Skolplan för Högsby kommun Detta är en av kommunfullmäktige fastställd skolplan för år 2008-2011. Den visar på ett övergripande sätt hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Vår verksamhet erbjuder den lilla kommunens fördelar: närhet, trygghet och småskalighet. Ett barn behöver alltid bli sett. I det viktiga mötet med läraren är utgångspunkten att varje elev är en unik individ. Skolans grund bygger på goda relationer. Det sociala skyddsnätet är starkt och nära. Som invånare har man nära till verksamheten och erbjuds därmed stora möjligheter till delaktighet och påverkan. Vi ska tillsammans forma den höga livskvalitet vi har valt genom att bo och verka i Högsby kommun. Styrning Skolan har en ambition att vara en Lärande organisation. Med detta menas att vi hela tiden vill utvecklas, att traditioner bryts med nya tankemodeller, att vi ständigt diskuterar våra gemensamma visioner, att vi har förmåga att utvecklas tillsammans och att vi inriktar vårt arbete mot en helhetssyn som ska styra vår verksamhet. Vi strävar efter att ansvar och möjlighet till påverkan ska finnas långt ute i organisationen. Självstyrande arbetslag är en modell vi arbetar aktivt med. Inflytande Elever och föräldrar ska beredas möjlighet att påverka skolan. En ständig dialog om skolans utveckling ska hållas levande. Kontakten med lärare, skolledare och politiker ska vara enkel och naturlig. Det ska vara korta beslutsvägar. Personal Personalen är en viktig förutsättningen för att nå målen för verksamheten. Därför är arbetet med att behålla och rekrytera kompetent personal viktigt. Personalens kompetensutveckling ska syfta till pedagogisk utveckling så att den anpassas gentemot skolplan och lokala arbetsplaner. Övergripande perspektiv All undervisning ska innehålla vissa övergripande perspektiv. Ett historiskt perspektiv utvecklar elevernas förmåga till resor i tiden. Miljöperspektivet skapar anpassning till en hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv utvecklar förståelse för människor och deras situation i andra kulturer och den kulturella mångfalden inom landet och det etiska perspektivet ökar förmågan till personliga ställningstaganden.
Framtid och utveckling Den lilla kommunen ställer stora krav på att förändringar i befolkningsstrukturen tidigt uppmärksammas. Resurserna måste snabbt kunna anpassas efter ändrade förhållanden. För att klara detta måste en tät dialog föras med berörda parter i aktuella orter. Nya tankemodeller kommer att krävas när det gäller arbetssätt och organisation. Hur detta skall genomföras och på vilket sätt vi möter de nya förutsättningarna skall diskuteras med berörda parter. Kommunen strävar efter bättre företagsklimat och utveckling av handeln i kommunen. För skolans del gäller då att verksamheten präglas av en entreprenörsanda. Samverkan med kommunens företag och föreningar i undervisningen ska ske där detta utvecklar entreprenörsandan. Kommunen ska vara ett föredöme vad gäller folkhälsa. För skolans del gäller då att alla verksamheter skall präglas av ett hälsoperspektiv där hänsyn tas till hela människan, såväl kroppslig som själslig friskvård. Samverkan mellan skolan och idrottsföreningar och andra föreningar som förknippas med hälsoperspektiv ska ske inom områden där detta utvecklar innehållet i verksamheten. Mål grundade i kommunens kvalitetsredovisning Normer och värden De dagliga mötena i skolan ska präglas av respekt, empati, ansvar och samhörighet. För att garantera fortlevnaden av detta ska det finnas levande forum för värdegrundsfrågor väl förankrade i vardagen. Kunskaper Alla elever ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Detta mål skall ständigt uppmärksammas vid kommunens skolor. Bedömning och betyg Skolan ska se över bedömningsgrunderna som finns och deras tillämpning. Kommunen ska arbeta aktivt för att alla elever ska ha kunskaper för minst betyget godkänd i alla ämnen och kurser. Skolan ska successivt och i jämn takt ställa ökade krav på eleverna i förhållande till deras utveckling. Kommunens skolor ska minst ha betyg jämförbart med andra landsbygdskommuner under en femårsperiod. Granskning och uppföljning Kvaliteten i vår verksamhet avgörs av hur väl vi förmår uppfylla de mål som finns i de nationella styrdokumenten, andra mål som är förenliga med de nationella samt en strävan till ständiga förbättringar under rådande förutsättningar. Ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten är kvalitetsredovisningen. Dess syften är att elever, lärare, skolledning
och övrig personal får en tydlig och gemensam bild som grund för diskussion om förbättringar. Föräldrar och andra intressenter ska få ökat inflytande. Kommunledningen skall få en klar bild av i vilken utsträckning kommunens förskolor och skolor når målen i de nationella styrdokumenten, samt hur utvecklingen av verksamheten fortskrider. Fokus för kvalitetsarbetet ska vara lärande genom gemensam reflektion och handling utifrån egna erfarenheter. För att fördjupa den professionella lärprocessen ska dessa reflektioner sättas i relation till aktuell forskning. En förutsättning för kvalitetsarbetet är att det förs en bra dialog mellan olika nivåer i organisationen. Utbildningsutskottets huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheten. Utskottet ska ta initiativ till utveckling av verksamheten. Styrdokument Skollag & förordningar Värdegrunden, som den uttrycks i skollagen 1985 och läroplanerna nedan, är utgångspunkt för denna skolplan Lpfö 98 förskolan Lpo 94 det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Förskola och skola bygger på och skall utformas på demokratins grund. Alla som arbetar i förskola och skola skall respektera varje människas egenvärde, vår gemensamma miljö samt förmedla de grundvärden som vårt samhälle vilar på: människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan kvinnor och män solidaritet med svaga och utsatta Vår syn på etik, grundad på kristen tradition och västerländsk humanism, syftar till att alla ska fostras till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen skall vara ickekonfessionell. Vår uppgift är att låta varje enskild individ finna sin identitet och funktion för att kunna delta i samhällslivet och ta ansvar. Lpf 94 de frivilliga skolformerna De grundläggande värdena är till stora delar gemensamma för hela skolväsendet, dvs. för såväl de obligatoriska som de frivilliga skolformerna. De frivilliga skolformerna - gymnasieskola, gymnasiesärskola och den kommunala vuxenutbildningen, har också delvis skilda uppgifter och förutsättningar. Detta framgår av Lpf 94.
Så här styrs förskola och skola Internationella styrdokument Ett antal internationella Barnkonventionen Agenda 21 Rekommendation om Deklaration och utbildning för rekommendationer internationell om undervisning i förståelse miljöfrågor Nationella styrdokument Skollag Förordningar Läroplaner Lpfö 98, Lpo 94 Lpf 94 Kommunala styrdokument Skolplan Lokala arbetsplaner Andra övergripande kommunala beslut 1. Rektorsområde 1 Tallåsskolan Skyttefällaskolan 2. Rektorsområde 2 Fagerhults skola Ugglemoskolan 3. Rektorsområde 3 Fröviskolan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Kursplaner Utbildningsutskottets beslut Fritidshem Kotten, Familjedaghem Fritidshem Kojan, Förskola Trollbacken, Skyttebo förskola Linden Fritidshem Enen, Förskola Ekebacken Fritidshem Hallonet, Förskolan Ugglan Särskola Fritidshem Kåsan, Rönnen Förskola Lillebo, Bikupan Familjedaghem 4. Rektorsområde 4 Frövi 7-9 Elevhälsan Expedition 5. Utbildningscenter Gymnasieskola Grundvux Komvux gymnasienivå Särvux SFI styrdokument präglar utvecklingen i det svenska samhället. Sverige har undertecknat ett flertal som blivit vägledande och är bindande. Nationella Styrdokument är skollagen med timplaner, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt kursplanerna. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt förskoleverksamhet och barnomsorg. Skolplanen är ett kommunalt dokument som styr verksamheten i ett 1-20 års perspektiv. Varje förskola och skola skall ha en lokal arbetsplan. Denna beslutar varje rektor om och den skall tas fram i lokal samverkan med personalen, barnen, ungdomarna och deras hem. Ord och begrepp
Skolplanen omfattar verksamheten i ett 1-20 års perspektiv. För att minska textmassan avser begreppet skola; förskola, familjedaghem, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, särskola i tillämpliga delar. På motsvarande sätt gäller detta andra begrepp som elever, lärare, kursplaner, mm. Förskoleverksamhet Samlingsbegrepp för förskola och familjedaghem. Icke-konfessionell Inte bekännelsetrogen. Skolan ska ge eleverna faktiska kunskaper om olika trosinriktningar men får inte styra till bekännelse av någon trosinriktning. Eleverna ska utveckla respekt för varje människas rätt att ha en egen livsåskådning. Kvalitetsredovisning En förordning (SFS 1997:702) ålägger varje skola och varje kommun att upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Den ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder man avser vidta om målen inte har uppnåtts. Reflektion pedagogisk forskning. Överväga, eftersinna, tänka efter. Ofta använt uttryck inom Självstyrande arbetslag En grupp pedagoger som har gemensamt ansvar för samma grupp elever. Här skapas en granskande och förbättrande kultur som leder till självförnyande förmåga.