Bostadsmarknadsanalys 2012 Norrbottens län

Bostadsmarknadsanalys 2012 Norrbottens län Diarienummer: 405-6948-12

Titel Bostadsmarknadsanalys 2012. Norrbottens län Länsstyrelsens rapportserie nr 10/2012 Författare: Anna-Karin Abrahamsson Omslagsbild: Fotograf: Tomas Utsi Kontaktperson: Anna-Karin Abrahamsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 3 LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN... 6 ALLMÄNNYTTAN... 7 BOSTADSUTBUDET... 10 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 12 SAMBANDET MELLAN ARBETSMARKNAD, KOMMUNIKATIONER OCH BOSTADSMARKNAD... 13 BOSTÄDER FÖR ALLA... 15 BOENDEPLANERING... 20 REDOVISNING HUR KOMMUNERNA LEVER UPP TILL KRAVEN ENLIGT LAGEN (2000:1383) OM KOMMUNERNAS BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR... 20 REDOVISNING AV HUR LÄNSSTYRELSEN ARBETAR MED RÅD, STÖD OCH UNDERLAG TILL KOMMUNERNA... 21 REDOVISNING AV KOMMUNAL SAMORDNING AV PLANERING FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING... 21 KOMMUNALA VERKTYG FÖR GENOMFÖRANDE AV BOSTADSPOLITISKA MÅL... 22 MARKPOLITIK SOM KOMMUNALT VERKTYG... 23 EN MODELL FÖR ARBETET MED RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING... 24 KÄLLFÖRTECKNING... 26 BILAGA 1 - TABELLER OCH DIAGRAM... 28 BILAGA 2 - AKTUELLA UTREDNINGAR PÅ BOSTADSMARKNADSOMRÅDET... 43

Förord Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport göra en analys av bostadsmarknaden i länet, enligt 2 (SFS 2011:1160). Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av: hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Bostadsmarknadsanalysen för 2012 har tagits fram av Plan- och bostadsenheten inom avdelning Näringsliv på Länsstyrelsen i Norrbotten. Som underlag för rapporten har Länsstyrelsen i huvudsak använt kommunernas egna svar i bostadsmarknadsenkäten (BME 2012) samt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Bostadsmarknadsanalys 2012 utgör Länsstyrelsen i Norrbottens läns redovisning av förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:60). Rapporteringen sker till Boverket, men länsstyrelsens förhoppning är att denna rapport även ska komma till användning för länets kommuner i deras arbete med boendeplanering. Björn Adolfson Länsarkitekt, enhetschef Plan och bostadsenheten Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten Anna-Karin Abrahamsson Handläggare Plan- och bostadsenheten Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen Norrbotten

Sida 3 Sammanfattning och slutsatser Norrbotten är Sveriges till ytan största län med fjorton kommuner från kust till inland. Länet har stora inomregionala skillnader, orter med specialiserade sysselsättningar/näringar och långa geografiska avstånd med ett många gånger otillfredsställande transportsystem för såväl gods- som persontransporter. Luleåregionen, med ca 168 000 invånare, utgör den största funktionella arbetsmarknadsregionen norr om Stockholmsregionen med ett förhållandevis diversifierat näringsliv. I Malmfälten expanderar gruv- och besöksnäring kraftigt och samhällena står inför stora omvandlingar. I Arvidsjaur och i Arjeplog bedrivs internationellt konkurrenskraftig biltestverksamhet. Östra Norrbotten står inför stora möjligheter och utmaningar i spåren av gruvnäringens miljardinvesteringar. Utvecklingen gör att det i Norrbotten finns drivkraft och framtidstro för att möta framtidens utmaningar. Norrbotten har den högsta produktiviteten mätt som bruttoregionprodukt per sysselsatt efter Stockholms län. Norrbotten är Sveriges investeringslän både i reella tal och per invånare, i genomsnitt har det investerats för 6,2 miljarder kronor i Norrbotten årligen 2010-2011. Det motsvarar cirka 25 000 kr/invånare vilket kan jämföras med till exempel Stockholm som investerat 6,1 miljarder per år eller 3 000 kr/invånare. Norrbotten är Sveriges sjätte största exportlän (42,6 miljarder 2011) och har det högsta exportvärdet per invånare i Sverige. 1 Det händer mycket i Norrbotten, men bostadsbyggandet eller satsningarna på infrastruktur har inte hunnit med. I Sverige har byggtakten för bostäder varit väldigt låg i jämförelse med Norge och Finland, i genomsnitt drygt 2 lägenheter per tusen invånare. I Norrbotten var byggtakten ännu lägre än riksgenomsnittet, endast 0,7 bostadslägenhet per tusen invånare har byggts. 2 De långa avstånden och de bristande pendlingsmöjligheterna inverkar på möjligheten till kompletterande arbetsmarknader, bostadsmarknader samt tillgängligheten till högre utbildning. Det finns risk för en mer permanent fly-in/fly-out situation, där arbetskraft pendlar in till länet, men är bosatta och betalar skatt i andra delar av Sverige eller utomlands. Konsekvensen av en låg takt i bostadsbyggandet under en lång period är att det idag är brist på bostäder i de flesta kommuner i Norrbotten. Framförallt är det brist på små hyreslägenheter på centralorterna. Förra året färdigställdes tretton enrumslägenheter med kokvrå, men inga enrumslägenheter med kök. Under 2011 färdigställdes i Norrbotten 83 småhus (äganderätter) och 53 hyreslägenheter i flerbostadshus, varav allmännyttan stod för tjugo av dessa hyreslägenheter. 1 Länsstyrelsen Norrbotten, Fakta om Norrbottens län 2012 2 SCB, Statistiska Meddelande BO 20 SM 1201, 2012-05-09

Sida 4 Tio av länets fjorton kommuner i Norrbotten anger höga produktionskostnader som hinder för ökat bostadsbyggande. De grupper som drabbas hårdast av bostadsbristen och som även till viss del konkurrerar om samma bostäder är unga, äldre, invandrare och inflyttad arbetskraft. Konsekvenserna av att inte kunna ordna med boendet för dessa grupper kan bli stora på sikt, framförallt för de individer som drabbas, men också för kommunernas och länets framtida utveckling. Expansionen i gruvnäringen skapar behov av arbetskraftsrekrytering, vilket ytterligare ökar trycket på länets bostadsmarknad. När inflyttning av arbetskraft dessutom ska ske i kombination med samhällsomvandling (både i Kiruna och Gällivare kommuner) där fungerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning blir kraven på de kommunala planeringsresurserna extra stora. Arbetsförmedlingen uppger att 5000 personer med olika kompetenser kommer att behöva rekryteras till gruvnäringen i Norrbotten de kommande fem åren, men att bostäder saknas 3. Under de närmaste 20 åren räknar LKAB med att bara i Kiruna behöver cirka 3000 lägenheter avvecklas med anledning av gruvbrytningens utbredning 4. Även om behovet av tillfälliga boenden uppstår i en expansiv fas så är det viktigt att fastställa att det också finns ett långsiktigt behov av bostäder i de olika samhällena, och att den framtida bostadsproduktionen bör anpassas till det långsiktiga behovet av bostäder och attraktiva miljöer. Hur kommunerna väljer att prioritera och hantera bostadsbyggandet är viktigt och avgörande för kommunernas egen del såväl som för hela länets framtid. I den regionala utvecklingsstrategin identifieras tillgången till attraktivt boende som en framgångsfaktor för länet 5. Begreppet attraktivt boende och attraktiva livsmiljöer behöver fördjupas och definieras för att inte riskera att reduceras till enskilda gruppers preferenser. För många människor är det attraktivaste läget det läge som just nu, eller på några års sikt passar bäst in i deras livssituation. När livssituationen förändras så kanske även bedömningsgrunden för vad som är attraktivt förändras. Forskning visar att det är viktigt att skilja mellan behov, krav och preferenser när vi tillsammans planerar utformningen av våra framtida boendemiljöer. 6 Byggandet av små och tillgängliga hyreslägenheter för ungdomar, äldre, invandrare, flyktingar, studenter och inflyttad arbetskraft får inte samma utrymme i den regionala bostadsdebatten som byggandet av villor i strandnära läge. Bostadsbristen är dock mer påtaglig för de svagare grupperna i samhället. Vakanserna i den kommunala allmännyttans 3 Artikel SvD 2012-05-28, http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/gruvbolagen-raggarsaabfolk_7233835.svd 4 http://www.lkab.com/global/documents/finansiella%20rapporter/årsredovisning%20sv/lkab_årsredovisnin g_och_hållbarhetsredovisning_2011.pdf 5 Länsstyrelsen Norrbotten, Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 6 Länsstyrelsen i Skåne (2008), Bostadens yttre värden

Sida 5 lägenheter understeg en procent i hälften av länets kommuner i september föregående år, vilket tyder på att konkurrensen är stor om de lediga lägenheterna. Utifrån den demografiska utmaningen, med en ökande andel äldre befolkning i länet finns det också ett påtagligt behov att lyfta fram frågor beträffande tillgänglighetsanpassning av inomhus- och utomhusmiljöer i länets kommuner. Den låga takten i bostadsbyggandet under en lång tid har resulterat i en hög ålder på det existerande bostadsbeståndet. Delar av bostadsbeståndet motsvarar inte dagens krav på tillgänglighetsanpassning för äldre och rörelsehindrade. Äldre tvingas kanske bo kvar i sina villor längre än vad de själva önskar när ett bättre anpassat boende saknas på en bristande bostadsmarknad. Bristen på små, billiga hyresrätter gör att ungdomar har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Även invandrare och andra svaga grupper utan referenser och fasta inkomster har svårt att ta sig in på en bostadsmarknad med ett litet utbud av lägenheter och få vakanser. När dessa grupper konkurrerar inbördes, och dessutom konkurrerar med en äldre befolkning och inflyttad arbetskraft med referenser och fasta inkomster, om i stort sett samma lägenheter blir läget ännu mer problematiskt. Det kommunala bostadsförsörjningsansvaret vilar på kommunerna enligt lagen (2000:1383) om kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Årets bostadsmarknadsenkät visar att endast sex av fjorton kommuner i länet har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning mellan 2006-2011. Riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) kan vara ett strategiskt verktyg för kommunerna att planera sin utveckling på kort och lång sikt, men också för att politiskt fastställda riktlinjer ger en transparens och tydlighet gentemot medborgarna, byggherrarna samt även inom den egna organisationen. Boverket fick i slutet av april uppdrag av regeringen att se över lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Syftet med uppdraget är att förtydliga det kommunala ansvaret samt tydliggöra det kommunala perspektivet vid planering av bostadsförsörjningen ur ett hållbart perspektiv. Uppdraget från regeringen omfattar också förslag på ändringar i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Under våren har förändringar i villkoren för statliga kreditgarantier införts av regeringen för att underlätta bostadsbyggande även i delar av landet där marknadsvärdet av bostaden är lägre än byggkostnaderna. Effekter på bostadsbyggandet i länet med anledning av detta går inte ännu att utläsa.

Sida 6 Läget på bostadsmarknaden Kommunernas egna bedömningar i årets bostadsmarknadsenkät (som besvarades under januari-februari 2012) visar att det fortfarande är en bostadsbristsituation på centralorterna i flertalet kommuner. Ingen av Norrbottens kommuner har ett överskott av bostäder på centralorten. Nio av fjorton kommuner anger bostadsbrist på centralorten/tätorten. Kiruna Gällivare Pajala Jokkmokk Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden behöver också sättas i relation till vakansgraden i allmännyttans bostadsbestånd. Arjeplog Arvidsjaur Älvsbyn Boden Övertorneå Överkalix Kalix Haparanda Luleå Kommunernas bedömning av det totala bostadsmarknadsläget är en sammanvägning av kommunens bedömning över bostadsmarknadsläget för centralorten och bostadsmarknadsläget för övriga kommundelar. Piteå Diagram 2: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget på centralorterna i januari 2012. Källa: BME 2012, bearbetning Länsstyrelsen Balans Brist Överskott Kiruna Kiruna Gällivare Pajala Gällivare Pajala Jokkmokk Övertorneå Överkalix Jokkmokk Övertorneå Överkalix Arjeplog Arjeplog Boden Kalix Haparanda Boden Kalix Haparanda Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Balans Brist Överskott Piteå Balans Brist Överskott Diagram 1: Kommunernas bedömning av det totala bostadsmarknadsläget i januari 2012. Källa: BME 2012, bearbetning Länsstyrelsen Diagram 3: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar, januari 2012. Källa: BME 2012, bearbetning Länsstyrelsen

Sida 7 Äganderätter Fem kommuner (Arjeplog, Pajala, Gällivare, Kiruna, Luleå) uppgav i bostadsmarknadsenkäten 2012 att det föreligger brist på äganderätter. Bostadsrätter Fyra kommuner (Pajala, Gällivare, Kiruna och Luleå) gör bedömningen att det även föreligger brist på bostadsrätter. Hyresrätter Tolv av fjorton kommuner i länet uppgav i bostadsmarknadsenkäten januari 2012 att det var brist på hyresbostäder. De två kommuner som inte bedömde att det var brist på hyresbostäder var Jokkmokk och Överkalix. Pajala, Gällivare, Kiruna och Luleå gör bedömningen att efterfrågan på hyresbostäder överstiger 100 lägenheter, Boden gör bedömningen att efterfrågan på hyresbostäder ligger mellan 50-99 lägenheter, Arvidsjaur, Kalix och Piteå bedömer att 20-49 lägenheter svarar mot efterfrågan, Arjeplog, Övertorneå, Haparanda gör bedömningen att efterfrågan ligger på mellan 1-19 lägenheter. Älvsbyn, som i enkäten gör bedömningen att det inte finns efterfrågan på hyresbostäder, gör samtidigt bedömningen att det är brist på hyresbostäder. Kommunernas bedömningar bör sättas i relation till vakansgraden i allmännyttans bostadsbestånd i september 2011 (Jokkmokk 0,9 %, Överkalix 2,9 %, Älvsbyn 1,1 %) Allmännyttan Sedan 1 januari 2011 gäller en ny lag (SFS 2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. De allmännyttiga kommunala bostadsföretagen är fortfarande viktiga verktyg för kommunerna för att genomföra det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Av lagen framgår att ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Bolagen ska bedriva verksamheten efter affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. I lagen framgår också en begränsning av värdeöverföring från kommunala bostadsaktiebolag såvida bolaget inte gör överföringen av överskottet för att främja åtgärder som ligger inom kommunens bostadsförsörjningsansvar. Samtliga av länets fjorton kommuner har allmännyttiga bostadsföretag, och av dem drivs åtta som aktiebolag, övriga sex bostadsföretag drivs i stiftelseform. Fem av de åtta kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen har ändrat ägardirektiven under 2011-2012 enligt årets bostadsmarknadsenkät.

Sida 8 I årets bostadsmarknadsenkät framgår det att avkastningskraven i ägardirektiven varierar för de allmännyttiga bostadsföretagen. Allt från att avkastningskravet inte är definierat i det nya ägardirektivet till uppgifter om att avkastningskraven varierar mellan 0-15 (oklart dock vilka mått som avses i några av uppgifterna). Vakansgraden i allmännyttans bestånd Vakansgraden i allmännyttans bestånd är låg i länet. Hälften av länets kommuner har en vakans i det allmännyttiga bostadsbeståndet som understiger en procent. Lägst andel lediga lägenheter finns i Gällivare och Kiruna där procentuella andelen lediga lägenheter var noll i september 2011 och i Pajala var den procentuella andelen lediga lägenheter 0,2 i september 2011, enligt SCB:s statistik. Vakansen i det allmännyttiga beståndet redovisas totalt sett för kommunen. Det innebär att en låg vakansgrad för centralorten kanske inte syns i statistiken på grund av en högre vakansgrad i allmännyttans bestånd på andra orter i kommunen, så är det exempelvis i Arvidsjaurs kommun där allmännyttan uppger att ca 350 personer står i kö för lägenhet på centralorten. 7 Vakansnivån i ett allmännyttigt bestånd bör också beaktas utifrån lägenhetsstorlekar, i flera av kommunerna består vakanserna endast av större lägenheter. Vakansgraden i allmännyttan har dessutom hunnit förändras sedan september 2011. Stiftelsen Överkalixbostäder har i mitten på juni 2012 en vakansgrad på 0,62 % vilket innebär att endast två lägenheter finns lediga (en 3:a och en 4:a) och de två lägenheterna ska dessutom renoveras innan de kommer ut på bostadsmarknaden. 8 I Boden är vakansgraden i allmännyttan cirka 3,86 %, och består av trerumslägenheter eller större. 9 Riksgenomsnittet: I september 2011 var 1,9 % outhyrda av samtliga lägenheter och 1,1 % var lediga för omedelbar inflyttning, vilket är det lägsta antalet i riket sedan 1991. Antalet lediga lägenheter i hela landet har minskat kraftigt sedan 1998 enligt SCB. 10 Vad är normal vakansgrad i allmännyttan? En låg vakansgrad är naturligtvis eftersträvansvärd för ett bostadsföretag då vakans innebär förlorade intäkter, men en viss vakansgrad kan dock behövas för omsättning av lägenheter, underhållsbehov, mm. I en rapport som BKN (Bostadskreditnämnden) gjorde 2006 betecknades en hög vakansnivå som minst 5 procents vakansgrad. 11 Vad som är en normal vakansnivå för ett allmännyttigt bostadsföretag måste sättas i relation till det övriga utbudet på bostadsmarknaden. Faktorer som inverkar på vakansnivån är bland annat kvaliteten på bostadsbeståndet (lägeskvaliteter, områdeskvaliteter, bostadskvaliteter), hyresnivåer, storleken på det totala bostadsbeståndet och befolkningens sammansättning, allmän konjunkturnivå, konkurrenssituationen från privata bostadsföretag, m.m. 7 Telefonsamtal med Arvidsjaurhem AB, 2012-06-20 8 Telefonsamtal med Stiftelsen Överkalixbostäder, 2012-06-20 9 Telefonsamtal med Stiftelsen Bodenbo, 2012-06-20 10 SCB, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2012, sid.33 11 BKN, Analys av svaga bostadsmarknader (2006), dnr 52-308/06, sid.7

Sida 9 Andel lediga lägenheter i flerbostadshus, allmännyttiga (%) i september 2011 Arvidsjaur 3,2 Arjeplog 0,9 Jokkmokk 0,9 Överkalix 2,9 Kalix 1,6 Övertorneå 2,4 Pajala 0,2 Gällivare 0 Älvsbyn 1,1 Luleå 0,9 Piteå 0,7 Boden 4,5 Haparanda 4,8 Kiruna 0 Källa: SCB, bearbetning Länsstyrelsen. Kiruna Gällivare Pajala Jokkmokk Överkalix Övertorneå Arjeplog Boden Kalix Haparanda Arvidsjaur Älvsbyn Piteå Luleå 0% - 0,2% 0,3% - 1,1% 1,2% - 1,6% 1,7% - 3,2% 3,3% - 4,8% Diagram: Vakansgraden i allmännyttan i september 2011 Källa: SCB, bearbetning Länsstyrelsen

Sida 10 Bostadsutbudet Bostadsbyggandet i Norrbotten Under 2011 färdigställdes i Norrbotten 83 småhus (äganderätter) och 53 hyreslägenheter i flerbostadshus, varav allmännyttan stod för tjugo av dessa hyreslägenheter. Av lägenheterna i flerbostadshus färdigställdes tretton enrumslägenheter med kokvrå, men inga enrumslägenheter med kök. Tjugoen tvårumslägenheter med kök, sjutton trerumslägenheter med kök samt två fyrarumslägenheter med kök färdigställdes också i länet under 2011. 12 I Sverige byggdes drygt två lägenheter per tusen invånare. Det är cirka hälften så många bostäder per invånare som i Norge och drygt en tredjedel av Finlands produktion. Flest nybyggda bostadslägenheter per invånare byggdes i Uppsala och Stockholms län, med 3,2 respektive 3,1 nya lägenheter per tusen invånare, medan det i Norrbottens län byggdes 0,7 bostadslägenhet per tusen invånare. 13 Minskad andel små lägenheter Nybyggnad av enrumslägenheter var på en rekordlåg nivå i Sverige under föregående år. Totalt färdigställdes 1722 lägenheter med ett rum och kök/kokvrå under 2011. Det är den lägsta nivån på 23 år. 14 Även nybyggnad av en- och tvårumslägenheter som upplåts med hyresrätt har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och är på en fortsatt låg nivå. Det färdigställdes 3512 av dessa lägenheter i flerbostadshus under 2011. Det motsvarar 58 procent av det totala antalet färdigställda hyreslägenheter, vilket kan jämföras med perioden 1995-2002 då drygt fyra av fem nybyggda hyreslägenheter var en- eller tvårumslägenheter. 15 Hinder för bostadsbyggandet Tio av Norrbottens kommuner (Arvidsjaur, Arjeplog, Kalix, Pajala, Gällivare, Älvsbyn, Luleå, Piteå, Boden, Haparanda) anger i årets bostadsmarknadsenkät att höga produktionskostnader är ett hinder för ökat bostadsbyggande. Sju av länets kommuner (Arjeplog, Kalix, Övertorneå, Gällivare, Älvsbyn, Luleå, Kiruna) anger att det är brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som utgör ett hinder för ökat bostadsbyggande. Fyra av kommunerna (Arjeplog, Gällivare, Älvsbyn, Piteå) anger att det är bristande planberedskap som är ett hinder för bostadsbyggandet. 12 SCB, Statistiska meddelanden BO 20SM 1201, Byggande. Nybyggnad: Färdigställda bostadshus 2011 13 SCB, Statistiska meddelanden BO 20SM 1201, Byggande. Nybyggnad: Färdigställda bostadshus 2011 14 SCB, Statistiska meddelanden BO 20SM 1201, Byggande. Nybyggnad: Färdigställda bostadshus 2011 15 SCB, Statistiska meddelanden BO 20SM 1201, Byggande. Nybyggnad: Färdigställda bostadshus 2011

Sida 11 Tre av kommunerna (Kalix, Luleå, Kiruna) anger att det är överklagandet av detaljplaner som är ett hinder för bostadsbyggandet. Tre av kommunerna (Övertorneå, Gällivare, Luleå) anger att det är osäkerhet om framtida infrastrukturdragningar som utgör ett hinder för bostadsbyggandet. Det finns behov av fler bostäder för äldre i tillgänglighetsanpassade flerbostadshus samtidigt som det är ett visst överskott av villor, främst i byarna. Planerat byggande 2013 kan eventuellt ske längre fram än 2013 beroende på att planprocessen kan ta tid samt att vi inte vet om det finns en aktör som är beredd att bygga bostäder (Älvsbyn, BME12) Utökad möjlighet till kreditgaranti En nyhet är att Statens bostadskreditnämnd (BKN) nu kan ställa utökade kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder på orter där produktionskostnaden överstiger marknadsvärdet. Den tidigare begränsningen med ett maximalt garanterat belopp på två miljoner kronor per lägenhet är borttagen. Kreditgarantin är ett statligt borgensåtagande för lånet. Genom att skydda långivaren mot kreditförluster kan finansieringen underlättas. Garantin tecknas för lån upp till 90% av ett långsiktigt marknadsvärde, alternativt kan kreditgarantin numera ställas ut till 90% av kostnaden, dock maximalt 16000 kr per kvadratmeter uppvärmd boarea. Planerat byggande Totalt gör kommunerna bedömningen att 1102 lägenheter förväntas påbörjas under 2012 och 966 lägenheter under 2013. Det förväntade påbörjandet av nyproducerade bostäder bedöms av respektive kommun enligt följande tabell: Tabell: Förväntat påbörjade år 2012-2013. Nyproduktion av bostäder. Antal lgh Antal lgh Kommun år 2012 år 2013 Arvidsjaur 30 30 Arjeplog 0 8 Jokkmokk 0 0 Överkalix 0 0 Kalix 20 20 Övertorneå 0 10 Pajala 100 100 Gällivare 20 100 Älvsbyn 5 45 Luleå 600 400 Piteå 100 70 Boden 110 20 Haparanda 8 8 Kiruna 109 155 Totalt i länet 1 102 966 Källa: BME 2012

Sida 12 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Enligt SCB:s prognostiserade befolkningsutveckling 2011-2060 för Sverige ökar befolkningen över tid, dels på grund av en ökad medelålder men också inflyttning och födelsetal kommer att inverka positivt på befolkningstalet. Den enskilt viktigaste faktorn är hur invandringen utvecklas. Befolkningsökningen har tidigare inte fördelat sig jämnt över landet och SCB gör bedömningen att det inte är troligt att den kommer att göra det i framtiden heller. I glesbygdskommunerna tror SCB att befolkningen kommer att fortsätta att minska, i övriga kommuntyper kommer befolkningen troligtvis att öka, enligt de befolkningsprognoser som SCB gjort. 16 De ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen kan bedömas genom att man beräknar den så kallade försörjningsbördan. Den är ett mått som anger hur många personer i icke arbetsför ålder det går på varje person i arbetsför ålder (20 64 år). Låg försörjningsbörda innebär således att en stor andel av befolkningen är i arbetsför ålder. År 2011 var försörjningsbördan lägst i storstäderna 0,56 vilket innebär att det på 100 personer i åldrarna 20 64 år gick 56 personer som var yngre eller äldre. År 2041 beräknas försörjningsbördan i storstäderna att öka till 0,65. Högst försörjningsbörda har i nuläget glesbygdskommunerna med 0,85. I början av 2030-talet väntas försörjningsbördan att uppgå till 1,07. Det kommer alltså att finnas fler personer i icke arbetsför ålder än i arbetsför ålder i glesbygdskommunerna, enligt SCB:s bedömning. 17 Flyttmönster Inflyttningen till länet har ökat de senaste åren. Trots att befolkningen minskade något förra året var inflyttningen rekordhög och nettoflyttningen blev också positiv. Orsaken till befolkningsminskningen var ett negativt födelsenetto (födda minus döda). Födelsenettot har varit negativt sedan i mitten av nittiotalet och är den huvudsakliga demografiska drivkraften bakom befolkningsminskningen i Norrbottens län. I SCB:s statistik över flyttöverskottet (se bilaga 1, diagram: Flyttöverskottet i Norrbotten 2011) ser vi att de som flyttar in till Norrbotten är gruppen 35-44 år och barn i åldern 0-14 år. Den största rörligheten i såväl in- som utflyttning är bland dem som är mellan 15-34 år (se bilaga 1, diagram: In- och utflyttning, Norrbotten 2011). Vi kan också se att flyttunderskottet framförallt består av kvinnor 15-24 år (se bilaga 1, tabell: Flyttningar efter ålder och kön, Norrbottens län 2011). 16 SCB, Välfärd, nr 2/2012 17 SCB, Välfärd, nr 2/2012

Sida 13 I länets regionala utvecklingsstrategi är målet för Norrbotten att minst 8000 personer ska flytta till länet varje år, och att flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer per år, med jämn könsfördelning. För att uppnå dessa mål krävs långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete och det krävs också attraktiva boendemiljöer. 18 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? En andel av de bostäder som behöver byggas i länet behöver svara mot en förhöjd nivå av tillgänglighetskraven med anledning av den äldre befolkningen och bostadsbeståndets ålder och för att kunna stimulera flyttkedjorna på bostadsmarknaden. Den största delen av lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet i Sverige har byggts mellan 1941-1975 (se bilaga 1, diagram: Allmännyttiga bostadsbeståndets ålder, Sverige) Sambandet mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad Omkring 17000 personer i Norrbottens län reser från sin hemkommun till en annan kommun för att arbeta. Av dessa pendlar 4000 till andra län, de flesta pendlar till Stockholm och Västerbotten. Luleåregionen, dvs. Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn, bildar en gemensam arbetsmarknadsregion. Stor pendling sker i Luleåregionen där cirka 60 procent av länets befolkning bor. 19 Inpendlingen har också ökat kraftigt till Malmfältskommunerna Kiruna, Gällivare och Pajala. Infrastruktur och bostadsmarknad Tillgängligheten till kompletterande bostadsmarknader, arbetsmarknader och utbildningar behöver förbättras, bland annat genom uppgradering av det befintliga järnvägsnätet och byggandet av Norrbotniabanan. Förbättrade möjligheter för gods- och persontransporter i länet med kortare transporttider skulle ge fler människor tillgång till kompletterande arbetsmarknader, stärka näringslivet och inverka på flytt- och bosättningsmönstret i länet samtidigt som det skulle inverka positivt på den svenska exportindustrins krav på tillgång till arbetskraft och godstransportmöjligheter. En förbättrad infrastruktur i Norrbotten gynnar Sverige och Europa. 20 Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik 21. 18 Länsstyrelsen Norrbotten, Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 19 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Fakta om Norrbotten 2012 20 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länstransportplan för Norrbottens län 2010-2021 21 Länsstyrelsen i Norrbottens län, Fakta om Norrbotten 2012

Sida 14 Arbetskraftsbehov och bostadsmarknad Arbetskraftsbehovet är stort på flera av de expansiva orterna i Norrbotten, och det stora problemet är framförallt bostadsbristen. Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Lena Liljebäck uttryckte redan förra året i en artikel i tidningen NSD att Bostadsbristen är flaskhalsen. Det är svårt att rekrytera arbetskraft när det inte finns bostäder 22. LKAB beskriver i sin årsredovisning för 2010 att Livsmiljön och bostadstillgången på verksamhetsorterna i Malmfälten är kritiska faktorer som påverkar personalförsörjningen 23. Arbetsförmedlingen uppger att 5000 personer kommer att behöva rekryteras till gruvnäringen i Norrbotten de kommande fem åren, men att bostäder saknas 24. Till det kommer efterfrågan av personal hos de privata företagen. Under de närmaste 20 åren räknar LKAB med att bara i Kiruna behöver cirka 3000 lägenheter avvecklas med anledning av gruvbrytningens utbredning 25. Även i länets övriga delar är det ett stort arbetskraftsbehov, exempelvis inom den internationella biltestverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog. Även Luleåområdet är en stark tillväxtzon. Till det kommer tillväxt inom bygg- och anläggningsindustrin samt hotell- och restaurangnäringen. Norrbotten ligger även i topp bland länen när det gäller upplevd brist på arbetskraft vid rekrytering under de senaste sex månaderna. 26 Stora pensionsavgångar äger rum de närmaste åren i länets samtliga kommuner, vilket innebär generationsväxling inom många specifika yrken. Det påverkar rekryteringsbehovet både inom näringslivet och i den offentliga sektorn. Enligt arbetsförmedlingens beräkningar kommer arbetskraften fortlöpande att minska i länet fram till 2025. Finns det bostäder till den arbetskraft som efterfrågas? Det är idag en väldigt låg vakansgrad inom allmännyttans bostadsbestånd, vilket inverkar negativt på möjligheten till eventuell inflyttning för arbetskraft. 22 NSD (2011-06-17) http://www.nsd.se/nyheter/tornedalen/artikel.aspx?articleid=6227605 23 LKAB:s årsredovisning 2010 24 Artikel SvD 2012-05-28, http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/gruvbolagen-raggarsaabfolk_7233835.svd 25 http://www.lkab.com/global/documents/finansiella%20rapporter/årsredovisning%20sv/lkab_årsredovisni ng_och_hållbarhetsredovisning_2011.pdf 26 Göran Nilsson, marknadsområdeschef Norrbotten och Västerbotten, Arbetsförmedlingen

Sida 15 Expansionen i gruvnäringen i Kiruna, Gällivare och Pajala medför stort behov av inflyttad arbetskraft. När arbetskraftsbehovet dessutom uppstår i kombination med samhällsomvandling (i Kiruna och Gällivare kommuner) där fungerande och existerande bostäder och infrastruktur måste rivas för att ge plats för gruvbrytning skapar det en extra pressad situation på bostadsmarknaderna. Även om behovet av tillfälliga boenden uppstår i en expansiv fas så är det viktigt att fastställa att det också finns ett långsiktigt behov av bostäder på orterna, och att bostadsproduktionen bör anpassas till det långsiktiga behovet. Det finns risk för en mer permanent fly-in/fly-out situation, där arbetskraft pendlar in till länet, men är bosatta och betalar skatt i andra delar av Sverige eller utomlands. Bostäder för alla Regeringsuppdrag om hemlöshet Regeringen har beslutat om ett uppdrag att stödja kommunerna i planeringen av arbetet med att motverka hemlöshet. Regeringen har utsett en nationell samordnare för hemlöshetsuppdraget, Michael Anefur, samt en sakkunnig, Maria Boustedt Hedvall. Uppdraget sträcker sig fram till sista december 2013. Den nationella samordnaren kommer att besöka någon eller några utvalda kommuner i varje län. Som en del i den nationella samordnarens uppdrag kommer länskonferenser att anordnas för kommunerna under 2013. I regeringsbeslut II:5 (2012-01-12) S2011/273/FST ges dessutom ett uppdrag till länsstyrelserna om att särskilt analysera hur kommunerna beaktar arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Redovisning kommer att ske årligen till Regeringen, och en första gemensam redovisning ska lämnas 1 juli 2012. Länsstyrelsernas uppdrag sträcker sig till januari 2015. Sociala bostadslösningar, samarbete med allmännyttan och en sekundär bostadsmarknad De flesta av kommunerna har ett samarbete med allmännyttan, utöver det så arbetar endast två kommuner med privata hyresvärdar. Två kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten att de löser problemen efterhand, en av dessa kommuner har inte något samarbete med det kommunala allmännyttiga bostadsföretaget. Begreppet sekundär bostadsmarknad avser kommunernas boendelösningar för personer som av olika skäl inte blir godkända som hyresgäster på den öppna bostadsmarknaden 27. Avregleringen av bostadsmarknaden under 1990-talet har inneburit att kommunerna har fått utveckla andra lösningar för att kunna bistå personer som av sociala, ekonomiska eller somatiska orsaker inte själva förmår lösa bostadsfrågan på egen hand. 27 Boverket Sociala hyreskontrakt via kommunen, Rapport 2011:33

Sida 16 Andrahandsuthyrning via kommunerna har blivit ett vanligt sätt för kommunerna att lösa bostadsfrågan för dem som av olika anledningar inte kan bli godkända som hyresgäster på den öppna marknaden. Det handlar om boendelösningar som är kopplade till någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. 28 Nio av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand, totalt är det 546 lägenheter som berörs enligt årets bostadsmarknadsenkät. Det innebär att antalet lägenheter i länet som hyrs ut i andra hand via kommunerna har ökat sedan föregående år då 368 lägenheter hyrdes ut i andra hand via kommunerna enligt bostadsmarknadsenkäten. Förmedling av bostäder Förmedlingen av bostäder generellt sker framförallt genom allmännyttiga bostadsföretagens egen kö, några kommuner uppger även att privata bostadsförmedlingar finns, samt att kommunen har en lista över privata fastighetsägare på sin hemsida. Förmedling av bostäder sker förutom de allmännyttiga bostadsföretagen även i de privata fastighetsägarnas egna köer. En av kommunerna uppger i enkäten att de har en särskild kölista som riktar sig till invånare äldre än 75 år för boende i en fastighet som kommunen sköter. I hälften av kommunerna finns det någon form av förturssystem. Orsaker till förtur varierar mellan de kommunerna, men de vanligaste orsakerna är personer som fått arbete i kommunen, personer med rörelsehinder som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet, hushåll som på grund av skilsmässa behöver en ny bostad, flyktingar som ingår i det kommunala flyktingmottagandet. Hur tar vi emot nyanlända i vårt län? I Piteå kommun förutsätts flyktinghushållen lösa sina bostadsbehov själva, övriga kommuner i länet anger i bostadsmarknadsenkäten att de har ett regelbundet samarbete med allmännyttan och/eller tar kontakt med allmännyttan vid behov. Vi har stora problem med att få fram lägenheter. Har ställt mig själv i kö för att få fram lägenheter. Hyr sen ut dem i 2:a hand eftersom hyresvärd vägrar skriva över dem på flyktingarna (Piteå, BME 2012) Det är framför allt brist på små hyreslägenheter i de flesta kommunerna. Pajala, Luleå, Piteå och Kiruna har även problem med brist på större lägenheter. Arvidsjaur och Luleå tar upp bristen på lägenheter med rimlig hyresnivå. 28 Boverket Sociala hyreskontrakt via kommunen, Rapport 2011:33

Sida 17 Bostadsbristen gör även att många asylsökande som redan har fått uppehållstillstånd blir fast på Migrationsverkets anläggningar, och därmed frigörs inte platser till inflöde av nya asylsökande. 29 Övertorneå och Piteå påpekar att hyresvärdarna ställer höga krav vad gäller inkomst och anställning, vilket begränsar möjligheten att tillgodose bostäder för flyktingarna. Endast Haparanda kommun gör bedömningen att det inte är några problem med bostäder till flyktinghushåll. Kommentarer från kommuner som belyser vilken typ av lägenheter som saknas: Brist på handikappanpassade lägenheter (Övertorneå, BME 2012) Konkurrensen är hård om de små lägenheterna: ungdomar, kontraktsanställda solder, äldre och invandrare. Större lägenheter 3-4:or är det inte brist på och de större familjerna får lägenhet, samt för de som delar en större lägenhet (Boden, BME 2012 ) I synnerhet brist på små lägenheter (Kiruna, BME 2012) Ingen av länets kommuner tror i årets bostadsmarknadsenkät att det är lätt, varken med ett års perspektiv eller med ett treårsperspektiv, att kunna tillgodose behovet av bostäder för flyktingar. Mycket svårt bedömer Arvidsjaur, Pajala, Älvsbyn, Piteå och Kiruna att det är att på ett års sikt att kunna tillgodose behovet av bostäder för flyktingar, och även på tre års sikt bedömer Arvidsjaur, Pajala, Älvsbyn och Piteå att det kan vara mycket svårt. Bostäder för unga Nio av kommunerna har brist på bostäder för ungdomar och fyra av kommunerna har brist på bostäder för studenter. Den huvudsakliga anledningen till bostadsbristen för ungdomar och studenter är den generella bostadsbristen i kommunerna. Av de fyra kommuner som uppger bostadsbrist för studenter är det endast Luleå som har studentbostäder. I de övriga tre kommunerna (Pajala, Älvsbyn och Boden) konkurrerar studenterna om lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. Jokkmokk har ökat andelen studentbostäder från förra årets 24 lägenheter till årets uppgift om 54 lägenheter, Kiruna har i år ökat från förra årets 52 lägenheter till 73 lägenheter för studenter, även i Piteå har man ökat antalet studentlägenheter sedan förgående års enkätsvar, från 380 lägenheter till 400 lägenheter. Luleå kommun planerar för ytterligare 130 lägenheter för studenter med ett förväntat påbörjande under 2013 för att lösa bostadsbristen. 29 Ann-Gerd Malmström, biträdande enhetschef Migrationsverket i Boden

Sida 18 Bostäder för äldre och funktionshindrade Behovet av särskilt boende 30 för äldre och för funktionshindrade ser ut enligt följande enligt svaren i årets bostadsmarknadsenkät: Ingen kommun har överskott på särskilt boende för äldre. Arvidsjaur, Älvsbyn, Kiruna räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren. Arjeplog och Luleå bedömer att de kommer att ha brist på särskilt boende för äldre även efter eventuell planerad utbyggnad de närmaste åren Jokkmokk, Pajala och Piteå bedömer att de kommer att ha brist på särskilt boende för äldre även på fem års sikt. Övriga kommuner (Överkalix, Kalix, Övertorneå, Gällivare, Boden, Haparanda) bedömer att behovet är täckt och att ingen utbyggnad behövs. Ingen kommun har överskott på särskilt boende för funktionshindrade. Övertorneå räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren. Arjeplog, Jokkmokk, Luleå och Kiruna bedömer att de kommer att ha brist på särskilt boende för funktionshindrade även efter eventuell planerad utbyggnad de närmaste åren. Piteå gör bedömningen att det kommer att vara brist på särskilt boende för funktionshindrade även på fem års sikt. Övriga kommuner (Arvidsjaur, Överkalix, Kalix, Pajala, Gällivare, Älvsbyn, Boden, Haparanda) bedömer att behovet är täckt och att ingen utbyggnad behövs. Senior- och trygghetsbostäder Två kommuner (Luleå och Arjeplog) planerar för byggande av seniorbostäder 31. Sex kommuner planerar för byggande av trygghetsbostäder 32 (Arvidsjaur, Kalix, Övertorneå, Luleå, Piteå, Boden) enligt årets BME. Av dessa projekt ska två ske genom nyproduktion (Luleå och Boden), två genom ombyggnad (Övertorneå och Luleå), två genom omvandling (Arvidsjaur och Piteå). Statligt investeringsstöd för byggande av äldrebostäder och trygghetsbostäder Regeringen har beslutat att förlänga stödet för byggande av äldrebostäder eller trygghetsbostäder fram till 2014. Investeringsstödet kan vid nybyggnad innebära 2 600 kronor per kvadratmeter i bidrag, och vid ombyggnad 2 200 kronor. Ansökan om investeringsstöd för byggande av äldrebostäder eller trygghetsbostäder görs till länsstyrelsen. Byggnadsprojektet ska uppfylla de grundläggande kraven på permanentbostäder som kan ställas enligt PBL, Plan- och bygglagen (2010:900). Enligt Boverkets allmänna råd finns dimensionerande mått som är lämpliga vid utformningen av trygghetsbostäder i SS 91 42 21 (höjd nivå). 30 Boende som förutsätter kommunalt biståndsbeslut enligt 5 kap 5 Socialtjänstlagen (SoL). 31 Bostäder som riktar sig till medelålders och äldre, men som inte förutsätter ett biståndsbeslut enligt SoL. 32 Bostäder som riktar sig personer över 70 år och har personal dagligen under vissa tider.

Sida 19 Vid utformningen av särskilda boendeformer kan större mått behövas. Bostäderna måste vara anpassade inte bara endast för att ge en god boendemiljö utan även så att de uppfyller arbetsmiljölagstiftningens krav för att vårdpersonalen ska få en bra arbetsmiljö. Bestämmelser om hur arbetsplatser och personalutrymmen ska vara utformade finns i föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). Bostadsanpassning En stor andel äldre bor kvar i sina bostäder och då behöver bostäderna anpassas efter de behov som uppstår. Statistiken över anpassningsbidragen visar att kostnaden för anpassningsbidragen minskade 2011 i jämförelse med året innan (2010) i flera kommuner. Förgående år hanterade kommunerna 2617 ansökningar, en liten ökning mot året innan (2010) då antalet ansökningar var 2456 stycken. Tabell: Anpassningsbidrag, totalt utbetalt belopp (tkr), 2007-2009. 2007 2008 2009 2010 2011 Arvidsjaur 1430 1081 696 673 405 Arjeplog 542 275 680 756 655 Jokkmokk 850 1439 534 1729 Överkalix 202 248 383 337 970 Kalix 4863 4718 2579 1797 1613 Övertorneå 1336 1061 1218 1246 1209 Pajala 1217 1829 1341 1542 2298 Gällivare 2300 1980 Älvsbyn 662 405 642 614 Luleå 5962 4854 4716 5661 5682 Piteå 7459 7076 7333 Boden 6313 7325 8643 6452 5111 Haparanda 2386 2320 2126 1830 1134 Kiruna 3886 4077 4161 3131 1912 Källa: BME 2008-2012

Sida 20 Boendeplanering Riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar kan vara ett verktyg för kommunerna att planera sin utveckling på kort och lång sikt, men också för att politiskt fastställda riktlinjer ger en transparens och tydlighet gentemot medborgarna, byggherrarna samt även inom den egna organisationen. Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod (1 SFS 2000:1383). Redovisning hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sex av fjorton kommuner anger i BME 2012 att antagna riktlinjer finns. Deras riktlinjer är antagna mellan 2006-2011. Fyra av dem har riktlinjer i form av ett särskilt program/plan för boendefrågor. Övriga två har riktlinjer i översiktsplanen eller i strategiska planen. Sex av kommunerna saknar riktlinjer, några arbetar dock med att ta fram riktlinjer. Två av kommunerna (Arjeplog och Jokkmokk) har inte besvarat den enkätdelen i år, men i förgående års enkät framgick att de saknade riktlinjer för bostadsförsörjning. Tabell: Redovisning hur kommunerna lever upp till kravet på riktlinjer för bostadsförsörjning Särskilt program för Kommun Har antagit riktlinjer År boendefrågor Arbetar på annat sätt Kommunens kommentar Arvidsjaur JA 2010 X Arjeplog ej besvarat Jokkmokk ej besvarat Överkalix NEJ Ambitionen finns, men ej påbörjat arbetet Fördjupad översiktsplan inom centralorten, där även bostadsförsörjningssituationen Kalix NEJ ingår som en del i det arbetet. Dialog med kommunens bostadsbolag och Övertorneå NEJ dialog med privata bostadsbolag. Pajala NEJ Ambitionen finns, men ej påbörjat arbetet Bostadsförsörjningplan är under framtagande, men ännu inte beslutad av Gällivare NEJ kommunfullmäktige Älvsbyn NEJ Ambitionen finns, men ej påbörjat arbetet Luleå JA 2009 X Piteå JA 2006 X Boden JA 2011 Strategiska planen Haparanda JA 2006 Översiktsplanen Samplanering med Tornio Stad, Finland Kiruna JA 2009 X Ett nytt program är under utarbetande Källa: BME 2012

Sida 21 Redovisning av hur länsstyrelsen arbetar med råd, stöd och underlag till kommunerna Redogörelse enligt för hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 2 i lagen (2000:1383), om att lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen skall lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. (2 SFS 2000:1383) Länsstyrelsen i Norrbotten har hittills bedrivit sitt arbete gentemot kommunerna framförallt genom samråd och granskning av kommunala planer, kommunbesök, genom att skapa och tillhandahålla aktuellt planeringsunderlag samt genom sin årliga insamling av uppgifter till bostadsmarknadsenkäten (BME) och sammanställningen av en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Länsstyrelsen anordnade i november 2011 Plan-, bygg- och bostadsdagar i samarbete med Kommunförbundet. Aktiviteten riktade sig till kommunerna i syfte att belysa aktuella frågor inom områdena, och för att kommunerna ska finna möjligheter i goda exempel och lära av varandra. Aktiviteten med regionala Plan-, bygg- och bostadsdagar kommer att bli en årligt återkommande aktivitet riktad till kommunerna i Norrbotten. Länsstyrelsen avser också att etablera ett bostadsnätverk, riktat till kommunala tjänstemän som arbetar med boendefrågor. Genom ett aktivt bostadsnätverk finns stora möjligheter för länsstyrelsen och för kommunerna att belysa utvecklingen på bostadsmarknaden lokalt och regionalt. Ett nätverk för bostadsfrågor kan även användas vid kvalitetssäkring av den årliga bostadsmarknadsenkäten, vid kompetenshöjning och kunskapsöverföring, samt öka kvaliteten vid framtagandet av underlagen till kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning. Det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla Länsstyrelsens samarbete med kommunerna i bostadsförsörjningsfrågor utifrån kommunernas behov att arbeta aktivt med riktlinjer för bostadsförsörjning och boendeplanering. Redovisning av kommunal samordning av planering för bostadsförsörjning Samverkan inom kommunen I årets bostadsmarknadsenkät har nästan alla kommuner besvarat frågan hur samarbetet mellan förvaltningen i planering för bostadsförsörjning sker i respektive kommun. Undantaget är Arjeplog och Jokkmokk som inte har besvarat den enkätdelen. I Luleå, Boden och Haparanda sker samarbetet mellan förvaltningar i arbetsgrupp med tjänstemän. I Kalix, Pajala, Piteå, Boden sker samarbetet i grupp med berörda förvaltningschefer. I Arvidsjaur, Övertorneå, Gällivare, Piteå, Boden, Haparanda, Kiruna sker samarbetet med förtroendevalda i berörda nämnder. I Överkalix och Älvsbyn sker inget regelbundet samarbete.

Sida 22 Regional och mellankommunal samverkan Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar, men eftersom bostadsmarknaden sträcker sig utanför kommungränserna och är så sammanlänkade med infrastruktur och arbetskraftsförsörjning samt regional utveckling, så behövs även mellankommunalt och regionalt samarbete. Det finns kommunala samarbeten inom fysisk planering. Kiruna kommun och Gällivare kommun har tillsammans ingått i ett samarbetsavtal med KTH med anledning av samhällsomvandlingarna som sker i båda kommunerna. Samarbetet innehåller bland annat föreläsningar och seminarier. Samverkan över nationsgränsen Samarbete i planeringsfrågor sker även över nationsgränsen. Haparanda kommun samarbetar med Tornio Stad, Finland i planeringsfrågor. Kommunala verktyg för genomförande av bostadspolitiska mål Kommunerna har ett antal verktyg för att kunna arbeta aktivt med boendeplanering: Riktlinjer för bostadsförsörjning Planmonopolet, som ger kommunerna ensamrätt på att planlägga mark i kommunen. Det är kommunens politiker som i slutändan avgör vad som kan byggas var och av vem. Planberedskap, en aktuell översiktsplan behövs för att kunna ta fram detaljplaner och byggrätter. Kommunalt markinnehav, några kommuner äger mycket mark medan andra knappt äger någon. För de kommuner som äger mark finns möjligheten att föra en aktiv markpolitik. Markanvisningar kan vara ett sätt att påverka konkurrens och byggkostnader. Exploateringsavtal, i vilka kommunen kan påverka inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller upplåtelseformer och kostnader. Kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag, som finns i samtliga av länets kommuner. Kommunen kan genom ägardirektiv och andra beslut styra de allmännyttiga bostadsbolagen, både vad gäller nyproduktion, förmedling av bostäder och förändringar i det befintliga beståndet. Bostadsförmedling, som kommunen själv anordnar eller väljer att ansluta det kommunala bostadsbeståndet till en befintlig förmedling. Utöver detta krävs samverkan, kunskapsförmedling och omvärldsbevakning.

Sida 23 Markpolitik som kommunalt verktyg Äger kommunen den mark som är aktuell för planerad bostadsbyggnation enligt projektlistan? Tolv av fjorton kommuner har besvarat frågorna i kapitel 4 i årets bostadsmarknadsenkät. Arjeplog och Jokkmokk har inte besvarat frågorna. Av de tolv kommuner som besvarat frågorna så äger ingen helt den mark som är aktuell för planerad/pågående bostadsbyggnation enligt projektlistan. Tio kommuner (Arvidsjaur, Kalix, Övertorneå, Pajala, Gällivare, Luleå, Piteå, Boden, Haparanda, Kiruna) äger delvis den mark som är aktuell för bostadsbyggnation enligt projektlistan. Kiruna kommun avser att förvärva mark för planerad bostadsbyggnation. Överkalix och Älvsbyn anger att de inte har pågående byggnation. Har kommunen antagit någon form av policy eller dylikt för prissättning och fördelning av mark? Vilket år? Pajala (vilket år framgår inte av enkätsvaret), Älvsbyn (2011), Luleå (1989), Boden (2011) har antagit någon form av policy eller liknande för prissättning och fördelning av mark enligt svaren i BME12. Arjeplog och Jokkmokk har inte besvarat frågorna och övriga kommuner har inte antagit någon policy eller dylikt. Har kommunen under de senaste två åren styrt upplåtelseformen i samband med markanvisning? Endast en kommun (Piteå) av de tolv kommuner som besvarade frågan har under de senaste två åren styrt upplåtelseformen i samband med markanvisning. Arjeplog och Jokkmokk har inte besvarat frågorna och övriga kommuner styr inte upplåtelseformen i samband med markanvisning. Hur väljer kommunerna vanligtvis ut vilken byggherre som får markanvisningen? Arjeplog och Jokkmokk har inte besvarat frågorna. Övriga kommuner gör urval enligt följande: Genom anbudsförfarande Kalix och Luleå Genom direktanvisning Gällivare, Luleå, Piteå och Kiruna Ingen tilldelning av mark via markanvisning Arvidsjaur, Överkalix, Övertorneå och Haparanda