Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län Diarienummer:

2 Titel Bostadsmarknadsanalys 2014 Norrbottens län. Rapportserie nr 8/2014. Författare: Anna-Karin Abrahamsson Kontaktperson: Anna-Karin Abrahamsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN:

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bostadsbeståndet i Norrbotten... 6 Bostadsmarknadsläget Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostadsmarknadsläget Bostadsbeståndets ålder och sammansättning... 8 Hur ser fördelningen ut över vem som äger lägenheterna i flerfamiljshusen? Villor/småhus fastighetspriser, försäljningar och tomtkö Kunde någon bara bygga så hade varenda lägenhet fyllts upp direkt - bostadsmarknadssituationen i Malmfälten Läge, läge, läge - Villapriser i Luleå 2013 pris kopplat till läge? Flerbostadshus: Bostadsrätter, hyresrätter Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Skillnader mellan förväntningar, och vad som påbörjades och vad som färdigställdes Hinder för bostadsbyggande Allmännyttan Finns aktuella ägardirektiv? Demografisk utveckling Finns det bostäder för alla? Bostäder för nyanlända Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Hemlöshet Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866) Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Hur arbetar länsstyrelserna med råd, stöd och underlag till kommunerna? Regionala Plan-, bygg- och bostadsdagar Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 1

4

5 Diarienummer Rapportnummer 8/ Sammanfattning Det går bra för Norrbotten. Befolkningen har ökat något sedan förra året, den 31 december 2013 var länets befolkning invånare. Länets sysselsättningsgrad ligger i paritet med rikets. Det finns däremot stora variationer inom länet där sysselsättningen är hög i Malmfälten men lägre i östra Norrbotten. 1 Länet har under det senaste decenniet haft en kraftig industriell tillväxt, och produktionsvärdet beräknades 2011 till 150 miljarder kronor per år. Produktionsvärdet har ökat med 33 procent mellan 2007 och Luleåregionen är den största funktionella arbetsmarknadsregionen norr om Stockholmsregionen, med ca invånare och ett förhållandevis diversifierat näringsliv. I Malmfälten expanderar gruv- och besöksnäring kraftigt och samhällena står inför stora fysiska omvandlingar. Arvidsjaur och i Arjeplog bedrivs internationellt konkurrenskraftig biltestverksamhet. Östra Norrbotten står inför stora utmaningar med anledning av gruvnäringens etableringar. Det finns ett behov av arbetskraftsinflyttning till länet. Bristen på bostäder i kommunerna riskerar att försvåra rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. Bostadsbristen på centralorterna, länets bristfälliga infrastruktur och den demografiska utmaningen är faktorer som riskerar att hämma den goda utvecklingen för länet. Det är idag svårt att rekrytera arbetskraft till delar av näringslivet i länet, och förutsättningarna blir än svårare när bostäder saknas och pendlingsmöjligheterna är otillräckliga. Lagändringar Riksdagen beslutade i november 2013 om en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866). Den ändrade lagen gäller från 1 januari 2014 och har även tydlig koppling till PBL (Plan-och bygglagen, SFS 2010:900). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär bland annat att kommunerna i sina riktlinjer för bostadsförsörjning ska ange mål för bostadsbyggandet, och även för hur det befintliga bostadsbeståndet ska utvecklas. Kommunerna ska även redovisa planerade insatser för att nå uppsatta mål, samt visa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lagändringen innebär också att kommunerna vid planeringen av bostadsförsörjningen ska samråda med andra berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. 1 Länsstyrelsen Norrbotten, Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten, Länstransportplan för Norrbottens län

6 Byggnation men svårt med prognoser Positivt är att det påbörjade bostadsbyggandet i länet verkar öka enligt SCB:s preliminära statistik för nybyggnation, men fortfarande upplever kommunerna att det är en bristsituation framförallt på centralorterna, enligt vad kommunerna har svarat i årets bostadsmarknadsenkät (BME 14). Positivt är också att det finns ett tydligt ökat fokus på bostadsförsörjning i flera av länets kommuner. Sex av länets kommuner har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning mellan , och fyra kommuner i länet har under den perioden antagit policys för prissättning av mark. Kommunerna prognosticerar varje år hur mycket bostäder som kommer att byggas i den egna kommunen. Det har visat sig svårt att träffa rätt. För 2012 och 2013 hade kommunerna i Norrbotten bedömt att 1102 respektive 966 bostäder skulle byggas. Utfallet blev betydligt magrare 466 för 2012 och 317 för Siffrorna innefattar både småhus och flerbostadshus. För detta och nästa år (2015) förväntar sig kommunerna i länet att 1178 och 936 bostäder skall byggas. Vi får hoppas att färdigställande blir mer nära prognosen denna gång. Bostäderna behövs och i kommuner som Gällivare och Kiruna är det extra viktigt att bostäderna växer fram i takt med mineralnäringens utveckling. Bostäder för alla Bostäder behöver finnas för alla grupper i samhället, även för de svagare grupperna på bostadsmarknaden som inte själva kan hävda sig på en marknad med bristsituation. Tio av länets fjorton kommuner gör i årets bostadsmarknadsenkät bedömningen att det är underskott på bostäder för ungdomar. Det finns en demografisk utmaning med en ökad andel äldre befolkning, det finns även ett behov av arbetskraftsinflyttning till länet. Bristen på bostäder i kommunerna kan även försvåra rekryteringar på de lokala arbetsmarknaderna. Flyttkedjor Norrbotten har en demografisk utmaning med en ökad andel äldre befolkning. Det finns ibland en tro på att flyttkedjorna per automatik ska komma igång vid nybyggnation av bostäder, och att på så sätt ska marknaden själv klara av att tillgodose behoven för samtliga grupper på bostadsmarknaden. Det finns anledning att vara försiktig med att förlita sig på flyttkedjor i alltför hög grad. Flyttkedjor byggs upp med en mängd variabler som varje individ som ska ta ställning till, och det blir ett avvägande utifrån vilken situation personen befinner sig i om personen är beredd på att förändra sitt boende eller inte. För en äldre person är det oftast billigast att bo kvar så länge som möjligt i sin gamla villa eftersom det är dyrt att flytta (reavinstbeskattning) och det är också dyrt att bo i nyproducerad bostad (ökade månadskostnader). Oviljan att öka sin boendekostnad avsevärt kan leda till en minskad vilja att flytta, även om incitamentet att byta bostad i övrigt är starkt. Attraktivt för framtiden Bostadsbyggandet behöver inte bara öka, det måste byggas bra och långsiktigt hållbara boendemiljöer. Miljöerna måste attrahera olika typer av människor och därför behövs en utvecklad kunskap om vad olika målgrupper efterfrågar och eftersträvar nu och framöver. De yngre måste därför involveras i planering av framtidens boendemiljöer. Andelen äldre växer och de behov detta för med sig behöver än mer beaktas i samhällsplaneringen. 4

7 Faktorer som påverkar byggandet Det råder efterfrågan på aktörer både på byggherresidan och på exploatörsidan i Norrbotten. Kostnadsläget är högt i vårt län och gör bostadsbyggandet extra bekymmersamt. Traditionellt har bostadshyrorna varit relativt låga här uppe, men i takt med den positiva ekonomiska utveckling vi har och när nya bostäder byggs blir hyrorna betydligt högre jämfört med det befintliga. Det är svårt för den enskilde att anpassa sig till detta i det korta perspektivet. I Malmfälten blir detta förhållande extra tydligt. Finansieringen uppges också vara en svårighet där geografiskt läge och höga byggkostnader påverkar hur finansieringen kan göras. Kommunernas planberedskap har betydelse för hur mycket och när det kan byggas. Hur kommunerna långsiktigt ser på sin utveckling och hur man planerar för den, påverkar de aktörer som kan och vill investera i länet. Den regionala samverkan i länet mellan skilda aktörer får ökad betydelse för att klara av frågor som infrastrukturplanering, fysisk planering, näringslivsutveckling, kompetensförsörjning och bostadsbyggande då dessa behöver ses och lösningar finnas i det regionala sammanhanget. 5

8 2. Bostadsbeståndet i Norrbotten Bostadsmarknadsläget 2014 I årets bostadsmarknadsenkät (BME 2014) bedömer hälften av länets fjorton kommuner att det är ett underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Sex kommuner bedömer att det är balans medan en kommun gör bedömningen att det är ett överskott i kommunen. Enda skillnaden mot förgående års enkätsvar är att Arvidsjaur i årets bedömning har gått från underskott till balans, och att Kalix har gått från balans till underskott. Inga förändringar i bedömningen hos de övriga kommunerna vad gäller kommunens bostadsmarknad som helhet. Kommunernas bedömningar i år av läget på bostadsmarknaden i centralorterna är identiska med förgående års enkätsvar. På centralorterna eller i innerstadsläge gör tio av fjorton av kommuner i länet bedömningen att det är ett underskott i årets BME. Tre av fjorton kommuner redovisar balans (Jokkmokk, Överkalix och Älvsbyn) och en kommun redovisar överskott (Haparanda). Det är i kommunernas bedömning av övriga delar (dvs. utanför centralort/innerstadsläge) som vissa förändringar har skett sedan förgående års enkätsvar. Fem av fjorton kommuner gör i årets enkät bedömningen att det finns ett överskott på bostäder i övriga kommundelar, vilket innebär två kommuner fler än förgående års enkätsvar. Både Överkalix och Övertorneå har i årets enkät gått från balans till överskott och ansluter därmed till Arvidsjaur, Älvsbyn och Haparanda som även i årets enkät uppger överskott på bostäder i kommunens övriga delar. Tabell: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget 2014 Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen 6

9 Kommunernas kommentarer på bedömningarna av bostadsmarknadsläget 2014 Älvsbyn anger i en närmare beskrivning av bostadsmarknadsläget i år att det i vissa delar av kommunen finns villor/lägenheter som är obebodda eller endast används del av året, men att det i stort sett är balans på bostadsmarknaden. Älvsbyn gör även bedömningen att behovet av lägenheter med hög tillgänglighet förväntas öka med anledning av den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning. Piteå konstaterar att det finns en definitiv obalans på centralorten, i form av underskott på bostäder. Kommunen har även indikationer på att det i några större byar i kommunen har uppstått ett visst underskott av bostäder. Piteå konstaterar också att det behöver ske en ökning av bostadsbeståndet med 1600 bostäder under de närmaste tio åren för att de ska kunna nå kommunens befolkningsmål. Boden gör bedömningen att det för närvarande är brist på främst små lägenheter i centralt läge och att om balansen ska kunna behållas på fem års sikt behöver ytterligare bostäder tillkomma. Gällivare tar i enkäten upp att det i dagsläget råder brist på alla typer av bostäder i centralorten främst beroende på avvecklingen av Malmberget. Orten Malmberget ska avvecklas med anledning av gruvdriftens utbredning. I åtta av tio kommuner görs bedömningen att det är balans på bostadsmarknaden vad gäller kommunens övriga delar (dvs. utanför centralort/innerstadsläge). Även Pajala gör i årets enkät bedömningen att det är balans i kommunens övriga delar, förra året gjorde kommunen bedömningen att det rådde brist i övriga kommundelar. Pajala uppger även att förutom på centralorten så finns det även en efterfrågan på bostäder i Junosuando med anledning av företagsetablering. Endast Kiruna kommun gör bedömningen att det är ett underskott på bostäder även i kommunens övriga delar. I år är Kiruna kommun den enda kommunen i länet som anger bostadsbrist i samtliga delar. Kiruna har både en inflyttning av arbetskraft och en omflyttning av befolkning med anledning av gruvdriften, som påverkar bostadsbehovet. Haparanda är den enda kommunen som anger överskott i samtliga delar. Överskottet som anges i BME 2014 gäller i synnerhet större lägenheter, kommunen upplever att det samtidigt med överskottet ändå finns balans på framförallt små lägenheter (1 rok). Det har byggts en del bostäder i Haparanda under senare år, både på den finska och svenska sidan. På den svenska sidan är det är framförallt privata byggherrar som har byggt (bl a Akelius och HSB). Haparandas bostadsmarknad bör ses i ett vidare perspektiv då Haparanda till viss del har en gemensam bostads-och arbetsmarknad med finska Tornio. Problemet när en gränskommun till viss del har en gemensam arbets- och bostadsmarknad med annat land, är att statistiken från SCB enbart ger en bild av den svenska sidan. Den andra delen av bostadsmarknaden, dvs finska Tornio Stad, skildras inte. Det är därför svårt att få en helhetsbild över den delvis gemensamma bostadsmarknaden. I Finland lär det finnas en större andel ägarlägenheter, något som inte ännu slagit igenom i Sverige. 7

10 Jokkmokk är den enda kommunen som anger balans både på centralorten men också i kommunens övriga delar (bland annat i Vuollerim och i Murjek) och även i kommunen som helhet. Samtidigt så uppger Jokkmokk att flyktingmottagningen i Porjus har fyllt alla tomma lägenheter och att det i Kåbdalis finns en säsongsvis bostadsbrist på personalbostäder för skidanläggningen. Övertorneå och Arvidsjaur bedömer att de har ett underskott av bostäder på centralorterna men att det samtidigt finns ett överskott av bostäder i de övriga kommundelarna. Luleå gör bedömningen att det är ett underskott på centralorten, men även totalt sett. Däremot upplever kommunen balans i övriga kommundelar. Luleå har antagit ett befolkningsmål, som drivs genom projektet nya Luleåbor. Syftet med projektet är som framgår av namnet, att öka kommunens befolkning med nya invånare. Idag har kommunen över invånare och är länets största kommun befolkningsmässigt. Befolkningsökningen ska ske genom att skapa en balans mellan kommunens framförhållning och efterfrågan på bostadsmarknaden, skriver Luleå kommun på sin hemsida. Det ska finnas utrymme för minst nya bostäder. Kommunens ständiga beredskap i form av detaljplaner ska motsvara bostäder. Uppdraget ska skapa en tydlig tillväxtstrategi i bostadsbyggandet som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter och tar vara på Luleås unika kvalitéer med attraktiva lägen. Uppdraget ska också uppfylla förväntningarna om en attraktiv, nyskapande och tillåtande stad. 3 Bostadsbeståndets ålder och sammansättning Över hälften av villorna i Norrbotten är byggda under en trettioårsperiod, mellan 1951 och Mindre än en femtedel av villorna i länet är byggda 1981 och framåt. Ålderssammansättningen är liknande för lägenhetsbeståndet i länet. Figur: När byggdes villorna i Norrbotten? Källa: SCB, Lägenhetsregistret bearbetning av länsstyrelsen 3 8

11 Figur: När byggdes lägenheterna i Norrbotten? Källa: SCB, lägenhetsregistret bearbetning av länsstyrelsen Fortfarande är det hyresrätter som är den dominerande upplåtelseformen i Norrbotten för flerbostadshus. Statistiken från Lägenhetsregistret visar att hyresrätterna svarar för nästan tre fjärdedelar av lägenheter i flerbostadshus, bostadsrätternas andel är endast lite över en fjärdedel. Figur: Fördelning av upplåtelseform för flerbostadshus 2013, Norrbotten Källa: SCB, lägenhetsregistret, bearbetning länsstyrelsen 9

12 Hur ser fördelningen ut över vem som äger lägenheterna i flerfamiljshusen? SCB har i juni 2014 för första gången presenterat bostadsbeståndet enligt det nationella lägenhetsregistret. SCB:s siffror från lägenhetsregistret över antal lägenheter ägda av allmännyttorna 2013 stämmer inte helt överens med de uppgifter som lämnats av kommunerna i BME2014 om antal lägenheter i de kommunala bostadsföretagens bestånd den 1 januari Men i statistiken från lägenhetsregistret framgår också övriga ägarkategorier och antalet ägda lägenheter. Vad man utläsa av siffrorna från lägenhetsregistret är att det finns en stor variation av ägandet av lägenheter mellan länets kommuner. Största ägaren av lägenheter i flerfamiljshus i Norrbotten fortfarande är de allmännyttiga bostadsföretagen, vilket skiljer sig från riket i genomsnitt där bostadsrättsföreningar är den vanligaste ägaren av flerbostadshus med 40 procent. Överkalix och Övertorneå har största andelen lägenheter i flerbostadsbeståndet som ägs av allmännyttan, allmännyttan äger över 80 procent, vilket kan jämföras med Haparanda där allmännyttans andel av lägenheterna i flerbostadshusbeståndet var lägst i länet, endast 25 procent. Överkalix och Pajala hör till de 13 kommuner i landet där hela flerbostadshusbeståndet består av hyreslägenheter, det finns inte några bostadsrätter redovisade i statistiken. Största andelen bostadsrätter i länet finns i Haparanda, där bostadsrätternas andel utgjorde 40 procent av det totala lägenhetsbeståndet i flerbostadshus under Kiruna är den enda kommunen i länet där lägenheter i kooperativa hyresgästföreningar finns, 31 lägenheter. (Se närmare på den procentuella fördelningen av ägandet per kommun för flerbostadshusbeståndet i bilaga 1) Figur: Ägande av lägenheter i flerfamiljshus 2013 i Norrbotten, antal lägenheter och procentuell fördelning Källa: SCB, lägenhetsregistret, bearbetning av länsstyrelsen 10

13 Figur: Ägande av lägenheter i flerfamiljshus 2013 i Sverige, antal lägenheter och procentuell fördelning Källa: SCB, lägenhetsregistret, bearbetning av länsstyrelsen Villor/småhus fastighetspriser, försäljningar och tomtkö Priserna på småhus har i genomsnitt ökat i de flesta av länets kommuner, men vid jämförelser bör man ha i beaktande att i kommuner där endast ett fåtal objekt har sålts så kan låga eller höga försäljningspriser starkt inverka på medelpriset för kommunen. Diagram: Prisutvecklingen för småhus (permanentbostad) mellan Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 11

14 Diagram: Fastighetsprisindex småhus (permanentbostad) , basår 1990 Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Tabell: Sålda villor i Norrbotten under februari 2014 till april 2014 Källa: Svensk Mäklarstatistik AB 12

15 Finns det tomtkö i kommunen? Tabell: Tomtkö i kommunerna 2014 Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen Kunde någon bara bygga så hade varenda lägenhet fyllts upp direkt 4 - bostadsmarknadssituationen i Malmfälten Bostadsmarknadssituationen i Kiruna och Gällivare är fortsatt ansträngd. Gruvboomen i norra Sverige och den starka arbetsmarknaden har skapat en efterfrågan på bostadsmarknaden som inte matchas av det befintliga utbudet. Både företag och privatpersoner konkurrerar om de villor som finns ute till försäljning. Det behövs både lägenheter och villor i utbudet för att flyttkedjorna på bostadsmarknaden ska kunna fungera. Konsekvenser av bostadsbristen är bland annat att ungdomar och unga vuxna tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna då det inte finns några bostäder, bristen på ett bostadsutbud leder även till inlåsningseffekter då äldre på bostadsmarknaden inte har någonstans att flytta och måste bo kvar i sina villor. Med anledning av LKABs planer på att öppna gruvbrytning i nya dagbrott i Mertainen och Leväniemi har bristen på bostäder i Kiruna kommun ökat ytterligare. De nya dagbrotten förväntas ge flera hundra nya arbetstillfällen och påverkar bostadsmarknaden i Svappavaara i hög grad. Evy Halldén i Svappavaara by, säger i en artikel i NSD ( ) att Det är inte så lätt att bo i villa när man är 81. Men det finns ju ingen annanstans att flytta. Nog vore det bättre om ungdomarna fick köpa husen. 5 Bristen i utbudet bara i Svappavaara leder även till året-runt-boende på campingplatser och i husvagnar. Husvagnsparkeringar uppstår även på villatomter. 4 NSD ( ), citat ur artikel Akut bostadsbrist i Svappavaara 5 NSD ( ), artikel Akut bostadsbrist i Svappavaara 13

16 LKAB Fastigheter AB planerar för flyttbara boenden i Svappavaara, samt även mindre lägenheter i ett första skede samt söker mark för byggande av villor för uthyrning. Allmännyttiga Kirunabostäder planerar att öppna kallställda lägenheter för uthyrning (tio enrumsläenheter och sex trerumslägenheter) om resultatet av prover tagna rörande fukt och mögel visar att det är möjligt. 6 Läge, läge, läge - Villapriser i Luleå 2013 pris kopplat till läge? Försäljningspriserna skiljer sig kraftigt åt både mellan och inom kommunerna, priserna i Luleå ligger i genomsnitt högre än priserna i de övriga kommunerna i länet. Men även i Luleå kommun finns det stora skillnader på priser beroende på geografiskt läge. Vad är det som inverkar på marknadspriserna? Var möts utbud och efterfrågan? Det är svårt att särskilja olika faktorer från varandra, och svårt att bedöma vilken relevans och inverkan olika faktorer har i varje enskilt beslut om att köpa hus. Hur ser efterfrågesidan ut? Geografiskt läge, närhet till centrum och service samt tillgång till kommunikationer är några faktorer som inverkar på försäljningspriset. Andra faktorer är försäljningsobjektets egna kvaliteter och egenskaper, samt om det finns en efterfrågan och en konkurrens om objekt som är ute till försäljning. Även privatekonomiska faktorer såsom inkomster, lånemöjligheter inverkar på efterfrågesidan och sätter en ekonomisk begränsning för vad hushållen kan efterfråga på bostadsmarknaden. Om man gör en sökning på Booli.se över slutpriserna på sålda villor i Luleå 2013 för villor på kvm, så ligger generellt sett de lägsta villapriserna i kommunens ytterkanter, och de högsta villapriserna är ofta i centrumnära läge eller i närheten av kommunikation, service, arbetsplatser eller kustnära. 7 Orsaken till urvalet kvm är för att sortera ut små och stora objekt för att kunna få ett jämförbart material. Alla försäljningar finns dock inte med på Booli. Av kartorna från Booli.se nedan går det att läsa ut att de högre försäljningspriserna (två miljoner kronor och uppåt), för villor mellan kvm, finns i en koncentration kring de tätortsnära bostadsområdena, men även att det finns ett attraktivt stråk längs med Luleå älven norrut mot Bodens kommun, framförallt i prisintervallet mellan 2-3 miljoner. Närheten till Sunderbyns Sjukhus, och de sk. läkarlönerna skulle kunna vara några förklarande faktorer till detta, men även goda kommunikationer och natur- och kultursköna lägen kan vara faktorer som inverkar på prisbild. De två sålda objekt som sticker ut lite grann från de övriga objekten, som sålts för över tre miljoner, är en villa på Lövskär och en villa i Brändön. Förklaringen till priserna i dessa två fall kan finnas i faktorerna närhet till havet och närhet till naturen. Av de villor ( kvm) som sålts för under en miljon kronor under 2013 ser man en geografisk spridning över i stort sett hela kommunen, både norrbyar och sörbyar. 6 NSD ( ), artikel Akut bostadsbrist i Svappavaara 7 insolddate= &maxsolddate= &areaid=824 14

17 Karta 1: Försäljningspriser för villa kvm, under kr, Luleå kommun 2013 (30 träffar) Karta 2: Försäljningspriser för villa kvm, kr, Luleå kommun 2013 (131 träffar) Karta 3: Försäljningspriser för villa kvm, kr, Luleå kommun 2013 (59 träffar) Karta 4: Försäljningspriser för villa kvm, över kr, Luleå kommun 2013 (26 träffar) Källa: Booli.se 15

18 Flerbostadshus: Bostadsrätter, hyresrätter SCB:s preliminära statistik över antal sålda bostadsrätter i Norrbotten 2013 visar att 1396 lägenheter har sålts. SCB:s statistik visar även att bostadsrätter omsätts oftare än småhus. Under 2013 såldes det antalsmässigt nästan 10 procent av landets bostadsrättsbestånd, medan motsvarande statistik för småhusen redovisar 3 procent. 8 Diagram: Prisutveckling (medelpris) bostadsrätter Norra Sverige Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Under det senaste året har största prisuppgången på bostadsrätter i hela landet varit i Norrbottens län, 28 procent enligt Svensk Mäklarstatistik AB. Under samma period steg var den genomsnittliga stigningen på bostadsrätter i Sverige 8 procent. I de flesta av länets kommuner är det för få sålda objekt för att kunna redovisa prisutveckling per kommun (gäller både villor och bostadsrätter) under den aktuella perioden, markeras med F i tabell nedan Svensk Mäklarstatistik AB ( ), 16

19 Tabell: Sålda bostadsrätter i Norrbotten under februari 2014 till april 2014 Källa: Svensk Mäklarstatistik AB 3. Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Bostadsbyggandet i länet har under flera år varit lågt, men förväntas nu öka enligt SCB:s preliminära prognoser för påbörjade lägenheter det första kvartalet i år. Siffrorna för Norrbotten ökade första kvartalet 2014 i jämförelse med förgående år framförallt vad gäller påbörjade lägenheter i flerbostadshus. 10 Tio av länets kommuner redovisade underskott på centralorten i årets bostadsmarknadsenkät. Hälften av Norrbottens kommuner bedömer att det totalt sett i kommunen finns ett bostadsunderskott. Ett fortsatt bostadsbyggande kommer att krävas i Kiruna och Gällivare med anledning av gruvsektorns inverkan på de befintliga samhällena, både vad gäller behovet av bostäder kopplade till omflyttningar till nya områden inom kommunerna men även behovet av bostäder kopplade till inflyttning av arbetskraft till kommunerna

20 Flera år av låg takt i bostadsbyggandet inverkar till att prisutvecklingen på bostadsmarknaden fortsätter uppåt, både priser på bostadsrätter och villor har ökat i länet. Flera av kommunerna uppger i BME2014 att fortsatt bostadsbyggande behövs, antingen för att behålla en rådande balans på bostadsmarknaden eller för att på sikt motverka den rådande obalansen i form av underskott. Tabell: Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden och behovet av bostadsbyggande de närmaste fem åren Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen Kommunernas förväntningar på byggandet 2014 i årets BME (BME 2014) har justerats något sedan förgående år. I BME 2013 bedömde kommunerna att 1103 bostäder skulle påbörjas under 2014 och i årets enkät är kommunernas sammanvägda förväntningar på påbörjandet av bostadsbyggandet under 2014, 975 lägenheter i flerbostadshus och 234 lägenheter i småhus. Förväntningarna i årets bostadsmarknadsenkät är sammanlagt att totalt 1209 lägenheter i både flerbostadshus och småhus ska påbörjas under Uppgifter om kommunernas förväntningar är naturligtvis förenade med stora osäkerheter om projektens eventuella tidsplaner och genomförande. Projekt kan fördröjas i tid, skjutas upp på obestämd tid eller läggas ner och detta kan ske av en mängd olika anledningar. Vad man kan utläsa vid en jämförelse av kommunernas förväntningar om det framtida bostadsbyggandet och mot de siffror som något år senare rapporteras in till SCB om det faktiska färdigställandet av nyproduktion, är att en del projekt inte blir av och att en del projekt skjuts framåt i tid. Historiskt sett är kommunernas siffror över det förväntade bostadsbyggandet i bostadsmarknadsenkäten ofta något för optimistiska. 18

21 *Förväntat antal påbörjade bostäder: De bostäder som kommunen bedömer med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar kommer att påbörjas under åren 2014 och Tabell: Kommunernas bedömning av förväntat antal påbörjade bostäder 2014 och 2015 Källa: BME 2014 Bygglov Diagram: Bygglov i Norrbotten, (1:a kvartalet) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen Bygglovsstatistikens tillförlitlighet; eftersläpning i rapporteringen gör att de senaste fyra kvartalens siffror är underskattade. Störst är underskattningen det senaste kvartalet, cirka 30 procent, medan eftersläpningen efter ett år är drygt 1 procent. 19

22 Färdigställande siffror för länet, nybyggnation Totalt 130 lägenheter i småhus, och 187 lägenheter i flerbostadshus färdigställdes i Norrbotten under 2013 visar kommunernas inrapporterade siffror till SCB. Av de 187 färdigställda lägenheterna i flerbostadshus var samtliga hyresrätter enligt statistiken. Fjorton av dessa utgjordes av specialbostäder för äldre eller funktionshindrade. I grannlänet Västerbotten färdigställdes totalt 451 lägenheter i flerbostadshus under 2013, att jämföra med Norrbottens 187 färdigställda lägenheter.11 Tabell: Påbörjande- och färdigställda lägenheter i Norrbotten som rapporterats in för år 2013 Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 4. Skillnader mellan förväntningar, och vad som påbörjades och vad som färdigställdes 2013 I förgående års bostadsmarknadsenkät (BME 2013) hade kommunerna sammanlagda förväntningar på totalt 925 lägenheter i länet under Det skiljer sig från de till SCB inrapporterade siffrorna för påbörjande och färdigställande för Det som har inrapporterats till SCB för Norrbottens län 2013 vad gäller påbörjande av lägenheter är 467 lägenheter, enligt SCB 12 och det som färdigställdes under 2013 är totalt 317 lägenheter. Det innebär att det är totalt 784 lägenheter som påbörjats och/eller färdigställts under 2013 i Norrbotten. Skillnader mellan det förväntade och vad som faktiskt genomförs under den förväntade tidsperioden är väldigt vanligt. De initiala uppgifter om kommunernas förväntningar är förenade med stora osäkerheter om projektens eventuella tidsplaner och genomförande. Projekt kan fördröjas i tid, skjutas upp på obestämd tid eller läggas ner, och detta kan ske av en mängd olika anledningar. Vad man kan utläsa vid en jämförelse av kommunernas förväntningar om det framtida bostadsbyggandet och mot de siffror som något år senare rapporteras in till SCB om det faktiska påbörjandet och färdigställandet av nyproduktion, är att en del projekt inte blir av och att en del projekt skjuts framåt i tid. Historiskt sett är kommunernas siffror över det förväntade bostadsbyggandet i bostadsmarknadsenkäten ofta något för optimistiska. Det finns också en osäkerhet kring de inrapporterade siffrorna i statistiken på grund av eftersläpning i rapporteringen. För påbörjandet är underskattningen det senaste kvartalet cirka 25 procent, medan underskattningen efter ett år är cirka 2 procent. Färdigställandesiffrorna är underskattade i samma storleksordningar, men här är underskattningen störst i början på året bedömer SCB. 11 SCB, BO 20 SM Samtal med Johannes Johansson, SCB ( ) 20

23 Hinder för bostadsbyggande Bostadsbyggandet sker i ett komplext sammanhang. Nedanstående faktorer är några av de faktorer som kommunerna upplever som begränsande faktorer för bostadsbyggande, enligt årets bostadsmarknadsenkät (BME 2014). Vissa av faktorerna kan kommunerna själva påverka och vissa faktorer ligger utanför kommunernas möjlighet att påverka. Begränsande faktorer som kommunerna lyfter som de anser att de faktiskt själva kan påverka: Befolkningsutveckling kan påverkas i viss mån menar någon kommun, att det finns aktuell detaljplanering, VA-utbyggnad, hur man arbetar med markupplåtelser, effektivare exploateringsprocess, egen produktion via kommunalt bostadsbolag, fördjupad översiktsplan i centrum, mark i centrumläge, blockhyror. Begränsande faktorer som kommunen lyfter som de anser att de faktiskt inte kan påverka: Sjunkande invånarantal/befolkningsutveckling, byggkostnader, låga fastighetsvärderingar/svårt att finansiera byggande/nyproduktion, överklagningar av detaljplaner, järnvägskorridor/statligt intresse, statligt markförvärv - en komplicerad och långdragen process med många remissinstanser/olika uppfattningar, betalningsvilja/betalningsförmåga inverkar på nyproduktion, veckopendling/arbetstillfällen på annan ort 5. Allmännyttan Inga större förändringar har skett i allmännyttan sedan förra årets bostadsmarknadsanalys, det är fortfarande låga vakanser i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Fyra kommuner (Pajala, Gällivare, Luleå och Piteå) har inga outhyrda lägenheter överhuvudtaget. Den 1 januari 2014 fanns det tre lediga lägenheter i Arjeplog och två lediga lägenheter i Jokkmokk. I bostadsbristens Kiruna fanns det endast 13 lediga lägenheter den 1 januari. Högsta andelen outhyrda lägenheter finns i Haparanda, och det är endast Haparanda och Övertorneå som i årets bostadsmarknadsenkät uppger att de outhyrda lägenheterna utgör ett problem. Tabell: Kommunernas svar på enkätfrågor om allmännytta och vakanser Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen 21

24 Finns aktuella ägardirektiv? I samtliga av länets fjorton kommuner finns kommunala bostadsföretag. Sju av dessa bostadsföretag utgör bostadsaktiebolag. Sex av de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen drivs i stiftelseform. Eftersom en stiftelse är en självständig juridisk person som är självägd så kan stiftelsen inte heller ges ett ägardirektiv av kommunen, stiftelser styrs av en stiftelseurkund. I en kommun, Älvsbyn, är det kommunala bostadsföretaget (Älvsbyns Fastigheter AB) inte längre klassificerat som kommunalt bostadsaktiebolag då drift och förvaltning av egna bostadslägenheter endast utgör en tredjedel av den totala omsättningen. Den huvudsakliga verksamheten för det kommunala aktiebolaget Älvsbyns Fastigheter AB utgörs numer av fastighetsdrift och skötsel av kommunal verksamhet (innefattande även park och fritidsanläggningar). Samtliga av de sju kommunala bostadsaktiebolagen har ägardirektiv. Det äldsta ägardirektivet är från 2009 (Kirunabostäder AB), övriga kommunala bostadsaktiebolag har ägardirektiv som har kommit till efter den nya allmännyttelagens genomförande 2011 (Lag 2010:879 om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag). Flera av de förändrade ägardirektiven har delvis baserats på den handledning som gemensamt togs fram av SABO och SKL under Exempel på vilka förändringar som genomfördes i samband med ändringarna av ägardirektiven går att läsa i förgående års regionala bostadsmarknadsanalys. 14 * Älvsbyns Fastigheter AB har lämnat besked att de inte längre klassificeras som kommunalt allmännyttigt bostadsaktiebolag då deras huvudsakliga verksamhet är fastighetsdrift och skötsel av kommunal verksamhet (innefattande även park och fritidsanläggningar). Älvsbyns Fastigheter AB är nu ett vanligt kommunalt aktiebolag. Tabell: Finns det aktuella ägardirektiv till kommunala bostadsbolagen? Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen 13 SKL och SABO (2011) Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag en handledning 14 Länsstyrelsen (2013) Bostadsmarknadsanalys 2013 Norrbottens län, rapportserie nr 11/

25 6. Demografisk utveckling Den demografiska utvecklingen i länet och i landet är att en större andel av befolkningen blir äldre, detta kommer att medföra ett behov av förändrat boende utifrån de behov av tillgänglighetsanpassning som uppstår. Tillgängligheten blir allt viktigare för fler personer i länet. Både bostäder och bostadsområden behöver anpassas för att en äldre befolkning ska kunna leva bra liv och aktivt kunna delta i samhället så länge som möjligt. En åldrande befolkning inverkar även på de kommunala ekonomierna genom förändringar av skatteunderlaget. Redan i dag har några kommuner i länet en befolkning där nästan en tredjedel av befolkningen är äldre än 65 år. Tabell: Åldersammansättningen i Norrbotten den 31 december Antalet under- respektive över 65 år i kommunerna samt andelen över 65 år (%) Källa: SCB, bearbetning länsstyrelsen 23

26 Tabell: Folkmängden i riket, i länet och i kommunerna den 31 december 2013 samt befolkningsförändringar under 2013 Källa: SCB 24

27 Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Norrbottens län 2014 visar på fortsatt positiva siffror för de flesta branscher. 15 Det finns en ökad efterfrågan inom vård och omsorg, troligtvis kopplad till länets äldre befolkning. Generationsväxlingen innebär att omkring tretusen åldersavgångar beräknas under 2014, vilket medför en ökad brist på arbetskraft med rätt kompetens inom såväl offentlig sektor som privat näringsliv. Arbetskraftsrekryteringen bedöms av Arbetsförmedlingen vara en av länets stora utmaningar, och för att attrahera nya människor till länet så behöver länet även kunna erbjuda bostäder. Inpendlingen till länet bedöms av Arbetsförmedlingen bli större än utpendlingen under de närmaste åren, med anledning av stadsomvandlingar, nybyggnationer och gruvexpansion. Enligt SCB:s senaste siffror för 2012, ligger in- och utpendlingen över länsgränsen i Norrbottens län på cirka 4000 åt vardera hållet. Största andel inpendlare (37,5 procent) kommer från grannlänet Västerbotten. Största utpendlingen från länet sker till Stockholm där närmare 40 procent av utpendlarna har sin arbetsplats. Utöver pendlingen inom Sverige har länet ut- och inpendling till grannländerna Norge och Finland. 16 Bra infrastruktur och därigenom ökade pendlingsmöjligheter skulle kunna bidra till att minska trycket på de enskilda bostadsmarknaderna, och på så sätt underlätta bostadsetableringar i länet samtidigt som möjligheten till kompletterande arbetsmarknad skulle öka. 15 Arbetsförmedlingen, Prognos 2014, Arbetsmarknad Norrbottens län 16 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden , sid 25 25

28 7. Finns det bostäder för alla? Svaga grupper på bostadsmarknaden (exempelvis unga, studenter, äldre, nyanlända, och personer som av någon anledning hamnat utanför bostadsmarknaden) kan behöva samhällets stöd för att hitta ett lämpligt boende. Tio av länets fjorton kommuner uppger i årets bostadsmarknadsenkät att det är ett underskott på bostäder för ungdomar. Flera av kommunerna arbetar med det genom generella satsningar på bostadsbyggande som även skulle gynna ungdomar, några av kommunerna använder sig av hyresrabatter (Övertorneå och Älvsbyn). Den sk. ungdomspuckeln, dvs den grupp som utgjorde babyboomen under tidigt 1990-tal, kliver snart in i nästa skede av livet och kan tänkas söka efter ett boenden som passar i enlighet med det. Tabell: Kommunernas bedömning av bostadsmarknadsläget för olika grupper i befolkningen Källa: BME 2014 Bostäder för nyanlända Åtta av fjorton kommuner uppger i BME 2014 att det är underskott på bostäder för nyanlända. Främsta orsaken är att det saknas hyresrätter, det är ett underskott på små hyresrätter, stora hyresrätter, och hyreslägenheter med rimlig hyresnivå. I Kalix, Luleå och Boden ställer hyresvärdarna även höga krav när det gäller inkomst eller anställning. Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Många kommuner ställer sitt hopp till att flyttkedjorna ska fungera när nu bostadsbyggandet börjar komma igång. Men det går inte att helt och hållet förlita sig på att flyttkedjorna fungerar, vi behöver även försäkra oss om att rätt bostäder byggs. Utifrån den demografiska utvecklingen behövs fler bostäder för äldre. En allt större andel av vår befolkning blir äldre och med det borde efterfrågan öka på bostäder som är lättillgängliga och väl anpassade till den gruppens behov. Samtidigt så är de nyproducerade bostäderna betydligt dyrare än en bostad i det äldre beståndet, vilket kan göra att äldre som kanske egentligen vill byta till en nyare och mer anpassad bostad blir kvar i sitt gamla boende. 26

29 Hemlöshet Hemlöshetsproblematiken har inte ännu uppmärksammats i alla av länets kommuner, och har heller kanske inte tidigare setts som en strategisk och övergripande kommunledningsfråga. Regeringsuppdraget för att motverka hemlöshet har försökt att ändra på detta, och fört fram vikten av att man från kommunens sida även har med sig frågan ur ett strategiskt och övergripande perspektiv för att hemlöshet ska kunna motverkas innan det blir ett akut problem. Det är kommunen som har det strategiska bostadsförsörjningsansvaret. Det finns metoder att arbeta i tidigare skeden som gör att akut situation av hemlöshet kan undvikas, exempelvis med samverkan, men också hur man arbetar med det vräkningsförebyggande arbetet. 17 Fortfarande är dock det vanligaste att hemlöshetsfrågorna är något som hamnar hos socialtjänsten när läget är akut och omedelbart för den enskilda individen. Bostadsbristen i länet innebär att fler hamnar hos socialtjänsterna med bostadsbrist som enda problem, exempelvis i Kiruna, där en separation kan innebära att en av parterna i separationen måste vända sig till socialtjänsten för att få hjälp att ordna med ett boende på en bostadsmarknad med underskott. Socialtjänsterna i kommunerna har i allt högre utsträckning blivit bostadsförmedlare, när utbudet av bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden inte finns. Med förhållandevis små åtgärder kan kommunen arbeta förebyggande för att undvika hyresskulder och vräkningar, exempelvis genom enkla saker som att det finns en kommunal skuldrådgivare, och att hyresvärdar och socialtjänsten samarbetar och agerar snabbt när bostadsproblem uppstår som riskerar att leda till avhysning. Ju snabbare hyresvärden agerar vid en uppkommen hyresskuld desto enklare är det för hyresgästen att reglera skulden. Flera kommuner i Sverige har börjat arbeta med egna varianter av Bostad Först-metodik, för att minska en social utslagning och för att stötta den enskilda individen. Lästips! Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning, Socialdepartementet, broschyr S Socialdepartementet (S ) Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 27

30 8. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Allt fler kommuner inser vikten av en god planering för bostadsförsörjningen, planering som även är väl politiskt förankrad. En väl underbyggd boendeplanering är av vikt vid kommunernas långsiktiga strategiska planering. Det gäller både för kommuner med ökande befolkning men även för de kommuner där befolkningen minskar och kommuninvånarna blir allt äldre. Riksdagen har även beslutat om en lagändring i lagen om kommunal bostadsförsörjning som gäller från den 1 januari 2014 för att aktualisera vikten av en strategisk kommunal planering för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Boendeplanering handlar inte endast om nybyggnation, utan kan i lika hög grad handla om den befintliga bebyggelsen och hur den befintliga bebyggelsen ska kunna möta de förändringar som sker, bland annat i befolkningsutveckling. Men även andra förändringar inverkar på den strategiska boendeplaneringen, exempelvis befolkningssammansättning, juridiskt ramverk, omvärld, arbetsmarknadsförutsättningar, boendepreferenser, mellankommunala-, regionala- och nationella frågor. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska innehålla en beskrivning om hur kommunen avser att möta de politiska målsättningarna som ställs upp vad gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Flera av länets kommuner har idag aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. Av de fem kommuner som inte har några riktlinjer är det två kommuner som uppger att arbete pågår med att ta fram riktlinjer. Övriga tre kommuner har gjort bedömningen att riktlinjer inte är nödvändigt då deras bostadsmarknader antingen har varit i balans, haft ett bostadsöverskott eller att kommunen inte har någon större bostadsbrist. I årets bostadsmarknadsenkät har nio av länets kommuner angett att det finns någon form av riktlinjer för bostadsförsörjning. I bostadsmarknadsenkäten 2009 hade endast fyra av länets kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjning så det har skett en stor förbättring vad gäller laguppfyllnad de senaste fem åren. Tabell: Redovisning riktlinjer för bostadsförsörjning Källa: BME 2014, bearbetning länsstyrelsen 28

31 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari 2014 (SFS 2013:866). Ändringarna i lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras. Nytt är bland annat att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Länsstyrelsen, aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet ska ges möjlighet att yttra sig över förslaget till riktlinjer. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet har förts in i plan- och bygglagen (3 5 punkten PBL 2010:900) som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja bl. a. vid planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara vägledande. Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Kommunernas främsta verktyg är det kommunala planmonopolet. Det är kommunerna som bestämmer hur mark och vatten ska planeras. Den kommunala styrningen av planeringen sker i form av strategiska dokument exempelvis översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning. Den kommunala styrningen sker även genom detaljplanering och bygglov, kommunalt markinnehav, policy för prissättning av mark, policy för fördelning av mark, och genom ägardirektiv till 29

32 kommunernas allmännyttiga bostadsföretag. Många kommuner upplever dock att de inte har makten och initiativförmågan över byggandet. Samtliga kommuner anger i BME 2014 att de samverkar över flera förvaltningar inom kommunen vad gäller planering för bostadsförsörjning, de vanligaste sätten är att arbetet utförs av en grupp bestående av handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar eller att arbetet utförs av en grupp bestående av berörda förvaltningschefer (och eventuellt handläggare). 30

33 Hur arbetar länsstyrelserna med råd, stöd och underlag till kommunerna? Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelserna ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommunerna i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd (3 SFS 2013:866). Länsstyrelsen i Norrbotten arbetar med råd, information och underlag till kommunerna i planeringsfrågor. Länsstyrelsen lämnar även sammanfattande planeringsunderlag till kommunerna. Länsstyrelsen ansvarar för insamlingen av kommunernas svar i den årliga bostadsmarknadsenkäten, tillsammans med Boverket. Länsstyrelsen gör årligen en regional analys över bostadsmarknaden. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bistå kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet och vräkning. I uppdraget har länsstyrelsen besökt Kiruna och Luleå tillsammans med den nationella hemlöshetssamordnaren, utöver det har länsstyrelsen även besökt Jokkmokk, Boden och Gällivare och pratat med kommunerna om hemlöshet och svaga grupper på bostadsmarknaden. Regionala Plan-, bygg- och bostadsdagar Länsstyrelsen i Norrbotten anordnade i november 2013 konferensen Plan-, bygg- och bostadsdagar för tredje året i rad. Konferensen riktar sig främst till länets kommuner, men även andra aktörer och antalet deltagare var närmare 180 personer. Programmet omfattar föreläsningar och seminarier inom planering, bostadsförsörjning och byggfrågor. Syftet med att länsstyrelsen arrangerar de regionala Plan-, bygg- och bostadsdagarna är att stimulera kunskapsuppbyggnad och nätverksskapande för deltagarna. Konferensen 2013 arrangerades av länsstyrelsen i samarbete med Kommunförbundet Norrbotten och Norr-GIS. 31

34 Bilaga 1 Ägarfördelningen per kommun i länet, Norrbottens län och riket år 2013 för lägenheter i flerfamiljsbostäder, uppgifterna kommer från SCB och lägenhetsregistret, bearbetning av länsstyrelsen. 32

35 33

36 34

37 35

38 Bilaga 2 Upplåtelseformerna per kommun i länet för småhus respektive flerbostadshus Uppgifterna kommer från SCB och lägenhetsregistret, bearbetning av länsstyrelsen. 36

39 37

40 38

41 Bilaga 3 Nationella insatser inom boende och byggande Socialdepartementet har de senaste åren tagit fram en mängd regeringsuppdrag, kommittédirektiv, propositioner inom området Boende och byggande, här nedan listas några av de som tagits fram bara under : 2014 Uppdrag att utreda behovet av och förutsättningar för ökat byggande av småhus Socialdepartementet, Regeringsuppdrag S2014/4994/PBB, 24 juni 2014 Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande Socialdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:75, 2 juni 2014 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Socialdepartementet, Proposition Prop. 2013/14:127, 25 mars 2014 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen Socialdepartementet, Proposition Prop. 2013/14:128, 25 mars 2014 En förbättrad bostadssituation för äldre Socialdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:44, 20 mars 2014 En enklare planprocess Socialdepartementet, Proposition Prop. 2013/14:126, 19 mars 2014 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Socialdepartementet, Regeringsuppdrag S2014/2439/PBB, 17 mars 2014 Effektiv och rättssäker PBL-överprövning Socialdepartementet, PBL-överklagandeutredningen, Statens offentliga utredningar (SOU) SOU 2014:14, 14 mars 2014 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Socialdepartementet, Proposition Prop. 2013/14:125, 4 mars 2014 Ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar Socialdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:29, 27 februari 2014 Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Socialdepartementet, Regeringsuppdrag S2013/3465/PBB, 27 februari 2014 Förbättrad bostadssituation i storstadsregionerna Socialdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:26, 24 februari 2014 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen Socialdepartementet, Lagrådsremiss, 20 februari 2014 En enklare planprocess Socialdepartementet, Lagrådsremiss, 13 februari 2014 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Socialdepartementet, Lagrådsremiss, 6 februari 2014 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Socialdepartementet, Lagrådsremiss, 17 januari 2014 Uppdrag att utreda en expertfunktion för byggskador Socialdepartementet, Regeringsuppdrag S2014/187/PBB, 14 januari 2014 Uppdrag att ta fram en vägledning till plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser Socialdepartementet, Regeringsuppdrag S2014/186/PBB, 14 januari