Plan mot diskrimingering och kränkande behandling 2014-15

Relevanta dokument
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskrimingering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 (8) TRYGGHETSPLAN. Planen gäller för ROMBERGASKOLAN. Ansvarig för planen Rektor Vlora Sudjada. Planen gäller under perioden Läsåret 17/18

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frälsegårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ahla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nye skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola, förskoleklass och fritidshem.

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Rengsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gun-Marie Tyve Rektor

Charlottenborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Slättaskolan. Slättaskolans likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammargärdets plan mot diskriminering och kränkande behandling

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Åkersskolan och Åkersskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Hanahöjs rektorsenhet. Hanahöjskolan F-6 samt fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Lå 16/17

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Forssaängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färjestadens skola och Smaragdskolans systematiska arbete mot diskriminering och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björbo skola. Gäller från

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sonfjällsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Forsnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskolan 4-9, Grundsärskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Lyrfågelskolans förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling för fritidshemmet Futurum

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fryele skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Skogskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älgarås fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING Plan mot diskrimingering och kränkande behandling 2014-15 Utbildning & lärande 2014 1

2 (19) PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskola: Grundskola: Gymnasium: Annan pedagogisk verksamhet: Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Knutby skola. Planen gäller för Knutby skola och alla dess verksamheter. Detta innefattar Fritidshemmet (skolbarnomsorgen), förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-6. Planen omfattar även kök och matsituationen i Mumsiga restaurangen. Sofi Lundvall, rektor Annika Andersson, utv.ledare Planens giltighetstid: 20151031

SYFTE OCH INNEHÅLL 3 (19) Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. Förklaringar till förkortningar som används i planen: FCP (Friends/Coola polare), APT (Arbetsplatsträff), A-lag (arbetslag), P-möte (personalmöte), 1. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. 1.1. Föregående periods åtgärder Målet för åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Arbete med vårt årliga Lika och Olika i de olika klasserna. Klassvis har vi arbetat med likheter och olikheter hos oss själva och andra i vår närhet men även utifrån våra familjer. Anette Skålbergs normbrytande böcker används som högläsning och diskussionsunderlag. Eleverna ska utveckla större förståelse för olikheter och reflektera över dessa. Eleverna fick en bättre självbild och en större förståelse för olikheter. Majoriteten av klasserna har använt sig av böckerna. Önskemål framkom om att boklådan ska utökas med fler böcker och filmer med fokus på diskrimineringsgrunderna. Medvetandegöra värdegrunden på p- möten. Arbeta över klassgränserna med eleverna. Info mellan skola och fritids. Gemensamma temadagar/friluftsdagar där Alla på skolan visar respekt för varandra. Relationerna i vardagen präglas av medmänsklighete och medkänsla. Arbetet med förankrandet av värdegrunden har fortgått. Personalen är mer enad i sitt arbete med värdegrundsfrågor. Eleverna har arbetat klassöverskridande under äventyr, utflykter,

personalen arbetar klassöverskridande. 4 (19) läsgrupper, Elevens val, rastverksamhet m.m. Vi har även haft gemensamma tema- och utedagar som fallit väl ut. Eleverna har tagit hand om varandra på ett mycket trevligt sätt. Vi ser också att eleverna gärna är tillsammans på rasterna trots stora åldersskillnader. Matförrådet Hela skolan städar Städutmaningen Klassansvar, varje klass håller snyggt i klassrummet Checklista tillsammans med lokalvården Alla elever på skolan är rädda om miljön i skolan och utanför. Matförrådet har kommit med instruktioner att torka av sitt bord. Eftersom inte alla klasser har gjort fint efter sig i matsalen bestäms nu att varje klass ska ha ansvariga elever som torkar varje dag. Kvasten, som städsymbol har inte fungerat. Från och med oktober försöker vi med en ny metod då F-3 och 4-6 delar upp skolgårdsstädningen mellan sig och ansvarar för varannan månad. Eleverna har olika lösningar på att hålla snyggt i klassrummen och korridoren utanför. Det fungerar olika bra i olika klasser. Arbetsmiljöfrågan diskuteras kontinuerligt på elevrådet där lokalvårdare och rektor ingår. Inför lov sätter lokalvårdare upp en checklista med uppgifter som eleverna kan göra för att de ska känna delaktighet. Likabehandlingsplanen bearbetas, fastslås och nedtecknas under planeringsdagarna i juni/augusti för att finnas som uppdaterad version senast höstlovet. Nyanställda informeras om regler och likabehandlingsplan. All personal ska känna till gemensamma regler och likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen blev färdig och nedtecknad som den skulle. Vi arbetade med den tillsammans. Mentorer ansvarar för att ny personal tar del av planen mot kränkningar och diskriminering, samt regler på skolan.

Friends/Coola Polare fortsätter sitt arbete med att bygga grunden för en skolmiljö i enighet med skolans värdegrund. Under inledningen av vårterminen går gruppen runt och presenterar en förenklad handlingsplan mot diskriminering och kränkningar, för samtliga klasser. Denna plan har representanterna själva varit med att formulera. Alla elever på skolan är väl förtrogna med skolans värdegrund och skolans handlingsplan mot diskrimineringar och kränkningar. 5 (19) Arbetet med regler och värdegrund har skett övergripande genom att Friends/Coola Polare pratat om arbetsmiljö med respektive klass, som fått redovisa de regler som klassen fått i uppdrag att skriva gällande sin klass. I personalgruppen har reglerna ständigt varit aktuella på möten både på skola och på fritids. Reglerna har också spridits genom rektorsbrev hem till vårdnadshavare och på hemsidan under systematiskt utvecklingsarbete. Samtliga elever på skolan får besvara en enkät angående trygghet. Skolan får ett mätinstrument på hur eleverna upplever trygghet, diskrimineringar och kränkningar på skolan. Enkäten är svår för de yngre eleverna att fylla i. Även de äldre eleverna behöver mycket stöd för att förstå och besvara enkäten. Därför planerar trygghetsvuxna att gå runt i klasserna och göra enkäten tillsammans med eleverna. Eleverna deltar aktivt i förebyggande arbete, där reglerna förankras och accepteras. Likabehandlingsarbetet sker systematiskt. Förankra gemensamma regler och uppdatera dem hos elever, personal och vårdnadshavare. Regler som behöver uppdateras, arbetas om eller göras nya diskuteras och beslutas om på personalkonferens, APT och ibland på elevråd, FCP. Därefter informerar varje klasslärare för respektive klass. Vi har rastverksamhet med ansvarig rastaktivist. Vi har två rastvärdar ute på raster där fler klasser är ute. Eleverna utvecklar samarbetsförmåga, hänsynstagande, respekt för varandra i leken. De elever som är med och leder leken får träna ansvarstagande att leda andra och att hjälpa. Rastverksamheten uppskattas, men ibland roar sig eleverna helt på egen hand. Många äldre tar initiativ och leker med de yngre. Vi fortsätter dock med rastverksamhet och det antal rastvärdar vi har.

Friends/Coola Polare representanterna har en gemensam avslutning hemma hos Annika. Planen mot kränkningar och diskriminering utvärderas. Kartläggning av nuläget bland personal genom medarbetarsamtal och uppföljande samtal. Rundor i A-lag eller på P-möten. Delaktighet i beslut kring planen. Belöning för arbetet med Friends/Coola Polare. Stärka den egna gruppen. Personalen känner arbetsglädje och utvecklas i sin yrkesroll, samt känner att de ges utrymma för att använda den kompetens de har. Gemensam dag med tillagning av lunch, sam arbete med planen och samarbetsövningar av olika slag. Rundor har genomförts i A-lagen. Alla medarbetarsamtal och uppföljande samtal genomfördes. Målkort skrevs, där den anställde fick nya mål att sikta mot. 6 (19) 1.2. På vilket sätt medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen? Utifrån inspiration och instruktioner från Friends/Coola Polare har eleverna i sina klasser arbetat med värdegrunden. År 6 har även medverkat till att förankra skolans värdegrund i F-klass och på fritidshemmet. FCP(Friend/Coola Polare-representanter) gick runt på sin årliga informationsrunda, där handlingsplan, värdegrundsarbete och representanterna själva presenteras. De förklarade och förtydligade också vad olika begrepp som kränkningar, diskriminering och mobbing innebär. Därefter arbetar klassläraren vidare tillsammans med klassen så att alla elever får en insikt om begreppen. Vi har gjort en kartläggning genom enkätundersökning. Utifrån elevernas situationer och läget på skolan väljer vi ut lämpliga events, som filmer, svenska uppgifter, drama- eller filmövningar initierade av friendsrepresentanterna. Klasserna och fritids har från och med nuvarande termin fått jobba med ett värdegrundsord per månad. Värdegrundsordet, diskuteras och förankras med hjälp av lekar, samarbetsövningar, litteratur m.m. Samtliga klasser på skolan gör detta, men på olika nivåer. FCP har omarbetat och presenterat skolans handlingsplan mot kränkningar och diskriminering så att alla på skolan kan ta den till sig. FCP utvärderar läsårets arbete på sin avslutningsutflykt. Representanterna från FCP är också språkrör från sina klasser och för vidare problem till möten, så att avsedda vuxna kan får information. 2. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. Genom att personalen på skolan hjälps åt att ständigt ha ett normkritiskt synsätt när aktiviteter, särskilt traditionsbundna aktiviteter, planeras och utvärderas, utvecklas vi ständigt i det främjande arbetet för allas lika värde. Från och med höstterminen 2014 blir varje lärare ansvarig för att göra lektionsplaneringar kring ett värdegrundsord. Denna bank med ord används då hela skolan samtidigt arbetar med

7 (19) ett värdegrundsord med stöd från planeringen. Arbetet kan ske med övningar, skriv- läsövningar eller med diskussioner. Det är viktigt att alla på skolan är införstådda med ordens innebörd för att en tillförlitlig utvärdering ska kunna göras. 2.1. Skolans insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder Insats Områden som berörs av insatsen (ange nummer) Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur Vårterminens första veckor diskuterar vi våra etiska riktlinjer: På Knutby skola: Visar alla respekt för varandra, Tar alla ansvar för skolans miljö. Håller vi överenskommelser. Därefter medverkar eleverna i arbetet med egna klassrumsegler som kan leda till ovanstående citat. Alla Trygghetsvuxna All personal på skolan Årligen vid vårterminens start förankras/omarbetas reglerna. Vid vårterminens start och efter ca en månad på personalkonferens och i elevråd/fcp. Därefter fortlöpande i klassrummet där man dagligen använder sig av reglerna och ev. justerar dessa. Utvärderas vid läsårets slut av elever och vuxna. FCP arbetar tillsammans med vuxen med handlingsplanen mot kränkningar och diskrimineringar och skriver om en del av den till en språkligt enklare version. Alla områden berörs vid omarbetningen Kamratstödjare och trygghetsvuxna i Friends/Coola polare Årligen klart i oktober FCP-mötet i Oktober Vuxna på APT i Oktober FCP går runt och presenterar sig och vad deras uppgift på skolan är i början på höstterminen. De förklarar vad ord som Alla områden berörs vid presentationen Kamratstödjare och trygghetsvuxna i Friends/Coola Polare Årligen, klart i oktober FCP-mötet i Oktober, samt av vuxna direkt efter rundvandringen.

kränkning, diskriminering och mobbing innebär. De presenterar även skolans handlingsplan mot kränkningar. 8 (19) FCP planerar och genomför en filmvisning i samband med Alla Hjärtans Dag, där de själva väljer filmer som motsvarar våra etiska riktlinjer. (F-2 ser en film och 3-6 en annan.) De hjälps åt att skriva frågor som eleverna ska få besvara efter filmen. De kommer också att få skriva eller rita ner sina tankar. Alla Klassläraren. Kamratstödjare och trygghetsvuxna i Friends/Coola Polare. November I klasserna direkt efter filmvisning. Sista FCPmötet för terminen, samt av vuxna direkt efter filmvisning och efterarbete på nästkommande personalkonferens. Läs/film projekt med likabehandlingstänk. Vi läser bl.a. Anette Skåhlbergs böcker enligt ett systematiskt schema. (Se bifogad lista.) Alla Respektive klasslärare, samt trygghetsvuxna Okt-dec Av samtliga pedagoger på skolan på APT i slutet av ht. Pågående arbete med vänskolor i Sri Lanka och solidaritetsprojekt med Lettland. Föregående termin visades bildspel från en av våra vänskolor. Vi har också sett på likheter och olikheter i ett globalt perspektiv då vi pratat om vänskolorna på Sri Lanka och levnadsförhållanden i Baltikum. Eleverna har planerat och deltagit i insamlingar till de båda skolorna. Delar av personal har förmedlat upplevelser av skolorna från sitt besök, genom att ha temadagar. 2,3,4, 5 Samtlig personal på skolan Ständigt pågående men med fokus på Knutby.kom (juni) och julpaket till Lettland (november) Av samtliga vuxna på skolan på APT-möte. Klass 4 säljer majblommor och arbetade med majblommans material för att öka medvetenhet om fattigdom och öka empatiförmågan. 1, 4, 6 Åk 4 och deras klasslärare Årligen Av klassläraren efter att arbetet är avslutat (april).

9 (19) Kick off (en inledande dag med kamratövningar och umgänge) år F-3 och 4-6. Alla Personal och elever September Av eleverna i klasserna samt i A-laget år F-3, 4-6 direkt efter avslutat aktivitet. Eleverna är delaktiga i planeringen av elevens val. Under elevens-val-tillfällen delas eleverna upp efter önskemål av aktivitet(f-3,4-6). Grupperna blir små och med stor spridning på ålder. Alla Personal på skolan 2 ggr/ Varje termin Elevutvärdering förs vidare genom klassläraren till A-lagsmötet, där respektive lärare utvärderar. Kondisloppet. Alla elever på skolan deltar i kondisloppet under förmiddagsrasten. Klass 5 är ansvariga arrangörer och kontrollanter. 1,2,6,8 Eleverna i åk 5, deras klasslärare, samt övrig personal på skolan Oktober Personalgruppen på p-möte efter avslutat kondislopp. Eleverna deltar i Skoljoggen. De yngre springer på förmiddagen och de äldre på eftermiddagen. Under förmiddagen är frivilliga 6:or faddrar åt de yngre eleverna och hjälper till längs spåret. 1,2,6,8 Ann-Sofie (idrottslärare) och övrig personal September Ann-Sofi, de båda A-lagen efter avslutad aktivitet. Med hjälp av Äventyrspedagogik och ett äventyr i respektive klass, får eleverna möjlighet att utveckla sin empati, självkänsla och sitt självförtroende. (Se separat årshjul) Alla Äventyrspedagogerna Sker löpande under året Utvärderas av eleverna och äventyrspedagogerna efter avlutat äventyr. Skolans nygamla, digitaliserade bibliotek har med hjälp av biblioteksrådet blivit ett populärt alternativ till traditionell rastaktivitet ute, på rasten. Biblioteket hålls öppet varje förmiddagsrast (30 min). Alla Biblioteksråder och övrig personal Sker löpande Utvärderas i biblioteksrådet (elever och vuxen), på p-möte. På APT vid terminsslut.

Ytterligare aktiviteter där eleverna arbetar åldersöverskridande i syfte att öka sin förmåga att ta hänsyn, vara en god förebild och en god kamrat, är skolans Nobellunch, Alla hjärtans dag, Vintersportdagen, Slöjdutedagen, Knutbykampen, turneringar, Lilla Idol, m.m. Hela skolan arbetar med mänskliga rättigheter/diskrimineringsgrunderna i oktober tillsammans med författaren Anette Skåhlberg. Eleverna får utifrån hennes metod skriva egna böcker i ämnet. Böckerna ska sedan visas upp på skolans Öppet hus i december Alla Hela personalgruppen Se bilaga med årshjul. Alla Klasslärare och elever Efter utfört arbete senast v 48. 10 (19) Utvärderas av elever i klassrummet och därefter personal på p-möte närmast efter utförd aktivitet. Utvärderas av elever i klasserna, samt lärare på P-möte närmast efter utförd aktivitet.

11 (19) 3. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 3.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Skolan Skolans kamratstödjare FCP gjorde tillsammans med ansvarig vuxen sin rundvandring i klasserna och informerade om skolans likabehandlingsplan. Klassrumsbesöket inleddes med ett klargörande om vad ord som mobbning, diskriminering och kränkande behandling innebär. Representanterna som deltog förtydligade en del ord för de yngre eleverna (F-2) med hjälp av sketcher. De äldre eleverna (3-6) fick se och reflektera över ett urval ur Friends kortfilmer som berör diskriminering. Representanternas omarbetade handlingsplan mot kränkningar och diskriminering delades ut till alla klasser. Under våren gjordes trygghetsenkäten muntligt med alla elever tillsammans med trygghetsvuxen (bilaga1). Under veckorna 9-11 genomfördes kommunens elevenkät för år 2, 5 i skolan och år 2,3 på fritids, samt en fyrafrågorsenkät om trivsel och mål i samband med elevernas utvecklingssamtal där både elever och vårdnadshavare deltar. På elevrådet finns en stående fråga om klassrumsklimatet. Både idrottslärare och skolsköterska genomförde under året elevsamtal i olika klasser. Även dessa har ibland lett fram till att någon anförtrott sig om otrygga situationer. FCP:s representanter har varit en bra informationskälla när det gäller att hitta elever som verkar ensamma eller nedstämda. Ofta har det räckt med en kontakt med klasslärare, rastvärd eller några elever för att eleven ska hitta något att göra. Även A-lagen är givetvis ett forum för att upptäcka elever som behöver stöd. Terminens utvecklingssamtal är också ett forum där elever och/eller deras vårdnadshavare har möjlighet att ta upp problem som otrygghet eller att kränkningar förekommit.

12 (19) Fritids Personal på fritids har utbildat sig inom äventyrspedagogiken. Kunskap inom detta område ger möjlighet till kamratövningar och lekar som bygger på samarbete och stärker barnens självkänsla. Samlingarna är uppdelade på mindre grupper för att möjliggöra att alla barn får sin röst hörd. Under våren genomför vi kommunens enkät för fritids och analyserar resultatet inför nästkommande revision av denna plan. Under veckan erbjuds olika grupper med varierande aktiviteter som barnen kan välja att delta i, bla slöjd, idrottsfritids, IT, bakning. Vi har rutiner för överföring av åtgärder som beslutas kring specifika elever och erbjuder vid behov handledning av kurator för personalen. Varje elev på fritids har en specifik mentor bland personalen. Kontakten med vårdnadshavare sker dagligen i hämtning- och lämningssituationen, föräldramöten och fritids ger ut infobrev 3-4 ggr / termin. Genom hälsosamtalen i förskoleklassen får även skolsköterskan en bra bild av hur de nya barnen upplever fritids. Eftersom fritidspersonalen även arbetar i skolan så bedrivs ett gemensamt arbete inom detta område på skolan och på fritids. Vi har arbetsplatsträffar och gemensamma utbildningsdagar där vi fördjupar oss i värdegrundsfrågor i tvärgrupper. 3.2. Områden som berörts i kartläggningen Kränkande behandling Kön Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Könsidentitet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder 3.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys Trygghet De elever som svarade att de inte kände sig helt trygga var i antal 4 (av 110 svarande i samtliga årskurser F-år6.) Jag känner mig trygg Jag känner mig inte trygg

13 (19) Årets enkätundersökning gjordes som en intervju där en trygghetsvuxen satt och pratade med eleven, då vi hoppades att svaren skulle bli mer tillförlitliga vid den formen. Yngre elever som har svårt med att läsa och skriva, samt att förstå begreppen fick lättare att svara på frågorna och de äldre som vid vissa fall i föregående års enkät, svarat på skoj på enkäten gjorde inte det. Dessutom kunde följdfrågor ställas så att alla negativa svar fick en bakgrund och omedelbart kunde följas upp. En följd av den muntliga undersökningen är att den inte är helt anonym, men det är ju också en fördel när man vill åtgärda eventuella brister i vårt värdegrundsarbete. Vi har två andra enkäter under året där trygghet och trivsel tas upp där eleverna är anonyma. Ett fåtal av de yngre eleverna (år f 2) upplevde att det fanns några otrygga platser; Det var i skogen, vid röda kojan. Det visade sig dock att fler av dessa elever var rädda för spöken eller björnar, vilket kunde avfärdas. En elev tycker att fotbollsplanen är en otrygg plats och en elev är rädd för eleverna i 5:an när de leker krig. Resultatet på kommunens elevenkät visade på bättre resultat än förra årets. Generellt känner sig eleverna trygga och trivs på skolan. 4. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts. 4.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Skolans egen enkät angående trygghet, kränkningar och diskriminering görs i intervjuform i år. Frågorna ställs på samma sätt till alla elever och kan följas upp vid negativa svar. Enkät i intervjuform Kunskap om varje elevs upplevda trygghet Trygghetsvuxna Varje VT Juni 2015 Varje vuxen på skolan är observant på hur Ständigt pågående Inga kränkningar, en Rektor, varje Varje dag På arbetslagsmöten,

eleverna mår. Alla vuxna delger ansvarig mentor om de upptäcker något som inte är bra. Konflikter som kommer upp utreds alltid omgående tillsammans med eleverna om de inte klarar av att lösa dem själva. förhållningssätt bland vuxna på skolan gemensam, god värdegrund vuxen på skolan 14 (19) klasskonferenser, samt på EHT Kontakt med vårdnadshavare om en elev varit med om en allvarlig kränkning. (Både med den kränkte och med den som kränkt.) Dessutom ska huvudman informeras. Ständigt pågående förhållningssätt bland vuxna på skolan Inga kränkningar, en gemensam, god värdegrund Rektor, vuxen på skolan Fortlöpande med avcheckning terminsvis På A-lagsrundan, samt EHT, enligt handlingsplan En del av utvecklingssamtalet ägnas åt den sociala utvecklingen. Då kan även vårdnadshavaren berätta om eleven upplevt något kränkningar som han/hon berättat om hemma. Vi använder V&B elevenkäter. Under varje termins utvecklingssamtal Inga kränkningar, en gemensam god, värdegrund Klasslärare Varje termin Terminens utvecklingssamtal Enligt föregående års intervjuer upplevs bara ett fåtal områden som otrygga. Dessa besöks oftare av rastvärdarna. Inga elever angav i år omklädningsrummen som otrygga, men vi fortsätter att vara observanta där och för de yngre ha extra vuxna på plats. Rastsituationen, omklädningsrum En trygg miljö Rektor och vuxna på skolan Varje dag och termin Vid nästa kartläggningstillfälle. (Elevenkät och trygghetsvandring) Bussvakter Elevernas väntan och påstigning av bussen En trygg miljö i väntan på bussen Rektor, vuxna på skolan Fortlöpande och avcheckning Terminsvis

terminsvis 15 (19) Vuxna på skolan leder rastverksamhet under lunchrasten. Ordnade lekar och material presenteras och läggs fram. Vi har även öppet bibilotek med vuxennärvaro som eleverna kan uppsöka under rasterna. Rastsituationen En trygg och utvecklande verksamhet under rasten Rastvärd, Susanne, Maria och Ann-Sofie Fortlöpande av Susanne, Maria och Ann-Sofie terminsvis Terminsvis Ett antal aktiviteter planeras och utförs för att förbättra relationen mellan yngre och äldre elever. Exempelvis Knutby-kampen, läsprojekt, Kondisloppet. Ett pågående arbete att utveckla och förankra rutiner och gemensamma riktlinjer för pedagoger som arbetar med rasterna. Samvaro med åldersintegrerade grupper Rastsituationen En trygg skoldag för alla En trygg och utvecklande verksamhet under rasten Vuxna på skolan Rastvärdarna Efter varje utfört tillfälle av respektive A-lag eller i P-gruppen Vårtermine n 2015 Av respektive A-lag eller i P-gruppen om fler A-lag är inblandade Fortlöpande på a-lagen och APT, specifikt på fritidsmöten 5. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 5.1. Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Alla elever informeras varje hösttermin om hur de kan anmäla kränkningar, trakasserier och diskrimineringar. Detta görs av FCP vid deras presentations- och informationsrunda. Den skrivna handlingsplanen finns uppdaterad och synlig i varje klassrum. På föräldramöten eller via andra informationskanaler upplyses alla vårdnadshavare om att länk till information rörande kränkande behandling finns på skolans och kommunens hemsida. Dessutom finns det blanketter att hämta på skolans expedition.

5.2. Rutiner för personalens respektive rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla Blanketten för anmälan till huvudman ligger bland våra gemensamma mappar på datorn, samt väl synligt på väggen i personalrum. Vi kommer att använda KIA när det är uppdaterat för elever. När en kränkning sker fyller den personal som har varit närvarande/fått ta hand om konflikten i blanketten och mailar till rektor som i sin tur anmäler till huvudmannen. Om det är en vikarierande personal finns pappersblanketter väl synliga på såväl fritids som i personalrummet. Detta sker omgående. 5.3. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling 1. Om en elev misstänker att någon behandlas illa ska man gå till en lärare eller annan vuxen på skolan 2. Klassansvarig försöker i första hand att lösa konflikten tillsammans med berörda elever och ev. vårdnadshavare, om detta inte lyckas kontaktas elevvårdsteamet (skolsköterskan, kuratorn, rektorn och klassläraren). 3. När elevvårdsteamet fått information samlas de och pratar om hur problemet kan lösas. 4. Någon i teamet pratar med de berörda eleverna. 5. Även vårdnadshavare kontaktas. 6. Rektorn gör en anmälan om det behövs (t.ex. polisanmälan) 7. Elevvårdsteamet gör en plan för hur man ska jobba vidare. 8. Planen följs tills allt är uppklarat och på ett avslutande möte bestämmer man när allt är uppklarat. Alla delar i handlingsplanen dokumenteras av den personal som utför den aktuella åtgärden och vidarebefordras till rektor. Rektor ansvarar för att detta även följs upp gentemot huvudmannen. 5.4. Rutin när personal har kränkt barn/elever 1. Om man upptäcker en kränkning vänder man sig till en vuxen på skolan eller till rektor eller annan i elevvårdsteamet. 2. Rektor eller elevvårdsteam har samtal med båda parter, där de tar reda på fakta kring händelsen. Detta dokumenteras. 3. Händelsen utreds genom att man fortsätter samtal tillsammans med den vuxne (och dennes fackliga ombud om så önskas). Samtal med eleven (tillsammans med vårdnadshavare) görs där man utreder kränkningen. 4. Om kränkningen bedöms som allvarlig informeras skolhuvudmannen och man kommer överens om fortsatta insatser. 5. De överenskomna åtgärderna följs upp och utvärderas. Därefter beslutar man om händelsen kan bedömas som avslutad eller följas upp ytterligare en gång. 16 (19)

Samtliga steg ovan dokumenteras och arkiveras av elevhälsoteamet, samt anmäls till huvudman. 17 (19) På skolan förebygger vi diskrimineringar och kränkningar genom exempelvis dilemmasituationer på våra gemensamma arbetsplatsträffar. Vi har ett tillåtande och öppet klimat där vi pratar mycket om ledarrollen, ledarstilar och belägenheter kring dessa. Lärarna har även deltagit i en bokcirkel med boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2. En elev som känner sig diskriminerad eller kränkt av en lärare berättar det för sin klasslärare eller vårdnadshavare som därefter kontaktar lämplig vuxen i skolan, som i sin tur meddelar rektor. Rektor pratar med eleven i fråga och kollar om han/hon själv har påpekat för den vuxne att han/hon känner sig kränkt eller diskriminerad. Därefter tar rektor ansvar för ärendet omgående, seriöst och diskret. I enighet med elevvårdsteamet beslutas hur man ska gå vidare. Dokumentation sker fortlöpande. Den vuxne som har kränkt elev/barn kontaktas och informeras om den utsattes upplevelser. Rektor kommer tillsammans med den vuxne fram till hur man ska gå vidare så att arbetsmiljön kring den kränkte eleven känns acceptabel. Den anställde informeras om konsekvenserna såvida kränkningarna inte upphör. Ärendet följs upp enligt avtalad tid och plats med vuxen och elev var för sig eller tillsammans. Ibland kan det vara bra att ha en kontaktperson exempelvis från kommunhälsan eller personalavdelningen som stöd. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 5.5. Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum FCP utvärderar årets arbete under maj-juni. Nya mål och aktiviteter föreslås av eleverna. Alla vuxna inom skola och fritids arbetar med utvärdering, analys och utifrån resultatet planeras åtgärder för kommande läsår. Detta sker under sommardagarna i juni och augusti. Rektor och ansvarig trygghetsvuxen som kontinuerligt jobbar med FCP sammanställer en uppdaterad plan som ska vara klar senast november. 6. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 6.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Höstterminen inleds med att Friendsrepresentanterna går runt i klasserna tillsammans med ansvarig vuxen och berättar om skolans plan mot kränkningar och trakasserier. De tar även upp innebörden av ord som kränkningar, diskriminering och trakasserier. De presenterar/påminner även om skolans etiska regler. Informationen följs upp på klassråden, där det finns en stående punkt om förslag på aktiviteter som främjar sammanhållningen på skolan. När förslag som följer skolans riktlinjer kommer upp från eleverna, ska personalen stötta dem så detta blir genomfört på ett bra sätt. Klasslärarna ansvarar för att arbetet fortgår. Eleverna arbetar varje månad med fokus på ett specifikt och gemensamt värdegrundsord som t ex. respekt, hänsyn, hjälpsamhet, ansvar.

18 (19) 6.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Varje undervisande pedagog får i uppdrag att planera ett undervisningsområde utifrån ett av värdegrundsorden. På det viset har alla grupper tillgång till färdiga förslag till lektionsplaneringar. Samtliga lärare i skolan samt varje vuxen på fritids ansvarar för att detta arbete sker kontinuerligt i den egna elev- och barngruppen. Även matpedagoger samt lokalvårdare deltar i värdegrundsarbetet genom olika uppgifter som tex matförrådet där många demokratiska processer förekommer, gemensamt ansvar tillsammans med eleverna för arbetsmiljön, osv. 7. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Barnen/eleverna FCP-representanterna omarbetar och bearbetar handlingsplanen mot kränkningar, diskrimineringar och mobbing. De ansvarar tillsammans med vuxen också för att går runt och sprida informationen om denna. Samtidigt pratar de om vad orden kränkning, diskriminering och mobbing innebär och på vilket sätt man kan känna sig kränkt eller diskriminerad. I arbetet med värdeorden, som varje klass arbetar med, kommer eleverna i kontakt med olika områden ur planen. Personalen påbörjar i vår en planering av hur man kan koppla till planen mot diskriminering och kränkningar med hjälp av de olika värdegrundsorden. I vårt systematiska arbete med diskrimineringsgrunderna har vi introducerat en boklåda med böcker och filmer kopplade till olika diskrimineringsgrunder. Vissa av böckerna läser vi högt medan andra är lämpliga för elevens egen tysta läsning. Utifrån böckerna/filmerna för vi sedan diskussioner kring värdegrunden som ibland utmynnar i bilder eller texter av eleverna. Varje lärare som använt litterauren i klassen lämnar tips och idéer om hur man kan jobba. Vårdnadshavarna Genom information i veckobrev, via hemsidan och på föräldramöten informerar vi föräldrarna om pågående värdegrundsarbete på skolan. Dessutom har vi utställningar och presenterar elevernas arbeten varje termin, både i klasserna och på fritids. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen All personal på skolan läser, redigerar och skriver under planen. Vi arbetar med förankringen på läsårets kick-off samt kontinuerligt på APT. Spridningen av ansvarsområden bland personalen bidrar till ökad medvetenhet, engagemang och förståelse för värdegrundsarbetet. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner 3. Äventyrens årshjul

4. Årshjul kring skolans rutiner 19 (19)