Det finns en annan väg!

2009-08-05 Det finns en annan väg! Socialdemokraternas förslag till budgetdirektiv för 2010-2012

Politiken hänger ihop det finns en annan väg Besvärligt ekonomiskt läge När kommunfullmäktige i Karlskrona tar ställning till budgetdirektiv för åren 2010 till 2012 görs det i ett mycket besvärligt ekonomiskt läge. Naturligtvis påverkas Karlskrona av den globala ekonomiska krisen precis som övriga världen. När jobbkrisen sakta men säkert övergår i det vi i Sverige definierar som massarbetslöshet drabbar det, förutom de enskilda som förlorar sitt jobb, också kommunens ekonomi när skatteintäkterna sjunker. Men vi drabbas också av den moderatledda regeringens ekonomiska politik där skattesänkningar, mest för de som tjänar mest, går före angelägna investeringar i vår gemensamma välfärd. När man ser på skatteintäkterna till Karlskrona kommun och de prognoser som finns för framtiden är det en dyster läsning. För att åskådliggöra hur utvecklingen ser ut visar vi en tabell där man ser hur mycket mindre dessa intäkter blir i förhållande till våra tidigare prognoser. För att möta minskningen säger den moderatledda regeringen att de satsar på kommunerna i den nyligen avlämnade ekonomiska vårpropositionen. Utfallet av den satsningen har vi också lagt in i vår tabell, vilken talar sitt tydliga språk. Då ser var och en att den, som man beskriver, kraftfulla satsningen på kommunerna är långt ifrån tillräcklig. 50 0-50 -100-150 0 33,2 23,7 2009 2010 2011-70,5-132,5-190 Den moderatledda regeringens kompensation i VÅP 2009 Minskade skatteintäkter (SKL feb+april 2009) -200-250 (2012 har samma utfall som 2011) Detta ekonomiska läge tvingar nu kommuner runt om i landet att vidta drastiska nerdragningar i verksamheterna i syfte att minska kostnaderna. I Karlskrona har vi under våren sett hur personal varslats om uppsägning inom förskolan och skolan samt att det väntar tuffa nerdragningar inom gymnasieskolan. Men dessa åtgärder är långt ifrån tillräckliga i förhållande till de minskade skatteintäkterna. Det finns ett tydligt samband mellan nerdragningar som dessa och det politiska val som den moderatledda regeringen gjort. Genom att kraftigt sänka skatterna istället för att inverstera i t.ex. förskola och skola försitter man chansen att mildra behovet av nerdragningar. 2

Det finns alternativ När riksdag och regering behandlade den ekonomiska politiken fanns det ett tydligt alternativ till den välfärdsfientliga politik som den moderatledda regeringen för. I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion fanns pengar till kommunsektorn avsatta redan för 2009, vilket saknas helt i regeringens proposition, samt mer pengar för 2010 och framåt. Beloppet motsvarar det som Sveriges Kommuner och Landsting i full politisk enighet sagt att kommunsektorn behöver för att klara sina uppgifter. Denna angelägna investering i vår välfärd finansieras delvis av att vi avstår det tredje steget i det s.k. jobbskatteavdraget. Politik handlar om att vilja och att välja. Den moderata politiken som nu genomförs i såväl Sverige som Karlskrona innebär sänkta skatter istället för angelägna investeringar i vår gemensamma välfärd. Sverige och Karlskrona behöver en gemensam kraftsamling för att bryta tillbaka krisen. Men det ställer krav på att den politik som vi nu ser, vilken gynnar det som redan har det bra, ersätts av en politik som håller ihop samhället. Jobben först När den ekonomiska utvecklingen tvärstannar på det sätt som nu sker innebär det alltid att arbetslösheten ökar. När arbetslösheten ökar tvingas många människor ge upp sina livsdrömmar och ambitioner. Särskilt hårt drabbas de som har det svårast på arbetsmarknaden nämligen ungdomar, funktionshindrade och de med utländsk bakgrund. Därför är det så viktigt att man för en aktiv politik för att skapa nya jobb samt att rusta de som drabbas av arbetslöshet med kunskap och kompetens för att bättre matcha kraven på framtidens arbetsmarknad. Den moderatledda kommunledningen har gjort ett stort nummer av att man vill skapa 1000 nya företag i kommunen under mandatperioden. Det är en ambitionsökning på 4 fler än förra mandatperioden då 996 företag startades. Målet om 1000 nya företag är alltså mer ett mål för att det ska se bra ut än en tydlig ambitionsökning på området. Viktigare än att antalet företag ökar är dock att de också ger fler jobb. Här kan man tydligt se att den moderata politiken kraftigt har misslyckats. Arbetslösheten stiger och sysselsättningen sjunker i rask takt. Då hjälper det inte att det startar nya företag även om det i sig är positivt, och självklart är det oerhört positivt att allt fler kvinnor väljer att starta företag. Klyftorna ökar och livschanserna minskar I takt med att arbetslösheten ökar skenar kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd/socialbidrag. Men ökningen beror inte bara på arbetslösheten. Den beror också på att den moderatledda regeringen drastiskt försämrat våra social- och arbetslöshetsförsäkringar. Genom att sänka ersättningsnivåer och ändra i regelverken har man flyttat kostnader från försäkringarna till kommunernas socialbidragskonton. När man ser på utvecklingen bland dem som är helt eller delvis beroende av försörjning via socialbidrag ser man en dramatisk ökning. Särskilt smärtsamt blir det när man inser att bakom siffrorna döljer sig hundratals familjer med minderåriga barn. Det innebär att vi Karlskrona idag har flera hundra barn som lever med fattiga föräldrar. Dessutom visar erfarenheten att det finns ett mörkertal som kan vara så stort som 100 procent, alltså den verkliga siffran kan vara den dubbla. Den stora ökningen av socialbidragen innebär stora utgifter för kommunerna men är framför allt ett tecken på att allt fler blir fattiga i Sverige. I valrörelsen 2006 talade moderaterna om att man skulle pressa tillbaka utanförskapet i samhället. Det har man kapitalt misslyckats med. I moderaternas Sverige går det allt bättre för dem som tjänar mest samtidigt som klassamhället är på väg tillbaka i hög fart för övriga. Det visade sig att man inte kunde minska utanförskapet med ett ovanförskap. 3

Den moderatledda kommunledningens bluffalternativ I det förslag till budgetdirektiv som den moderatledda kommunledningen presenterat bygger den positiva resultatraden på önsketänkanden och egna antaganden om bland annat löneökningstakten. Att hoppas på en så låg löneökningstakt som man nu gör innebär i praktiken att man lämnar ett obalanserat budgetförslag. Aldrig tidigare har det inträffat att man i budgetsammanhang gått ifrån de prognoser SKL gör för nivåerna på löneökningarna. Nu gör man det och antar att nästa års lönerörelse stannar på en ökningstakt på 1,3 procent. Skulle detta bli verklighet påverkar det dock också nivån på skatteintäkterna negativt, vilket man totalt bortser ifrån. Detta tyder på en desperat kommunledning som inte är beredd att ta sitt ansvar för den moderatledda regeringes politik och dess effekter här hos oss i Karlskrona. Nu tvingas vi till kraftiga nerdragningar När skatteintäkter och statsbidrag minskar i den omfattning vi nu ser tvingas varje ansvarskännande kommunledning vidta kraftiga åtgärder för att anpassa verksamheten efter de resurser man har. Om man företräder en politik där sänkta skatter går före att investera i välfärden innebär det färre lärare i skolan, större barngrupper i förskolan och sämre kvalité i omsorgen. Det finns inga hemliga genvägar att ta, politiken hänger ihop. För att tillse att kommunsektorn inte slarvar med sin ekonomi har staten inrättat ett balanskrav. Nu hoppas uppenbarligen den moderatledda kommunledningen på att regeringen ska ändra på lagen om balanskravet så att det ska bli tillåtet att åter börja slarva med ekonomin. Men i detta sammanhang är det oerhört viktigt att komma ihåg att varje form av slarv med ekonomin får betalas av framtida generationer eller genom kraftiga nerdragningar i verksamheterna. Vår uppfattning är att vi inte ska skjuta över ansvaret för vår ekonomi på våra barn och barnbarn. Den som värnar mest om vår gemensamma välfärd är också den som ska vara mest noggrann med att hålla ordning på ekonomin. Ett alternativ till kraftigt sänkta utgifter är naturligtvis att se över möjligheten att öka sina inkomster, dvs höja skatten. Vi har i Karlskrona haft oförändrad kommunalskatt sedan 1996 då den höjdes för att städa upp efter det förra moderatledda styret i landet och kommunen. Vi vill egentligen inte höja kommunalskatten eftersom den i sig är orättvis då den slår lika oavsett hur mycket man tjänar. Vi ser hellre att man arbetar med den statliga inkomstskatten som är progressiv, dvs de som kan betala lite mer får också göra det. Dock innebär den moderatledda regeringens ekonomiska politik så dramatiska effekter för kommunens ekonomi att vi inte kan utesluta att vi kommer att lägga förslag om att höja kommunalskatten i framtiden. Att skära allt för brutalt i verksamheterna kan vara värre. Vårt förslag Det förslag till budgetdirektiv som vi lägger avser främst planperiodens första år, 2010. Skälet för detta är att vi efter valet 2010 kan få en annan regering och en annan politik som värdesätter vår gemensamma välfärd högre än stora skattesänkningar som ger mest till de som tjänar mest. I vårt förslag utgår vi ifrån två saker som båda har stor betydelse för jobb och enskilda människors utveckling. Det första och viktigaste är att vi ger Utbildningsnämnden en reell chans att klara sitt uppdrag genom att dom tillförs 5 Mkr 2010. Skälet att vi gör detta är att en bra gymnasieskola är en grundförutsättning för att våra ungdomar ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden och på så sätt få en bra start på vuxenlivet. Med en skenande ungdomsarbetslöshet vore det fel att inte kraftsamla för att finna resurser till detta. 4

Den andra saken handlar om ekonomiskt bistånd/socialbidragen. Vi ser nu, som tidigare nämnts, att socialbidragen ökar i allt raskare takt. Det beror på flera olika orsaker, men vi är övertygade om att de allra flesta vill och kan bidra med en arbetsinsats. Därför vill vi inte bara skicka ut pengar för de ökade socialbidragen till nämnden utan vi vill skapa en reserv under kommunstyrelsen för att användas till sysselsättningsåtgärder där de som deltar får ersättning för arbete istället för ekonomiskt bistånd/socialbidrag. Vi tror nämligen att det är ett mycket bättre sätt för människor, att via arbete på den reguljära arbetsmarknaden, komma tillbaka till egen försörjning. Vidare motsätter vi oss den nya hemmagjorda prognosen över förväntade löneökningar, som den moderatledda kommunledningen tar för given. Vår uppfattning i sakfrågan är att vi inte ska ha konjunkturbaserade löner där enskilda löntagare, i det här fallet främst redan lågavlönade kvinnor, ska få lägre löneökningar. På samma sätt som vi inte har konjunkturbaserade löner i högkonjunktur ska vi inte heller ha det i lågkonjunktur. Till detta ska man också lägga att vi tycker det är fel att de är de lågavlönade kvinnorna i offentlig sektor som ska betala de rikastes skattesänkningar genom lägre löneökningar. Dessutom tror vi, av ovan nämnda skäl, inte att den glädjeprognos som den moderatledda kommunledningen gjort kommer att bli verklighet. Därför väljer vi att ligga kvar på SKL:s prognos om löneökningar på måttliga 2,3 %. För att finansiera vårt förslag föreslår vi dels att vi ökar avkastningskravet på moderbolaget med 5 Mkr för 2010 och dels genom att vi skriver ner resultatet till i det närmaste noll. Det första anser vi vara fullt möjligt att hantera, då de kommunala bolagen i delårsbokslutet per den 30 april tillsammans prognostiserar ett relativt stort överskott. Att balansera på ett nollresultat är egentligen inte alls önskvärt, men vi anser i nuläget att alla alternativ skulle vara värre och inte realistiskt. Vi lägger därutöver ett mer omfattande förslag än den moderatledda kommunledningen när det gäller att effektivisera den politiska organisationen. Vi menar att man kan spara minst 1,5 Mkr per år, dels genom en sänkning av partistödet med 0,4 Mkr och dels genom en frysning av arvodena för 2010, vilket motsvarar 0,7 Mkr. Men vi vill också strama upp och effektivisera arbetet under kommunstyrelsen. Vi föreslår att näringslivsutskottet och samordningskommittén avskaffas och att dessa frågor hanteras av Kommunstyrelsens Allmänna utskott. Likaså gäller det även för Jämställdhetskommittén. Vi menar, förutom att det innebär en besparing, så kommer jämställdhetsarbetet därmed att prioriteras upp som den angelägna och strategiskt viktiga fråga den är. Dock innebär nedläggningen av Jämställdhetskommittén att arbetstagarorganisationernas medverkan i arbetet måste säkras även i framtiden. Vi föreslår även att den nuvarande biblioteksgruppens sammansättning förändras till att kulturnämndens presidium tillsammans med berörda nämndspresidier bildar ny styrgrupp, vilket innebär en kostnadsbesparing då dessa redan idag har fasta arvoden. Vi lägger inget förslag om att höja kommunalskatten för 2010. 5

Slutsats När man läser den moderatledda kommunledningens förslag till budgetdirektiv finns det anledning att bli bekymrad. I den textmassa som mer liknar en verksamhetsberättelse kombinerat med önskelistor syns inget av den kraftiga nerdragning av kommunal verksamhet som borde ha redovisats med hänvisning till siffrorna i tabellverket. När man till det lägger den totala oförmågan att hantera dagens situation med skenande underskott i verksamheterna späs oron på. Kommunledningen har tappat greppet. Karlskronas stabila ekonomiska läge har utraderats och vi befinner oss i en snabb utförsbacke. Vårt förslag bygger istället på att jobben kommer först. Genom att stärka Utbildningsnämnden ger vi våra unga en bättre start i vuxenlivet och genom att skapa möjligheter till aktiva åtgärder istället för ekonomiskt bistånd/socialbidrag tror vi att de som hamnat utanför socialförsäkringssystem och arbete snabbare kommer ur sitt bidragsberoende. Vi presenterar ett förslag till budgetdirektiv där människans möjligheter stärks och som inte bygger på glädjekalkyler, som skulle innebära att jämställdheten minskar. Med anledning av ovanstående föreslår Socialdemokraterna i Karlskrona fullmäktige besluta: Att bifalla socialdemokraternas förslag till budgetdirektiv för 2010 2012. Att Att avveckla näringslivsutskottet, samordningskommittén samt jämställdhetskommittén och överföra deras verksamheter till Kommunstyrelsens Allmänna utskott enligt ovan redovisade förslag samt förändra sammansättningen på biblioteksgruppen enligt ovan redovisade förslag. Christina Mattisson Gruppledare (S) 6

2010 2011 2012 Förändring av eget kapital (enligt gällande treårsbudget 09-12) 25,9 40,2 40,2 Förändringar av planeringsförutsättningar Tillkommande skattintäkter/statsbidrag 2012 87,3 Tillkommande pris- och lönestegring 2011 => 2012-65,2 Revidering av skatteintäkter/statsbidrag enl cirkulär 09:25-133,5-170,0-170,0 Ökade statsbidrag enl VÅP09 (7 mdkr 2010/5 mdkr från 2011)* 33,2 0,0 0,0 Lägre inflation (0 % i komp. för 2010) 8,0 8,0 8,0 Lägre löneökning år 2010 (2,3 % ) 10,3 13,8 13,8 Lägre löneökning år 2011 (2,3 % ) 0,0 10,8 14,4 Justerade ränteantaganden 9,0 8,0 8,0 Nya pensionsberäkningar 5,0 5,0 5,0 Sänkta arbetsgivaravgifter 5,0 5,0 5,0 Brandstationen enl beslut 2008-4,0 Preliminär kostnadsutjämning / LSS-Utjämning (uppdat cirk 09:37) 23,9 24,1 24,2 Sänkt försäkringsavgift avtalsgruppsjukförsäkring 4,0 4,0 4,0 * Det generella statsbidraget ingår i skatteintäktsförändringen 2011 och 2012 men ej i underlaget för 2010. RESULTAT -9,2-51,1-29,3 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR: Budgetanpassning, Socialnämnd -3,0-3,0-3,0 Budgetanpassning, Handikappnämnd -6,5-6,5-6,5 Budgetanpassning, Utbildningsnämnd -5,0-2,0-2,0 Markupplåtelse verköhamn 0,0 20,0 0,0 Minskad ram tekniska nämnden 14,0 0,0 0,0 Säljö barnkoloni 0,2 0,2 0,2 Effektiviserad politisk org. Frysta arvoden samt minskat partistöd 1,5 1,5 1,5 Nedrevidering av löneökning 2010 / alt effektiviseringar i verksamheter 0,0 0,0 0,0 Nedrevidering av löneökning 2011 / alt effektiviseringar i verksamheter 0,0 0,0 0,0 15,0 15,0 Räddningsförbundet Östra Blekinge sparbeting generellt 3% 1,1 1,1 1,1 Upplösen del av reserv för volymökning, 8,5 11,0 11,0 Reserv för ind. o familjeomsorg, upplösen då soc. tillförs medel 2,0 2,0 2,0 Befolkningsökning jämfört med nuvarande budget 4,0 4,0 4,0 Ny reserv för aktiva åtgärder och socialbidrag -12,0-12,0-12,0 Senareläggning av nytt stadsbibliotek 2,5 Försening av nytt särkilt boende: 7,0 Ökad avkastning moderbolaget 5,0 5,0 5,0 FÖRSLAG BUDGETERAT RESULTAT 2010-12 0,6-5,3-13 Finansiellt mål på 1 % av skatteintäkter/statsbidrag ger: 26,3 27,2 28,0 Behov av anpassning för att uppnå ett finansiellt mål om 1 % -25,7-32,5-41,0 7

reviderade enl förslag till förändringar Antagande ekonomin 2010 2011 2012 Befolkning 1 november året innan 63 215 63 561 63 859 Befolkningsförändring mellan åren 388 346 298 Skatter och statsbidrag, uppräkningsfaktor skattetillväxt 1,10% 2,50% 3,70% Inflation 0,00% 0,00% 2,00% Räntenivå, riksbankens referensränta 1,00% 1,50% 2,50% Räntenivå (genomsnittlig räntenivå för kommunen) 3,70% 3,50% 3,50% Löneutveckling 1,30% 1,30% 2,30% Skattesats 21,19% 21,19% 21,19% Sammanställning reserver, och ej utfördelade poster budget 2009-2011 Tkr 2010 2011 2012 - Förvaltnings- nämndsstruktur 2 000 3 000 3 000 - reserv KS oförutsett -300-300 -300 - reserv Tågtrafik / E22-1 000-2 000-2 000 - reserv tillgänglighetsskapande åtg -2 520-3 920-3 920 - reserv omläggning stadstrafik -1 000-1 000-1 000 - reserv tillväxt, volymökn och miljö -11 000-13 000-13 000 - Finansiering: Lokaleffektivisering * 10 000 12 000 12 000 - reserv för ind.- och familjeomsorg -2 000-2 000-2 000 - reserv nytt särskilt boende 0-7 000-7 000 - reserv nytt stadsbibliotek 0-2 500-2 500 - reserv flytt av brandstation. 2012 0 0-4 000 Totalt -5 820-16 720-20 720 * Lokaleffektiviseringen är ej utfördelad, i dagsläget, men en förutsättning för att gällande budget skall gå ihop. 8

9