1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Transkript

1 Markvetenskap MV0202, Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Magnus Simonsson Värderingsresultat Värderingsperiod: Antal svar 4 Studentantal 6 Svarsfrekvens 66 % Obligatoriska standardfrågor 1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Medel: 25,0 Median: : : : : : 0 >50: 0 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Medel: 3,0 Median: 3 3: 4 5: 0 3. Hur har informationen/administrationen i samband med kursen fungerat?

2 4. Jag anser att helhetsintrycket av kursen är mycket gott 5. Jag anser att kursens svårighetsgrad har varit Medel: 3,0 Median: 3 3: 4 5: 0 6. Jag anser att kursen har behandlat alla lärandemål som anges i kursplanen. Om Du markerar (1), (2), (3), eller (4) ange vilket/vilka lärandemål som blivit otillräckligt behandlade. 7. Betygskriterierna var tydligt formulerade och enkla att förstå Medel: 5,0 5: 4

3 8. Jag anser att diskussionsklimatet under kursen har varit bra. Medel: 5,0 5: 4 9. Jag anser att nödvändig infrastruktur kring undervisningen som lokaler och utrustning har fungerat ändamålsenligt. Kommentarer Kursansvarigs kommentarer Lärarkommentarer till kursutvärdering av de samlästa kurserna MV0202 och MV0203 Svarsfrekvensen för den skriftliga kursutvärderingen är med 65% för MV0202 (10 hp) och 34% för MV0203 (15 hp) ganska respektive påtagligt låg och utfallets representativitet därmed osäker. Jag väljer därför att kommentera dessa samlästa kurser sammantaget och att titta i backspegeln, för att kunna tolka svaren i ljuset av hur det varit kursernas senaste fem årgångar, d.v.s Nedanstående synpunkter spinner på följande teman: aktivering, praktiskt genomförande och examination. Aktivering Efter genomfört omprov på endast en av kursens tre tentor är i skrivande stund 26 (81%) av

4 kursernas 32 studenter klara med hela examinationen, vilket får betraktas som en hög siffra. Arbetsinsats och resultat brukar hänga ihop. På 10 hp-kursen har den genomsnittliga arbetsinsatsen (fråga 1) legat i intervallet tim per vecka; medelvärdet har varierat mellan 23 och 30 tim (årets värde: 25 tim). Kursen går på 2/3-fart, d.v.s. 1 hp läses per vecka, så uppgiven arbetsinsats ligger nära riktvärdet, som är 27 tim per hp. För 15 hp-kursen har de flesta svarat, att de lagt tim per vecka (årets värde: 34 tim); medlet har varierat mellan 29 och 38 tim, och aldrig överskridit fulltid, d.v.s. 40 tim. Det finns i någon mån skäl att fråga sig hur man ska stimulera studenterna till ytterligare egen bearbetning av materialet på 15 hp-kursen. På 10 hp-kursen är det nog av större vikt att tänka på motivationsfaktorn än att öka arbetsmängden: Hur förhåller sig markens processer och funktioner till ekosystemens olika sammansättning och årstidsdynamik i olika miljöer? Frågan behöver tas upp i samband med övningar och föreläsningar på kursen. Årsmedelvärdena för kursens svårighetsgrad (fråga 5) har av 10 hp-kursens studenter varierat inom intervallet 2,9 3,5, där 3 är lagom och 5 för svår (årets värde: 3,0). På 15 hp-kursen är motsvarande intervall 3,3 3,7 (årets medelvärde: 3,7; median: 4). Min tolkning av 15 hp-kursens högre gradering på frågan är att kursens större omfattning, i jämförelse med 10 hp-kursen, medför merkrav som är större än den extra tid som ställs till förfogande i och med att kursen går på heltid. En variant av den tolkningen: byt ut tid som ställs till förfogande mot tid som studenten lägger på kursen (jämför ovan), och vi hamnar återigen i frågan om studentaktivering. Förmodligen ligger sanningen någonstans mellan dessa tolkningar. Det finns sannolikt en mättnadsfaktor här: man kanske orkar att på eget initiativ jobba 27 tim med en kurs som går på 2/3-fart, men inte 40 tim med en kurs som går på heltid. Strukturering av arbetet, genom uppgifter att arbeta med, kan säkert underlätta här. Bägge kurserna har redan obligatoriska övningar med inlämning/redovisning av resultaten, som kräver bearbetning utanför schemalagd tid. En hjälp för vissa studenter vore förmodligen strukturerade uppgifter även i anslutning till litteraturen. Instuderingsfrågor efterfrågas av flera studenter i 2015 års enkät. Praktiskt genomförande I årets schema renodlades markfysiken i tiden, så att den var klar innan markkemin och markbiologin började. På grund av upplägget i en del av övningarna var det dock nödvändigt att låta markkemin och markbiologin löpa parallellt. Ett par synpunkter på kursinnehållet (bl.a. fråga 4 och 5) antyder svårigheter att överblicka kursinnehållet; bland annat förekom synpunkter på att det blev rörigt med övningar i markkemi och markbiologi som var igång samtidigt. Som lärare kan man ha svårt att förstå den synpunkten, för det står ju i schemat vad det är för övning som pågår just nu. Dock, om man betänker, att varje schemalagd aktivitet tar upp dels saker som kommer på tentan, dels saker som troligen inte gör det (och att den sovring av stoffet, som studenten förväntas utföra, går ut på att inse skillnaden), kan man förstå att en mångfald av aktiviteter, förutom att tillmötesgå studenternas varierande lärstilar, medför utmaningar när det gäller att greppa kursens innehåll: Om hjärnan är sysselsatt att försöka begripa vad som kommer på tentan, kanske det inte finns utrymme över till att bara hålla ordning på pappren. Vi lärare får tänka på att själva ha ordning på pappren, så att det är mycket tydligt vilka uppgifter som studenten förväntas utföra och lämna in; detta kan göras tydligare i övningskompendiet i markkemi (där gränsen mellan teori, upplysningar för labbtekniker och uppgifter för studenterna kan göras tydligare) och markbiologi (skriftliga instruktioner till övningarna behöver lämnas ut i god tid, eller om möjligt ingå i det kompendium som säljs före kursen). Upplägget med föreläsningar och övningar tycks dock i stort sett fungera bra. I vissa kursdelar är föreläsningarna mer uppskattade än övningarna, i andra är det tvärtom. Biologerna på 10 hp-kursen tyckte i år att deras markbiologiövning borde prioriteras lika högt som på 15 hp-kursen i fråga om omfattning och upplägg. En schemakrock mellan å ena sidan schemalagda föreberedelser för en redovisning av markbiologi, å andra sidan momentet profilsammanställning, borde kunna undvikas genom klok schemaläggning (15 hp-kursen); även vissa krockar med arbetstoppar på kursen Praktisk naturvård bör undvikas. På 15 hp-kursens praktiska markbiologilabb förekom icke schemalagda moment (CO2-fällor som skulle vittjas) på i övrigt schemafria dagar: schemalägg dessa! På övningarna i markkemi har vi funderat en hel del över hur man så effektivt som möjligt rättar

5 och ger återkoppling på rapporterna på ett sätt som har relevans för studenten. Vi har kommit bit på väg, men behöver utveckla detta ytterligare. Kursboken Marklära har sedan den kom i bruk varit högt uppskattad (första upplagan, Wiklanders marklära, gavs ut 2005). Vissa kapitel i Marklära är rätt omfattande, men inga negativa synpunkter har berört detta. Min tolkning är därför, att synpunkter på svårigheter att omfatta kursen inte har så mycket med litteraturen som med de schemalagda momenten att göra (jämför analysen ovan). Från lärarhåll har vi lyckats förmedla tidigare studenters synpunkter, att det är nödvändigt att bearbeta kurslitteraturen om man vill klara tentorna. På prov infördes i år på bägge kurserna seminarier, som behandlade gamla tentafrågor i markkemi. Ansatsen uppskattades, men om man vill få till stånd en gruppvis diskussion kring frågorna, måste den schemaläggas. Frågorna kunde även få vara flera samt mera heltäckande och grundläggande: rena instuderingsfrågor efterfrågas i flera kommentarer i kursutvärderingen. Examination Man blir bra på det man tränar. En fråga (i år nr 17) har berört överensstämmelse mellan innehåll på kurs respektive tenta: Hur väl stämde kursdelens tentamen överens med kursdelens innehåll? Samma fråga fanns 2014; 2013 och 2012 löd den snarlikt: Hur bra fungerade kursdelens tentamen för att betygssätta det du lärt dig? År 2011 fanns den inte alls. Åren har medelsvaret varierat på följande vis sett över båda kurserna (understruken siffra markerar 2015 års utfall; ingen understrykning indikerar alltså att årets utfall ligger någonstans i intervallet; både max- och minvärdena understrukna betyder att ena kursen i år tyckte si, andra så, och att vart och ett av utfallen sammanfaller med endera extremen): Markfysik: 3,8 4,5 Markkemi: 3,2 4,1 Markbiologi: 3,2 4,3 Reflexioner över utfallet: Markfysikens överlag högre poäng speglar troligen det faktum, att den övningstunga markfysikdelen i högre grad, än vad som är fallet med övriga kursdelar, utgör en färdighetsträning inför uppgifter som förekommer på tentan. Tänkvärt. Markkemin har litet att tänka på. Ironiskt nog inföll bottennoteringen (3,2) innevarande år, då övningstentaseminarier introducerade ett moment av syntes- och reflexionsfrågor av tentatyp mitt under pågående kurs ytterligare att fundera över! Frågan om eventuella seminariers karaktär blir därmed intressant: Ska man ha en stor mängd raka faktafrågor (studenternas önskemål) eller bearbetning av mera komplexa problemställningar (så att det liknar tentafrågor) eller (med nuvarande kursdelsupplägg) helt enkelt i lägre grad problematiserande frågor på tentan? Eller ännu mera problematisering i hela kursdelen, eller inom en avgränsad del av kursdelen? Både markfysik och markkemi fick sin respektive bottennotering i år samt kommentarer, som betonar vikten att risksprida frågorna: En enstaka fråga med alltför många poäng innebär risk för ickerepresentativt resultat för enstaka studenter; samma sak inträffar om delfrågor bygger på varandra. Det är bra om frågorna är spridda över så många problemområden som möjligt; en kommentar antydde att en av tentorna inte var tillräckligt omfattande. Markbiologin liknar markkemin, men klarar sig överlag aningen bättre. Toppnotering i år på ena kursen (15 hp; över medel även på 10 hp-kursen). Kvoten övning/föreläsning liknar på 10 hp-kursen den föreläsningsbetonade markkemin, men på 15 hp-kursen den övningsbetonade markfysiken. Kopplingen övning tenta är dock mindre uttalad än i markfysikdelen Magnus Simonsson, kursledare

6 Studentrepresentantens kommentarer Helhetsintrycket av kursen har sammanfattningsvis fått betyget 4,8 på den femgradiga skalan där 5 är mycket gott. Bra med förindelade grupper Bra att biologerna fåttjordar från skogsområden Bra kursbok Instuderingsfrågor behövs för inlärning samt bearbetning av litteratur Markfysik Viktigt att föreläsningstider hålls och att pauser respekteras Markkemi Bra föreläsningar med bra struktur Övningen "Bindningskaraktäristika mm" hade ett bra avslut med mycket repetition men hade dock lite lite verklighetsförankring, det blev mer bara "så här gör man" Bra med seminarium, dock var de lite tunga och vissa svar svårtolkade. Blev även ont om tid för biologerna då måndagar och halva tisdagar inte kan användas till detta Tentan hade frågor som var mer verklighetsförankrade än vad undervisningen varit Markbiologi Föreläsningarna var delvis riktigt bra fastän det kunde gå fort iblnad. Lite mer tid skulle vara bra. Även en lite bredare syn vore bra, mycket fokus lades på kväveutlakning Övningen i markbiologi skulle kunna struktureras upp bättre, t.ex. instruktioner till enbart biologerna för att slippa förvirring Mycket bra att övningen "Profilsammanställning" kom efter sista tentan Sammanfattningsvis Bra struktur Mer instuderingsfrågor och exempeltentor med mer raka svar Bättre koll på parallellkurs är nödvändigt Bättre biologiövning behövs Kontakta support: it-stod@slu.se