Det finns en annan väg!

Transkript

1 Det finns en annan väg!

2 Politiken hänger ihop det finns en annan väg Besvärligt ekonomiskt läge När kommunfullmäktige i Karlskrona tar ställning till budgetdirektiv för åren 2010 till 2012 görs det i ett mycket besvärligt ekonomiskt läge. Naturligtvis påverkas Karlskrona av den globala ekonomiska krisen precis som övriga världen. När jobbkrisen sakta men säkert övergår i det vi i Sverige definierar som massarbetslöshet drabbar det, förutom de enskilda som förlorar sitt jobb, också kommunens ekonomi när skatteintäkterna sjunker. Men vi drabbas också av den moderatledda regeringens ekonomiska politik där skattesänkningar, mest för de som tjänar mest, går före angelägna investeringar i vår gemensamma välfärd. När man ser på skatteintäkterna till Karlskrona kommun och de prognoser som finns för framtiden är det en dyster läsning. För att åskådliggöra hur utvecklingen ser ut visar vi en tabell där man ser hur mycket mindre dessa intäkter blir i förhållande till våra tidigare prognoser. För att möta minskningen säger den moderatledda regeringen att de satsar på kommunerna i den nyligen avlämnade ekonomiska vårpropositionen. Utfallet av den satsningen har vi också lagt in i vår tabell, vilken talar sitt tydliga språk. Då ser var och en att den, som man beskriver, kraftfulla satsningen på kommunerna är långt ifrån tillräcklig ,2 23, ,5-132,5-190 Den moderatledda regeringens kompensation i VÅP 2009 Minskade skatteintäkter (SKL feb+april 2009) (2012 har samma utfall som 2011) Detta ekonomiska läge tvingar nu kommuner runt om i landet att vidta drastiska nerdragningar i verksamheterna i syfte att minska kostnaderna. I Karlskrona har vi under våren sett hur personal varslats om uppsägning inom förskolan och skolan samt att det väntar tuffa nerdragningar inom gymnasieskolan. Men dessa åtgärder är långt ifrån tillräckliga i förhållande till de minskade skatteintäkterna. Det finns ett tydligt samband mellan nerdragningar som dessa och det politiska val som den moderatledda regeringen gjort. Genom att kraftigt sänka skatterna istället för att inverstera i t.ex. förskola och skola försitter man chansen att mildra behovet av nerdragningar. Även nu efter sommaren fortsätter de negativa prognoserna över skatteintäkterna komma vilka innebär ytterligare försämrat läge för oss i kommunen.

3 Det finns alternativ När riksdag och regering behandlade den ekonomiska politiken fanns det ett tydligt alternativ till den välfärdsfientliga politik som den moderatledda regeringen för. I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion fanns pengar till kommunsektorn avsatta redan för 2009, vilket saknas helt i regeringens proposition, samt mer pengar för 2010 och framåt. Beloppet motsvarar det som Sveriges Kommuner och Landsting i full politisk enighet sagt att kommunsektorn behöver för att klara sina uppgifter. Denna angelägna investering i vår välfärd finansieras delvis av att vi avstår det tredje steget i det s.k. jobbskatteavdraget. Politik handlar om att vilja och att välja. Den moderata politiken som nu genomförs i såväl Sverige som Karlskrona innebär sänkta skatter istället för angelägna investeringar i vår gemensamma välfärd. Sverige och Karlskrona behöver en gemensam kraftsamling för att bryta tillbaka krisen. Men det ställer krav på att den politik som vi nu ser, vilken gynnar det som redan har det bra, ersätts av en politik som håller ihop samhället. Jobben först När den ekonomiska utvecklingen tvärstannar på det sätt som nu sker innebär det alltid att arbetslösheten ökar. När arbetslösheten ökar tvingas många människor ge upp sina livsdrömmar och ambitioner. Särskilt hårt drabbas de som har det svårast på arbetsmarknaden nämligen ungdomar, funktionshindrade och de med utländsk bakgrund. Därför är det så viktigt att man för en aktiv politik för att skapa nya jobb samt att rusta de som drabbas av arbetslöshet med kunskap och kompetens för att bättre matcha kraven på framtidens arbetsmarknad. Den moderatledda kommunledningen har gjort ett stort nummer av att man vill skapa 1000 nya företag i kommunen under mandatperioden. Det är en ambitionsökning på 4 fler än förra mandatperioden då 996 företag startades. Målet om 1000 nya företag är alltså mer ett mål för att det ska se bra ut än en tydlig ambitionsökning på området. Viktigare än att antalet företag ökar är dock att de också ger fler jobb. Här kan man tydligt se att den moderata politiken kraftigt har misslyckats. Arbetslösheten stiger och sysselsättningen sjunker i rask takt. Då hjälper det inte att det startar nya företag även om det i sig är positivt, och extra positivt är det att allt fler kvinnor väljer att starta företag. Klyftorna ökar och livschanserna minskar I takt med att arbetslösheten ökar skenar kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd/socialbidrag.. Men ökningen beror inte bara på arbetslösheten. Den beror också på att den moderatledda regeringen drastiskt försämrat våra social- och arbetslöshetsförsäkringar. Genom att sänka ersättningsnivåer och ändra i regelverken har man flyttat kostnader från försäkringarna till kommunernas socialbidragskonton. När man ser på utvecklingen bland dem som är helt eller delvis beroende av försörjning via socialbidrag ser man en dramatisk ökning. Särskilt smärtsamt blir det när man inser att bakom siffrorna döljer sig hundratals familjer med minderåriga barn. Det innebär att vi Karlskrona idag har flera hundra barn som lever med fattiga föräldrar. Dessutom visar erfarenheten att det finns ett mörkertal som kan vara så stort som 100 procent, alltså den verkliga siffran kan vara den dubbla. Den stora ökningen av socialbidragen innebär stora utgifter för kommunerna men är framför allt ett tecken på att allt fler blir fattiga i Sverige. I valrörelsen 2006 talade moderaterna om att man skulle pressa tillbaka utanförskapet i samhället. Det har man kapitalt misslyckats med. I moderaternas Sverige går det allt bättre för dem som tjänar mest samtidigt som klassamhället är på väg tillbaka i hög fart för övriga. Det visade sig att man inte kunde minska utanförskapet med ett ovanförskap.

4 Nu tvingas vi till kraftiga nerdragningar När skatteintäkter och statsbidrag minskar i den omfattning vi nu ser tvingas varje ansvarskännande kommunledning vidta kraftiga åtgärder för att anpassa verksamheten efter de resurser man har. Om man företräder en politik där sänkta skatter går före att investera i välfärden innebär det färre lärare i skolan, större barngrupper i förskolan och sämre kvalité i omsorgen. Det finns inga hemliga genvägar att ta, politiken hänger ihop. För att tillse att kommunsektorn inte slarvar med sin ekonomi har staten inrättat ett balanskrav. Nu hörs allt fler röster för att regeringen ska ändra på lagen om balanskravet så att det ska bli tillåtet att åter börja slarva med ekonomin. Men i detta sammanhang är det oerhört viktigt att komma ihåg att varje form av slarv med ekonomin får betalas av framtida generationer eller genom kraftiga nerdragningar i verksamheterna. Vår uppfattning är att vi inte ska skjuta över ansvaret för vår ekonomi på våra barn och barnbarn. Den som värnar mest om vår gemensamma välfärd är också den som ska vara mest noggrann med att hålla ordning på ekonomin. Av den anledningen tycker vi det är förkastligt att budgetera med odefinierade besparingar så som görs i den moderatstyrda kommunledningens förslag för 2011 och Vi har provat olika modeller av denna strategi under mandatperioden. Tidigare har det kallats RUP och ledde till att det lades ut pengar i verksamheten som inte fanns. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att leda en veksamhet. Ett alternativ till kraftigt sänkta utgifter är naturligtvis att se över möjligheten att öka sina inkomster, dvs höja skatten. Vi har i Karlskrona haft oförändrad kommunalskatt sedan 1996 då den höjdes för att städa upp efter det förra moderatledda styret i landet och kommunen. Vi vill egentligen inte höja kommunalskatten eftersom den i sig är orättvis då den slår lika oavsett hur mycket man tjänar. Vi ser hellre att man arbetar med den statliga inkomstskatten som är progressiv, dvs de som kan betala lite mer får också göra det. Dock innebär den moderatledda regeringens ekonomiska politik så dramatiska effekter för kommunens ekonomi att vi inte kan utesluta att vi kommer att lägga förslag om att höja kommunalskatten i framtiden. Att skära allt för brutalt i verksamheterna kan vara värre. Onödig röra Den senaste tiden har politiken i Karlskrona präglats av en onödig röra. Avgångshot har hörts från såväl utbildningsnämndens ordförande som kommunstyrelsens dito. Avgångshot som uttalats antingen för att man inte fått alla de pengar man önskat eller för att man inte fått det antal röster som man behöver för sina förslag. Dessa hot har skapat en onödig röra i politiken och de är kraftigt överdimensionerade i förhållande till den situation som råder. Själva hanteringen av situation har varit allvarigare än situationen i sig själv. Hela röran grundar sig i minoritetsstyrets dilemma. Detta är något som vi socialdemokrater påtalat hela mandatperioden. Vi har hela tiden sagt att det inte går att styra i minoritet men tyvärr ekade detta för döva öron efter valet Nu ser vi resultatet när sverigedemokraterna, istället för att ens försöka åstadkomma ett eget förslag, spelar ut de två alternativen mot varandra. De främlings-, kvinno- och löntagarfientliga sverigedemokraterna deklarerar tydligt att det är kaos man önskar snarare än att försöka åstadkomma ett eget förslag. Det borde man kunna kräva av ett parti som gör anspråk på att bli tagna på allvar. Karlskrona behöver en bättre ledning med ett tydligare mandat än vi har idag. Det inger knappast något förtroende när ledningen hotar med avgång i svåra tider. Då krävs ett större ansvarstagande än så. Dessvärre beskrivs politiken i fall som detta ofta som en cirkus. Men politiken är viktigare än så. För de allra flesta karlskronabor är våra verksamheter en förutsättning för att vardagen ska fungera.

5 Förslaget till budgetdirektiv Det reviderade förslag till budgetdirektiv som den moderatledda kommunledningen nu presenterar skiljer sig på många punkter från det förslag som presenterades i kommunstyrelsen tidigare i månaden. Det bär tydliga spår av det förslag som vi socialdemokrater lade fram vid det tillfället. Dock finns det ett antal punkter som vi inte tycker är bra och därför finns det inget gemensamt förslag till budgetdirektiv. Dock måste kommunen kunna styras. Vi har i detta sammahang gjort en avvägning huruvida vi ska lägga vårt förslag eller ej. Det finns skäl att anta att vårt förslag skulle samla en majoritet i fullmäktige med efterföljande parlamentariskt kaos. Eftersom den moderatledda femklövern nu gått oss till mötes på flera viktiga punkter anser vi inte skadan av deras budgetdirektiv vara så stor att det motiverar det parlamentariska kaos som hotar Karlskrona. För att vi känner ett stort ansvar för Karlskrona och karlskronaborna väljer vi därför att avstå från att lägga fram vårt förslag. Vi avser ändå lägga ett tilläggsförslag. Vi tycker att nuvarande ordning med ett näringslivsutskott och en samordningskommitté är en onödig överbyggnad som dessutom inneburit en otydlighet internt i organisationen. Vi föreslår att dessa frågor istället hanteras av kommunstyrelsens allmänna utskott (KSAU). Samma sak gäller jämställdhetsfrågorna som vi också tycker ska hanteras av KSAU. Här handlar det också om att lyfta upp jämställdhetsfrågorna som ett tydligt prioriterat område genom denna förändring. Vi har även en del synpunkter på de mål som föreslås. Men vi menar att det är rimligt att det är den styrande, om än i minoritet, kommunledningen som får definiera sina mål. I de allra flesta fall är vi överens om målen men vi skiljer oss t.ex. i synen på att det inte räcker med fler företag utan att det också måste leda till fler jobb. Med anledning av ovanstående föreslår Socialdemokraterna i Karlskrona fullmäktige som en tilläggs-attsats besluta: Att med verkställighet 1 januari 2010 avveckla näringslivsutskottet, samordningskommittén samt jämställdhetskommittén och överföra deras verksamheter till Kommunstyrelsens Allmänna utskott enligt ovan redovisade förslag. Christina Mattisson Gruppledare (S)