SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING för SKOLENHET NORD Läsåret 2007-2008
Innehållsförteckning sidan Förord... 3 KR 2007/2008 - Sammanfattning.. 4 Generell bedömning och åtgärder för utveckling... 4 Målområdena sammanfattas 4 Prioritering över Nords viktigaste utvecklingsområden... 9 Skolområdets organisation... 10 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse... 10 Utvecklingsprocesser och enhetens pedagogiska ledarskap... 11 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen... 12 Redovisning... 13 Normer och värden med uppföljning av Likabehandlingsplanen... 13 Elevers ansvar och inflytande... 19 Utveckling och lärande... 23 Uppföljning av ämneskunskaper... 26 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan... 28 Skola och hem... 30 Sång, musik, rörelse och rytmik... 32 Hälsa och livsstil... 34 Miljöfrågor... 36 Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten... 37 Uppföljning av enhetens IKT- plan... 39 Fritidshemmens mål... 42 Normer och värden... 42 Utveckling och lärande... 43 Förskolans mål... 44 Utveckling och lärande i förskolan... 44 Normer och värden i förskolan... 47 Familjedaghemmens målområde... 48 Temat Vår planet"... 50 KR från S: t Olofs skola, arbetslag F-2, vt 08... 50 KR från S: t Olofs skola, arbetslag 3-6, vt - 08... 52 KR från Gärsnäs skola, vt - 08... 52 KR från Piratenskolan, arbetslag 3-6, vt - 08... 53 2
Förord Syftet med kvalitetsredovisningen är att visa hur målen förverkligas i den pedagogiska praktiken. Vi vill ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i våra verksamheter med stöd av faktauppgifter och beskrivningar. Det är viktigt att synliggöra det som fungerar bra men även att se sina brister för att sätta in åtgärder för utveckling. Inom skolenheten kommer årets kvalitetsredovisningen att användas som underlag för pedagogiska diskussioner i avsikt att förbättra verksamheten. Skolan kommer att göra kvalitetsredovisningen känd och lätt tillgänglig genom att publicera den på kommunens hemsida. I informationsbrev som går hem till föräldrar kommer vi att göra föräldrarna uppmärksamma på att kvalitetsredovisningen är färdigställd och hur och var de kan ta del av den. I maj 2008 ställde vi frågan till föräldrar med barn i skolorna i Nord om de har läst förra årets redovisning (2007 års kvalitetsredovisning) och ett åttiotal föräldrar sade sig ha läst den, vilket är glädjande. Vår förhoppning är att även denna kvalitetsredovisning ska finna många läsare. Underlaget till läsårets kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och enhetens egna sammanställningar av barnens, personalens och föräldrars uppfattningar samt kommunens centrala undersökningar. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har slutligen gjort en enhetsövergripande bedömning av måluppfyllelse, baserad på arbetslagens analyser, som finns under rubriken Sammanfattning. Kvalitetsredovisningens Sammanfattning och Prioritering av de viktigaste utvecklingsområdena kommer att ligga till grund för fortsatt skolutveckling på enheten och till uppföljningen av enhetens lokala arbetsplan. Kivik, oktober 2008 Helena Carlsson, rektor 3
KR 2007/2008 - Sammanfattning Generell bedömning och åtgärder för utveckling Skolenhet Nords resultat visar på tre välfungerande skolor och förskolor. Det råder positiv stämning i skolorna. Föräldrar och barn upplever sig väl bemötta och barnen känner sig trygga och trivs i hög grad. Personalen är duktig på att ge föräldrar information om barnen och elevernas utveckling och utvecklingssamtalen upplevs som meningsfulla i arbetet runt barnen/eleverna. Trots detta har vi behov av att ta ytterligare steg för att utveckla våra verksamheter. Vi har behov av att se över vår undervisning i svenska, engelska och matematik i årskurs F-4 eftersom ca 15 % av våra elever inte når målen i dessa ämnen. Barnens tidiga språk- och läsutveckling behöver ytterligare stärkas, inte minst för att samtliga elever ska klara de nya kunskapsmål som skolan har fått i årskurs 3 fr.o.m. hösten 2008. Pojkar och flickors resultat ser olika ut. Förskola och skola ska fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet och öka jämställdheten. Eftersom läraren är den i särklass viktigaste faktorn för elevers måluppfyllelse är det viktigt att skolans kvalitetsarbete inriktas på att stödja lärarnas eget lärande. Genom reflektion och fördjupade samtal om kunskapssyn och kursplanemål, lärare emellan, kan undervisningen iakttas och lärdomar tas tillvara om undervisningsmetoder, som visar sig vara mer effektiva dvs. som ger högre måluppfyllelse. Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Rektor har här ett särskilt ansvar för att höja personalens kompetens i detta avseende. Skolan är en lärande organisation och med detta som grund ska vi bygga en organisation som möjliggör många tillfällen till erfarenhetsutbyte och en fortsatt utvecklingsprocess där grundläggande demokratiska värderingar såsom jämställdhet får lov att genomsyra verksamheten. Utvecklingsprocessen ska tydliggöras i en skolutvecklingsplan för enheten. Utvecklingsprocessen startas upp på enheten under läsåret 2008/2009. Målområdena sammanfattas Normer och värden Det råder en positiv stämning på våra tre skolor och resultaten visar att barnen har det bra och känner sig trygga på skolorna. Personalen upplever detsamma. De ger uttryck för att eleverna är måna om varandra och att det råder fin gemenskap i elevgrupperna. Skolområdets föräldrar ger uttryck för att de i mycket hög grad upplever att de och barnen blir positivt bemötta av personalen. Lärarna förmedlar studieresultat till eleverna och vad eleverna behöver träna vidare på. Eleverna ger uttryck för att lärarna tar tillvara på deras synpunkter på ett bra sätt på skolorna men att eleverna inte alltid upplever att de har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. För att nå ökad måluppfyllelse inom målområdet Normer och värden ska enheten vidareutveckla arbetet med demokratiska arbetssätt i klassrummen. Eleverna ska i större utsträckning involveras i val av arbetssätt och innehåll. Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Lärarnas medvetna arbete med att skapa klassrum fria från svordomar och kränkande tillmälen har gett resultat. I princip samtliga elever ger uttryck för att de trivs i sina klasser. Utvecklingsinsatserna i att skapa arbetsro i klasserna börjar också ge resultat. Eleverna 4
upplever arbetsro i undervisningen i en allt större utsträckning. Enhetens resultat står sig mycket bra i jämförelse med kommunens resultat. Förskolor och fritidshem anser sig ha kommit närmare målen med de arbetssätt och åtgärder de genomfört men de menar att det är för tidigt att dra för stora slutsatser. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få fortsatt stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar, mobbning och svordomar. Elevers ansvar och inflytande Elevmedverkan och demokrati i skolan handlar om rättigheter och skyldigheter. Eleverna har rättighet att uppleva arbetsro för att nå ett optimalt lärande. De har rätt att bli respekterade. Eleverna har även skyldigheter; att respektera varandra och främja aktningen för klasskamrater, lärare och respektera vår gemensamma miljö. Skolorna i Nord är bra på att låta eleverna vara med och bestämma i frågor som rör deras arbetsmiljö och den sociala samvaron på klassråd och elevråd. Det visar resultaten som framkommit. Däremot upplever skolområdets elever att de inte har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målen anger. Gärsnäs skola är dock på god väg att nå tillfredsställande värden vad gäller elevinflytandet i undervisningen. Lärarna säger att de behöver bli bättre på att göra eleverna uppmärksamma på när och hur eleverna ska involveras i arbetssätt och i undervisningens innehåll. Detta kan ske genom tydligare lektionsplaneringar som synliggörs för eleverna. Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för goda samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Vi anser det vara en demokratisk rättighet att som elev få veta av sina lärare vilka förväntningar de ställer på eleven. Resultaten visar att eleverna upplever att lärarna uttalar dessa förväntningar. Skolorna är bra på att skapa meningsfulla utvecklingssamtal, det anser både föräldrar och elever. Samtalen fungerar som informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare. Välfungerande utvecklingssamtal ger en helhetsbild av elevens situation och möjliggör en god planering av elevens fortsatta skolgång. Utveckling och lärande Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. Språket är av en central betydelse i allt lärande. Barnens språkutveckling berör alla lärare och alla ämnen. För att nå enhetens mål att eleverna upplever läslust och att de har uppnått en god läsförmåga har enheten genomfört ett gediget arbete. 85,7 % av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 eller högre. Kommunens resultat var 84 %. Även om enhetens resultat är bättre än kommunens anser vi inte detta resultat vara tillräckligt bra för att vi ska anse oss ha nått målen. Vi ställer höga krav på oss själva rörande läsutvecklingsnivåerna i årskurs 3. Detta gör vi för att vi ska lyckas att få alla elever att minst klara av den minsta godkända nivån på kunskaper i årskurs 5. Vi anser att vi har nått målet kring läslust då utlåningen har varit hög och att biblioteken har använts flitigt. Vi saknar enhetsövergripande resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 på ett fördjupat sätt, kan uttrycka, hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. De resultat vi har fått fram tyder dock på att vi har nått dessa mål. För att nå ökad måluppfyllelse fortsätter enheten att prioritera arbetet inom detta målområde. Arbetslagen kommer att arbeta vidare med att noggrannare följa elevernas skrivutveckling genom bl.a. språkutvecklingsschema. 5
Genom reflektion och fördjupade samtal, lärare emellan, kan undervisningen iakttas och lärdomar tillvaratas om undervisningsmetoder som visar sig vara mer effektiva dvs. som ger högre måluppfyllelse. Uppföljning av ämneskunskaper Mål att uppnå uttrycker en grundläggande kunskapsnivå som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret. Uppnåendemålen är ett krav på skolan och ska fungera som indikatorer på om undervisningen har fungerat, om alla elever är med. På de tre skolorna lyckades de flesta eleverna nå målen för år 5, dock inte alla. Enhetens mål är att alla elever ska nå målen. Det finns olikheter mellan studieresultaten på de tre skolorna vilket tyder på att undervisningskvalitén inte är likvärdig. För att nå bättre måluppfyllelse ska enheten säkerställa att skolan har en dokumenterad kunskap om var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vilka mål de klarat. Detta ska vi göra genom att alla lärare dokumenterar för varje elev och alla ämnen. Dokumentationen ska förvaras på skolan. De fördjupade undervisningsmetoder i svenska och matematik som lärarna under 2007/2008 har kompetensutvecklat sig i ska vi använda oss av. Metoderna i svenska går att överföra i ämnet engelska. Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Detta målområde är ett område som vi framöver behöver sätta vårt fokus på. Få arbetslag har inkommit med redovisningar gällande detta mål. Lärare har ett uppdrag i att verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen och att alla elever minst klarar Mål att uppnå. Enheten vill att eleverna, oberoende av könstillhörighet, ska få pröva sina intressen, men vi har inte lyckats få tillräckligt med resultat för att kunna göra tillförlitliga analyser och bedömningar om hur vi klarar detta mål. Det vi kan se är att flickors och pojkars resultat i ämnesproven i åk 5 inte är likvärdiga. I tidigare kvalitetsredovisningar har vi bestämt insatser för utveckling som inte har kommit till stånd i den grad som vi önskat. Det finns både ett förbättringsbehov och ett fortbildningsbehov inom detta område. Genuspedagogen ska anlitas av rektor i den utvecklingsprocess, som tidigare omnämnts, som stöd till arbetslagen. Skola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskola och skola ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Ett viktigt område för förskola och skola är att hålla föräldrar informerade om barnens och elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Enhetens resultat visar att föräldrarna upplever att våra skolor är bra på att ge information och att lärarna fortlöpande förmedlar elevens resultat i de olika ämnena till föräldrarna. Vidare ska föräldrar ges bästa möjliga förutsättningar för medverkan och delaktighet i skolans arbete. Vi vill gärna se en utökad föräldrasamverkan på enheten. Att föräldrar oftare kommer och besöker sina barn i förskola och skola, även under de senare årskurserna. Sång, musik, rörelse och rytmik Den egna rösten är viktig i barnåren. En positiv attityd till den egna rösten har stor social betydelse. Detta målområde i vår lokala arbetsplan samspelar med många andra målområden t.ex. befrämjar god mental hälsa, logisk matematisk förståelse, social kompetens och kommunikationsförmåga. Musicerande och skapande tillsammans är ett personlighetsutvecklande moment. Området är nytt fr.o.m. hösten 2007 men trots den korta tiden 6
bedömer vi att enheten är på god väg med att nå vårt första mål dvs. att utveckla barnens intresse för rörelse, sång och musik. I maj 2008 uppnådde vi enhetens delmål med råge när samtliga elever bedömdes ha uppnått målen i ämnet musik. Under nästa läsår kommer rytmikpedagogen att fortsätta med att ha sammanhängande perioder på de olika skolorna och förskolorna. Enheten kommer att inhandla nya instrument till skolorna som ska leda till att målen lättare kan nås. Hälsa och livsstil Området är viktigt ur flera aspekter. Det finns starka samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa, livskvalitet och ämnet idrott och hälsa, som starkt betonar ämnets hälsoperspektiv. Arbetslagen som har påbörjat arbetet inom detta målområde tycker sig se att de fokuserar på hälsa och livsstil i allt högre grad. Personalen väljer medvetet aktiviteter som stimulerar fysisk rörelse och man försöker göra medvetna val av hälsoriktiga råvaror. Begreppet pedagogiska måltider har diskuterats och målen för detta begrepp. Arbetslagen tycker sig märka att ju mer barnen rör på sig desto mer positiva till fysisk rörelse blir de. Ett fysiskt välbefinnande påverkar också det sociala välbefinnandet. Förskolorna vill att maten i allt högre utsträckning ska bestå av ekologiska råvaror. Miljöfrågor Vi vill att barnen ska tillägna sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och att eleverna i skolan ska förstå hur skolans vardagsliv kan utformas för att bidra till en bättre miljö. Arbetslagen beskriver bl.a. att man lagt sig vinn om att tillsammans med barnen källsortera sopor, prata inne- och utomhusmiljöfrågor samt vistas ute i naturen med samtal om allemansrätten. Att kompostera och bidra till att vårt matavfall tas om hand är insatser som kommit igång. Vårterminen 2008 genomförde skolorna, men även en av förskolorna, temat Vår planet som berör detta målområde. Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten Skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. I år har enheten valt att beskriva hur skolbiblioteksverksamheten ser ut på de tre skolorna. Vi kommer att utarbeta lokala mål, för målområdet, under läsåret 2008-2009. Uppföljning av enhetens IKT-plan Målområdet består av flera delmål. Utbildningsinsatserna på enheten har påbörjats och börjar ge resultat. Allt fler pedagoger använder sig av de pedagogiska undervisningsprogrammen och enhetens två IKT-pedagoger är aktiva med fortbildningsinsatser för att skolområdets mål ska nås. Kompensatoriska hjälpmedel används dock inte i tillräckligt hög grad och fortfarande finns det enstaka lärare som inte klarar av t.ex. presentationsprogram såsom PowerPoint. Enheten behöver utbilda förskolornas personal i de program som vi har för denna åldersgrupp. Bedömningarna av elevernas IT-kunskaper och resultaten bådar gott inför framtiden. Fritidshemmens mål Fritidshemmen kvalitetsredovisar områdena Normer och värden och Utveckling och lärande. Fritidshemmens egna mål handlar om att barnen ska visa förståelse för varandra och kunna samspela på ett positivt sätt utan kränkande svordomar och könsord. Resultat visar att svordomarna har minskat på fritidshemmen. Resultaten visar också att de allra flesta barnen trivs på fritidshemmen och att de har kompisar. Arbetet med att få barnen att 7
fungera tillsammans har gett bra resultat. Flertalet barn och föräldrar är väldigt nöjda med trivseln och kamratrelationerna samt har förtroende för personalen. Det finns dock några föräldrar som personalen sällan möter och som därmed inte har inflytande i verksamheten. Fritidshemmen vill verka för att alla föräldrar gör sin röst hörd. De vill fortsätta att utveckla samarbeten mellan fritidshemmen i Nord för att möjliggöra fler kontakter för barnen. Utveckling och lärande i förskolan I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas utan det är verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas, dvs. hur förskolan har arbetat i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. Enligt de nationella målen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna. Enhetens förskolor har under 2007/2008 prioriterat arbetet med att stimulera barnens intresse för skriftspråk och arbetet med språkutveckling på ett varierat sätt. Varje barn har en individuell utvecklingsplan där barnets utveckling dokumenteras. Enhetens resultat visar att vi är på god väg att nå målen i vår lokala arbetsplan. Vi kan konstatera att föräldrarna menar att personalen stimulerar, fostrar och utvecklar barnen på rätt nivå. Förskolorna i Nord är även bra på att tydliggöra för föräldrarna vilka mål förskolorna har för verksamheten och hur de arbetar. Trots goda resultat vill vi ändå fortsätta att ytterligare se över föräldrarnas möjligheter till medverkan och delaktighet. Modersmålsstöd i förskolan är nytt för oss och vi kommer att särskilt följa detta arbete. I vår läroplan står det uttalat att Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. För att försäkra oss om att vi når målet ska arbetet dokumenteras och utvärderas under 2008. Normer och värden i förskolan Våra förskolor har på olika sätt arbetat för att ständigt utveckla och stärka barnens förmåga till empati. En av de tre förskolorna har djur på förskolan som ett led i att träna och utveckla barnens empatiska förmåga. De iakttagelser som personalen har gjort är att barnen har god sammanhållning, de hjälper gärna till och hjälper varandra. Föräldrarna ger uttryck för att de och deras barn alltid upplever sig bli bemötta på ett positivt sätt av personalen på enhetens förskolor. Enheten har därmed nått målen i den lokala arbetsplanen. Inom målområdet Normer och värden vill förskolorna utöka servicen vid inskolning t.ex. genom hembesök. Familjedaghemmens målområde Leken är viktig för barns utveckling och lärande. I leken övar barnen upp sin koordination och sin motorik. Målet som dagbarnvårdarna valt är att ständigt arbeta på ett sådant sätt att barnen utvecklar sin grovmotorik inom tio områden; krypa, åla, rulla, gå, springa, hoppa, hänga, klättra, balansera och gunga. De har medvetet och regelbundet låtit barnen träna detta på olika sätt och resultaten har inte låtit vänta på sig. Föräldrarna anser att dagbarnvårdarna stimulerar, fostrar och utvecklar barnen på rätt nivå och dagbarnvårdarnas egna iakttagelser visar på att alla barn har utvecklats på ett positivt sätt. Dagbarnvårdarna vill utöka antalet mål och bli tydliga med dessa till sina föräldrar. 8
Prioritering över Nords viktigaste utvecklingsområden Rektor har tillsammans med verksamhetsledarna gjort en prioritering över de viktigaste utvecklingsområdena samt insatser för utveckling av dessa: Undervisning och lärande Skolans lärare ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Muntliga färdigheter och muntliga aktiviteter ska ges lika villkor hos pojkar och flickor. Skriv- och läsutvecklingen hos pojkar och flickor ställer olika krav på metodiska överväganden hos läraren. Även personalen inom barnomsorgen ska fördjupa sin förståelse av hur man arbetar för att få en jämställd förskola/fritidshem /familjedaghem. Andelen elever som inte når målen i ämnet matematik är stort. Med mål för lärande i matematik redan i förskolan och ett utvecklat samarbete mellan lärare från förskolans första år till grundskolans senare år bör det finnas goda förutsättningar för bättre resultat än vad vi kan se idag. Enheten bedriver sedan hösten 2007 en utvecklingsprocess i förskolan som ska ge mål för lärande i matematik på enheten men även mål för en mer jämställd förskoleverksamhet. Skolans lärare ska iaktta och ta tillvara lärdomar om undervisningsmetoder som är mer framgångsrika i att ge eleverna kunskaper. De undervisningsmetoder som visar sig vara framgångsrika ska spridas inom enheten. Skolan är en lärande organisation och med detta som grund ska vi bygga en organisation som möjliggör många tillfällen till erfarenhetsutbyte och lärande, t.ex. genom utvärdering, reflektionsbaserade arbetslagsmöten mm. Bedömning I våra kursplaner anges att lärare ska skapa en egen bedömningsgrund och att denna bedömningsgrund ska vara avstämd med de nationella kriterierna och med kollegors tolkning av dessa. Skolenhet Nord ska fortsätta arbetet med att kompetenshöja lärarna i måloch resultatstyrd skola där lärarens förmåga att bedöma elevens arbete är en viktig faktor som har stor betydelse på elevens lärande. Lärarledarskapet För att nå bättre måluppfyllelse gällande målen i vår Likabehandlingsplan ska vi vidareutveckla skolans sociala spelregler som nödvändiga villkor för effektiv undervisning och lärande. Undervisningstillfällena ska vara så kvalitativa som möjligt, både i tid och i innehåll. Vi ska arbeta fram en belöningskultur för goda prestationer som gör att eleverna känner att vi har höga förväntningar på uppförande och prestationer och att eleverna därgenom också känner att det är viktigt. Föräldrasamverkan Föräldrar ansvarar ytterst för hur sina barn uppför sig i skolan och att barnen tillgodogör sig utbildningen. Ett nära samarbete mellan skola och föräldrar gör att eleverna klarar sig bättre i skolarbetet och klassrumsklimaten blir lugnare. Vi vill ständigt arbeta för att utveckla samarbete och dialog med våra barn och elevers föräldrar. 9
Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och S: t Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem och F-6 skolor. Fritidshemmen är integrerade och belägna i skolans lokaler. Skolledningen består av rektor och fyra verksamhetsledare. Alla verksamhetsledarna är anställda på deltid som skolledare och kombinerar uppdraget med tjänstgöring som specialpedagog eller lärare i förskola. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Aktuella siffror över antalet barn och elever vårterminen 2008 Kivik S: t Olof Gärsnäs Förskoleverksamhet 58 47 61 Skolbarnsomsorg 46 39 45 Förskoleklass 18 8 20 Grundskola 108 71 122 Ev. särskoleintegrerade elever 0 0 0 Elever med annat modersmål än svenska i skola Barn med annat modersmål än svenska i förskola 0 2 4 1 2 Elever som får studiehandledning på modersmålet 0 0 0 Elever som får svenska som andraspråk 0 4 Elever som får modersmålsundervisning Barn som får modersmålsstöd i förskolan 0 2 0 0 0 0 Elever med behov av särskilt stöd 13 10 17 Elever som får särskilt stöd 13 9 17 Skolorna har egna lokaler för slöjd och idrott. Eleverna från S: t Olofs skola har fr.o.m. hösten 2007 transporterats till Kivik för att få sin slöjd där. De passar också på att ha idrott i Kiviks stora sporthall. Gärsnäs och Sankt Olof har även integrerade skol- och folkbibliotek belägna på skolorna. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som förser barnen i Gärsnäs med lunch. Likaså har Skogsbackens förskola i S: t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från ett tillagningskök i Simrishamn. Fritidshemmen lagar egna mellanmål och i förekommande fall frukostar. Förskolorna gör egna frukostar och mellanmål. Frukt serveras dagligen i förskolorna. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet varit 15 elever per heltidsanställd exkl. resurser till elever i behov av särskilt stöd. Extra medel s.k. tilläggsmedel som enheten ansöker hos Resursenheten har även tillförts skolorna utifrån behov. Vi har behöriga lärare anställda på skolorna. På Gärsnäs skola har vi i alla våra arbetslag pedagoger som täcker upp kompetenser inom matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och i svenskämnet. Förutsättningarna för att nå måluppfyllelse är goda på Piratenskolan och på S: t Olofs skola med tanke på att det i varje arbetslag finns lärare med särskild kompetens i såväl SV/SO som MA/NO. Extra resurser har tilldelats de skolor som har elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål (under hösten 2007) och de barn som har en språksstörning eller språkförsening med behov av stöd i form av talterapi. Enheten har en skolkurator och en skol- 10
sköterska knutna till elevvårdsarbetet och dessa ingår i Stödteam Nord och respektive skolas lokala stödteam. I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. På fritidshemmet i Gärsnäs är tre barn placerade som går i särskola. Fritidshemmet har fått extra personalresurser för att möta dessa barns behov. Vi har erfaren personal på enhetens tre fritidshem. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under 2007 varit en heltidsanställd personal per 6,8 barn ekonomibiträdet exkluderat, och under våren 2008, 6,75 barn. I realiteten har personaltätheten dock varit högre. 2006 var beräkningsgrunden 6,9. Personalen försöker även optimera tätheten genom att göra effektiva schemaläggningar efter de förutsättningar de har. På tisdagar, onsdagar och torsdagar bedrivs Allmän förskola under terminerna. Förskollärare och barnskötare arbetar i arbetslag i förskolan och bidrar gemensamt med sina olika kompetenser till barns utveckling och lärande. Skolenheten har en egen rytmikpedagog anställd som arbetar både mot förskola och mot skola. Utvecklingsprocesser och enhetens pedagogiska ledarskap Det pågår flera utvecklingsprocesser inom skolenheten. Nedan redovisas några. Skola Enheten har gemensamma pedagogträffar, cirka tre dagar per termin, som är gemensamma för alla lärare på F-6. Vid dessa dagar förs det pedagogiska diskussioner mellan lärare, Nords skolledning och förvaltningens bitr. utvecklingsledare. Syftet med dagarna är bl.a. att föra ut information om nya direktiv och riktlinjer så att dessa verkställs. Rektor ges också möjlighet till att analysera skolans fortsatta kompetensbehov vid dessa möten. Under läsåret 2007/2008 har PD-dagarna bl.a. innehållit diskussioner om målstyrd skola, IUP, bedömning och lärande. Skolenhet Nords rektor och slöjdlärare har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa samarbetet mellan slöjdlärarna och lärarna i övriga ämnen, framförallt i svenska och matematik. Detta för att ge eleverna möjlighet till att arbeta ämnesövergripande där eleverna får överblick och sammanhang och utvecklar sina förmågor. Detta utvecklingsprojekt omfattade alla tre skolorna. På Piratenskolan pågår ett utvecklingsarbete i arbetslag F-2 som syftar till att utveckla samarbetsformerna med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Arbetslag 3-6 diskuterar och fördjupar sig i arbetslagsutveckling utifrån att lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i alla dess former. Rektor har under hösten 2007 genomfört en s.k. kulturanalys för att ta reda på hur lärarna arbetar för att stödja elever med dyslexi och hur de tänker om dessa elevers skolmiljö. Under våren hade vi en egen dyslexikonferens där elevhälsans specialpedagog och logoped deltog. Bärbara datorer har inhandlats som kompensatoriskt stöd åt dessa elever. Utbildning för lärare i att hantera program och teknik (KOMPA) har genomförts i december 2007 och februari 2008. 11
Förskola och fritidshem Under våren 2006 satsade enheten på att utbilda fyra processledare. Tre av dessa har genomfört ett pilotprojekt kallat Nord lyfter som bl.a. syftade till att personalen på förskolorna skulle lära känna varandra för att möjliggöra erfarenhetsutbyte mm. Under hösten 2007 har enheten gått vidare och påbörjat ett drygt två och ett halvtårigt utvecklingsarbete kallat Nord flyger där personalen i olika lärgrupper utvecklar sin kompetens inom tre områden; matematik, genusfrågor och språk/motorik. Varje lärgrupp leds av en processledare. Verksamhetsledarna för förskolorna deltar även de i grupperna. Fritidshemmens personal träffas två till tre gånger per termin. Rektor deltar. De pedagogiska diskussioner som dessa träffar innehåller har bl.a. under hösten 2007 utmynnat i att samtliga personal på fritidshemmen under två dagar/tillfällen besökt varandras verksamheter för erfarenhetsutbyte mm. Verksamhetsledarna ansvarar för att bistå verksamhetsledaren för Kulturgarantin med enhet Nords synpunkter och reflektioner på Kulturenhetens arbete i våra verksamheter. De har återkommande gemensamma möten för att samordna denna viktiga del av barnens/elevernas kulturupplevelser. Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen Enhetens mål är nedbrutna från den nationella läroplanen och den kommunala skolplanen. De har anpassats efter våra lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd utifrån två nivåer. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. Våra målområden för läsåret 2007/2008 har varit följande: Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Elevmedverkan och inflytande En likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Skola och hem Utveckling och lärande Förskolans mål: Utveckling och lärande Normer och värden Hälsa och livsstil Miljöfrågor Sång, musik, rörelse och rytmik Arbetslagens egna mål I redovisningen förs de delar ihop som har liknande utgångspunkter. Exempelvis redovisas uppföljning av enhetens Likabehandlingsplan och målområdet Normer och värden under ett och samma målområde. Elevernas ansvar och inflytande har förts samman med Elevmedverkan och inflytande. Familjedaghemmen redovisar ett eget valt målområde. Fritidshemmen redovisas på olika ställen, men då skrivs detta ut i texten, utöver de fritidshemsspecifika målområden som 12
redovisas separat. Fritidshemmen har likheter med skolans arbetssätt i den del av verksamheten som är integrerad mellan fritidshem och skola. I redovisningen för förskolan koncentreras redovisningen på förskolans arbete med språkutveckling och föräldrars delaktighet i förskolans arbete i syftet med att Likabehandlingsplanens målsättningar ska uppnås. I begreppet skola ingår förskoleklassens verksamhet. Området Hälsa och Livsstil och området Miljöfrågor omfattar förskola, fritidshem och skola och dessa verksamheter redovisas gemensamt under dessa två målområden liksom uppföljning av Likabehandlingsplanen. Sång, musik, rörelse och rytmik är ett målområde som redovisas för andra gången. Här ingår redovisning från förskolans 4-5 års verksamhet samt skola. I år beskriver vi hur enhetens skolbiblioteksverksamhet ser ut men gör inga bedömningar om måluppfyllelse inom detta område då vi saknar enhetsvisa mål för detta arbetsområde. Vi återkommer med resultat nästa läsår. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens kvalitetsredovisningar och kommunens centrala undersökningar. I början av varje målområde finns utvalda citat hämtade ur nationella eller lokala styrdokument för att visa kopplingen mellan enhetens mål och arbetssätt till styrdokumenten. Flera arbetslag har delat upp arbetslagets redovisning per halvår, utifrån att elevgrupperna förändrats mellan vår och hösttermin. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella prov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen och gjort en enhetsövergripande sammanfattning och bedömning. Varje målområde har redovisats för sig. Utöver detta har rektor och verksamhetsledare gjort en prioritering över de viktigaste utvecklingsområdena, se sidan 9. Redovisning Här följer en redovisning av prioriterade målområden. Redovisningen följer till större delen en och samma struktur efter följande rubriker: Uppföljning av insatser enligt föregående kvalitetsredovisning, Enhetens mål, Insatser och arbetssätt för att nå målen, Resultatredovisning, Bedömning av måluppfyllelse och Insatser för utveckling. Normer och värden med uppföljning av Likabehandlingsplanen Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Ur Lpo 94, sid. 10) 13
Uppföljning av insatser enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagen har genomfört olika åtgärder för att påverka måluppfyllelsen inom detta målområde. Under 2007 vidareutvecklades arbetet med enhetens kamratstödjare. Erfarenhetsutbytet i arbetet med kamratstödjaregruppen har fortsatt mellan de olika skolorna. Arbetet med fadderverksamhet har fortsatt. Inom elevvården har elever som t.ex. har kränkt andra elever fått stöd i att rätta till sitt beteende. Åtgärder har skrivits in i åtgärdsprogram för respektive elev. Enhetens mål Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Alla föräldrar blir positivt bemötta av skolans personal. Barn och elever vid skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och arbetsro. Insatser och arbetssätt för att nå målen Vi har arbetat med fadderverksamhet eleverna emellan och med olika arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen. Samtliga klasser har arbetat med social och emotionell träning. Under temadagar arbetar barnen i tvärgrupper. Genom drama och teaterövningar har eleverna tränats i att förstå och acceptera olikheter. De vuxna har på arbetslagsmöten diskuterat bemötande och gemensamma regler. När en vuxen hör svordomar markerar den vuxne direkt. Samtal med kill- och tjejsnack har genomförts. Vi har arbetat med aktiva antimobbningsteam. Vi har haft regelbundna klassråd och elevråd där demokratiska beslut tränas. För att lära sig mötesformer och den demokratiska processen har eleverna gruppvis tränat att göra reflektioner kring för dem aktuella och viktiga frågor. Eleverna har tränats i att tala en i taget. Lärare och elever har tillsammans gjort enkla och tydliga ordningsregler som därmed är kända av alla. Likabehandlingsplanerna presenteras och revideras på föräldramöten. På fritidshemmet i Kivik har man satt fokus på att dela in barnen i mindre grupper vid mellanmål och aktiviteter för att möjliggöra bättre samtal mellan barnen och ett positivare klimat. Personalen har informerat föräldrarna om målområdena och uttryckt att de önskar arbeta i samråd med föräldrarna. På fritidshemmet i S: t Olof förebygger man kränkande ord genom att undvika att försätta barnen i större gruppaktiviteter som appellerar till tävlan och konkurrens. På förskolan i Gärsnäs tränas barnen i att säga nej och stopp. Personalen har tränat barnen hur man är när man är vänlig i olika situationer och att uttrycka känslor istället för att visa känslan med kroppen. De har pratat om att vi alla är olika och besökt barnen på särskolan. På Äppellundens förskola har man vidareutvecklat tanken med smågrupper även i den fria leken för att få lugnare miljö för barnen. Förskolan har bjudit in kommunens genuspedagog till en föräldraträff för att bl.a. informera föräldrar om jämställdhetsuppdraget som förskolan har. Skogsbackens förskola arbetade fram sin likabehandlingsplan på ett föräldramöte. Som ett led i att ge barnen möjlighet att kunna koncentrera sig på skolarbetet och inte ha tankarna på annat håll har skolan provat ett nytt arbetssätt. Enhetens kurator har tillsammans med en förskollärare planerat och genomfört ett projekt kallat Skilda världar 14
under våren 2008 på Gärsnäs skola. Projektet var ett erbjudande till föräldrar som separerat eller skilt sig. En grupp barn fick möjlighet till att, utanför skoltid, samtala kring och få verktyg i att hantera sina tankar och prata om skilsmässan utifrån barnets egen synvinkel. Syftet med de tio träffarna var att barnen skulle få ett eget forum, få möjlighet att prata om det de varit med om och få uppleva att de inte är ensamma om sin situation. Resultatredovisning Arbetslagen har letat resultat genom att använda bl.a. elevenkät s.k. Trivselenkät på skolorna och genom samtal med eleverna. Enkätresultaten har diskuterats med eleverna. En sammanställning över enkätsvaren i S: t Olof (elever i år 3-6) visade under hösten att 95 % upplevde att de aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Under vårterminen blev resultatet 98 %. Trivselenkäten på Gärsnäs skola visade bl.a. att utav 52 barn i F-2: an så svarade 7 av 10 barn att de aldrig blir kallade för fula ord i skolan. Varannan elev i åk 3-4 (Gärsnäs) tycker att svordomarna har minskat på skolan sedan svordomarna eldades upp. Klassrådsprotokoll (Gärsnäs) visar bl.a. att 8 av 10 barn tycker att de ofta får vara med och bestämma demokratiskt i skolan. Piratenskolans enkät visade under höstterminen att en fjärdedel av barnen aldrig upplevt att det finns okamratliga sätt i klassen. Under vårterminen anger en fjärdedel av barnen att det finns elever som använder fula ord i skolan med resultaten säger inget om eleverna upplever att de själva blir tilltalade med fula ord. Kommunens alla elever i skolår 5 har fått besvara en från förvaltningen utskickad elevenkät. Enkäten skickades ut under höstterminen 2007. Eleverna har fått ange med ett tal hur mycket de håller med om olika påståenden. Nedan visas ett diagram över hur skolår 5 har svarat på påståendet Det råder en positiv stämning på vår skola. Diagrammet visar svar från år 2006-2007. I diagrammet som följer visas även F-6 lärares svar. Skolår 5, ht 07 Det råder en positiv stämning på vår skola 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 Lärare Gärsnäs Elever Gärsnäs Lärare Kivik Elever Kivik Lärare S :t Olof Elever S :t Olof Högst värde anger eleverna vid Gärsnäs skola (86) medan S: t Olof och Piratenskolans värde har minskat marginellt 2007 jämfört med 2006. Piratenskolans elever anger lägst värde (80). Värden under 70 i den centrala elevenkäten är bedömda som låga värden. Lärarna anger något högre värden än eleverna. 15
För att få veta hur föräldrarna på enheten ser på personalens bemötande av föräldrarna genomförde enheten en egen enkätundersökning under maj månad. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. På påståendet Jag blir alltid bemött på ett positivt sätt av skolans personal blev resultatet ett värde på 9,3 på Gärsnäs skola och S: t Olofs skola samt 8,8 på Piratenskolan. Skolår 5, ht 07 Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen. 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2006 2007 Lärare Gärsnäs Elever Gärsnäs Lärare Kivik Elever Kivik Lärare S :t Olof Elever S :t Olof Vi menar att det är en demokratisk rättighet att som elev få veta vad som förväntas av honom eller henne i skolarbete. Kommunens alla elever i skolår 5 har som tidigare nämnts fått besvara en centralt utskickad elevenkät. Ovan och nedan visas diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen och påståendet Mina lärare informerar mig om mina studieresultat på ett sånt sätt att jag förstår vad jag ska träna vidare på. Mina lärare informerar mig om mina studieresultat på ett sånt sätt att jag förstår vad jag ska träna vidare på 10 8 6 4 2 0 Lärare Gärsnäs Elever åk 5 Gä Lärare Kivik Elever åk 5 Ki Lärare S: t Olof Elever åk 5 SO Kommunens medel elever Kommunens medel pedagoger F- 6 Eleverna anger värden över 8 vilket är bra värden. S: t Olofs eleverna anger ett högt värde (9,1). Fritidshemmet i S: t Olof upplever att mellanmålssituationerna har blivit lugnare och det förekommer knappt några knuffar och annat som förr kunde leda till svordomar och kränkande uttryck emellan barnen. I april genomförde fritidshemmet en uppföljnings- 16
vecka utifrån deras likabehandlingsplan och under denna vecka förekom inga kränkande tillmälen. Personalen på förskolan i Gärsnäs upplever att barnen har större acceptans för olikheter. En del barn har utökat sitt kontaktnät på fritiden. Barnen säger oftare nej och stopp till varandra i konfliktsituationer. Genom elev- och föräldraenkäter har vi bl.a. fått resultat kring hur tryggheten på skolorna upplevs. Skalan var 0-10 och resultatet gav höga värden. Värden över 8 anses som bra värden. Värden över 9 klassas som mycket bra värden. Skolår 5, ht 07 Jag känner mig trygg på min skola. 10 9 8 7 Gärsnäs elever Kiviks elever S: t Olofs elever Nords pedagoger Nords föräldrar Enheten har nu följt utvecklingen gällande trygghet på skolorna över fyra år och medelvärdet har ökat från 8,6 (år 2004) till 9,4 i år. Högst värden har eleverna på Piratenskolan angett, tre år i rad. I år blev värdet hela 9,8. Värdena visar att eleverna i skolår 5 känner sig trygga på sina skolor. Piratenskolans elever har haft mycket höga värden under 2005-2007. Lärare och föräldrar delar elevernas uppfattning dvs. att barnen är trygga på skolorna. Vi har återkommande tagit reda på hur eleverna upplever arbetsron i våra klasser och resultaten är positiva. Vi har försökt medvetandegöra för eleverna varför arbetsro är viktigt och koppla det till kunskapsmålen så att det blir konkret för dem. Enhetens elever i skolår 5 men även kommunens alla femmor verkar tycka att skolornas arbetsro har förbättrats då värdena i årets elevenkät visade på betydligt högre värden. Enhet Nords medelvärde ligger nu nära målet. Höstterminens värde blev 81,3. Barnen som deltog i Skilda värdar har gett uttryck för att de tyckte det var bra att få träffa andra barn som har skilda föräldrar. Någon uttryckte att det varit bra att få prata och berätta hur man känner sig och att alla lyssnade och ingen tyckte att det man sa var konstigt. Två citat hämtade från uppföljningen: Jag har lärt mig att tänka på ett annat sätt, fast egentligen har jag lärt mig massor av saker och hur jag ska klara av att hantera mig själv när jag blir arg eller ledsen. Jag förstår att det inte är mitt fel att de är skilda och att det inte är jag som ska göra det bra mellan dom, fast jag önskar att de blir ihopa igen. 17
Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi kriterier för bedömning av måluppfyllelse. Vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. eleverna i åk 5 minst anger värdet 85, på en skala 1-100, att de upplever att det råder en god stämning på skolan. eleverna i åk 5 minst anger värdet 85, på en skala 1-100, att de upplever att de har möjlighet att påverka arbetssätt under arbetspassen. föräldrarna minst anger värdet 8,5, på en skala 1-10, att de blir positivt bemötta av skolans personal. Resultaten visar att vi är på god väg att nå första målet. Eleverna i år 5 har angett värden som visar att stämningen är god på skolorna. Gärsnäs skolas värden är högre än 85 och därmed har denna skola nått målet enligt ovan. S: t Olofs skolas elevsvar visar att skolan är på god väg att nå målen. Piratenskolans resultat behöver förbättras. Föräldrarna i Nord upplever i mycket hög grad att deras barn har det bra på skolorna. Pedagogerna anger även de att stämningen är positiv. I läroplanen kan man läsa att Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Klassråden har, enligt resultaten, bedrivits i denna anda. Det andra målet handlar om elevernas arbete i demokratiska former, om de kan vara med och påverka arbetssätt och om de upplever att lärarna informerar eleven om studieresultatet och vad han eller hon ska träna vidare på. Enhetens elever markerar generellt låga värden på inflytandefrågor men ger bra värden på den demokratiska rättigheten att få veta studieresultat och vad eleven ska träna vidare på. Enhetens andra mål kan därmed anses vara på god väg att uppnås. Föräldrarna upplever sig bli positivt bemötta av skolans personal. Det tredje målet under målområdet Normer och värden anser vi att vi har uppnått. I vår enhetsövergripande del av Likabehandlingsplanen har vi följande kriterier. Vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att det är arbetsro i klassrummen. klassrum och skolgård är helt fria från svordomar och kränkande tillmälen. ingen blir utsatt för kränkande handlingar eller våld. Resultaten visar att eleverna är trygga på enhetens skolor. De upplever arbetsro i undervisningen i en allt större utsträckning. Enhetens resultat står sig mycket bra i jämförelse med kommunens resultat. Resultaten när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande då det fortfarande finns de elever som utsätts för kränkande tillmälen, fula ord och svordomar på rasterna. Vi har nolltolerans. Förskolans personal upplever att det har gått för kort tid att dra för stora slutsatser men de anser att de har kommit närmare målen än innan de började. 18
Insatser för utveckling Att organisera arbetet åldersblandat har visat sig vara ett bra sätt för att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och utveckla respekt för varandra, menar flera arbetslag. Arbetslagen kommer att fortsätt med denna organisation där det bedöms vara möjligt och lämpligt. Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta likaså att alla vuxna på skolan tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. Lärarna ska fördjupa sina didaktiska kunskaper i att bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer. Rektor har ett särskilt ansvar för att höja personalens kompetens i detta avseende. Se även insatser för utveckling på sid. 23. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få fortsatt stort utrymme på förskolorna och skolorna för att verka förebyggande men även för att komma tillrätta med kränkningar, mobbning och svordomar som förekommer. Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever (Lpo 94, sid. 15) Var och en som verkar inom skolan skal främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Ur Skollagen 1 kap. 2 ) Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Ur Lpo 94, sid. 7) Uppföljning av insatser enligt föregående kvalitetsredovisning Skolenhet Nords rektor och slöjdlärare har under vt 2007 initierat ett tematiskt utvecklingsarbete som sedan genomfördes under läsåret 2007/2008. Arbetet syftar till att fördjupa samarbetet mellan slöjdlärarna och lärarna i övriga ämnen, framförallt i svenska och matematik. Detta för att ge eleverna möjlighet till att arbeta ämnesövergripande där eleverna får överblick och sammanhang och utvecklar sina förmågor. I temaarbete kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande, enligt ovan. Detta utvecklingsprojekt har omfattat alla tre skolorna. Se sidan 52, kvalitetsredovisning av temat Vår planet. För att ta reda på hur lärarna och skolan i stort kan förbättra elevinflytandet har ett flertal lärare tagit upp denna fråga vid samtal med föräldrar och elever på utvecklingssamtal. Enhetens mål Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. Föräldrarna upplever att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. Vi har arbetsro i skolan. Eleverna trivs i skolan. 19
Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Vi lyssnar till varandra i ömsesidighet. Lärarna är ledare för denna kommunikativa vardagsdemokrati. Insatser och arbetssätt för att nå målen Eleverna har fått planera sitt arbete både enskilt och gemensamt med läraren. Detta sker i planeringsböcker, skoldagböcker eller loggböcker. Eleverna har fått arbetsuppgifter med valmöjligheter och själva fått välja olika redovisningssätt. I kartläggningen inför IUP:n har eleverna haft inflytande över sitt eget lärande. Vi har arbetat med klassråd och elevråd. Arbetsmiljön och social samvaron har diskuterats på klassråd, elevråd och i klasserna när man haft undervisning i social och emotionell träning. Eleverna har utarbetat regler för samvaron i klassrummen. I temaarbeten har eleverna varit med och föreslagit arbetsområden och sedan valt en prioriteringsordning. I Gärsnäs har eleverna bl.a. fått fördjupa sig inom djurteman, matematikteman, Sverige och i ämnet engelska. På Piraten-skolan har man haft ett resetema där eleverna har fördjupat sig inom ämnena samhälls-kunskap, geografi, matematik och svenska. Utöver detta har eleverna fått välja på Matte-magi, skönlitterturläsning, drama med att spela pjäser, fördjupa sig att hantera bärbara datorer och att göra PowerPoint-redovisningar. På skolan i S: t Olof har elevens val inneburit att eleverna fördjupat sina kunskaper inom hemkunskap, bild, textilslöjd och idrott men de har även kunnat välja på att göra en skoltidning. Temaarbete Vår planet har genomförts på alla tre skolorna under vårterminen 2008. Eleverna på S: t Olofs skola i arbetslag F-2 fick brainstorma kring titeln Vår planet och sedan gjordes en tankekarta utifrån barnens funderingar och frågor. Den låg sedan till grund för planeringen. Detta är ett exempel på hur man gick tillväga för att skapa elevinflytande i temat. Piratenskolan har utöver detta haft ett eget natur och miljötema. Resultatredovisning På Piratenskolan framgick det ur Trivselenkäten att 105 av 108 barn trivs i sina klasser. På Gärsnäs var det också tre elever som inte trivs i sina klasser. Av de 80 elever som deltog i enkätundersökningen vid S: t Olofs skola trivs 79 bra eller mycket bra. Lärare och elever på S: t Olofs skola har under 2004-2008 arbetat mycket med att förbättra arbetsron och detta har gett klart förbättrade värden. Både S: t Olofs skola och Skolenhet Nord totalt sett har högre värden än medel i kommunen. Det är inte långt kvar innan skolorna i Nord har nått enhetens eget satta mål. Skolår 5, ht 2007 Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan 10 9 8 7 6 5 Medel kommunens elever år 5 Gärsnäs elever Kiviks elever S:t Olofs elever Lärarna i Nord Kommunens medel bland lärare F-6 Kommunens medel bland lärare 7-9 20