HÄLSA. Dieter Vinna eller Försvinna?



Relevanta dokument
Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström

Den Gyllene Triangeln

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom

Prestationstriangeln

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Viktminskning. Metoder. Konsekvenser. Viktminskning/ tävling. Återhämtningsstrategier. Petra Lundström

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kost och prestation. Petra Lundström

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Aptitreglering. Stress

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kan maten hjälpa din prestation Räcker vanlig mat?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

HÄLSA PRESTATION Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Maria Svensson Kost för prestation

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Varför ska man ha ett balanserat?

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för idrottare Träningslära 1

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Energi och Energiomsättning. Petra Lundström

Årets Pt 2010 Tel

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Goda kostvanor - Näringslära

Kemiska ämnen som vi behöver

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Vad påverkar vår hälsa?

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Protein-hypertrofiåterhämtning

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Diabetesutbildning del 2 Maten

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Lågkolhydrat vs Lågfett

Idrottsnutrition. Cellen ett välorganiserat

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Mat, fasta och Addison.

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Omsättning av kolhydrater och deras betydelse för prestation PETRA LUNDSTRÖM DOKTORAND /ANSVARIG FÖR IDROTTSNUTRITION

Återhämtningsmål direkt efter träning

WHO = World Health Organization

Kost för bra hälsa och prestation

HÄLSA Vem jag är! Idrottsnutrition. Vad du äter kan optimera din prestation. Den Gyllene Triangeln. Nyckeln till framgång

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Kostråd till idrottande ungdomar. SISU Idrottsutbildarna utbildar och utvecklar idrotten

9. Vitlök är en klassiker i

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

Transkript:

HÄLSA Dieter Vinna eller Försvinna?

Certifierad fystränare, PT Doktorerar i idrottsfysiologi/ endokrinologi Ansvarig för idrottsnutrition RF, Elit Bosön Diplomerad Idrottsnutritionist, IOC Ridning Löpning Styrketräning Fil mag. i Nutrition Fil kand. i Fysiolog RD am. dietist Rådgivare Idrottsnutrition

Varifrån får Du Dina Kostråd? SJUKSKÖTERSKOR 1dag-1vecka DIETIST 3-årig samhällsvetenskaplig utb, läran om dietetik Ger legitimation KIROPRAKTOR, NAPRAPAT (ej högskoleutb) SJUKGYMNAST (högskoleutb) 1dag-1vecka IDROTTSLÄRARE 1-5 veckor KOSTVETARE/KOSTEKONOM 3-årig samhällsvetenskaplig utb, inriktning mot storhushåll och ekonomi KOSTEXPERTER i TV och tidningar Häloscoach, livsstilcoach Utb? NUTRITIONIST Naturvetenskaplig utb Specialister på nutrition; kunskap om kroppens hantering och behov av näringsämnen Fil kand.(3-år) eller Master (5 år) (Fil mag) NÄRINGSTERAPEUT Främjar hälsan genom att fylla på näringsdepåer och optimera varje persons genetiska potential (Privat utbildning) KOSTRÅDGIVARE 10-dagars utb (privata utb) LÄKARE 1dag-1vecka

Prestation Hälsa Se snygg ut

Danska Rikshospitaletsdieten Stenålderskost (paleolitisk) Very Low calorie diet Flygvärdinnedieten Ryska rymddieten Jerusalemsdieten Grapfruktdieten Atkins/LCHF(Q) Ananasdieten Banandieten South beach Xtravagansa ABO-dieten GI-metoden Cambridge Fit for Life Scarsdale Detox Atkins Olika dieter

Det senaste. Intermittent Fasta/5:2 22 00 resultat på Pub Med 146 000 000 på Google MEN Människan har fastat av religiösa, kulturella och sociala skäl Nytt?

Vilka är de postiva effekterna? Förbättrar kolhydratomsättningen Ökar omsättningen av fett Upprätthåller och sparar på muskelmassa/fettfri massa Minskar: inflammatoriska processer Blodtrycket Oxidativ stresss Ökar: Skydd mot åldersförändringar i hjärnan Upprätthåller energiomsättningen Gillette-Guyonnet S, 2008,. Mattson MP 2000

Dessutom påstås det att: Njuter mer av maten mer god mat måltider med vänner Slut på matslaveriet Mer naturlig energi Det tillåter din kropp att anpassa sig till hunger (hormoner, dygnsrytmen) för mer stabilt ätande Slut på alla hysteriska dieter Minskar i vikt Cool livsstil

Vilka är de negativa effekterna? Vad händer på 1 eller 2 dagen? Beslutsfattande försämras stor stress Koncentration minskar stor stress Sociala förmågar minskar- stor stress Fodersök ökar tänker på mat Trötthet ökar låga blodsockerhalter Några andra nackdelar Hetsätning får i sig för mycket energi Uppnår inte önskad viktminskning Sämre livsmedelsval Långvarig fasta är en stor stressor Passar inte dem med höga energiutgifter

Processen av mat som bryts - ned, tas upp, - metabolismen av mat - upptag av näring och energi hos alla kroppens celler På vilket sätt man kan använda mat för att Upprätthålla god hälsa Optimera prestation Förhindra skador och sjukdomar Maten innehåller kemiska ämnen - nutrienter behövs för: Upprätthålla och reparera vävnad Livet och tillväxt

Cellen Adenosintrifosfat- (ATP) Lysosomen Mitokondrien Endoplasmatiska retiklet (ER) Proteinfabrik Cellkärnan (DNA) Golgi Mitokondrien Adenosintrifosfat- (ATP)

Daglig total energiomsättning RMR Basalomsättning (RMR) 1300-2000 kcal Dietär termogenes 100-200 kcal Dagliga fysiska aktiviteter > 300 kcal Energiåtgång Kvinna (18-30 år) Man (18-30 år) Flicka 14-17 år Pojke 14-17 år Idrottare (kvinna) Idrottare (man) 2000 kcal 2600 kcal 2300 2400 kcal 2600 3200 kcal 2500-5000 kcal 3000 8000 kcal Energy Expenditure = EE BMR = Basic Metabolic Rate

Energitillgänglighet Energiintag - Energiutgifter under träning = Energitillgänglighet 45 Kcal/kg fettfrimassa/dag = Tillräckligt 45 Kcal/kg fettfrimassa/dag = Otillräckligt energiintag 30 Kcal/kg fettfrimassa/dag = Låg energitillgänglighet

Ökad tränings mängd Ätstörning Överträning Skador/sjukdom Försämrat resultat Låg energi tillgänglighet Stört ätbeteende/ Ändrar träning Förbättrat resultat

Vad är det som händer? Dopamin GABA Oregelbunden mens Oligo/Amenorré Metabol anpassning Lägre RMR Låg sköldkörtelfunktion Kärlen fungerar sämre Höga kolesterolvärden Stress Viktminskning Hård träning Testosteron ATP

Energibalans och energitillgänglighet Syftet: Studera energitillänglighet förhållande till ben och energimetabolism, reproduktiv funktion, återhämtning, skador, prestation samt blodfetter hos uthållighetsidrottande kvinnor på elitnivå Metod: 25 (50) kvinnor (18-39 y) >5 tim träning/vecka Preliminära resultat: BMI 20, 20 st (80 %) har insufficient energitillgänglighet, 20 % diagnos ätstörning, 12 (48%) amenorré, 10 (40%) ostepeni, 2 osteoporos, 6 (24%) hyperkolesterolemi (LDL). Konklusion: Trots normalt BMI finns det en hög prevalens av insufficient EA och försämrad hälsa. Melin A, Tornberg Å, Sundgot-Bergen J, Skouby S, Faber J, Sjödin A

Lite för lågt energiintag kan bero på: Lågt kolhydratintag Högt fiberintag - 6-7 gram fiber/dag ökar mängden feces 70kcal/dag - Mättande effekt - Gelbildande fibrer hämmar tömningen i tarmen - Ej nedbrytningsbara drar till sig vätska i tarmen - Hämmar återupptaget av östrogen i tarmen - Ger mag- tarmkanalproblem Högt proteinintag Ger långvarig mättnad Cox G. Special needs of vegetarian athlete. In Burke L, Deakin V, editors, Clinical Sport Nutrition. Third edition ed Mc Graw Hill; 2006; p 699-720 Fallon K. Athletes with gastrointestinal disorders. In Burke L, Deakin V, editors, Clinical Sport Nutrition. Third edition ed Mc Graw Hill; 2006; p 721-39 Lupton JR. Dietary Fiber: Shils ME. Modern Nutrition in Health and Disease. Tenth edition 2006. p 83-91

Högt energiintag spelar det någon roll? Övervikt defineras som: Överskott av fett i kroppen Förändrar metabolismen - påverkar den kroppsliga och den mentala hälsan Försämrar prestationen Ökar risken för skador Östrogen och testosteron kroppssammansättning, benmassa McArdle et al, LWW. 2009

Varför ökar fettinlagringen vid högt energiintag? Sensor Hämmande signaler signaler Fettinlagringen ökar lipogenes Muskel Hyperinsulinemi Essays in Biochemistry essays.biochemistry.org Essays Biochem. (2005)

Insulinresistens låga testosteronhalter Östrogen Leptin Ökad fettinlagring Inflammatoriska cytokiner GnRH frisättning LH/FSH Leydig celler Insulinresistens Minskad styrka och storlek Sämre mitokondriefunktion

Något att tänka på De flesta vuxna ökar i fett Minskar i muskelmassa Påverkar energibalansen Stillasittande arbete Långa transporttider till arbetet/skolan Energirik mat i överflöd Varför går inte vikten ned - jag tränar flera gånger i veckan Jag har låg energiomsättning Hall K D, Am J Clin Nutr 2012

Samma mängd energi i: Kolhydrater 21 gram Protein 7 gram Fett 3,5 gram D-vitamin Retinolekvivalenter Kalcium Zink Folsyra Kolhydrater 34,7

Samma mängd energi i:

Samma mängd energi i:

Samma mängd energi i:

Dagsintag på 2900 kilokalorier

Hur mycket handlar det om?

Dagsintag på 2000 kilokalorier

Energibalansen påverkar: Kroppssammansättning Prestationsförmåga Mental kapacitet Skadefrekvens Immunförsvar Återhämtning Tillväxt Balans mellan muskelmassa och kroppsfett kräver: - Balanserat kostintag - Fysisk träning Antonio J et al, Human Press. 2008

Vikt eller kroppssammansättning? Vikt Kroppsammansättning

Kroppsvikten är förinställd Upprätthåller kroppsvikten sett över lång tid Snabb viktuppgång resulterar i snabb viktnedgång Snabb viktnedgång resulterar i snabb viktuppgång

Kolhydrater Förser framför allt cellerna med energi - Immunförsvaret - Hjärnans funktion

Flera områden i hjärnan är involverade Mueesen R

Hur mycket kolhydrater behövs? Stillasittande Moderat fysisk aktivitet Hård träning 1-2 tim/dag Uthållighet ( 4-6 h/dag) 3-5 gram/kg/dag 5-7 gram/kg/dag 6-8 gram/kg/dag 8-12+ gram/kg/dag Socker <10 E% Fibrer 25-35 g/dag 14 g/1000 kcal 1000 gram kolhydrater på en dag 200 gram kolhydrater på en dag

Kolhydrater = Energi och Näring 100 gram pasta, ris, bulgur, cous-cous, quinoa = 70 gram kolhydrater = 280 kcal 100 gram linser, bönor, kikärtor = 48 gram kolhydrater = 192 kcal 100 gram cashew = 25 gram kolhydrater = 100 kcal 100 gram sojabönor = 18 gram kolhydrater = 72 kcal 100 gram potatis = 16 gram kolhydrater = 64 kcal 100 gram morötter = 8,5 gram kolhydrater = 34 kcal 100 gram paranötter = 3 gram kolhydrater = 12 kcal 6-8 g/kg kroppsvikt 450-600 g kolhydrater/dag (75 kg) 575-770 g ris eller 2800-3750 g potatis 6-8 g/kg kroppsvikt 330-440 g kolhydrater/dag (55 kg) 420-570 g ris eller 2100-2750 g potatis 9 dl okokt ris eller 55 st potatis 6 dl okokt ris eller 40 st potatis

Fett en viktig källa till energi

Även fett har haft dåligt rykte Ger bra mättnadseffekt Signalsubstanser och hormoner Viktigt bränsle för arbetande muskel Behövs för hjärnans och nervernas funktioner Krävs för upptaget av fettlösliga vitaminer A D E K

Protein Uppbyggt av aminosyror Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar

Hur mycket proteiner behöver man? Behövs tillskott? 2 dl mjölk = 7 gram Kycklingfile (125g) = ca 29 gram Normalt aktiv person 70 kg (0/8g/kg kroppsvikt/dag) 4 dl mjölk + 1 kycklingfile + 2ägg = ca 56g Ägg = 6 gram Idrottare (tonåringar) 70kg - 1/5-2 gram/dag 4 dl yoghurt + 1 ägg+ 1,5 kyckling file + 4 dl mjölk+ 1,5 laxfilé = ca 126g

Vilket protein är bäst? Det uppbyggande (anabola) svaret beror på: -Tidpunkt och intag av andra näringsämnen - Ett protein i ett visst sammanhang kan fungera olika i ett annat Mjölkprotein består till 80 % av kasein långsamt protein Vassleprotein 20 % - snabbt protein Sojaprotein ger sämre effekt Orsak? Var noga med tidpunkten och ät varierat

Tidpunkt för proteinintag Tidpunkten avgör balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning Uppbyggnad pågår i minst 48 tim efter avslutat träningspass Regeln att: Äta inom en halvtimme upp till två timmar gäller fortfarande/ Ett glas mjölk innan sängdags har en positiv effekt på uppbyggnad Van Loon L

Vilka blir konsekvenserna? Ökar frekvensen av förkylningar och infektioner Risk för brist på mineraler och vitaminer Låga testosteron/östrogenhalter Mindre mängd muskelmassa Öka risk för vätskebrist Minskad koncentration Ökar risken för skador Problem med magen

Fettsyror Påverkar immunförsvaret Påverkar cellmembranen Viktigt för hjärnans funktion Hämmar bakterietillväxt i munnen Påverkar mag- och tarmkanalfunktion Viktig energikälla för arbetande muskel Krävs för upptaget av vitaminerna A,D,E,K Huang CB,2011

Fettrika dieter: höjer fettförbränning minskar kolhydratförbränning ger höga höga blodfettvärden efter måltid - kan kvarstå i 16 tim Erlandson-Albertson C, Läkartidningen 108(51-52) 2713-17, 2011

Fett frisätter mättnadssignaler som: signalerar mättnad i tarmen och i hjärnan Mekanism Minskar tarmens rörelse -ökar frisättningen av serotonin Ökar inflammation ökar risk för cancer Ger viss dåsighet och sömnighet Försämrar reaktionsförmågan Är beroendeframkallande Ger minnesstörningar Beglinger S et alj Clin Endocrinol Metab/ 2010;95(2):879-86, Grandner MA, Sleep Med/2010;11(2):180-4, D Anci KE, Appetite/ 2009;52(1):96-103/ Ding S, PLoS/2010;5:e12191/

Högt proteinintag Övervikt Ökat njurbelastning Brist andra näringsämnen Vätskeförlust Kalcium förlust Påverkar benmassan

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet x Antioxidanter C och E-vitamin Tillfälligt bildning av fria radikaler Aktiverar gener -reglerar kolhydratomsättning och antioxidativ kapacitet Påverkar insulinomsättning och den egna antioxidativa kapaciteten Ristow M, 2009 Minskar risken för livsstilssjukdomar

Men hur blir det när jag äter mat? Kaffe Blåbär Men egentligen handlar det om: Kakao Hallon Äpplen Svart te Tranbär Körsbär Ananas Broccoli Björnbär Rödbetor Körsbärstomater Mat! OCH Det gör dig lycklig! Rödlök Spenat Olivolja Persikor Apelsiner Plommon Jordgubbar Mörk choklad Röda vindruvor

Vad som är bra för kroppen är bra för knoppen Kontrollerat kostintag Mental aktivitet Fysisk aktivitet Öka aktivitet i nervceller Ökat skydd mot oxidativ stress i celler Produktionen ökar av proteiner som: Påverkar nervcellers tillväxt och underhåll Stressproteiner som påverkar andra proteiners funktion Påverkar åldrandet och skador Påverkar hjärnans funktioner Förbättrar immunförsvaret Mattson 2006

Visste du att: 71 procent av all arbetstid tillbringas stillasittande Från 25 års ålder minskar ditt liv med 11 min för varje timme framför TV Stillasittande är den nya rökningen Healy GN, 2008; Hidde P, 2012

Fysisk aktivitet är det träning? Minskar smärta Förbättrar sömn Det gör dig lycklig! Förbättrar hälsan Förbättrar koordination Hjälper mot depression Minskar belastning på leder Minskar risken för sarkopeni Normaliserar aptitregleringen Minskar risken för osteoporos Upprätthåller/ökar muskelmassan

Fysisk aktivitet: Ökar uthålligheten Sänker blodtrycket Förbättrar slagvolymen Förbättrar blodsockerhalten Förbättrar mag och tarmkanal Ökar energiomsättningen efter träning Sänker stressen!

Get Smart Exercise Your Heart! Förbättrar den kognitiva förmågan Minskar risken för depression Påverkar belöningssystemet Förbättrar självkänslan Ökar koncentrationen Förbättrar inlärning Förbättrar minnet

När och hur ska man äta? Ät i lugn och ro Ät efter träning Ät helst under dagtid Varm mat mättar bättre Ät helst vid samma tidpunkt Matiga soppor ger bra mättnad Utnyttja belöningssystemet i hjärnan

Tack för er uppmärksamhet petra.lundstrom@ki.se Bildserien får ej användas utan författarens medgivande