivning i Östergötland läggs nu till handlingarna. Verksamhetens innehåll har ständigt förändrats genom åren och utvecklats till det bättre. Allt för att bidra till att förbättra tandhälsan hos östgötarna. Så har det ju också blivit! Det känns samtidigt extra trevligt för mig att för åttonde gången i rad skriva Tandvårdsdirektörens kommentarer och veta att vi återigen genomfört ett bra verksamhetsår, med ett bra utbud av tandvårdstjänster och med en ekonomi i balans. ÅVerksamhetsåret 2002 r 2002 har ur verksamhetssynpunkt varit turbulent och krävande på många sätt för oss alla. Vi har haft svårt att klara av vår tillgänglighet, med för få tandläkare, framförallt inom allmäntandvården (tandläkarbrist råder i hela landet). Medarbetare på ett stort antal kliniker har dock med stora ansträngningar, genom nytänkande och goda arbetsinsatser, ändå undvikit att ytterligare försämra tillgängligheten. Vi har upphandlat ett nytt digitalt tandvårdssystem, Effica, vars införande påbörjats under året. En anbudsgivare, som inte fick uppdraget, har stämt oss. Målet är ännu inte avgjort och en sådan process kan ta flera år. Vid Landstingets upphandling av uppsökande verksamhet för äldre och funktionshindrade avseende perioden 2003-2004, förlorade Folktandvården hälften av det uppdrag vi tidigare haft till andra vårdgivare. Medarbetarna Mycket av utvecklingskraften har ägnats åt förberedelser, utbildning och införande av det nya tandvårdssystemet Effica. Under året har en tredjedel av allmäntandvårdens kliniker på ett framgångsrikt sätt gått över till det nya systemet. Folktandvården utbildar, i samarbete med Karlstads Universitet, 20 tandsköterskor till tandhygienister. Vid halvårsskiftet 2003 är utbildningen slutförd. Av ovanstående skäl har en del annan utbildning och utveckling fått stå tillbaka under 2002. Syftet med dessa båda satsningar är att effektivisera såväl administrationen som vårdarbetet för att öka kapaciteten samt förbättra uppföljning och analys av tandvårdsproduktionen. Specialisttandvården har också förstärkts under året i och med att flera specialister blev klara med sina utbildningar. Dessa har bedrivits i Folktandvårdens egen regi eller i samarbete med högskolor och andra utbildningsinstitutioner. Folktandvårdens medarbetare uppskattar den verksamhet och organisation de arbetar i. Detta framgår tydligt av årets personalenkät. Folktandvården får de allra bästa omdömena inom Landstinget. Detta gäller även vid analyser av kvalitets- och miljöarbete i olika interna revisionsrapporter. Miljötänkandet genomsyrar allt arbete, för att minimera skadliga effekter på miljön. Ekonomin Trots mycket blygsamma förändringar av våra priser för enskilda vuxna patienter, och ganska höga löneavtal, så lyckades Folktand-
TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR 5 Foto: Thomas Johansson, Fotograferna US Raimo Pälvärinne vården återigen gå i mål med en ekonomi i balans. Årets resultat blev ett överskott, efter resultatdelning, på knappt 1,5 miljoner kronor. Detta måste tillskrivas våra mycket lojala medarbetare, som i kärva situationer tar sitt ansvar både för verksamhetens mål och ekonomiska krav. Jag vill här återigen passa på och tacka Folktandvårdens medarbetare för ännu ett år av mycket föredömliga arbetsinsatser. Framtiden Folktandvården ska självfallet fortsätta att göra sitt yttersta för att även framgent klara sitt uppdrag med en ekonomi i balans. Det finns dock en del orosmoln vid horisonten inför 2003 och 2004. De ovan nämnda upphandlingsprocesserna digitalt tandvårdssystem och den uppsökande verksamheten kan föra med sig eko- nomiska konsekvenser, som idag är svåra att överblicka. De kommande två åren är också investeringstunga med fortsatt införande av tandvårdssystemet Effica på våra resterande kliniker, följt av digital röntgen över hela länet. Ett större byggprojekt i Norrköping, som planeras slutföras 2004, kommer också initialt att vara ekonomiskt betungande. Dessa förändringar är dock nödvändiga för att vi ska fortsätta att vara en framgångsrik, välfungerande och modern organisation med en ekonomi i balans. Folktandvården måste vara en attraktiv vårdgivare och arbetsgivare, med väl anpassade lokaler, modern utrustning, effektiva rutiner och en stimulerande arbetsmiljö. Raimo Pälvärinne
KUNDERNA/PATIENTERNA 6 Folktandvårdens vision är att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna Foto: Sjöberg bildbyrå F Folktandvårdens framgång beror på förmågan att skapa värde för dem verksamheten finns till för östgötarna, såväl vuxna som barn och ungdomar. Patienternas behov, önskemål och förväntningar är vägledande. olktandvården startade sin verksamhet för drygt 60 år sedan för att i första hand ge tandvård till barn och ungdomar. År 2002 behandlades inom allmäntandvården cirka 151.500 patienter, varav 67.600 barn och ungdomar och 83.900 vuxna. Inom specialisttandvården färdigbehandlades cirka 3.500 patienter (såväl barn och ungdomar som vuxna). Antal inkomna remisser var cirka 6.300. Sjukhustandvården fick drygt 400 remisser och färdigbehandlade cirka 2.000 patienter. Det övergripande målet för Folktandvården är att förbättra tandhälsan och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva, hälsobefrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet. Tandhälsan för alla åldersgrupper i Östergötland har stadigt förbättrats under åren. Beroende på socioekonomiska förhållanden och andra bakgrundsfaktorer som är svåra att påverka, varierar dock tandhälsan mellan individer och mellan länets olika kliniker. Lagar och avtal Enligt avtalet med Landstinget ska Folktandvården bland annat arbeta för att: tandvårdsresurserna riktas mot de patientgrupper där behoven är störst patientens ställning ytterligare ska stärkas genom aktiv patientinformation
KUNDERNA/PATIENTERNA 7 Foto: Photodisc Foto: Sjöberg Bildbyrå tillgänglighet och service ges till alla länets invånare alla patienter erbjuds tandvård på lika villkor. Tandvårdslagen säger att landstingen ska tillhandahålla fullständig, regelbunden och för individen kostnadsfri tandvård till och med 19 års ålder. Detta innebär inte att Folktandvården utför all vård, utan barn och ungdomar kan fritt välja vårdgivare. De barn vars föräldrar inte aktivt valt antingen Folktandvården eller privat tandläkare, erbjuds vård inom Folktandvården. Cirka 90%, 76.700 barn och ungdomar, har valt Folktandvården. Vårdprogram för barn och ungdomar I Vårdprogrammet för barn- och ungdomstandvården finns de gemensamma riktlinjerna för vården. Där finns bland annat en metod för bedömning av riskerna för individen att drabbas av tandsjukdomar. Med ledning av riskgrupperingen kan resurser och behandling anpassas efter individens behov. I Folktandvårdens ansvar ligger också den utåtriktade förebyggande tandhälsovården för länets barn och ungdomar. Samverkan med andra vårdgivare och personal i verksamheter som möter barn och föräldrar, är viktig i det förebyggande arbetet. Folktandvården ska även bedriva folkhälsoarbete genom att ge råd till patienter, särskilt vad avser kost och tobaksprevention. I Östergötland är cirka 75% av 19-åringarna tobaksfria. Vuxentandvården Under 2002 valde 106.700 vuxna Folktandvården. Många fler vill ha tid för undersökning och behandling, men idag kan inte alla tas emot omgående. Personer med akuta besvär får naturligtvis omedelbart vård, medan övriga patienter erbjuds tandvård efter bedömt behov. Patienter med god tandhälsa behöver inte besöka tandläkaren varje år. Folktandvården erbjuder sedan några år sina patienter att teckna ett Tandvårdsabonnemang. Med ett abonnemang vet individen i förväg vad tandvården kommer att kosta de närmaste två åren. Tandvårdsabonnemanget gäller för all bastandvård inklusive akuttandvård. Av Folktandvårdens patienter har 4% valt att teckna ett tandvårdsabonnemang. Folktandvårdens mål är att 10% av patienterna ska ha tandvårdsabonnemang 2005. På en av de mest framgångsrika klinikerna inom detta område har 20% av de vuxna patienterna abonnemang. I en 5-års studie som gjorts inom Folktandvården i Göteborg har det visat sig att tandvårdsabonnemang både ger bättre tandhälsa och lägre tandvårdskostnader för individen.
KUNDERNA/PATIENTERNA 8 Privat Folktandvården Marknadsandelar av vuxna patienter Privat Marknadsandelar av barn- och ungdomspatienter Folktandvården Patienter i Östergötland som prövat abonnemang är positiva och tycker att det fungerar bra. Den uppsökande verksamheten för äldre och funktionshindrade Landstinget har ett lagstadgat ansvar för den uppsökande och nödvändiga tandvården. Syftet är att äldre och funktionshindrade ska kunna bibehålla en god munhälsa, som en del i en bra livskvalitet. Folktandvården har sedan 1995 arbetat aktivt med denna verksamhet, som inför år 2000 började upphandlas av Landstinget. Avtalet, som gällde till och med 2002, tecknades dels med Folktandvården, dels med två privata vårdgivare. Framtiden Landstinget genomförde i slutet av 2002 en ny upphandling avseende den uppsökande verksamheten för åren 2003-2005. Då övertogs en stor del av detta uppdrag av privat vårdgivare från Stockholm. Folktandvården kommer även framgent att stimulera patientens eget ansvar för sin munhälsa genom ökade egenvårdsinsatser. Tandhälsan hos befolkningen kommer sannolikt på sikt att förbättras ytterligare. För de flesta patienter räcker en undersökning var 15-24 månad. Antalet tandläkare förväntas minska ytterligare och antalet tandhygienister öka. Tandvårdsabonnemang Med ett Tandvårdsabonnemang vet patienten i förväg vad tandvården kommer att kosta under två år. Patienten betalar ett fast pris för sin tandvård istället för att betala för varje åtgärd. Kostnaden för abonnemanget grundar sig på en undersökning av patientens munhälsa och en bedömning av vilken tandvård patienten kommer att behöva de närmaste två åren. I abonnemanget ingår också ett egenvårdsprogram. Abonnemanget gäller inom Folktandvården i Östergötland, för all bastandvård patienten behöver. Om patienten får akuta besvär och inte kan nå sin egen klinik kan kontakt tas med Folktandvårdens jourorganisation i hela landet. Erfarenheterna visar att abonnemanget gagnar såväl patientens tandhälsa som ekonomi.
VERKSAMHETEN Dagens Folktandvård är en modern kunskapsorganisation inom Landstinget i Östergötland 9 F Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har som uppdragsgivare ett ansvar för tandhälsoutvecklingen hos befolkningen i Östergötland. Folktandvården har det yttersta ansvaret för att alla patienter erbjuds vård på lika villkor. olktandvårdens övergripande målsättning är att ge en högklassig tandvård, som är ändamålsenlig, behovsanpassad och har en förebyggande inriktning. Folktandvårdens behandlingar baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamheten präglas av hög odontologisk kvalitet och säkerhet, god omvårdnad och goda samarbetsrutiner. Verksamheten planeras med tanke på utveckling och konkurrenskraft. Ett ständigt förbättringsarbete leder till ökad effektivitet, nöjda kunder och varaktig lönsamhet. Folktandvårdens mål För att vara den ledande aktören i länet och det naturliga valet för östgötarna, krävs således goda odontologiska resultat, både avseende förbättrad tandhälsa och behandlingar. Genomförda behandlingar ska hålla sådan kvalitet att minst 95% inte ska behöva göras om inom ramen för gällande omgörningspolicy. För att komma dit har Folktandvården arbetat fram grundläggande Värderingar och Mål, som med honnörsbegreppen Den lättillgängliga, Den vänliga, Den professionella, Den effektiva, Den lärande och Den miljövänliga tandvården utgör basen för kvalitetsarbetet. Tillsammans med en strategisk plan ska de bidra till att uppnå målen. Kvalitetsutvecklingen inom Folktandvården är en självklar och kontinuerlig process av ständiga förbättringar. Arbetet ska präglas av regelbunden och systematisk uppföljning av mätbara kvalitetsmål. Det som kan mätas, kan också påverkas till förändring i önskvärd riktning. Målen bryts ned i nyckeltal, centralt och på kliniknivå, och måluppfyllelsen mäts och kommenteras i bokslutet. Kontinuerlig kunskapsuppbyggnad av verksamheten prioriteras högt. Denna består av fort- och vidareutbildning, lärande i vardagen samt forskning och utveckling.
VERKSAMHETEN 10 Kärnverksamheten Kärnverksamheten (se faktaruta på sid. 11) är organiserad i allmäntandvård, sjukhustandvård och specialisttandvård och bedrivs vid ett 40-tal enheter i länet. Specialisttandvården fungerar som remissinstans för både Folktandvården och privattandläkarna. Vuxentandvården utförs enligt villkoren i tandvårdsförsäkringen. I och med att ansvaret för patienter över 65 år utökades under 2002, subventionerar staten för dessa patienter en större andel av kostnaden än för yngre. Landstingsskatt finansierar barn- och ungdomstandvården, delar av specialisttandvården och den uppsökande verksamheten för äldre och funktionshindrade. Folktandvården ansvarar för att Landstinget har specialistkompetens inom alla tandvårdsspecialiteter. Följande specialiteter finns därför i länet: bettfysiologi, endodonti, ortodonti med subspecialiteten käkortopedi, oral protetik, parodontologi, pedodonti, käkkirurgi med subspecialiteten oral medicin samt odontologisk radiologi. Tandläkarbrist Det råder brist på tandläkare i hela landet. För att hantera denna situation arbetar Folktandvården aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att utveckla arbetssätt och arbetsfördelning mellan yrkeskategorierna. Rätt resursinsats ska göras vid rätt tillfälle och av rätt person, vilket ger ett kostnadseffektivt resultat. Att arbeta ännu mer hälsoinriktat och öka patientens delaktighet är också ett led i strävan att använda befintliga resurser optimalt, för att även framgent kunna ge kunderna/ patienterna tandvård av god kvalitet. Miljöarbetet Folktandvården tar ett samhällsansvar utöver lagar och förordningar. Allt arbete måste ses som delar i en större helhet och aktivt medverka till förbättringar i både samhälle och miljö. Miljöarbetet är därför viktigt. Folktandvården strävar efter en så liten yttre miljöpåverkan som möjligt. Miljöpolicy med miljöplan finns, som beskriver hur miljöarbetet ska utvecklas, och tidsbestämda miljömål anges. Alla enheter har miljöombud. Tandvårdssystem Som ett led i utvecklingen påbörjades under året installation av ett nytt, databaserat tandvårdssystem med journal och tidbok. Införandet kommer att pågå under hela 2003. Syftet är att effektivisera och modernisera administrationen på klinikerna för att frigöra mer tid till tandvård. Systemet ger rationaliseringsvinster och öppnar möjligheter till ytterligare förbättrad information till patienterna. Ett vårdplansförslag med pris stärker till exempel patientens ställning. Vårdgivaren kan visa undersökningsresultatet för patienten på datorskärmen och samtidigt berätta vad behandlingen kommer att innebära och kosta. Detta stärker trovärdigheten för Folktandvården som vårdgivare. Enligt planerna ska systemet 2004-2005 kompletteras med digital röntgen. Framtiden För att Folktandvården bättre ska kunna möta kundernas/patienternas krav och behov i framtiden krävs både omorganisation och omfördelning av arbetsuppgifter samt en allmän effektivisering med bland annat digital teknik. Detta innebär både ändring av ledningsstrukturen med färre chefer och en ändring av klinikstrukturen med färre och bättre bemannade kliniker. Odontologiska resultat följs upp och redovisas systematiskt genom riskgruppering, epidemiologisk statistik, omgörningsstatistik m.m. Omhändertaget farligt avfall I samband med bokslut redovisas mängden farligt avfall, som omhändertagits på klinikerna under året. Utifrån dessa uppgifter görs en sammanställning, som omfattar ett tiotal olika för miljön farliga produkter. Av dessa kan nämnas 2002 2001 2000 Amalgam*) 283 kg 199 kg 176 kg Blyfolie 292 kg 334 kg 380 kg Framkallnings- och fixeringsvätska 7 112 lit 7 382 lit 8 441 lit *) Ökningen beror på att gamla amalgamfyllningar allt oftare byts ut mot plastfyllningar. Nya amalgamfyllningar utförs i mycket ringa omfattning. Redovisningen avser amalgam i avskiljare, partikelfällor, diskbänksavskiljare samt hög- och låghaltigt amalgam. Omhändertaget amalgam vid sanering ingår inte i ovanstående siffror.
VERKSAMHETEN 11 Kärnverksamheten Allmäntandvård Den största delen och basen i Folktandvårdens verksamhet är den tandvård, som bedrivs vid allmäntandvårdsklinikerna i länet. Allmäntandvård omfattar diagnostik och behandling av sjukdomar i munhålan, som inte kräver specialistkompetens. Sjukhustandvård De tre sjukhustandvårdsklinikerna i länet har fördjupade kunskaper när det gäller patienter med långvariga sjukdomstillstånd och den åldrande patientens speciella tandhälsoproblem. Specialisttandvård Landstinget ansvarar för specialisttandvården i länet. Specialisttandvården är remissinstans för allmäntandvården (även den privata) och dess enheter fungerar även som konsulter och rådgivare. Inom Landstinget i Östergötland finns följande specialiteter med subspecialiteter: Endodonti Endodonti (Rotbehandling) omfattar i första hand diagnostik och behandling av infektioner och smärttillstånd i tänder och angränsande käkben. Klinisk bettfysiologi Omfattar diagnostik och behandling av funktionella störningar och smärttillstånd i tuggsystemet. Käkkirurgi med Oral medicin Käkkirurgi omfattar diagnostik och behandling av sjukdomar, skador, anomalier (avvikelser) och defekter i käkar, munhåla och angränsande vävnader. Oral medicin omfattar diagnostik och behandling av orala slemhinneförändringar och symptom samt tand- och käkbensförändringar med allmänmedicinskt samband. Odontologisk radiologi Omfattar röntgendiagnostiska frågeställningar inom käk- och ansiktsregionen. Oral protetik Omfattar diagnostik och olika typer av protetisk rehabilitering av skador, defekter och insufficienser (nedsatt funktionsduglighet) i tänder, käkar och ansikte. Ortodonti med Käkortopedi Ortodonti (Tandreglering) omfattar käkarnas och bettets normala och anomala (avvikande) tillväxt och utveckling, diagnostik och behandling av medfödda och förvärvade bettfel samt förebyggande av bettavvikelser. Käkortopedi är den del av ortodontin, som handhar utredning och ortodontisk behandling av patienter med komplicerade käk- och ansiktsdefekter. Den största patientgruppen utgörs av barn med läpp-käk-gomdefekter (LKG). Parodontologi Parodontologi (Tandlossningssjukdomar) omfattar diagnostik och behandling av sjukdomar i de vävnader, som omger tänderna och utgör deras förankring i käkarna. Pedodonti Specialisttandvård för barn och ungdomar, där remissorsaken kan vara stor rädsla eller ångest vid behandling hos tandläkare. Patienterna har ofta allmänsjukdomar eller svåra handikapp, som påverkar munhälsan eller försvårar tandbehandlingen.
MEDARBETARNA Medarbetarna är Folktandvårdens viktigaste resurs 12 F Duktiga och engagerade medarbetare är en förutsättning för framgång. Folktandvården arbetar därför aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att tillvarata medarbetarnas kompetens. olktandvården i Östergötland hade vid årsskiftet cirka 680 medarbetare, varav 172 tandläkare, 62 tandhygienister, 383 tandsköterskor, 9 tandvårdsbiträden, 9 tandtekniker samt 42 administratörer, varav 14 centralt på Staben och 28 kanslister, läkarsekreterare m.m. på klinikerna. Under senare år har antalet anställda inom Folktandvården varit tämligen konstant. En förskjutning har dock skett mellan yrkeskategorierna. Tandsköterskorna har ökat och antalet tandhygienister har nästan fördubblats. Antalet tandläkare har dock minskat, bland annat beroende på att det råder tandläkarbrist i hela landet. Vidareutbildning Folktandvården ansvarar långsiktigt för personal- och kompetensutvecklingen inom organisationen och för att specialistkompetens finns inom länet. Folktandvården tillhandahåller också handledning och praktikplatser för studerande vid tandvårdsutbildningar i landet. Folktandvården bidrar även till arbetslivsorientering genom att skolungdomar erbjuds feriearbeten. För att säkerställa specialistkompetensen inom länet har Folktandvården under de senaste åren, i egen regi eller i samarbete med högskolor och andra utbildningsinstitutioner, satsat på att utbilda specialister i bettfysiologi, endodonti, käkkirurgi, odontologisk radiologi, oral protetik, ortodonti och parodontologi. En medveten satsning på att öka antalet tandhygienister har också skett. Antalet har sedan 1999 ökat från 34 till 62 och beräknas
MEDARBETARNA 13 till sommaren 2003 vara 82. Folktandvården har i samarbete med Karlstads Universitet utbildat (80-poängsutbildning) 20 av våra tandsköterskor till tandhygienister. De blir klara vid halvårsskiftet 2003. Det innebär nästan en fördubbling av antalet tandhygienister på fem år, vilket delvis beräknas kompensera det färre antalet tandläkare inom framförallt allmäntandvården. Fortbildning Alla medarbetare erbjuds årliga planeringsoch utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner arbetas fram. Folktandvårdens Fortbildningsråd arrangerar årligen ett antal mycket välbesökta kurser och seminarier. Utbudet bestäms utifrån aktuellt behov för verksamheten. Utbildningarna är öppna för all tandvårdspersonal i länet, d.v.s. såväl Folktandvårdens egna medarbetare som privata vårdgivare. Folktandvården arbetar också aktivt för att vara den lärande organisationen, där medarbetarna lär av varandra och därmed utvecklar sin kompetens. För att föra utvecklingen framåt är det viktigt med kunskapsspridning mellan yrkeskategorier och mellan enheter/ kliniker. Nytt tandvårdssystem En stor effektivitetssatsning görs, genom successivt införande av ett nytt tandvårdssystem, Effica. Denna process med ändrad arbetsorganisation, effektivisering av arbetssätt och rutiner är en viktig kraftsamling under de närmaste åren. Under 2002 har 15 kliniker gått in i systemet, efter en grundlig och mycket uppskattad utbildning. Klinikernas medarbetare har visat ett stort engagemang och entusiasm inför Effica. Många administrativa rutiner försvinner från klinikerna och tid för att utföra vård frigörs. Bemanning För att utveckla och förbättra möjligheterna att möta allmänhetens och Landstingets krav har Folktandvården skapat Resurscentrum. Det är en intern bemanningsenhet med uppdraget att hjälpa till att säkerställa bemanningen på klinikerna. Resurscentrum har för närvarande 17 medarbetare bestående av tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Dessutom finns möjlighet till tjänstgöring på flera kliniker, vilket också bidrar till att utjämna resurserna. Dessa två modeller skapar även förutsättningar för medarbetarna att arbeta på olika sätt. Det innebär också ett lärande för individen och en möjlighet till verksamhetsutveckling för berörda kliniker. Arbetsmiljön Arbetsmiljön prioriteras högt inom Folktandvården och olika arbetsmiljöutbildningar arrangeras. Den psykosociala arbetsmiljön
MEDARBETARNA 14 har varit i fokus de senaste åren. Regelbundna personalenkäter och analyser ligger till grund för att utveckla och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. I personalenkäten 2002 fick Folktandvården ett mycket gott betyg. Hälsa Folktandvården har de senaste åren också satsat aktivt på friskvård i form av subventionerade träningskort för medarbetarna, för att stimulera fysisk aktivitet och motverka arbetsskador. Ohälsotalen ökar dock och Folktandvården ska de närmaste åren utveckla ett mer effektivt sätt att arbeta med rehabilitering och med ännu mer förebyggande åtgärder. Målsättningen fram till 2005 är att frisktalet ska vara 95% (definieras som närvaro i % minus all egen sjukfrånvaro). Frisktalet för 2002 var 91%. Vidare sker analys av skyddsronder och incidentrapportering, som ska leda till att åtgärder snabbt sätts in. Framtiden Det ligger en stor utmaning i att utveckla arbetssättet och arbetsfördelningen på enheterna för att balansera nuvarande tandläkarbrist. Ett led i detta är att få optimal effekt av investeringarna i ny kompetens, bland annat genom ett mer delegerat arbetssätt. Att öka frisktalet är också ett högprioriterat arbete.
VERKSAMHETEN I SIFFROR Verksamheten i siffror 15 Foto: Göran Billeson
VERKSAMHETEN I SIFFROR Ekonomi 2002 16 Folktandvården presenterar återigen en ekonomi i balans. Efter avsättning av 0,7 miljoner kronor till personalstiftelsen för resultatdelning, visar Folktandvården ett positivt resultat på 1,5 miljoner kronor. Resultatet har nåtts tack vare ett aktivt målinriktat arbete i hela organisationen. Inför året såg budgetläget bekymmersamt ut, varför alla kliniker fick revidera budgetarna och många ekonomiska prioriteringar genomfördes. Även under merparten av året fanns risk för ett hotande underskott. Införandet av tandvårdssystemet Effica och satsningen på tandhygienistutbildningen belastar resultatet med åtskilliga direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna uppskattas till drygt 12 miljoner kronor. Indirekta kostnader i form av intäktsbortfall är svåra att uppskatta, men de understiger sannolikt inte de direkta kostnaderna. Att resultatet trots detta blev positivt kan endast förklaras av betydande arbetsinsatser av alla medarbetare. De sammanlagda intäkterna har, jämfört med 2001, ökat med 13 miljoner kronor. Intäktsökningen beror till största delen på en ökad produktivitet, men även till en viss del på en prisjustering på 3% i början på året. I cirkeldiagrammet nedan visas hur fördelningen av intäkterna såg ut 2002. En viss förskjutning har skett från fasta ersättningar för landstingsfinansierade uppdrag, till rörliga ersättningar från vuxna patienter, som själva betalar, och den vuxenvård, för vissa patientgrupper, som Landstinget finansierar. Lönekostnaderna har ökat med 10 miljoner kronor jämfört med föregående år, främst beroende på lönerevision under 2002. Arbetsgivaravgifter och övriga personalkostnader har även ökat jämfört med tidigare år. Sammanlagt har personalkostnaderna, förutom resultatdelningen, inneburit ökade kostnader med 20 miljoner kronor. När det gäller övriga kostnader har en minskning skett med 2 miljoner kronor. Antalet revisionspatienter som efterfrågar Folktandvårdens tjänster är högre än någonsin! Antalet behandlade patienter har ökat med 7% jämfört med 2001. De flesta kliniker har en stor efterfrågan på tandvård, som är svår att tillfredsställa omgående. Verksamheten strävar dock oavbrutet efter att anpassa sig till den situation som råder. Intäktsfördelning 2002 HSN Barntandvård HSN Specialisttandvård, vuxna HSN Övrigt HSN Vuxenvård, uppsökande Patientavgifter Försäkringskassan Övrigt HSN = Hälso- och Sjukvårdsnämnden Noter och kommentarer till Resultaträkning på sid. 17 Belopp i tusental kronor 1 Under 2002 har Folktandvården fått en engångsersättning med 2.000 för delfinansiering av tandhygienistutbildningen. Ett projekt inom barntandvården har inte fullföljts, varför 500 överförs till verksamhetsåret 2003. 2 Här ingår ersättning för såld tandvård till Försäkringskassan. 3 Statsbidraget gäller särskilt bidrag moms 6%. 4 I övriga personalkostnader ingår kostnader för tandhygienistutbildningen med 3.344. 5 I lämnade bidrag ingår fiktiv momskostnad till Landstinget med 6.787. (För år 2001 med 7.273). 6 I Övriga verksamhetskostnader ingår bl.a. landstingsgemensamma kostnader med 10.132 (8.555 år 2001). Kostnader för IT-infrastruktur i Landstinget ingår med 4.112 (3.491 år 2001). 7 Årets resultat är 2.187. Av detta har 729 bokförts som kostnad till personalstiftelsen. Redovisat resultat blir således 1.458. Noter och kommentarer till Balansräkning på sid. 18 Belopp i tusental kronor 8 Leverantörsskulden har minskat med 7.629. Minskningen beror till stor del på att 2001 betalades 3.600 i avgifter för det nya tandvårdssystemet (Effica). Dessutom köptes nya arbetskläder under december 2001 för drygt 600. En allmän återhållsamhet på kostnadssidan ger också effekt på leverantörsskulden. 9 Skulder till personal har minskat med 3.296. Minskningen beror till stor del på att 2001 gjordes en uppbokning avseende retroaktiva löner på 4.055. Semesterlöneskulden har ökat med 1.023.
VERKSAMHETEN I SIFFROR Resultaträkning (tusental kronor) Budget 2002 Bokslut 2002 Bokslut 2001 %-förändring 2002/2001 Intäkter: Patientavgifter 116 280 111 089 101 669 9% Såld tandvård till Hälso- o Sjukvårdsnämnden 1) 210 135 215 344 214 468 0% Såld tandvård till övriga 2) 24 800 25 761 23 294 11% Såld utbildning till övriga 236 488 429 14% Såld service till övriga 0 59 99-40% Statsbidrag 3) 1 000 1 020 932 9% Sålt material, varor, övriga intäkter 1 346 1 509 1 367 10% Summa intäkter 353 797 355 270 342 258 4% 17 Kostnader: Lönekostnader - 142 031-146 841-136 887 7% Arbetsgivaravgifter - 58 673-60 660-56 548 7% Övriga personalkostnader 4) - 17 422-13 590-12 089 12% Summa personalkostnader - 218 126-221 091-205 524 8% Köpt verksamhet, bidrag, ersättningar - 34 433-34 712-33 579 3% Material och varor - 18 775-19 137-18 765 2% Lämnade bidrag 5) - 7 223-6 788-7 273-7% Övriga verksamhetskostnader 6) - 70 569-67 426-71 046-5% Summa övriga kostnader - 131 000-128 063-130 663-2% Summa kostnader - 349 126-349 154-336 187 4% Avskrivningar - 5 183-4 986-5 766-14% Netto - 512 1 130 305 >100 % Finansiella intäkter 780 719 858-16% Finansiella kostnader - 268-391 - 550-29% Årets resultat 7) 0 1 458 613 >100% Finansieringsanalys (tusental kronor) Bokslut 2002 Bokslut 2001 %-förändring 2002/2001 Tillförda medel: Årets resultat 1 458 613 >100 % Justering för avskrivningar 4 986 5 766-14% Minskning av kortfristiga fordringar 693 750-8% Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 27 162-83% Summa tillförda medel 7 164 7 291-2% Använda medel: Nettoinvesteringar 3 026 5 122-41% Ökning av förråd 67 39 72% Minskning av kortfristiga skulder 11 248 1 828 > 100 % Summa använda medel 14 341 6 989 105% Förändring av likvida medel - 7 178 303 <- 100 %
VERKSAMHETEN I SIFFROR Balansräkning (tusental kronor) Bokslut 2002 Bokslut 2001 %-förändring 2002/2001 18 Tillgångar Anläggningstillgångar: Inventarier 20 420 22 827-11% Datorutrustning 465 712-35% Medicinteknisk apparatur 2 395 1 891 27% Fordon 163 0 100% Summa anläggningstillgångar 23 443 25 430-8% Omsättningstillgångar: Förråd 4 436 4 369 2% Kundfordringar 17 745 18 983-7% Övriga kortfristiga fordringar 1 869 2 856-35% Interimsfordringar 2 201 669 > 100 % Likvida medel 13 143 20 320-35% Summa omsättningstillgångar 39 394 47 197-17% Summa tillgångar 62 837 72 627-13% Skulder och eget kapital Eget kapital: Balanserat eget kapital 38 852 38 239 2% Årets förändring 1 458 613 > 100 % Summa eget kapital x) 40 310 38 852 4% Kortfristiga skulder: Leverantörsskulder 8) 8 718 16 347-47% Skulder till personal 9) 11 882 15 178-22% Interimsskulder 1 777 2 198-19% Övriga kortfristiga skulder 150 52 188% Summa kortfristiga skulder 22 527 33 775-33% Summa skulder 22 527 33 775-33% Summa skulder och eget kapital 62 837 72 627-13% x) därav: rörelsekapital 16 867 13 422 26% anläggningskapital 23 443 25 430-8% Investeringsredovisning (tusental kronor) Bokslut 2002 Bokslut 2001 %-förändring 2002/2001 Inventarier 1 546 4 214-63% Datorutrustning 373 221 69% Medicinteknisk apparatur 939 687 37% Fordon 168 0 100% Summa 3 026 5 122-41%
VERKSAMHETEN I SIFFROR Revisionspatienter och antal behandlade patienter 2002 2001 2000 1999 1998 Revision vuxna 106 730 102 078 99 784 98 481 98 405 Revision BoU* 76 730 76 994 77 374 78 815 81 146 Behandlade vuxna 83 862 75 296 84 990 80 792 81 590 Behandlade BoU* 67 606 66 392 72 007 71 347 79 851 *) BoU = barn och ungdomar, 3-19 år. 19 Revisionspatienter (återkommande patienter): Definitionen på vuxna revisionspatienter förändrades 1998. En patient måste ha haft kontakt med kliniken inom en viss period och med en viss regelbundenhet. Patienten tas annars bort från revisionslistan. Detta betyder att patientregistren städas, för att hållas mer aktuella. Personalstatistik Behandlade patienter: Antal behandlade patienter har ökat. Genom förändringar i arbetssätt och rutiner kan flera patienter tas omhand. Antal anställda (inkl. vikarier) 2002 2001 2000 1999 1998 Antal anställda personer 680 677 688 682 648 varav vikarier 33 24 43 43 58 Antal anställda omräknat till heltid 640 647 646 607 553 andel kvinnor 89% 89% 87% 86% 89% andel heltidstjänster 86% 86% 85% 81% 81% Sparade semesterdagar 9 663 9 588 8 949 9 026 9 147 Antal anställda per yrkeskategori 2002 2001 2000 1999 1998 Tandläkare 172 179 189 203 190 Tandsköterskor 383 375 382 363 357 Tandvårdsbiträden 9 10 11 11 11 Tandhygienister 62 58 54 45 40 Tandtekniker 9 9 8 14 13 Driftservicepersonal 2 2 2 3 3 Administrativ personal 42 43 41 42 34 Övrig personal 1 1 1 1 - Hälsobokslut Total sjukfrånvaro i % (inkl. deltidssjukskrivningar, kort- och långtidssjukskrivningar): 2002 2001 All personal 8,7% 8,3% - kvinnor 9,1% 9,6% - män 6,4% 6,0% Tandläkare 8,2% 9,0% - kvinnor 10,3% 10,8% - män 4,3% 4,1% Tandhygienister 6,2% 5,7% Tandsköterskor 9,6% 9,0% Orsaker till sjukskrivningarna är olika slags belastningsskador (cirka 70%), utmattningssymptom, cancersjukdomar m.m. Kvinnliga medarbetare har fler belastningsskador än manliga. Medianåldrar Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska 48 år 42 år 47 år
Landstingets organisation 2003 Patient- och förtroendenämnd Landstingsfullmäktige Utskott Revisorer Forskningsberedning Medicinsk programberedning Personalberedning Demokratiberedning Östra länsdelsberedningen Folkhälsoberedning Västra länsdelsberedningen Centrala länsdelsberedningen Allmänmedicinskt centrum FoU-enheten för primärvård och psykiatri Folkhälsovetenskapligt centrum *Sjukvårdsupplysning Östergötland Smärt- och Rehabiliteringscentrum Primärvården i centrala länsdelen Medicincentrum Landstingets kansli Primärvården i östra länsdelen Barn- och kvinnocentrum Operationscentrum Kirurgicentrum Radiologi Landstingsstyrelsen Landstingsdirektör Universitetssjukhuset Vrinnevisjukhuset Medicincentrum Kvinno-, Barn- och Sinnescentrum Hälso- och sjukvården i västra Östergötland Kirurgi-, ortopedi-, LAH-centrum Hjärtcentrum O-centrum Rehabenheten Barn- och kvinnocentrum Medicincentrum Centrum för psykiatri och samhällsmedicin Administrations- och utvecklingsenheten Politisk ledningsgrupp Närsjukvården Finspång Psykiatricentrum Neurocentrum Rekonstruktionscentrum Psykiatricentrum Primärvården i västra länsdelen Hälso- och sjukvårdsnämnden Folktandvården Akut- och anestesienheten Styrelsen för Lunnevads Folkhögskola Hjälpmedels- Centrum Katastrofmedicinskt centrum Yrkes- och miljömedicinskt centrum Lunnevads Folkhögskola Meditrina Prioriterings- Centrum CQ Centrum för verksamhetsutveckling Östgöta- ST Länsbibliotek Östergötland Naturbruksgymnasiet Laboratoriemedicin i Östergötland Landstingets Habilitering Östgötahälsan AdmTjänst Kompetens- Centrum Inköpsenheten Landstingets IT-enhet Landstingets IT-service Landstings- Fastigheter Landstingets Riskhantering i Östergötland * Startar hösten 2003 Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland och har cirka 680 medarbetare på ett 40- tal enheter. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde utveckla en god hälso- och sjukvård samt tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa stärka den representativa demokratin, utveckla idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav finna former för att inför medborgarna tydliggöra Landstingets ansvar skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera Landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som Landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till cirka 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2002 var cirka 7 miljarder kronor. Östergötland Box 1124 581 11 Linköping Tel 013-22 86 39 Fax 013-22 86 11 E-post: folktandvarden@lio.se www.folktandvarden.se Tryckt på miljövänligt papper.