Vad hjälper kunskap om den inte används?

Foto: Martin Barraud, Matton 4. 2007 Vad hjälper kunskap om den inte används?

Vad hjälper kunskap om den inte kommer till användning? På IMS producerar vi kunskap inom det sociala området. Vi gör det själva och i samarbete med andra. Kunskapen blir till olika dokument, till exempel forskningsrapporter och kunskapsöversikter. Men sen då? Når kunskapen ut till dem som berörs? Det här numret av IMS-nytt handlar till stora delar om hur vi på IMS försöker föra ut kunskap på olika sätt så att den ska bli använd och komma till nytta för klienter och brukare. Bland annat berättar vi om vårt utbildningsstöd till chefer. Chefer är en prioriterad målgrupp för oss eftersom både forskning och erfarenhet visar att det är mycket svårt att genomföra förändringar om inte cheferna aktivt är med, säger Knut Sundell, chef för IMS. För att kunna implementera ett nytt arbetssätt krävs det att cheferna har grundläggande kunskaper om evidensbaserade metoder och standardiserade bedömningsinstrument. Ett annat prioriterat arbete är att utveckla vår hemsida till att bli mer användarvänlig. En viktig del i det är att vi skapar en metodguide där olika behandlingsmetoder och program beskrivs på ett lättöverskådligt sätt, bland annat utifrån målgrupp och grad av effektivitet. Där ska den som vill utveckla sitt arbete få en överblick över vilka metoder som har ett vetenskapligt stöd. Kunskap ska användas. Om inte, är den ointressant. Men ett skäl till att den inte används kan vara att den inte når ut till dem som berörs, säger Knut Sundell, chef för IMS. Foto: Judit Lukács i detta nyhetsbrev I detta nyhetsbrev Temat i detta nummer är hur IMS arbetar med att nå ut med kunskap till praktiker, beslutsfattare med flera grupper. Läs om en kommande grundbok i hur man arbetar på ett evidensbaserat sätt, om en metodguide som kortfattat och lättbegripligt beskriver olika behandlingsmetoder och om varför det är bra med studiehandledningar. Läs också om stadsdelen där man vill ha bättre kunskap om vad arbetet leder till och som har beslutat sig för att arbeta evidensbaserat. IMS är med och stödjer det arbetet. 2 imsnytt 4.2007

Metodguide forskningsresultat i kortformat IMS planerar en nyhet på webbsidan. Det är en metodguide, där olika behandlingsmetoder och program beskrivs på ett lättöverskådligt sätt, bland annat utifrån målgrupp och grad av effektivitet. Metodguiden ska vara ett levande dokument som förändras i takt med att det kommer ny kunskap. Detta är en service till politiker, praktiker och brukare som efterfrågar sådan information, säger Knut Sundell, chef för IMS. Ute i verksamheterna är man tidspressad, få har möjlighet att läsa hela forskningsrapporter och dessutom är dessa inte alltid så lättillgängliga. Vi vill fungera som en brygga mellan forskning och praktik och vi vill vara transparenta. Den evidensbaserade praktikens signum är just transparens genomlysning. Transparenta? Med det menas att öppet redovisa den samlade kunskapsbilden av hur olika metoder fungerar, deras vetenskapliga stöd och förväntade effekter. Dessutom ska man förstås öppet redovisa resultatet. Den evidensbaserade praktikens signum är just transparens genomlysning. Men man sticker ju ut hakan lite när man sätter betyg på en vetenskaplig studies kvalitet, det vill säga dess tillförlitlighet. Här finns ett tolkningsutrymme. Samtidigt inbjuder det till en öppen debatt. Så här skulle det i koncentrerad form kunna se ut i metodguiden: Metoden Föräldrastödet för föräldrar Sammanfattning: Föräldraträningsprogram som går ut på att öka mängden positivt umgänge mellan barn och vuxna, att jobba med tydliga förväntningar och att vända uppmärksamhet från negativa till positiva beteenden hos barnen. Syfte: Hjälpa föräldrar att bättre hantera barn som är bråkiga, trotsiga och okoncentrerade. Målgrupp: Föräldrar till barn mellan tre och tio år med mindre eller medelstora beteendeproblem. Innehåll: Föräldragrupperna leds av två gruppledare och består av föräldrar till fem barn. Gruppen träffas en gång i veckan vid fem tillfällen. Varje träff varar två och en halv timme. Träffarna är uppbyggda kring videovinjetter, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material till föräldrarna. Resultat: Starkt höjd föräldrakompetens, stark minskning av beteendeproblem hos barnen, medelstark höjd social kompetens hos barnen. Vetenskaplig säkerhet: Medelhög. Resultaten baseras på en randomiserad kontrollerad utvärdering av Föräldrastödet inom A-stads ordinarie verksamhet. Kostnader för implementering: 20 000 kronor för utbildning av en handledare och 5 000 kronor per familj som deltar i stödet (i grupper om 5). Kontaktperson för Föräldrastödet : Anders Andersson, A-stad, anders.andersson@astad.aa Hur ska de professionella använda sig av metodguiden? Den ska vara ett stöd för de verksamheter där man behöver förändra sitt arbetssätt. Vi vill uppmuntra och stödja praktiken att arbeta mer evidensbaserat. Det är viktigt, både av etiska och ekonomiska skäl. imsnytt 4.2007

Paket till chefer som vill arbeta evidensbaserat IMS vill stödja dem som har ambitionen att arbeta evidensbaserat och har därför utvecklat en del hjälpmedel riktade direkt till chefer. Några av dessa hjälpmedel kommer i ett välfyllt startpaket som bland annat innehåller filmer med inspelade föreläsningar och intervjuer. Cheferna är oerhört betydelsefulla vid implementering av ett nytt arbetssätt, säger Kristin Marklund, kommunikationssamordnare på IMS. Man vet genom forskning att det är viktigt att förankra det nya arbetssättet och därför är cheferna en prioriterad målgrupp i IMS arbete för att främja ett mer evidensbaserat socialt arbete. Ett förändringsarbete tar lång tid, ofta flera år. Först ska det introduceras, sen genomföras och till sist kommer det kanske allra svåraste, nämligen att hålla fast vid det nya arbetssättet istället för att falla tillbaka i gamla rutiner igen. Är inte chefen med, faller alla förändringsförsök platt. IMS håller på att ta fram ett välfyllt startpaket som är tänkt som ett stöd för enhetschefer i verksamheter där man vill börja arbeta mer evidensbaserat. I paketet finns till exempel inspelade föreläsningar och intervjuer, berättar Kristin Marklund, kommunikationssamordnare på IMS. Utbildning och startpaket IMS ger chefsstöd, dels genom regionala chefsutbildningar, dels genom ett utbildningspaket, ett startpaket för en evidensbaserad praktik, om man så vill. Utbildningarna är på 2 3 dagar, där cheferna ges baskunskaper om effektforskning, kunskapsöversikter, informationssökning, standardiserade bedömningsinstrument och dess användningsområden samt får ta del av exempel på evidensbaserade metoder. Hittills har två chefsutbildningar hållits (se referat från den första, på sidan 7). Startpaketet är ett utbildningspaket för chefer på enhetsnivå. Det är tänkt att användas över tid, i en studiecirkel eller vid andra återkommande möten. Materialet kommer att bestå av böcker, populärversioner av forskningsresultat, DVD-filmer med föreläsningar och intervjuer samt PowerPoint-material. Varje arbetsplats som använder utbildningsmaterialet utser ett IMS-ombud som kommer att bjudas in en gång per år till IMS för att få del av den senaste forskningen inom socialt arbete. Dessa IMS-ombud blir en viktig länk för IMS när det gäller att sprida kunskap, säger Kristin Marklund. Foto: Marie Edström 4 imsnytt 4.2007

Grundbok för en evidensbaserad praktik IMS får ofta frågor om vad standardiserade bedömningsmetoder är, vilken forskning som ger evidens och vad en systematisk översikt egentligen är. Därför författas nu en bok som beskriver grunderna i det evidensbaserade arbetet. Boken kommer att bestå av fem delar: Del ett tar upp begrepp och grunder, till exempel innebörden av en evidensbaserad praktik och dess etiska bakgrund. Del två beskriver systematiska och standardiserade bedömningsmetoder som utformats för bedömning av klienters och Steg för steg ges läsaren grundläggande kunskaper om vad evidensbaserad praktik är för något. Bildkälla: Trappa från Kinesiska muren. Foto: Bruno Ehrs, Scanpix brukares situation/funktion/behov samt hur de används vid lokal uppföljning. Del tre beskriver metoder för att utvärdera insatser, med exempel på experimentella och kvasiexperimentella studier. Del fyra beskriver metoder för att sammanställa systematiska kunskapsöversikter och metaanalyser. Del fem utgår från ett klientperspektiv och tar upp forskning om klientdeltagande och kunskap hos brukare och klienter. I boken kommer man också att diskutera ekonomiska aspekter på socialt arbete. Målgruppen är alla som arbetar i socialtjänsten och socionomstuderande, säger Ulla Jergeby, forskare på IMS och projektansvarig för boken. Vår ambition Rättelse Rättelse Rättelse Rättelse Rättelse Högskoleverket utvärderar legitimationsgrundande psykoterapiutbildningar I IMS-nytt 3/2007 angavs felaktigt att endast fyra (Ericastiftelsen, Göteborgsuniversitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet) av de 18 utvärderade utbildningsinstitutionerna uppfyllde kvalitetskraven för legitimationsgrundande psykoterapiutbildning enligt Högskoleverkets utvärdering. I utvärderingen ingår 18 utbildningsinstitutioner. Några av utbildningarna har flera olika inriktningar, vilket gör att antalet bedömningar uppgår till 28. För Uppsala universitet anfördes kritik mot den psykodynamiska inriktningen av psykoterapiutbildningen (som ges i form av uppdragsutbildning). Högskoleverket ifrågasatte examensrätten på grund av bristen på forskningsanknytning och alltför liten mängd teoriinnehåll. Inriktningen mot kognitiv beteendeterapi vid Uppsala universitet fick mycket goda omdömen och bedömdes som stabil och med en långsiktighet vad gäller institutionens planering för utbildningen. Examensrätten gällande denna inriktning ifrågasattes alltså inte. Högskoleverket beslutade ge Stockholms universitet rätt att utfärda psykoterapeutexamen i maj 2005. Utbildningen anordnades för första gången hösten 2006. Utbildningen ska följas upp enligt beslutet, men denna uppföljning har ännu inte genomförts och ingår alltså inte utvärderingen. IMS-nytt beklagar misstaget. Mer finns att läsa i rapporten Utvärdering av psykoterapiutbildningar vid universitet och enskilda utbildningssamordnare. 2007:30 R och på Högskoleverkets hemsida; www.hsv.se Läs mer Vi har velat skriva en bok som de flesta kan förstå och som inte kräver några särskilda förkunskaper, förklarar Ulla Jergeby, forskare på IMS. är att skriva en bok som alla ska kunna förstå och som inte kräver några direkta förkunskaper. Boken beräknas vara klar före sommaren 2008. Foto: Judit Lukács imsnytt 4.2007

Fint pris till engagerad barnavårdsforskare Det är rimligt att tro att barn som far illa i hemmet får bättre framtidsutsikter om de kommer till ett fosterhem. Men tro är en sak, vetande en annan. Bo Vinnerljung vet en hel del om just fosterbarn. För sin forskning har han belönats med ett hedrande pris. Bo Vinnerljung är forskare vid Socialstyrelsen och IMS och adjungerad professor vid Socialhögskolan i Stockholm. Nyligen fick han ta emot Allmänna barnhusets stora pris för sin forskning inom den sociala barnavården. I motiveringen sägs att han på ett engagerat sätt sökt och funnit vetenskapligt hållbar kunskap och förmedlat denna till praktiker, beslutsfattare och lagstiftare. Priset delar han med advokaten Elisabeth Fritz och prissumman är 100 000 kronor vardera, som ska skänkas till valfritt ändamål. Man får inte nöja sig med att tro och tycka, man måste ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med saker och ting. Ta reda på fakta Vetenskapligt hållbar kunskap, som det talas om i motiveringen, är det som intresserar Bo Vinnerljung. Man får inte nöja sig med att tro och tycka eller känna på sig, man måste ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med saker och ting. Särskilt när det handlar om något så viktigt som barnavård. 1996 skrev han sin avhandling Fosterbarn som vuxna där han bland annat tittade på fosterbarns hälsa, utbildning, kriminalitet med mera. Därefter har han och hans kollegor på Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen systematiskt undersökt foster- Bo Vinnerljung fick Allmänna barnhusets stora pris för 2007 och skänkte det till norska tattare, Taternes landsforening i Norge. barns mortalitet (dödlighet), självmordsrisk, utbildning, tonårsföräldraskap med mera. På punkt efter punkt visar det sig att dessa barn klarar sig sämre än barn med liknande socioekonomiska förhållanden som växer upp hemma, säger Bo Vinnerljung. Bland de mest utsatta Bo Vinnerljung beskriver fosterhemsbarnen som den mest utsatta gruppen i samhället vid sidan av ensamkommande flyktingbarn. De har ingen talan och ingen verklig företrädare. De flesta av dem kommer hela livet att ha stora svårigheter. För dem som omhändertas när de är små ökar risken starkt för bland annat låg utbildning, allvarlig psykisk sjukdom och självmord. De utgör dessutom en stor grupp i samhället, i storlek jämförbar med dem som har diabetes eller är synskadade. Foto: Judit Lukács De här barnen är utan skuld, de har bara haft oturen att födas av fel föräldrar. De har rätt till samma omvårdnad som andra barn. Det minsta man kan begära av samhället är att man ser till att de får den hälso- och sjukvård de behöver och stöd i skolan så att de klarar en utbildning som leder till jobb. Prismotiveringen i sin helhet: Bo Vinnerljung tilldelas Allmänna barnhusets stora pris för 2007 för sin betydelsefulla forskning inom den sociala barnavården. Särskilt ska hans unika studier av vård i fosterhem framhållas, som har gett både nya kunskaper och lagt en vetenskaplig grund för utveckling av den sociala barnavården. Vinnerljung har också medverkat i en mångfald sammanhang och synliggjort de familjehemsplacerade barnen. Han har på ett engagerande sätt sökt och funnit vetenskapligt hållbar kunskap och förmedlat denna till praktiker, beslutsfattare och lagstiftare. Allmänna Barnhusets Stora Pris inrättades 1987 och delas ut till den eller de som genom banbrytande insatser befrämjat barns och ungdomars sociala förhållanden i vårt land. Priset delas ut årligen. Prispengarna förutsätts skänkas till någon verksamhet inom området sociala insatser för barn och ungdom, som mottagaren själv väljer. Exempel på praktiker och beslutsfattare som tagit till sig den kunskap Bo Vinnerljung förmedlat finns i Sollentuna kommun. Se sidan 12. Läs mer imsnytt 4.2007

Skräddarsydd utbildning för socialtjänstens nyckelpersoner Enhetschefer är nycklar till ett lyckat utvecklingsarbete. Är inte cheferna med på tåget är det svårt att genomföra förändringar. Därför satsar IMS på riktade utbildningar i evidensbaserat socialt arbete. Idén med utbildningar speciellt för enhetschefer föddes på Kompetensfonden vid Stockholms stad. Man hade sett att mellanchefer ofta är intresserade av kompetensutveckling men har svårt att hinna med på grund av hög arbetsbelastning. 2006 började Kompetensfonden därför utbilda chefer inom individ- och familjeomsorgen i evidensbaserat socialt arbete och kognitivt ledarskap. IMS deltog då med utbildning i evidensbaserat arbete. När Kompetensfonden lades ner tog IMS över som arrangör. Under hösten 2007 anordnades två chefsutbildningar i Stockholm och Göteborg, och under våren planeras ytterligare någon. Grundtanken är fortfarande densamma: Enhetschefer ska få grundläggande kunskaper om vad evidensbaserat arbete är och information om de senaste forskningsrönen inom området. De ska också få kompetens i hur de, när de kommer hem igen, kan fortsätta att hålla sig uppdaterade och bedöma vilken forskning som är tillförlitlig. Under utbildningen varvas teoretiska resonemang med praktiska exempel från verksamheter inom socialtjänsten. Formen är både podieförläsningar och ämnesspecifika seminarier med gruppdiskussioner. Press på politikerna Göran Hägglund chef på Maria ungdomsenhet i Stockholm, deltog i en utbildning som hölls i Stockholm i oktober. Några ämnen som togs upp var implementering, brukarinflytande och forskning om insatser för våldsutsatta kvinnor. Det här är ett av starskotten för att börja jobba mer evidensbaserat, säger Foto: Jenny Lindblom Det är bra att politikerna får höra att implementering kostar både tid och pengar, säger Göran Hägglund, chef på Maria ungdomsenhet i Stockholm. han. Man har ju tagit upp implementering och att det är något som kräver mycket tid, utveckling och resurser. Jag tycker att det är bra att den frågan tas upp på alla nivåer, så att politiker får en press på sig. Om vi i verksamheterna ska jobba mer evidensbaserat är det viktigt att vi verkligen får förutsättningar till det. Jag upplever att vi ute på fältet alltid har strävat efter det men att det saknats resurser uppifrån. Var utbildningen bra? Ja, överlag tycker jag det. Den har gett mycket funderingar och frågeställningar. Nu gäller det att försöka översätta det till sin egen verksamhet. Vi måste utgå från vår egen nivå. Evidensbaserad praktik är inte bara forskning, utan även vår egen kunskap som praktiker. Där måste vi sluta vara så luddiga och få bättre självförtroende. Vi vet att vi gör bra saker. Det är jätteviktigt med sådana här dagar för chefer. Det ger oss tillfälle att träffas, något vi aldrig hinner med annars, säger Göran Hägglund. Man kan hitta nya kontakter och ta upp gamla som man inte träffat på länge. Det kan i sig skapa nya möjligheter till samarbete. Dina förväntningar på IMS? En stor roll för IMS är att få socialtjänsten mer delaktig och det gäller att möta verksamheterna där de är. IMS borde hjälpa till att hitta metoder för att följa upp och utvärdera den dagliga verksamheten, så att den kan utvecklas. Det behöver inte alltid handla om randomiserade studier. Jenny Lindblom Evidensbaserad praktik Innebär att man arbetar med beslutsstöd från tre källor: bästa tillgängliga kunskap professionell erfarenhet klientens/brukarens värderingar och önskemål. Dessa tre källor ska alltså integreras. Det kunskapsunderlag som kommer från forskning och utvärderingar ska inte fungera handlingsföreskrivande i beslutssituationen utan enbart vara ett beslutsstöd. imsnytt 4.2007 7

Hela Södermalm ska arbeta evidensbaserat I stadsdelen Södermalm i Stockholm har man ambitionen att arbeta evidensbaserat. Men det är inte helt lätt att klara det på egen hand i en stadsdel med över 100 000 invånare. Därför har man vänt sig till IMS och nu startar ett flerårigt samarbete. Det vi bland annat behöver hjälp med är att göra systematiska uppföljningar av vårt arbete, säger Denise Melin, chef för social omsorg i stadsdelen Södermalm. Avdelningen innefattar barn, ungdom, missbruk, försörjningsstöd, socialpsykiatri och fritid. Denise Melin var tidigare chef i Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning, där de i flera år strävat efter att arbeta evidensbaserat. 300 anställda inom socialtjänst, förskola och skola har fått utbildning om riskoch skyddsfaktorer. Personalen har även fått utbildning för att arbeta med bedömningsinstrumenten ASI och CRA samt i metoderna ART och MI (se punkter). Den 1 juli slogs stadsdelen ihop med Maria-Gamla stans stadsdel och blev Södermalms stadsdel. Samtidigt blev befolkningsunderlaget nästan det dubbla. Vill göra ett bättre jobb Skälet till att de bestämt sig för att arbeta evidensbaserat är att de sett ett behov, förklarar Denise Melin. Vi vill göra ett bättre jobb och det tror jag att vi gör om vi använder oss av forskningsresultat, socialarbetarnas kunskaper och dessutom tar hänsyn till klienternas synpunkter och önskemål. Innan Denise Melin blev chef var hon socialarbetare i tio år. Hon minns inte att hon reflekterade särskilt mycket över effekterna av socialtjänstens arbete då, säger hon. Någon gång hände det att jag träffade en klient som det gått bra för och då blev jag glad, tänkte att jag hade gjort en viss nytta. Fast det var ju oerhört sällan som man fick se något resultat av arbetet. Foto: Eva Köhler Först som chef började jag på allvar fundera över vad vårt arbete leder till. Drivkraften är inte pengar De har ingen dålig ekonomi i stadsdelen och inga uttalade sparkrav. Det är inte det som är drivkraften, säger Denise Melin. Vi ska kunna ge en klient en mycket dyr behandling, om det finns Någon gång hände det att jag träffade en klient som det gått bra för och då blev jag glad, tänkte att jag hade gjort en viss nytta. goda belägg för att den kan vara till nytta. Det viktiga är att vi tagit reda på så mycket som möjligt, att vi baserar våra beslut på kunskap. Sprida erfarenheterna från projektet IMS kommer att delta i projektet hela vägen. De erfarenheter som man gör kommer IMS att medverka till att sprida till andra kommuner. Dessutom planerar IMS att delta i ett liknande projekt i en mindre kommun. Vi vill göra ett bättre jobb, det är därför vi bestämt oss för att arbeta evidensbaserat i vår stadsdel, förklarar Denise Melin, chef för social omsorg i stadsdelen Södermalm, Stockholm. ASI (Addiction Severity Index) är en strukturerad intervju för bedömning av missbruk. CRA (Community Reinforcement Approach) är ett manualbaserat flermetodsprogram med en bred ansats. Det riktar sig mot klientens boende, arbete, sysselsättning och missbruk. ART (Aggressive Replacement Training), en metod för att lära sig kontrollera sina känslor. MI (Motivational interviewing), på svenska Motiverande samtal, en samtalsmetod som syftar till att hjälpa en person att ta ställning till och sätta igång, genomföra och upprätthålla förändring. Läs mer om bedömningsinstrument i IMS-nytt nr 2/2007. www.socialstyrelsen.se/ims/ IMS-nytt www 8 imsnytt 4.2007

Grannlaga arbete att minska återfall i brott En av de största utmaningarna när det gäller att minska återfall i brott är att genomföra en behandling på rätt sätt, så som den är avsedd. Men det är ett hårt arbete, det finns inga snabba lösningar, enligt den kanadensiske forskaren Paul Gendreau. Gendreau föreläste tillsammans med professor Don Andrews, också han från Kanada, på en konferens i Stockholm i september med rubriken Insatser mot återfall i brott vad fungerar, vad fungerar inte? De båda professorerna är världsledande inom forskning kring behandling av kriminellt beteende. Konferensen arrangerades av IMS, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och Centrum för våldprevention för att minska glappet mellan forskning och praktik. Intresset var stort med fullsatta lokaler och nära tre hundra deltagare. Foto: Ulrika Bergström Att genomföra en behandling på rätt sätt, så som det var tänkt, är ett hårt arbete. Det finns inga snabblösningar, hävdar forskarna Don Andrews, t.v. och Paul Gendreau. Det handlar om att träna, träna och träna. Att ständigt repetera och utveckla för att nå resultat. tuella emotionella problem. Fokusera på personens starka sidor. Viktigast för att en behandling ska lyckas är att följa dessa tre principer i så hög grad som möjligt. Om man hoppar över någon princip kan det till och med förvärra ett kriminellt beteende, till exempel om man ger en intensiv behandling till personer med låg risk, sa Don Andrews. Träna, träna, träna En av de största utmaningarna när det gäller behandling av kriminellt beteende är implementeringen, en fråga som Paul Gendreau har karaktäriserat som the forgotten issue. Han och Andrews har Utvecklat teori Don Andrews har tillsammans med Dr James Bonta utvecklat en teori om vad som kännetecknar de mest effektiva behandlingarna av kriminellt beteende. Utifrån strikt vetenskaplig metodik har de formulerat tre principer: Riskprincipen: Insatser måste anpassas till personens risknivå. Behovsprincipen: Fokus på riskfaktorer som går att förändra, så kallade kriminogena behov. Det är också viktigt att behandla faktorer på flera nivåer samtidigt, både hos individen och i viktiga sociala system, som familj, skola och kamratgäng. Responsivitetsprincipen: Utgå från personens kunskapsnivå och individuella egenskaper som motivation och evenvisat att programtrohet, det vill säga att i praktiken genomföra program på det sätt de är avsedda, är avgörande för resultatet. Samtidigt är det ett hårt arbete och Gendreau poängterade att det inte finns några genvägar. Många kommer till oss och vill ha en snabblösning, men det finns inte. Implementering är ett omfattande arbete som måste byggas upp från grunden. Organisationer kan inte förvänta sig att kompetens ska komma utifrån. De måste själva skapa förutsättningar för att den egna personalen ska kunna följa programmen på rätt sätt, med tillgång till forskning, litteratur, utbildning och handledning. Jag låter som en gammal idrottstränare, men det handlar om att träna, träna och träna. Att ständigt repetera och utveckla för att nå resultat. Det är jobbigt men det är också ett komplext arbete vi sysslar med att förändra en människas beteende. Jenny Lindblom imsnytt 4.2007 9

Studiehandledningar bra guide till forskningsresultat Hittills har IMS tagit fram studiehandledningar till fyra forskningsrapporter. Syftet med dem är att göra det lättare för praktiker och beslutsfattare att hitta kunskap som är relevant för deras arbete. Fredrik Hjulström och Karin Bengtsson är två nöjda användare. De arbetar vid barn- och ungdomsenheten i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm. Tillsammans med sina kollegor har de läst Tore Andreassens forskningsöversikt Institutionsplacering av ungdomar. Vad säger forskningen? Vi hade aldrig tagit oss igenom den utan studiehandledningen, säger Fredrik Hjulström. Vi är väldigt tacksamma över att man gör forskningsresultat mer lätttillgängliga. Vi har helt enkelt inte tid att läsa tjocka forskningsrapporter. Det är viktigt med kompetensutveckling. Ju mer man lär sig av arbetsmetoder, desto större chans tror jag man har att undvika att bli utbränd av jobbet. Rekommenderar metoden Fredrik Hjulström läste på IMS webbsida att studiehandledningen hade kommit. Han pratade med sina arbetskamrater och sin chef. Det var inte svårt att få med dem på idén om en studiecirkel, säger han. Det fanns en jordmån eftersom arbetsgruppen tidigare hade genomgått en preventionsutbildning som Stockholms stad gav via Kompetensfonden. Där deltog även personal från förskola, skola och socialtjänst. Båda rekommenderar varmt andra att följa deras exempel. Ta med chefen, det är viktigt, säger Fredrik Hjulström. Det är ju ytterst chefen som är ansvarig för placeringsbesluten. Det är cheferna som måste våga satsa. Något annat man ska tänka på är att inte lägga träffarna för tätt eftersom det är mycket att läsa. En sak till: Man måste inte begripa allt. De statistiskt tunga kapitlen är inte viktigast för oss handläggare. Man kan ha en lägre ambitionsnivå och ändå få ut mycket. Har ni någon glädje av studiehandledningen i sig nu efteråt? Ja, svarar båda, den är ett hjälpmedel för att lättare hitta det man söker i själva boken. Har era ökade kunskaper gjort er till mer kritiska upphandlare av institutionsvård? Nja, svarar de. Det räcker inte med att vi har kunskap. Det finns ju inte så många institutioner som arbetar evidensbaserat. Kunskap hjälp mot påtryckningar Det har varit oerhört lärorikt och viktigt att ta del av kunskaperna i boken och studiehandledningen var till stor hjälp, säger Vynn Hertzman Ericsson, biträdande enhetschef i ungdomsgruppen. Kunskaperna sporrar oss att tänka igenom det vi gör så att vi gör så rätt som möjligt. Av boken har de lärt sig att det inte bara Vi gillar att forskningsresultat är lättillgängliga. Vi har inte tid att läsa tjocka forskningsrapporter och de är heller inte så lätta att ta till sig. Studiehandledningar är en jättebra hjälp, säger Fredrik Hjulström och Karin Bengtsson, socialsekreterare. Foto: Karin Lindsved Karin Bengtsson säger att det varit bra att hela enheten deltagit i studiecirkeln. Det har varit jätteinspirerande och det är bra att alla får samma kunskapsgrund, säger hon. De hade studiecirkeln våren 2006. Totalt var de fem personer inklusive chefen. Precis som föreslås i studiehandledningen träffades de sju gånger, de flesta gånger en halv dag. 10 imsnytt 4.2007

Studiehandledningar finns till dessa forskningsrapporter: är institutionsplaceringar som hjälper. Det är viktigt att jobba med närmiljön, annars är allt lika när ungdomen kommer ut igen. Med de ökade kunskaperna i ryggen kan de också stå emot påtryckningar bättre, berättar hon. Stökiga barn orsakar oro på bred front, både i familjen, i skolan och i närområdet. Alla får ångest och då vänder man sig till oss med krav om att göra något, det vill säga låsa in. Men med forskningen i ryggen kan vi hålla emot. Även i diskussioner med politikerna i nämnden har vi haft nytta av att ha kunskap om forskningsläget. Studiehandledningar IMS har utarbetat studiehandledningar till fyra av institutets forskningsöversikter. Det främsta skälet är att göra det lättare för beslutsfattare och professionella inom socialtjänsten att tillgodogöra sig innehållet i översikterna. Ett annat skäl är att en studiehandledning kan ge stöd till gemensamma diskussioner, till exempel i studiecirkelform, som i sin tur kan leda till att man i ökad utsträckning arbetar för en gemensam professionell kunskapsbas. Andreassen: Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Rent allmänt ger inte institutionsvård av aggressiva och kriminella ungdomar särskilt goda resultat. Men det behöver inte vara så. Institutionsvård kan leda till bra resultat. I forskningsrapporten beskrivs vad som krävs för att lyckas. Där ges svar på frågor som: Vad kännetecknar en framgångsrik behandling? Hur förhindrar man att institutioner blir brottsskolor? Hur förhindrar man rymningar och annat som leder till att behandlingen avbryts? Vilken behandling fungerar bäst för olika typer av problematik? Lagerberg & Sundelin: Risk och prognos i socialt arbete med barn. Författarna diskuterar om man kan förutsäga risken för att ett barn ska skadas Beställ studiehandledningarna via Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/publicerat eller ladda ner gratis från webbplatsen. i en socialt utsatt miljö. De förklarar vad man menar med en risk och hur man kan bedöma risker och skyddsfaktorer och försöker besvara frågan vilka preventiva insatser som leder till förbättringar för barn i riskmiljöer. Boken kan användas som en uppslagsbok. Ferrer-Wreder, Stattin m.fl.: Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Boken handlar om framgångsrika amerikanska och europeiska preventionsprogram som har visat sig minska ungdomars problembeteenden och främja barns sociala utveckling. Där ges många exempel på välfungerande program och metoder som involverar familj, skola och närsamhälle. Författarna sammanfattar resultaten och berättar vilka preventionsprogram som fungerar bäst. Ett antal program beskrivs mer i detalj och de beskrivningarna kan användas som inspiration för utveckling av nya program. Andershed & Andershed: Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Man vet att prognosen för barn som börjar med brott och andra normbrytande beteenden före tolv års ålder är dystrare än för dem som börjar i tonåren. Med tidiga insatser skulle man kunna minska det personliga lidandet och spara stora pengar för samhället. I boken presenteras bland annat forskning om diagnostisering, förekomst, orsaks- och riskfaktorer. Där beskrivs också effektiv prevention och behandling av normbrytande beteende bland barn. imsnytt 4.2007 11

De tog till sig forskningsresultat börjar läkarundersöka barn innan de familjeplaceras Forskaren vid IMS och Socialstyrelsen, Bo Vinnerljung, fick nyligen ett mail. Där stod: Hej Bo! I våras intervjuade jag dig bland annat om det här med allsidiga hälsoundersökningar för barn som ska placeras för stadigvarande vård och fostran i familjehem. Jag skrev ihop min utredning och presenterade detta för ledningsgruppen i min kommun. Därefter har vi skaffat fram en person som idag arbetar som barnläkare och barnpsykiatriker inom BUP:s regi. Första hälsoundersökningen av ett barn sker nästa vecka. Jag vill på detta sätt åter tacka för din insats och samtidigt ge feedback på hur det sedan blev. Hälsningar Stefan Heinebäck Stefan Heinebäck arbetar som 1:e socialsekreterare på placeringsenheten i Sollentuna kommun utanför Stockholm. Han fick tillsammans med en projektgrupp i uppdrag att utveckla familjehemsvården. Under arbetets gång hittade han och hans kollega bland annat Bo Vinnerljungs forskning om fosterhemsplacerade barn. De bjöd in Bo Vinnerljung för att få veta mer. Han sa bland annat att det minsta man kunde begära är att barn blir läkarundersökta innan de placeras i familjehem. Det gjorde intryck på oss. Jag måste erkänna att vi inte systematiskt har låtit läkarundersöka alla de här barnen tidigare. Det är ju närmast självklart att man ska göra det eftersom hälsoproblem kan vara grunden för många andra problem. Svårigheter i skolan, till exempel, kan ju bero på att barnet inte ser eller hör tillräckligt bra. Utländsk forskning har samstämmigt visat att barn i social dygnsvård har många somatiska hälsoproblem. Svenska studier saknas, men Bo Vinnerljung och hans kollegor har i sin forskning funnit höga överrisker för psykisk ohälsa för dessa barn. Vi tog till oss det Bo Vinnerljung sa. Nu börjar vi läkarundersöka alla barn som ska placeras i familjevård en längre tid, säger Stefan Heinebäck, Sollentuna kommun. Första barnet läkarundersökt Någonstans måste man börja, därför har de nu i Sollentuna bestämt sig för att genomföra en allsidig hälsoundersökning av alla barn som ska placeras i familjevård en längre tid. Stefan Heinebäck hoppas att de så småningom även kan läkarundersöka alla barn som placeras på institution. Läkaren som de samarbetar med arbetar på BUP, men dessa undersökningar genomförs vid sidan om. Till stöd vid bedömningen av barnen har läkaren den checklista för hälsoundersökning som finns i dokumentationssystemet BBIC (Barns Behov i Centrum). Foto: Fredrik Thorsson Det första barnet har nu undersökts. Det var en sexårig flicka och undersökningen gick bra, enligt socialsekreteraren, berättar Stefan Heinebäck. Men en erfarenhet är att vi behöver tänka igenom vilken information som läkaren behöver ha innan barnet kommer till undersökningen. Forskning som argumentationsstöd Det har inte varit svårt att få ledningsgruppen med på förslaget om läkarundersökning, säger Stefan Heinebäck. Vi har haft väldigt bra diskussioner. De är lyssnande och väldigt mottagliga för argument om man har stöd i forskningen. Bo Vinnerljung är självfallet mycket glad för beskedet från Stefan Heinebäck. Det tyder på en moralisk ryggrad hos styrelsen. Heder åt dem! Om Sollentunas exempel följs av fler kommuner så har vi kommit en liten bit på väg. På www.socialstyrelsern.se/ publicerat finns Bo Vinnerljungs forskning om fosterhemsplacerade barn. Kommentar www Enligt SoL De barn som det talas om i den här artikeln är de som placeras enligt SoL, dvs. under frivillighet. Barn som tvångsomhändertas, däremot, ska läkarundersökas. I 32 LVU (Lag om vård av unga) sägs att Läkarundersökning skall, om den inte av särskilda skäl är obehövlig, äga rum innan nämnden gör ansökan enligt 4. 12 imsnytt 4.2007

Små steg mot bättre arbete med barn Forskning visar att barn som tidigt uppvisar ett normbrytande beteende riskerar att få problem i vuxen ålder. I Pinocchioprojektet undersöks hur man kan bli bättre på att använda vetenskaplig kunskap för att hjälpa dessa barn. Med små, små steg ska man försöka börja tillämpa de kunskaper som finns i praktiken. Metoden kallas Genombrottsmetoden och har hittills mest använts för förändrings- och förbättringsarbete inom sjukvården. Den går ut på att man i den egna verksamheten genomför förändringar genom att använda evidensbaserade kunskaper som redan finns men som inte tillämpas fullt ut. Syftet är alltså att minska gapet mellan det man vet och det man gör. Deltagarna formulerar själva mål och idéer, prövar i liten skala och utvärderar sedan resultatet. Om det visar sig att arbetet lett till förbättringar genombrott går man vidare och genomför förändringarna i större skala. Kommuner över hela landet deltar i Pinocchioprojektet. Totalt arbetar nu 18 team bestående av personal från förskola, skola, socialtjänst och BUP. Till sin hjälp har de tio handledare. I projektet deltar bland andra Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed, forskare som skrivit en forskningsrapport om normbrytande barn (barn som till exempel stjäl, skolkar, mobbar och ljuger). Gullspång Ett av de 18 teamen finns i Gullspångs kommun, där de bestämt sig för att jobba med 4 5-åringar, berättar Ulla Klingberg, socialsekreterare. Teamen har erbjudits att använda något bedömningsinstrument i arbetet med barnen. I Gullspång har de valt instrumentet Ester, som utformats av Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed. I ett första steg ska de göra en screening av alla 4 5-åringar (totalt cirka 80 i kommunen) för att hitta de barn och familjer som kan behöva hjälp. Men dessförinnan måste de informera alla föräldrar och all personal som kommer i kontakt med dessa barn. Det är viktigt att göra det på ett bra Ulla Klingberg, socialsekreterare, deltar i Pinocchioprojektet. sätt. Vi vill ju att föräldrarna ska bli intresserade och se detta som en möjlighet och inte som ett hot. Nästa steg blir att börja arbeta med de familjer som behöver stöd och göra planeringar tillsammans med dem. När projektet är klart hoppas vi att både familjerna och personalen ska ha upplevt att de fått stöd som verkligen varit till hjälp för dem, säger Ulla Klingberg. Screening innebär en slags grovsortering. Man använder sig då av någon metod för att identifiera individer som sannolikt har eller kommer att få ett visst problem. Ett exempel på screening är allmänna mammografiundersökningar av kvinnor. Av etiska skäl bör en screening inte genomföras om man inte kan erbjuda någon behandling för dem som visar sig ha eller med sannolikhet kommer att få ett visst problem. Pinocchioprojektet är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och IMS. Huvudsyftet är att minska antalet barn som utvecklar ett varaktigt normbrytande beteende. Ett annat syfte är att få praktiken att använda evidensbaserade metoder. Man vill också försöka utveckla och förbättra samarbetet mellan socialtjänst, skola och barnhälsovården. Projektet startade i augusti och pågår hela 2008. Intresset för att medverka har varit stort. 50 team anmälde sig och 18 valdes ut, bl.a. med tanke på geografisk spridning. I teamen ingår representanter från förskola/skola, socialtjänst och BUP. Läs mer: www.skl.se/artikel. asp?c=4598&a=44992 Foto: Eva Thimfors Läs mer om bedömningsinstrument i IMS-nytt nr 2/07. Andershed & Andershed: Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Beställ: www.socialstyrelsen.se/ publicerat Läs mer imsnytt 4.2007 13

Inspirationskonferens på temat implementering Publicerat Ärofylld publicering av svensk forskning Det kan ta upp till 20 år innan forskningsresultat om effektiva metoder inom folkhälsoområdet och socialt arbete når ut till praktiken. Det visar ett flertal studier gjorda av det amerikanska hälso- och socialministeriet National Institute of Health. Forskning visar också att endast hälften av de evidensbaserade riktlinjer som finns inom den amerikanska hälso- och sjukvården tillämpas och inom missbruksbehandling tillämpas endast 11 procent. England och Norge. Ett 60-tal svenska forskare och beslutsfattare hade inbjudits för att delta. Effektiva metoder På konferensen behandlades hur man sprider och implementerar effektiva metoder utifrån perspektiv som teori, organisation och process. IMS planerar att följa upp forskarkonferensen under 2008 med en rad regionala konferenser för att sprida kunskap om förutsättningar för en lyckad implementering. The American Academy of Child and Adolescent Psychiatry (AACAP) har köpt rätten att publicera en artikel av Bo Vinnerljung, forskare vid Socialstyrelsen och IMS. Artikeln heter Suicide Attempts and Severe Psychiatric Morbidity among Former Child Welfare Clients A National Cohort Study och har tidigare publice- Världsledande forskning För att öka kunskapen och inspirera till svensk forskning inom området implementering (hur man inför och genomför en ny metod) hölls en konferens den 15 16 oktober. Arrangörer var IMS tillsammans med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas) bidrog med ekonomiskt stöd. Bland de inbjudna fanns tolv av världens ledande forskare inom implementering från USA, Canada, Ulrika Bergström Mer om konferensen och forskningsresultaten i kommande nummer av IMS-nytt. Läs forskarnas papers (på engelska) och se deras PowerPoint-presentationer: www.socialstyrelsen.se/ims Läs mer www Bo Vinnerljung har skrivit om självmordsförsök bland fosterbarn. Foto: Scanpix På Lejondals slott hölls en tvådagars konferens i oktober med syftet att inspirera till vidare forskning om implementering. Foto: Max Plunger rats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, 47(7), 723-733 (2006). Inköpet av artikeln är ett led i AACAPs ansträngningar att ge sina medlemmar fortbildning genom aktuell forskning. Det är en ära att de velat köpa artikeln, säger Bo Vinnerljung. Ytterligare en artikel som Bo Vinnerljung är delaktig i har antagits för publicering, denna gång i Psychological Medicine: Odenstad A, Hjern A, Lindblad F, Rasmussen F, Vinnerljung, B & Dalen M (under tryckning). Does age at adoption and geographic origin matter? A national cohort study of cognitive test performance in adult intercountry adoptees. Psychological Medicine. Läs mer om Bo Vinnerljung på sid 6. 14 imsnytt 4.2007 Stockholm

Vi tre 1. Vad vet du om IMS? 2. Har du någon nytta av IMS? Foto: Privat Mikael Lindberg, ungdomsrådgivare i Katrineholms kommun 1. Jag vet att IMS anordnar konferenser och korta utbildningar med teman. 2. Jag kom i kontakt med IMS för första gången när jag var på en konferens i Stockholm i september. Visst är det så att jag tog med mig något hem därifrån, saker som jag kan ha nytta av i praktiken, annat är svårt att använda. Foto: Jenny Lindblom Anders Forsberg, enhetschef på Familjeenheten, Kungsholmen, Stockholm Ny bok om barnavård på gång Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt, kommer inom kort i en reviderad upplaga. Översikten, som kommer ut i januari 2008, tar upp ny aktuell forskning inom området social barnavård. Exempel på frågor som behandlas: 1. Jag vet att IMS finns på Socialstyrelsen och att de jobbar med att utveckla evidensbaserade metoder inom socialt arbete. 2. Absolut. Jag har gått flera utbildningar som IMS har anordnat. I verksamheten använder jag också vissa metoder som IMS forskar kring. Jag tycker att IMS kan ge en bra översikt över vilka metoder som finns. Monika Johansson, verksamhetschef på Stiftelsen Smålandsgårdar 1. Jag visste ingenting om IMS innan jag var på en konferens i höstas, där IMS var medarrangör. Då såg jag ett bokbord med information om konferenser, böcker och sådant. 2. Nej, det har jag inte. Jag visste ju knappt att IMS fanns. Men visst är det jätteviktigt med kommunikation. Det kan vara svårt för oss ute i verksamheterna att få tid att hitta den senaste forskningen för att hålla oss uppdaterade. Vilka barn utreds Vad styr socialarbetarnas beslut Foto: Jenny Lindblom Nya rapporter Riskbedömningar vid utredning om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsen och IMS fick i januari 2007 regeringens uppdrag att sammanställa kunskapsläget kring hur riskbedömningar ska göras när socialnämnden utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge samt att redovisa hur man kan utveckla metoder inom området. En slutsats i rapporten är att det vore önskvärt med ett nationellt standardiserat bedömningsinstrument för utredningar som rör vårdnad, boende och umgänge. Vinsterna skulle vara flera: utredningsarbetet skulle underlättas och det skulle bli lättare att förstå grunderna för de förslag till beslut som överlämnas till domstol. Dessutom skulle utredningarna bli mer enhetliga, både inom en förvaltning och mellan förvaltningar. Frihet och familj. En uppföljning av skyddade boenden för personer som hotas av hedersrelaterat våld IMS har på uppdrag av regeringen gjort en uppföljning efter ett år av personer som har skyddat boende på grund av att de hotas av hedersrelaterat våld. En övergripande fråga har varit: Hur förändras livsomständigheter och välbefinnande för dem som lämnar sina familjer för att undgå våld och förtryck? Några resultat: 40 procent bor kvar i skyddat boende, 16 procent har egen bostad. De flesta går i utbildning och några förvärvsarbetar. Tre fjärdedelar har kontakt med sin mamma och hälften med sin pappa. Många har hälsoproblem som kan sättas i samband med det våld och det förtryck de utsatts för, bland annat har de problem med magen och öronen. De flesta har psykosomatiska och psykiska problem. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/ims www imsnytt 4.2007 15

Nästa nummer Fortsatt intressant läsning utlovas 2008 Ny bok ute Om att förebygga olycksfall bland äldre Nästa IMS-nytt, nr 1/2008 kommer att handla om implementering. Hur gör man för att framgångsrikt införa ett nytt arbetssätt, en ny behandlingsmodell? Och, lika viktigt: Hur gör man för att envist hålla ut med det nya sättet och inte trilla tillbaks till gamla, välbekanta vanor och rutiner? Det finns en hel del kunskap om vad som fungerar och om vad som inte gör det. Till våren kommer också IMS med en bok om implementering och några konferenser kommer dessutom att hållas kring detta tema. Datum för konferenserna är inte inplanerade ännu. Ladda ner IMS-nytt i PDF-format från www.socialstyrelsen.se/ims/ IMS-nytt www I nästan alla slags olyckor är äldre personer överrepresenterade. Skadorna orsakar både stort personligt lidande och stora samhällskostnader. Exempelvis kostar vården för en vanlig fallskada som höftfraktur cirka en kvarts miljon kronor per person. Kvinnor är särskilt drabbade. Som väl är finns det mycket man kan göra, både som enskild och på samhällsnivå. Det framgår av en ny bok, Systematiskt arbete för äldres säkerhet. Om fall, trafikolyckor och bränder, som tagits fram av Räddningsverket och IMS/Socialstyrelsen. Boken ska kontinuerligt uppdateras, i takt med att ny kunskap kommer fram. Artikelnummer: 2007-110-16. Pris: 110 kronor. Beställ: www.socialstyrelsen. se/publicerat Boken kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se Systematiskt arbete för äldres säkerhet Om fall, trafikolyckor och bränder Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete IMS uppdrag är att utveckla kunskapen om det sociala arbetets resultat och värde för klienter och brukare. Verksamhetsfältet omfattar hela socialtjänsten, det vill säga omsorgen om individ och familj, äldre och funktionshindrade. IMS har fyra uppdrag: systematiska kunskapsöversikter studier av sociala insatser systematiska bedömningsmetoder spridning av information om forskningsresultaten. IMS-nytt utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Knut Sundell. Redaktör:. Formgivning: Mixa Grafisk Form AB, Ninni Jutfelt. Layout: Marie Edström. IMS, Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm. Telefon: 075-247 30 00 (växel). Fax: 075-247 32 24. E-post: ims@socialstyrelsen.se Medarbetares e-postadress: fornamn. efternamn@socialstyrelsen.se Besök oss på www.socialstyrelsen.se/ims Prenumerera på IMS-nytt Prenumerera via post eller via e-post i pdf-format. Prenumerationen är gratis. Beställ hos Ulla Wolmerud, telefon: 075-247 31 32, fax: 075-247 32 24, ulla.wolmerud@socialstyrelsen.se Beställ våra publikationer Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax: 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se eller på www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnummer IMS-nytt nr 4/2007: 2007-117-26. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, december 2007. www.socialstyrelsen.se/ims 16 imsnytt 4.2007