Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling. Bruksskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan Årlig plan mot kränkande behandling Bruksskolan

2 INNEHÅLL DEL I: KOMMUNGEMENSAM... 3 DEL II: KOMMUNGEMENSAM... 4 DEL III: BRUKSSKOLAN... 8 BRUKSSKOLANS ORDNINGSREGLER

3 Kultur och utbildningsnämndens vision: Ökat fokus på kunskap och lärande Allas delaktighet och inflytande Ökad samverkan med närsamhället God hälsa och trygghet Upptäckarglädje, nyfikenhet/entreprenörskap Del I: Kommungemensam 1. Bakgrund Den 1 april 2006 antogs en ny lag i Sverige: Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag upphörde dock att gälla den 1 januari 2009 och nu finns i stället två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan. Det är Skollagen 14 a kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen(DO)övervakar diskrimineringslagen. Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska här ha en Likabehandlingsplan som beskriver det förebyggande arbetet, vad man gör om något händer och hur man följer upp arbetet. Synen på diskriminering och kränkningar samt vilka rättigheter man har som elev ska inte skilja sig mellan kommunens olika skolor. Därför har Likabehandlingsplanen avsnitt som är gemensamma för alla skolor och förskolor i kommunen. 2. Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FN s konvention om barns rättigheter. Skollagen (2008:571): Enligt 14 a kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen.

4 lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening (se även kapitel 4). Del II: Kommungemensam 3. Definitioner Skollagen 14 a kapitlet: 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Så här definierar vi begreppen: Diskriminering Direkt diskriminering när en elev missgynnas och det har direkt koppling till en diskrimineringsgrund, exempelvis om en elev inte får vara med på skolidrottsdagen för att han sitter i rullstol. Indirekt diskriminering alla behandlas lika men i praktiken missgynnas någon ändå, exempelvis om samma mat serveras missgynnas de som av religiösa skäl inte äter viss mat. De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck (ej identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Ålder

5 Trakasserier Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av vuxna och barn mot både vuxna och barn. Kränkande behandling Kränkande behandling innebär handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta, likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. 4. Skolpersonalens befogenheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling Avvisning: Läraren får visa ut en grundskole- och gymnasieelev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning: Läraren kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. I gymnasiet är kvarsittning inte tillåtet.

6 Varning: I gymnasieskolan kan rektor utdela varning vid behov. Avstängning: I gymnasieskolan kan eleven avstängas från undervisningen högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens skolor högst tre terminer. Kollektiv bestraffning: Är inte tillåtet i skolan Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller utgör en fara mot säkerheten. Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan, och skol-ledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Provtagning som ex alkohol- eller drogtest måste bygga på frivillighet. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, det vill säga undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. 5. Ansvarsfördelning Skolans ansvar Under rektors ledning ansvarar skolan för att utarbeta en lokalt anpassad likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska konkret ange hur skolan arbetar för att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkningar. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Det ska tydligt framgå på vilket sätt skolan ska arbeta för att uppnå detta. Den ska följas upp årligen vid kvalitetsredovisningen. Rektors ansvar Rektors ansvar är att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan.

7 se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. se till att utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer (2 kap 5 diskrimineringslagen). se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering samt kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Lärare och annan skolpersonal Ansvaret för lärare och annan skolpersonal är följande att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera anmäld/upptäckt diskriminering samt kränkande behandling och de åtgärder som vidtas bevaka att fall av diskriminering samt kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Vi accepterar aldrig någon form av trakasserier eller annat kränkande beteende. Om vi upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft se till att den upphör. Vi kommer också att jobba förebyggande mot alla former av kränkande beteenden. Del III: Bruksskolan 6. Kartläggning och nulägesanalys Våra arbetsmetoder för kartläggning och nulägesanalys är; Trivsel enkäter, utvecklingssamtal, regelbundna träffar med kamratstödjare, finns 2 i varja klass, incidentrapporter. Vi har ett Trygghetsteam på skolan som har röda västar på vid uppdrag. Trygghetsteamet träffas regelbundet. 7. Mål Skolans mål under läsåret 10/11 All personal tillämpar likabehandlingsplanen i sitt arbete.

8 Elever och föräldrar är välinformerade om likabehandlingsplanen och arbetsmetoden som beskrivs i den. Åtgärder Rektor har det övergripande ansvaret. Trygghetsteamet besöker klasserna, pratar regler och konsekvenstrappa, och ett gott beteende. Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna 1ggr/mån. Trivsel enkät 2 ggr/läsår, delas ut av trygghetsteamet. Utvecklingssamtal och föräldramöte 1 ggr/termin, lärarens ansvar. 8. Hur vi förebygger diskriminering och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Enligt skollagen ska huvudmannen också se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn eller elever utsätts för kränkande behandling. På Bruksskolan finns vuxna utepå skolgården från 7.50 på morgonen, vuxna ute varje rast. Vuxna sitter med i maten och äter med eleverna. Eleverna har bestämda platser i matsalen. Vuxna delar in eleverna i lag i idrotten, vuxna bestämmer oftast vilka som jobbar ihop i grupparbeten. Faddersystem från F-6. Temadagar i faddergrupperna, t.ex värderingsövningar, vänskapsövningar, kompissamtal, rollspel. Utbildar kamratstödjarna. Informera vårdnadshavare om trygghetsteamet och dess uppgift. Skolarbete i tvärgrupper över klassgränserna. Livskunskap ca 50 min/vecka/klass. Trygghetsteamet besöker klasserna varje terminsstart med röda västar på. Skolans värdegrund och ordningsregler sitter väl synligt i varje klassrum. Lärarna diskuterar värdegrunden, ordningsreglerna och konsekvenstrappan regelbundet med eleverna. 9. Hur vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling Vi upptäcker kränkningar när barnen berättar eller att vi ser när något är fel, det framkommer också genom trivsel enkäten. Trygghetsteamet pratar regelbundet med kamratstödjarna. Vi uppmanar föräldrar att ta kontakt om eleven berättar hemma om kränkande behandling på skolan. Vid utvecklingssamtal diskuterar vi hur eleven trivs i skolan. 10. Hur vi utreder diskriminering och kränkande behandling Skollagen 14 a kap 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkandebehandling i framtiden (Lag 2008:571)

9 När skolans personal misstänker att det förekommer diskriminering eller kränkningar ska personalen omedelbart agera på följande sätt: Lärare och all övrig personal tar alla misstankar om diskriminering eller kränkningar på allvar och anmäler till rektor som beslutar om åtgärd. Trygghetsteamet har samtal enskilt med berörda elever, samtal hem innan eleverna kommer hem. Kränkningarna ska upphöra, uppföljningssamtal sker efter ca 5 dagar. 11. Hur vi åtgärdar diskriminering och kränkande behandling Trygghetsteamets arbetssätt: enskilt samtal med de/den utsatta/utsatte. Enskilt samtal med de/den som utfört den negativa handlingen. Samtal sker utan förvarning. Information till all berörd personal. Kontakt med vårdnadshavare. Stöd till de/den utsatta/utsatte. Uppföljande samtal med var och en samt med berörda vårdnadshavare. Om de/den som utfört negativa handlingar trots trygghetsteamets och vårdnadshavares insatser inte förstår konsekvenserna av sitt handlande kopplas skolledningen in. De har då att fatta beslut om åtgärder enligt skollag och grundskoleförordningen. I vissa fall kan det vara aktuellt att även socialtjänsten och polisen blir involverade. Dokumentation sker fortlöpande på särskild blankett som förvaras inlåst. 12. Gällande lagar, värdegrund och ordningsregler på Bruksskolan Lagar som gäller i Sverige och därmed i skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter. Skollagen (1985:1100) reglerar skolan skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006 : 67) Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160) Socialtjänstlagen 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) Enligt denna bestämmelse är både skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i... skolan, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken. Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Stöld, enligt 8 kap. 1 brottsbalken Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld...

10 Skadegörelse är, enligt 12 kapitlet brottsbalken, att förstöra eller skada annans egendom Vår värdegrund Vi på Bruksskolan arbetar för TRYGGHET genom att ha tydliga regler alla får vara den man är alla blir sedda vi litar på varandra KUNSKAP OCH LÄRANDE genom att vi har arbetsro vi samarbetar vi är nyfikna och vill lära vi har tydliga mål att arbeta mot ATT VISA HÄNSYN genom att vi bryr oss om varandra vi lyssnar på varandra vi använder ett vårdat språk accepterar varandra för den man är Vi är mot andra som vi vill att andra ska vara mot oss! Våra ordningsregler Bruksskolans ordningsregler Jag ska komma i tid Jag ska vara på skolans område under skoltid Jag använder ytterkläder samt mössa/hatt och keps utomhus Jag kastar snöboll endast på anvisad plats, på kapellområdet Jag cyklar inte på lilla skolgården vardagar kl och inte på stora skolgården vardagar kl Jag får inte kasta stenar, kottar m.m. Jag ska inte använda mobiltelefon under lektionstid Jag är rädd om vår skola och våra saker

11 13. Konsekvenser Se konsekvenstrappa i bilaga Hur vi följer upp diskriminering och kränkande behandling Vi följer det arbetsätt som trygghetsteamet har, lärare och/eller trygghetsteamet har uppföljningssamtalen.