Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling Åtorps skola,/ fritidshem 2010-02-17

INNEHÅLL DEL I: KOMMUNGEMENSAM... 3 DEL II: KOMMUNGEMENSAM... 4 DEL III: ÅTORPS SKOLA... 7 2

Kultur och utbildningsnämndens vision: Ökat fokus på kunskap och lärande Allas delaktighet och inflytande Ökad samverkan med närsamhället God hälsa och trygghet Upptäckarglädje, nyfikenhet/entreprenörskap Del I: Kommungemensam 1. Bakgrund Den 1 april 2006 antogs en ny lag i Sverige: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag upphörde dock att gälla den 1 januari 2009 och nu finns i stället två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen 14 a kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen(DO)övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska här ha en Likabehandlingsplan som beskriver det förebyggande arbetet, vad man gör om något händer och hur man följer upp arbetet. Synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev ska inte ska skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2008:571): Enligt 14 a kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.

lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening (se även kapitel 4). Del II: Kommungemensam 3. Definitioner Skollagen 14 a kapitlet: 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Direkt diskriminering när en elev missgynnas och det har direkt koppling till en diskrimineringsgrund, exempelvis om en elev inte får vara med på skolidrottsdagen för att han sitter i rullstol. Indirekt diskriminering alla behandlas lika men i praktiken missgynnas någon ändå, exempelvis om samma mat serveras missgynnas de som av religiösa skäl inte äter viss mat. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck (ej identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder

Trakasserier Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling Kränkande behandling innebär handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta, likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligan-den eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. 4. Skolpersonalens befogenheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling Avvisning: Läraren får visa ut en grundskole- och gymnasieelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning: Läraren kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. I gymnasiet är kvarsittning inte tillåtet.

Varning: I gymnasieskolan kan rektor utdela varning vid behov. Avstängning: I gymnasieskolan kan eleven avstängas från undervisningen högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens skolor högst tre terminer. Kollektiv bestraffning: Är inte tillåtet i skolan Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller utgör en fara mot säkerheten. Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skol-ledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, det vill säga undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. 5. Ansvarsfördelning Skolans ansvar Under rektors ledning ansvarar skolan för att utarbeta en lokalt anpassad likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska konkret ange hur skolan arbetar för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Det ska tydligt framgå på vilket sätt skolan ska arbeta för att uppnå detta. Den ska följas upp årligen vid kvalitetsredovisningen. Rektors ansvar Rektors ansvar är att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.

se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. se till att utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer (2 kap 5 diskrimineringslagen). se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering samt kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Lärare och annan skolpersonal Ansvaret för lärare och annan skolpersonal är följande att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera anmäld/upptäckt diskriminering samt kränkande behandling och de åtgärder som vidtas bevaka att fall av diskriminering samt kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier eller annat kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande beteenden. Del III: Åtorps skola 6. Kartläggning och nulägesanalys Kurator besöker kontinuerligt skolan och gör en nulägesanalys. Utifrån den vidtar hon de åtgärder som krävs. Varje termin görs elevenkäter anpassade efter ålder där både trivsel och diskrimineringsfrågor tas upp. Dessa sammanställer lärarna och presenterar på en APT. Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. I det vardagliga arbetet är det ansvarig pedagog som utför detta. Dokumentationen vidarebefordras till trygghetsteamet för eventuell åtgärd. Skolans rutiner och regler diskuteras på arbetsplatsträffar och i klasserna. På utvecklingssamtal tas frågor om trygghet och kränkningar upp.

7. Mål Skolans mål under läsåret 10/11 Att all personal i Åtorps skola tar ansvar för att tillämpa likabehandlingsplanen och söker stöd hos trygghetsteamet i de situationer där så behövs. Att både elever och föräldrar ska få en kunskap om likabehandlingsplanen. Att alla upptäckta kränkningar åtgärdas omgående och följs upp. Att skapa en tydligare bild av hur eleverna trivs på skolan. Att skapa rutiner kring hur kränkningar och åtgärder dokumenteras och följs upp. Åtgärder Inför starten av förskoleklass bjuds föräldrar in till informationskväll då det berättas om likabehandlingsplanen. År 1-6 går igenom likabehandlingsplanen på föräldramötet. Föräldrar får en likabehandlingsplan hemsänd i samband med att deras barn börjar förskoleklass. Alla elever kommer under första skolveckan att få en presentation av likabehandlingsplanen. Under hela läsåret återkommer inslag utifrån likabehandlingsplanen. Incidentrapporter ifylls vid dokumentation av kränkningar. En kopia av varje ifylld rapport lämnas till trygghetsteamet för analys och uppföljning. Kunskaper från kartläggningens enkäter sammaställs, analyseras och följs upp av trygghetsteam och pedagoger. Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen sker vi läsårets slut. 8. Hur vi förebygger diskriminering och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier sam har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Enligt skollagen ska huvudmannen också se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn eller elever utsätts för kränkande behandling. Värdegrund: På Åtorps skola F-6 och fritids har personal och elever enats kring följande punkter: På vår skola ska alla trivas och känna sig välkomna, därför låter vi alla vara med. Vi visar varandra hänsyn och är positiva mot varandra, därför ger vi varandra arbetsro och uppmuntrar varandra.

Vi bidrar alla till en känsla av trygghet och delaktighet, därför behandlar vi andra som vi själva vill bli behandlade. Vår värdegrund anslås tydligt på väl synliga platser i skolans lokaler. I klasserna förekommer återkommande samtal, både planerade och spontana. Demokrati: Våra elever ges möjlighet att påverka sin vardag via klassråd, elevråd och matråd. Trygghetsteamet har ansvar för likabehandlingsplanen och är ett stöd för de som behöver. Klasslärarna har ansvar för elevernas placering i klassrummet samt gruppindelning. Skolan anordnar åldersblandade aktiviteter för att öka gemenskapen och tryggheten. Det finns alltid någon vuxen ute som eleverna kan vända sig till när de behöver hjälp. Vid matsituationen finns alltid en vuxen med. Idrottsläraren utser lagen i lagidrotter. 9. Hur vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling Regelbundet genomförs elevenkäter angående trivsel och utsatthet i skolan. Skolsituationen tas upp vid utvecklingssamtalet. Vuxna är ute och uppmärksammar rastbeteenden. På klassråden diskuteras saker som vuxna och elever har uppmärksammat. Föräldrar och personal tar kontakt med varandra då problem uppstår. 10. Hur vi utreder diskriminering och kränkande behandling Skollagen 14 a kap 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkandebehandling i framtiden (Lag 2008:571) När skolans personal misstänker att det förekommer diskriminering eller kränkningar ska personalen omedelbart agera på följande sätt: Personal som upptäcker eller misstänker kränkningar ingriper direkt om läget är akut genom att prata med alla inblandade i enskilda samtal för att utreda vad som hänt. Klassföreståndare till de berörda eleverna informeras.

I de flesta fall kan kränkningarna redas ut med hjälp av några samtal. Klassföreståndaren ansvarar för dess. Insatserna och samtalen ska alltid dokumenteras på incidentrapport. Kopia sparas av klassföreståndare, original förvaras i en pärm. Om det handlar om långvariga kränkningar eller trakasserier ska berörd personal söka stöd hos trygghetsteamet. Gruppen fortsätter utredningen i samarbete med klassföreståndaren. Hänsyn tas till olika bakgrundsfaktorer och hur de samverkar. Problemet ses i ett sammanhang. Varje händelse är unik och måste hanteras utifrån detta. De utredande samtalen avgör vilka insatser och åtgärder som skolan ska vidta. Föräldrarna hålls alltid informerade. Vid planerade och akuta insatser kontaktas föräldrarna efter att samtalen genomförts. Om det rör sig om personal som kränkt elever är det alltid rektor som utreder. Rektor beslutar i varje enskilt fall vilka åtgärder som vidtas. 11. Hur vi åtgärdar diskriminering och kränkande behandling När det har blivit klart för skolan att det förekommit diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna är det alltid rektor som har ansvar för åtgärderna. Det kan handla om att titta på lokaler, skolans arbetsmetoder, personalens förhållningssätt eller liknande. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. När det har förekommit trakasserier eller kränkningar agerar vi enligt följande konsekvensbeskrivning: Tillsägelse Allvarssamtal 1 mellan elev och lärare. Hemmet informeras. Incidentrapport ifylles. Allvarssamtal 2 och 3 mellan elev och representanter från trygghetsteamet. Incidentrapport ifylles. Hemmet informeras. Uppföljningssamtal efter ca. 1-2 veckor. Värdegrundssamtal där elev, förälder, representant för trygghetsteamet och annan berörd personal deltar. Incidentrapport ifylles. Elevvårdskonferens där elev, förälder, klassföreståndare och rektor deltar. Åtgärdsprogram upprättas. Vid lagbrott görs anmälan till KUN, polis och socialtjänst. Under arbetets gång håller klassläraren tät kontakt med de berörda eleverna om åtgärderna har avsedd verkan. Återkoppling till trygghetsteamet sker kontinuerligt. Regelbunden kontakt sker också med föräldrar till alla inblandade, antingen via klasslärare eller representant från trygghetsteamet. 12. Gällande lagar, värdegrund och ordningsregler på Åtorps skola Lagar som gäller i Sverige och därmed i skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter. Skollagen (1985:1100) reglerar skolan skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006 : 67) Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160) Socialtjänstlagen 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i... skolan, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken. Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Stöld, enligt 8 kap. 1 brottsbalken Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld... Skadegörelse är, enligt 12 kapitlet brottsbalken, att förstöra eller skada annans egendom... Vår värdegrund På vår skola ska alla trivas och känna sig välkomna. Därför låter vi alla vara med. Vi visar varandra hänsyn och är positiva mot varandra. Därför ger vi varandra arbetsro och uppmuntrar varandra. Vi bidrar alla till en känsla av trygghet och delaktighet. Därför behandlar vi andra som vi själva vill bli behandlade. Våra ordningsregler Jag lyssnar när andra pratar. Jag låter alla arbeta i lugn och ro. Jag är rädd om kamraters och skolans saker. Jag har mibilen avstängd på lektionstid. Jag leker lekar där ingen blir skadad eller ledsen. Jag är ute på rasterna. Ordningsreglerna har utformas tillsammans med eleverna! 13. Konsekvenser Om du bryter mot våra regler blir första konsekvensen alltid en tillsägelse. Upprepar du det följer vi skolans konsekvensbeskrivning. Om du bryter mot vår värdegrund har du och en vuxen på skolan ett allvarssamtal. Vid behov följer vi vår konsekvensbeskrivning. Om du bryter mot någon av lagarna kontaktar vi din förälder och efter beslut ev. sociala myndigheter eller polis.

Definition på allvarssamtal Ett allvarssamtal görs när ett beteende hos en elev fortsätter trots upprepade tillsägelser. Samtalet är ett längre samtal där berörd elev, klasslärare och ev. annan berörd personal deltar. Tänk på att platsen ska vara ostörd. Prata igenom händelsen tillsammans så sakligt som möjligt. Försök att finna möjliga orsaker bakom beteendet. Förtydliga ordningsregler/värdegrund samt konsekvenser. Den vuxne ska dokumentera samtalet i en incidentrapport. Samtalet ska meddelas hemmet. 14. Hur vi följer upp diskriminering och kränkande behandling Klassföreståndaren har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna och fortsätta ansvara för att dokumentationen fullföljs. Om trygghetsteamet har gjort utredning eller insatser kan en representant ur teamet ansvara för uppföjning och dokumentation.