Markvetenskap och geoteknik MV0180, 10089.1314 10 Hp Studietakt = 30% Nivå och djup = Grund A Kursledare = Jan Eriksson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-12-16-2014-01-24 Antal svar 31 Studentantal 44 Svarsfrekvens 70 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 37,9 Median: 31-40 0-10: 0 11-20: 0 21-30: 4 31-40: 15 41-50: 11 >50: 1 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 2,5 Median: 3 1: 2 2: 12 3: 17 4: 0 5: 0 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?
Medel: 4,0 2: 4 3: 5 4: 9 5: 13 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott Medel: 3,8 1: 1 2: 1 3: 9 4: 13 5: 7 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 3,7 2: 1 3: 9 4: 20 5: 1 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 4,9 Median: 5 2: 0 3: 0 4: 3 5: 28
Medel: 4,5 Median: 5 2: 2 3: 1 4: 8 5: 20 8. Jag anser att diskussionsklimatet under kursen har varit bra. Medel: 4,0 2: 3 3: 4 4: 13 5: 11 9. Jag anser att nödvändig infrastruktur kring undervisningen som lokaler och utrustning har fungerat ändamålsenligt. Medel: 4,7 Median: 5 2: 0 3: 2 4: 5 5: 24 Kommentarer Kursansvarigs kommentarer Detta år fick kursen sämre betyg på helheten än tidigare år, 3,8 i genomsnitt mot 4,4-4,5 tidigare. Svarfrekvensen var också högre än tidigare, 70 %. Frågan om kursen känns relevant för landskapsarkitekt fick dock samma omdöme som förra året (4,3). Frågan om administration fick 4,0 i snitt samtidigt som de flesta kommentarerna vad väldigt positiva. Till det sämre betyget gentemot tidigare år på denna punkt bidrog kanske att några tyckte det var förvirrande med info både via e-mail, Fronter och kurshemsidan. Kurshemsidan är tydligen svår att komma åt via mobil. Synd att ingen sa något om detta under kursens gång det hade varit lätt att åtgärda. Generellt var åsikterna om kursen väldigt divergerande. Många tyckte det mesta var väldigt bra andra var väldigt kritiska. De föreläsningar som fick bäst kritik var de i markfysik och geoteknik och de enstaka föreläsningarna om temperatur och om markens betydelse för hållbar landskapsarkitektur (4,2-4,4). Övriga föreläsningar fick med några undantag ett
genomsnitt på 3,5-3,8. Av övningarna gick profilsammanställningen på slutet hem bäst (4,3). Övriga övningar fick betyg mellan 3,4 och 3,9. Kurslitteraturen toppades av kurskompendiet som fick 4,0 följt av geoteknikkompendiet, kursboken och Vattnets väg som låg sist med 3,6. Tentan fick väl i stort sett godkänt (4,0) även om några tyckte första kemifrågan var svår att förstå eftersom den hade en oväntad ingång till det som efterfrågades; den utgick dock från ett av lärandemålen. Eftersom vi nu också har pressen uppifrån inom SLU att undervisningen inte får kosta för mycket finns det många skäl för att se över kursens olika delar. De mer detaljerade kommentarerna sammanfattas bra av studentrepresentanten så de upprepas inte här. Vi kommer att ta med dem i våra funderingar kring hur vi kan förbättra kursen och vara tydligare med vad vi vill uppnå. När det gäller övningarna får vi se över dem både när det gäller innehåll och omfattning. Huvudsyftet med övningarna är inte, som påpekades vid kursstart, att man ska lära sig ett hantverk utan de är ett komplement till föreläsningar och kurslitteratur där meningen är att man ska jobba med kunskapsstoffet för att förstå bättre. Uppenbarligen lyckas vi inte med detta gentemot alla studenter. Andra verkar dock nöjda så vi måste hitta en kompromiss som funkar hyfsat för alla. Att det blir en del räknande är ganska naturligt i vårt ämne, men vi får jobba på att se till att fokus i övningarna blir resultatet av räkningarna inte själva räknandet. När det gäller mer samarbete mellan oss och Stad och land institutionen (SoL) välkomnar vi detta men tycker det är svårt att få till. Åtminstone vi som är huvudlärare försöker att ha en fortlöpande diskussion, både om vad vår kurs ska innehålla och hur vi kan åskådligöra det vi pratar om med exempel från verkligheten, både med lärare på SoL och landskapsarkitekter som jobbar ute på fältet. Vi tar ju också in några landskapsarkitekter i våra kurser för att ge en uppfattning om på vilket sätt man kan ha nytta av markkunskaper. Man måste dock komma ihåg att detta är trots allt en grundkurs i mark som handlar om att lära sig och förstå hur marken är uppbyggd och fungerar som system på en akademisk nivå. Detta bör naturligtvis kryddas med lite exempel från verkligheten, men det inte om en praktiskt tillämpad kurs. En del av de mer tillämpade aspekterna kommer i fortsättningskursen, men de kurser där man slutligen använder och ser sina markunskaper i det tillämpade sammanhanget borde enligt vår mening vara i projektkurser senare i utbildningen. Att geotekniken skulle ha större betydelse än markkemi och marbiologi för studentens framtida yrke är inte självklart. För att förstå marken som växtplats behöver man insikt i hur marken fungerar kemiskt och biologiskt och detta har en direkt tillämpning när man ska gestalta med växter. Geoteknik är i hög grad ett ingenjörsämne som ganska fort med nödvändighet blir väldigt matematiskt om man går djupare in det. Som jag uppfattat det ska man som landskapsarkitekt ha tillräcklig insikt för att förutse när det kan bli problem, men lösningarna finns det gott om ingenjörer som är bättre på. I övrigt finns några enskildheter att åtgärda. När det gäller det som framförs om räkneuppgifter och annat i markfysikdelen av kompendiet bör detta naturligtvis rättas till. Det påpekades redan förra året och en del gjorde för att åtgärda detta inför årets kurs, men det finns uppenbarligen mer att se över. Att klara av geotekniktentan före Jul kan nog också låta sig göras gäller bara för kursledaren att komma ihåg detta när lokalbokningsschema läggs redan i maj. Fältövningen gick hem sämre än året innan. Delvis berodde det nog på att ena dagen blev rumphuggen av regn och att vi andra dagen bara lyckades får loss en lärare som kunde vara med och handleda i fält. Kritiken att en inledande föreläsning saknades är dock svår att förstå. Det hade vi och då gick vi igenom begrepp som markprofil och horisont och talade om hur man beskriver det man ser och vad detta säger om marken. Här bör det räcka med större tydlighet i genomgången och framförallt betona att syftet i första hand är att se hur en markprofil ser ut och känna på den lite så att man har något att referera till när man sedan går själva kursen.
Studentrepresentantens kommentarer Sammanställning av kursutvärdering: Markvetenskap och geoteknik Överlag så råder många sprida meningar om kursen. Något som återkommer genom kursutvärderingen är frågan på vad som studenterna som framtida landskapsarkitekter kommer att ha nytta av i framtiden. Många menar på att vissa moment inom både markemin och markbiologin går in lite för mycket på djupet och därmed tar upp tid från andra moment, t.ex. geotekniken, som kan tänkas vara av större betydelse för studenternas framtida yrke. Majoriteten av studenterna anser att helhetsintrycket av kursen har varit bra. Administrationen och lokaler har fungerat väldigt bra. Att studenterna fick tillgång till schemat långt i förväg var mycket uppskattat. Studenterna är även nöjda med kursens diskussionsklimat som de anser har varit öppet och bra. En anmärkning kring administrationen som framkommer i och med kursutvärderingen är att studenterna gärna sett att endast en informationsplattform hade använts, då det lätt blir svårt att hålla reda på allt material när det finns upplagt på både mail, fronter och kurshemsida. Strukturellt så hade många studenter gärna också sett att de fyra olika inriktningarna var upplagda i en mer strukturerad ordning. Som det var nu uppfattade många studenter att det blev svårare att hänga med i föreläsningarna när de t.ex. på morgonen kunde gå igenom ett moment i markkemi och sen för att på eftermiddagen byta till markfysik. Överlag upplevde många kursen som svår. Det var mycket och många moment som skulle hinnas på kort tid. På samma gång som studenterna uppskattade variationen i schemat, där det t.ex. fanns inplanerade inläsningsdagar, så menade många på att de var för trötta för att hitta motivation till att plugga efter en heldag i skolan. Några studenter tyckte att kurslitteraturen kändes oinspirerande och svårläst samt även att boken marklära gick lite för djupgående. Andra ansåg att de två böckerna behandlade ämnet bra och de fungerade utmärkt som kurslitteratur. Kompendiet uppskattades av studenterna men något som framkommer från kursutvärderingen är att det saknas facit till många av räkneövningarna i fysikdelen samt att facit ibland inte fanns med alls. Ekvationerna i fysikdelen har inte heller samma tecken på de olika sidorna. Något annat som påpekas angående kompendiet är den felaktiga sidnumreringen. Detta anses vara onödiga fel som lätt borde kunna fixas då de annars bidrar till stress och frustration hos studenterna. Kompendiet i geoteknik uppfattas överlag som bra men någon påpekar att det kan bli lite svårläst i och med den handskrivna delen. Många av texterna i kompendiet behandlar även samma sak fast med lite andra ord, vilket gör att det lätt känns som upprepning. Annars så var geotekniken ett uppskattat inslag. Instuderingsfrågorna uppskattades mycket och många ansåg att föreläsningarna var relevanta och lätta att ta till sig. Annars råder många meningar kring föreläsningarna. I vissa fall har studenterna önskat att de haft föreläsningar som riktat sig mer åt landskapsarkitekthållet. Samtidigt finns de även studenter som menar på att det är bra att vi får chansen att ta del av andra kunskaper som kan vara viktiga att känna till fast än att vi kanske inte direkt kommer att jobba med det. De menar även att kursen känns nedvärderad redan vid kursstart vilket är synd. Många studenter menar på att upplägget av kursen bör ses om. T.ex. ansåg många att för mycket tid lades på kemilabbarna. Kemilabbarna bidrog till att studenterna fick en större insikt i ämnet men tog upp för stor del av kursen. Samtidigt tyckte många att för lite tid lades ner på markbiologin och att markbiologin hade ett alldeles för högt tempo. Speciellt så
upplevdes de virtuella labbarna som stressiga. Detta på grund av att studenterna ansåg att de inte förstod teorin bakom labbarna eftersom att nivån på uppgiften var för hög. Sammanställningen och redovisningen av profildata var ett högt uppskattat moment hos studenterna. Många ansåg att bitarna föll på plats i och med det. Angående fältdagen så råder det sprida meningar. Många tyckte att det var svårt att förstå och hänga med i sambanden eftersom att det var ett första kursmoment. En inledande föreläsning hade önskats. Samtidigt framkommer det att många uppskattade att få se en jordprofil som den verkligen ser ut i naturen. Några förslag på hur kursen kan förbättras har framkommit i kursutvärderingen. Några studenter menar på att stressen under jul kan sänkas genom att ha geotekniktentan innan jul. Studiebesök efterfrågas också med syftet att studenterna kan få en bättre inblick i hur kunskapen kan appliceras och användas i framtida yrke. Något som då också skulle vara motiverande och inspirerade för kursen. Det påpekas även att de två institutionerna kanske skulle kunna samarbeta ännu mer och tillsammans se över kursmålen för att förbättra kursen ytterligare. Kontakta support: it-stod@slu.se - 018-67 6600