Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Relevanta dokument
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Vad är nationella riktlinjer?

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

Behandling vid samsjuklighet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Psykosociala metoder och stöd

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Screening och utredning av drogproblem

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Samtalsteman om alkohol

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Case management enligt ACT

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

-Stöd för styrning och ledning

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

3-månadersuppföljning

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Nationella Riktlinjer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

ADHD och beroendetillstånd Diagnos och behandling

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Vilken målgrupp pratar vi om?

Psykosociala stödinsatser

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

>60 medicinska?llstånd

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Psykosociala stödinsatser

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Screening for alkohol och droger

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Psykosociala behandlingsmetoder vid beroendetillstånd

Nya riktlinjer för behandling vid psykisk sjukdom och missbruk- hur kan vi hjälpa och bemöta på bästa sätt

Transkript:

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU)

Johan Francks Grupp Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning

Utveckling av farmakologisk behandling av beroendesjukdomar PASIEKA/SPL/Photo Researchers, Inc. Utvärdering av psykosocial behandling av beroendesjukdomar Namn Efternamn 10 december 3

Populationer Amfetaminberoende patienter (med och utan ADHD) Beroendecentrum, Stockholm Annonsering Kriminalvården Alkoholberoende patienter Beroendecentrum, Stockholm Annonsering Opiatberoende patienter med borderline (under substitutionsbehandling) Metadonkliniken, Stockholm Beroendecentrum, Stockholm Friska frivilliga Annonsering Namn Efternamn 10 december 4

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2007) Inga evidensbaserade behandlingsmetoder för amfetaminberoende Slutsatser från studier kring kokain Vanliga: Stödjande samtal, Minnesotabehandling (12- steg), behandlingshem.

Preparat Psykosocial behandling Farmakologisk behandling Alkohol Cannabis Kort intervention, ÅFP, KBT, MET, 12-stegsbehandling, CRA, Familjenätverksarbete Haschprogrammet, ÅFP, familjearbete, biofeedback akamprosat, naltrexon, (disulfiram) Rimonabant Amfetamin (KBT, ÅFP) (Naltrexon, bupropion, modafinil, metylfenidat, d- amfetamin) Kokain KBT, ÅFP disulfiram, (naltrexon, baklofen, dexamfetamin) Opiater KBT, ÅFP, MET, psykoterapi metadon, buprenorfin (naltrexon) Hallucinogener (inkl. extacy och liknande) - -

Behandlingsformer inom psykiatri och beroendevård Kognitiv terapi (KT) - Mindfulness - Acceptance and Commitment Therapy (ACT) - Schema-fokuserad terapi - Motivational Interviewing (MI) Kognitiv beteendeterapi (KBT) - Återfallsprevention (ÅFP) - Coping skills - Dialektiskt beteendeterapi Contingency management (CM)

Behandlingsformer inom psykiatri och beroendevård (forts) Sociala interventioner - Assertive Community Treatment (ACT) - Case manager Miljöterapi Fysisk aktivitet Harm reduction

Evidensbaserade metoder för amfetaminberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) i form av Återfallsprevention - Att förändra inlärda drogrelaterade tanke-/beteende- /känslomönster och ersätta dessa med nya icke-drogrelaterade mönster Contingency Management (CM) Belöning vid önskvärt beteende (negativa urinprov för droger) Integrativ metod vid dubbeldiagnos (t.ex. ACT)

KBT exemplet MATRIX-modellen Metod och Design: 987 patienter randomiseras till Sedvanlig behandling eller KBT-behandling (12-16 veckor) 1 träff/vecka för Återfallsprevention 1 träff/vecka för familjestöd Uppmuntrar deltagande i 12-stegsprogram 4 individuella träffar Urinprov, alkometer Rawson et al., 2004

Återfallsprevention 1) Introduktion till KBT färdighetsträning 2) Hantera sug - hantera tankar på amfetamin 3) Problemlösning 4) Att tacka nej 5) Planera nödsituationer Sessionerna innehåller bakgrund till temat, färdighetsguide, beteendeträning som rollspel och övningsuppgifter. 6) Hantera begynnande återfall 7) Till synes irrelevanta beslut. 8) Valfri meny

KBT exemplet MATRIX-modellen Metod och Design: 987 patienter randomiseras till Sedvanlig behandling eller KBT-behandling (12-16 veckor) 1 träff/vecka för Återfallsprevention 1 träff/vecka för familjestöd Uppmuntrar deltagande i 12-stegsprogram 4 individuella träffar Urinprov, alkometer Rawson et al., 2004

KBT exemplet MATRIX-modellen (forts) Resultat: Matrix - deltagarna hade fler rena urinprover för metamfetamin (31%) Matrix deltagarna kvar i behandling i högre utsträckning Matrix deltagarna bättre psykisk o fysisk hälsa Rawson et al., 2004

Contingency Management (CM) = - +?

Contingency Management (CM) - Exempel Metod och Design: 113 metamfetaminberoende patienter Sedvanlig behandling* vs Sedvanlig behandling + CM i 12 veckor Besök 2ggr/vecka på mottagningen för u - prov Varje negativt u - prov = plastkort med värde motsvarande 1$ 100$ * = Matrix modellen Roll et al., 2006

Contingency Management (CM) - Exempel Roll et al., 2006

Behandling vid dubbeldiagnos - Assertive Community Treatment (ACT) Aktivt uppsökande Multidisciplinära team Case managers - ansvarar var och en för ca 10 klienter Insatserna är inte tidsbegränsade I teamet koordineras alla interventioner Merparten av interventionerna klaras av inom teamet Interventionen äger rum i klientens hemmiljö Mobilt krisstöd dygnet runt Tillgänglighet Burns & Firn, 2005

ACT vs Sedvanlig behandling för schizofrena patienter med missbruk (n=217) Odds Ratio (OR) Färre som avviker från kontakten 0.51 Färre antal dagar inom psykiatrin 0,59 Färre antal dagar på sjukhus - Fler i självständigt boende 0,46 Färre hemlösa 0,24 Färre arbetslösa 0,31 Bättre tillfredsställelse med vård - (Marshall &Lockwood, Cochrane analys 2004)

Forska mer! Systematisk forskning saknas om: 12 steg Acceptance and Commitment Therapy (ACT) Community Reinforcement Approach (CRA) Motivational Interviewing (MI) Cue-exposure Miljöterapi Intreatment vs Outtreatment DBT Mindfulness Dubbeldiagnos

Gemensamma faktorer för framgångsrika behandlingsmetoder för (met)amfetamin Fokus på att förändra tankar och beteenden i relation till drogen (ej på tänkta bakomliggande faktorer) Stöd av manual/riktlinjer för att öka följsamheten till metoden Lättillgänglig Icke-konfrontativ Att patienten kvarstannar i behandling God samarbetsallians Integrativt synsätt vid dubbeldiagnos Tillräckligt lång tid för att behandlingen skall hinna få effekt (Berglund, Thelander et al. 2003)