Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun
Titel: Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter Författare: Medarbetare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Uppdragsnummer: 14003 Anna Zajc, Michael Koucky Erik Granberg, Enkätfabriken Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Datum: 2015-01-21 2
Innehåll 1. Inledning... 4 2. Resmönster inom Ludvika tätort... 5 Färdmedelsfördelning uppdelat efter område... 6 Samtliga områden... 7 Marnäs/Hammarbacken... 8 Centrum... 9 Ludvika gård/högberget... 10 Notgården/ABB Industriområde... 11 Knutsbo/Jägarnäs... 12 3. Ärendefördelning uppdelat på kön... 13 4. Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter.. 14 Kommunens nuläge och nuvarande mål... 14 Bedömning av potentialen... 15 Diskussion och rekommendationer... 18 3
1. Inledning Under våren 2014 har en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner genomförts. För resvaneundersökningen resultat, se separat rapport Resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Våren 2014. (Koucky & Partners och Enkätfabriken 2014). I denna rapport görs en fördjupad redovisning av resultaten gällande resmönster för boende i Ludvika tätort, samt kvinnors och mäns resvanor med avseende på ärendefördelning för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I denna rapport beskrivs och analyseras också möjligheter för kommunen som organisation att minska klimatbelastningen från sina resor och transporter. En resa definieras här som en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. 4
2. Resmönster inom Ludvika tätort I det här kapitlet beskrivs resmönster för boende i Ludvika tätort. Tätorten har delats in i följande fem områden: Ø Marnäs/Hammarbacken Ø Centrum Ø Ludvika gård/högberget Ø Notgården/ABB industriområde Ø Knutsbo/Jägarnäs Karta 1 visar de olika områdena. Karta 1: Områdesindelning, Ludvika tätort Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Då färdmedelsfördelningen för de olika tätortsområdena bygger på ett mindre underlag, bör denna tolkas som hur undersökningens respondenter har rest, snarare än hur hela befolkningen i stort reser. Den ger dock en fingervisning om hur befolkningen i stort reser. För område Notgården/ABB Industriområde har underlaget bedömts som för litet för att färdmedelsfördelning ska kunna redovisas. Nedan beskrivs färdmedelsfördelning samt vanligaste reserelationerna för boende i respektive område. 5
FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER OMRÅDE Vilka färdmedel som boende i olika områden i huvudsak använder skiljer sig mycket. Boende i Centrum är den grupp som gör störst andel av sina resor till fots följt av boende i Marnäs/Hammarbacken och Ludvika Gård/Högberget. Dessa är också de områden som har lägst andel resor med bil. När det gäller resor med cykel och kollektivtrafik är skillnaderna mellan boende i de olika områdena inte särskilt stora, som mest 5 procentenheter. Figur 1: Färdmedelsfördelning uppdelat efter tätortsområde. n (resor)=1 968 Marnäs/Hammarbacken 44% 8% 8% 5% 13% 21% Centrum 39% 6% 9% 3% 12% 3 1% Ludvika gård/högberget 34% 15% 6% 5% 17% 21% 2% Notgården/ABB industriområde 57% 2 2% 6% 15% Knutsbo/Jägarnäs 55% 16% 5% 3% 13% 8% Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Kompletterings- / flextrafik Cykel Till fots Annat 6
KOUCKY & PARTNERS AB, 2015 SAMTLIGA OMRÅDEN Karta 2 och tabell 1 visar de vanligaste reserelationerna inom Ludvika tätort. De tre vanligaste reserelationerna sker inom Knutsbo/Jägarnäs, Ludvika gård/högberget samt Marnäs/Hammarbacken. Det finns stora skillnader i färdmedelfördelning kopplade till reserelationer. Utmärkande är resor inom, samt till och från Knutsbo/Jägarnäs där en hög andel görs med bil. Karta 2: De 10 vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort Tabell 1: Färdmedelsfördelning för de tio vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort. n (resor) = 1 968 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor 7% Till fots 19 % Cykel Inom Ludvika gård/högberget 6% 48 % Inom Marnäs/Hammarbacken 5% Notgården/ABB industriområde - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget annan kommun Centrum - Knutsbo/Jägarnäs Ludvika gård/högberget Notgården ABB industriområde Centrum - Ludvika gård/högberget Marnäs/Hammarbacken Knutsbo/Jägarnäs Knutsbo/Jägarnäs - annan kommun Inom Knutsbo/Jägarnäs Bil Övrigt 8% Kollektiv -trafik 1% 72 % 11 % 8% 33 % 22 % 33 % 10 % 33 % 4% 4% 29 % 2% 65 % 4% 21 % 24 % 55 % 4% 7% 93 % 4% 40 % 20 % 35 % 5% 3% 11 % 34 % 9% 46 % 3% 13 % 16 % 72 % 3% 4% 15 % 81 % 7
MARNÄS/HAMMARBACKEN Karta 3 och tabell 2 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. Den vanligaste resan sker inom detta område och drygt hälften av dessa resor görs med cykel eller till fots, medan en tredjedel görs med bil. Vid resor till/från Centrum är det också vanligt med resor till fots och med cykel. Övriga reserelationerna domineras av resor med bil. Karta 3: De vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Knutsbo/Jägarnäs Tabell 2: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Marnäs/Hammarbacken. n (resor)= 487 RESERELATIONER Andel av samtliga resor Till fots FÄRDMEDELSFÖRDELNING Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Marnäs/Hammarbacken 26 % 22 % 33 % 10 % 33 % 2 % Marnäs/Hammarbacken - Notgården/ABB industriområde 12 % 23 % 19 % 0 % 58 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - annan kommun 11 % 0 % 0 % 7 % 93 % 0 % Marnäs/Hammarbacken - Smedjebacken Norra 9 % 0 % 0 % 0 % 96 % 4 % Marnäs/Hammarbacken - Centrum 7 % 36 % 29 % 7 % 29 % 0 % 8
CENTRUM Karta 4 och tabell 3 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Marnäs/Hammarbacken och Notgården industriområde. Bland dessa resor görs en stor andel till fots eller med cykel. Vid resor till annan kommun, eller Ludvika gård/högberget är resor med bil vanligast. Karta 4: De vanligaste reserelationerna för boende i Centrum Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 3: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Centrum. n (resor) = 166 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Inom Centrum 19 % 75 % 0 % 6 % 19 % Centrum - Marnäs/Hammarbacken 17 % 47 % 13 % 27 % 13 % Centrum - Notgården/ABB industriområde 17 % 60 % 40 % 0 % 0 % Centrum - annan kommun 9 % 0 % 25 % 0 % 75 % Centrum - Ludvika gård/högberget 6 % 0 % 0 % 0 % 100 % 9
LUDVIKA GÅRD/HÖGBERGET Karta 5 och tabell 4 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från annan kommun och Notgården/ABB industriområde. Varannan resa inom Ludvika gård/högberget görs till fots, medan en tredjedel görs med bil. För resor till/från Centrum utgör bilresorna närmare hälften av alla resor. Karta 5: De vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Gård/Högberget Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 4: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika gård/högberget. n (resor) = 588 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil Övrigt Inom Ludvika gård/högberget 24 % 48 % 11 % 8 % 33 % 0 % Ludvika gård/högberget - annan kommun 16 % 21 % 24 % 0 % 55 % 0 % Ludvika gård/högberget - Notgården/ABB industri område 15 % 40 % 20 % 0 % 35 % 5 % Ludvika gård/högberget - Centrum 13 % 11 % 34 % 9 % 46 % 0 % Ludvika gård/högberget - Marnäs/Hammarbacken 4 % 27 % 55 % 18 % 0 % 0 % 10
NOTGÅRDEN/ABB INDUSTRIOMRÅDE Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. På grund av underlagets storlek (n resor = 110) redovisas här inte färdmedelsfördelning. Karta 6: De vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs 11
KNUTSBO/JÄGARNÄS Karta 6 och tabell 5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB industriområde. Den vanligaste resan sker inom detta område, följt av resor till/från Centrum och Ludvika gård/högberget. Bilen är det vanligaste färdsättet för samtliga reserelationer. Karta 7: De vanligaste reserelationerna för boende i Knutsbo/Jägarnäs Marnäs/Hammarbacken Centrum Notgården/ABB-industriområde Ludvika gård/högberget Knutsbo/Jägarnäs Tabell 5: Färdmedelsfördelning för de fem vanligaste reserelationerna för boende i Notgården/ABB Industriområde. n (resor) = 617 RESERELATIONER FÄRDMEDELSFÖRDELNING Andel av samtliga resor Till fots Cykel Kollektivtrafik Inom Knutsbo/Jägarnäs 22 % 19 % 8 % 1 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Notgården/ABB industriområde 14 % 4 % 29 % 2 % 65 % Knutsbo/Jägarnäs - Centrum 12 % 0 % 0 % 7 % 93 % Knutsbo/Jägarnäs - Marnäs/Hammarbacken 9 % 0 % 13 % 16 % 72 % Knutsbo/Jägarnäs - Ludvika gård/högberget 8 % 19 % 19 % 0 % 62 % Bil 12
3. Ärendefördelning uppdelat på kön Skillnaderna i vilka typer av ärenden män och kvinnor gör är generellt små, och variationerna är som mest ett par procentenheter. Även om skillnaderna är små, syns vissa klassiska könsstrukturer. Män gör större andel av sina resor till jobb och i tjänsten, medan kvinnor gör större andel resor för att hämta/lämna barn/vuxen och göra inköp av dagligvaror. Figur 2: Ärendefördelning uppdelat på kön för boende i Ludvika och Smedjebackens kommuner. n (resor) = 3 508 5 Vilket var ditt ärende? 45% 4 35% 39% 36% 3 25% 19% 2 2 15% 9% 9% 1 7% 5% 6% 6% 7% 5% 6% 4% 3% 3% 4% 2% 3% 4% 5% 2% 2% Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc,) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat Kvinna Man 13
4. Kvantifering av potential för kommuninterna resor och transporter Resvaneundersökningen i Ludvika och Smedjebacken visar att bilen är det dominerande färdsättet i kommunerna. För att på sikt kraftigt minska klimatbelastningen från resandet i kommunerna krävs åtgärder inom tre grundläggande kategorier: Minska resbehovet, bl.a. genom samhällsplanering, men även genom ökad användning av t.ex. distansmöten samt bättre planering och logistik. Öka andelen klimateffektiva färdsätt (gång, cykel och kollektivtrafik). Minska utsläppen från resterande fordonsanvändning, bl.a. genom energieffektivare fordon och användning av förnybara energibärare. Kommunen har möjlighet att direkt eller indirekt påverka invånarnas och verksamheters resande genom åtgärder inom dessa kategorier. Inom vissa områden har kommunen direkt mandat att fatta beslut, t.ex. samhällsplanering, parkering eller cykelinfrastruktur. För andra områden är kommunens möjligheter att påverka mer begränsade. Kommunen som organisation har dock fullt mandat att styra över sitt eget interna resande och transporter samt val av fordon. Som stor arbetsgivare kan kommunen även stimulera personalen att välja klimateffektiva färdsätt för resan till arbetet. Kommunen kan också föregå med gott exempel för andra arbetsgivare i kommunen. I detta kapitel belyses vilka möjligheter kommunen som organisation har att minska sin klimatbelastning från resandet och vilken minskningspotential som finns. I kapitlet beskrivs översiktligt vilka åtgärder som kan bidra till att de önskade utsläppsminskningarna kan realiseras. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att genomföra någon djupgående analys av nuläget och förslagen måste därför ses som en första, grov uppskattning. Som tidsperspektiv väljs 2020, med 2014 som utgångspunkt. KOMMUNENS NULÄGE OCH NUVARANDE MÅL Kommunen som organisation förfogar idag över ett stort antal fordon av olika slag. År 2013 förfogade Ludvika kommun och helägda bolag tillsammans 144 personbilar, 92 lätta lastbilar och 8 tunga lastbilar (källa: Ludvika kommun/bisnode AB). År 2013 spenderade kommunen över 7,7 miljoner kr på fordonsbränsle, varav 99,9 procent på bensin och diesel och 0,1 procent på E85/etanol, se även figur 3. Bränslevolymen uppskattas utifrån de ekonomiska uppgifterna till ca 650 000 liter och CO 2-utsläppen till ca 1 600 ton för 2013. I dessa siffror är inte kostnader och utsläpp för flygresor eller användningen av egen bil i tjänst medräknade. Det är tydligt att kommunen har potential att genom trafikrelaterade åtgärder inte bara minska sina utsläpp, utan även sina utgifter för fordonsbränsle och resor. 14
Figur 3: Ludvika kommuns utgifter för fordonsbränslen och smörjmedel. Källa: Ludvika kommuns bokslut. Kostnad för drivmedel i Ludvika kommun, kr 9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 Etanol Smörjmedel o övr oljor Bensin Dieselolja 1000000 0 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014, tom 10 nov Kommunen har satt upp ett antal trafikrelaterade mål, bl.a.: Andelen miljöbilar i kommunorganisationen ska öka Användningen av fossila drivmedel från den kommunala organisationens och dess bolags tjänsteresor ska minska under planperioden. Målen är inte tidsatta eller kvantifierade och är därmed svåra att följa upp. Kommunen har vidare en policy för tjänsteresor. Den är dock inte särskild konkret och ger mest generella rekommendationer. BEDÖMNING AV POTENTIALEN Kommunen har en lång rad möjligheter att minska sina egna utsläpp från resor. Nedan listas beprövade åtgärder samt vilken effekt dessa kan förväntas ha till 2020. Observera att ingen detaljerad genomgång av kommunens fordonsanvändning och resandet har gjorts, vilket är en förutsättning för att närmare kunna bedöma potentialen och effekten av olika åtgärder i Ludvika. Den beskrivna potentialen bygger därför på grundläggande antaganden och erfarenheter från andra kommuner och verksamheter. Välja mer energieffektiva fordon Kommunen anger en utbytestakt på 3-5 år för personbilar och lätta lastbilar, 5-10 år för lätta lastbilar med specialbyggnationer samt 8-15 år för tunga lastbilar. Fram till 2020 kan därmed en majoritet av dagens bilar och lätta lastbilar anses vara bytta och ca 50 procent av de tunga lastbilarna. Tack vare teknikutvecklingen och genom att kommunen ställer tydliga krav på energieffektivitet i upphandlingen av fordon och genom att använda livscykelkostnad som utvärderingskriterium bedöms bränsleförbrukningen vid ett fordonsbyte kunna minskas med 10-20 procent jämfört med dagens läge. Troligen är än större minskningar möjliga. Här bedöms minskningspotentialen till 2020 till 15 procent jämfört med 2014. Se över fordonsbehoven och -organisation Erfarenheter från andra kommuner visar att det är möjligt att ersätta en betydande del av tjänstebilar och användningen av egen bil i tjänst med bilpoolslösningar. Genom bilpoolslösningar kan ofta det totala antalet bilar minskas eftersom fordonen används 15
mer intensivt. Vidare leder en bilpoolslösning till ett förändrat användningsmönster av tjänstebilar, eftersom kravet på bokning tvingar fram en ökad planering av resandet vilket ofta leder till minskad bilanvändning. En bilpool bör främst ersätta bilar som används förhållandevis sällan, bilar som körs mycket kan med fördel behållas i kommunens regi. Vilka bilar som kan ersättas, vilken bilpoolslösning är mest lämpad för Ludvika och vilka kostnadsbesparingar som är möjliga kräver en mer detaljerad undersökning av användningsmönstret hos kommunens bilar. Här bedöms minskningspotentialen till genom att ersätta en del av tjänstebilarna och egen bil i tjänst med en bilpoolslösning till minst 2-3 procent jämfört med 2014. Sparsam körning De flesta förare kan minska sin bränsleförbrukning med 5-10 procent genom en mer energieffektiv körstil. Körstilen lärs ut i praktiska och teoretiska utbildningar, t.ex. EcoDriving-utbildningar. För personbilar kan bränslebesparingen väga upp utbildningskostnaden för en praktisk körutbildning för förare som kör förhållandevis mycket i tjänsten, t.ex. hemtjänstpersonal. För förare som kör mer bränsletörstiga fordon som lastbilar är brytpunkten lägre. Viss, men lägre effekt kan även uppnås med endast teoriutbildning som är betydlig billigare. Kostnaden för en praktisk körutbildning ligger mellan 1 500-3 000 kr per deltagare, medan kostnaden för rena teoripass är betydligt lägre. Det är i båda fall viktigt att utbildningen följs upp med repetitioner och med dokumentation av bränslebesparingen. Här bedöms den långsiktiga minskningspotentialen genom att genomföra praktiska utbildningar för samtliga förare som kör mycket i tjänsten eller kör tunga fordon samt teoriutbildning för all personal som kör i tjänsten till 5 procent jämfört med 2014. Logistik och ruttplanering Sedan tidigt 2000-tal har ett flertal projekt för att optimera ruttplaneringen och arbetsorganisationen för att minska körsträckorna genomförts i svenska kommuner, ofta med stöd av Vägverket/Trafikverket. Exempel är Orust, Falkenberg, Eskilstuna, Mark. Flera av projekten har utvärderats och dokumenterats av Trafikverket. I de flesta fall har körsträckorna genom förbättrad logistik och planering kunnat minskas med 20-30 procent. Det är inom ramen för detta projekt inte möjligt att bedöma hur stor del av tjänsteresorna med bil i Ludvika som utgörs av hemtjänst. Det är därför också svårt att bedöma den totala minskningspotentialen utan närmare utredning. Hemtjänsten utgör dock i många kommuner en betydande del av verksamhetens bilanvändning. Antag att hemtjänsten står för 25 procent av kommunens interna bränsleförbrukning och att körsträckorna (och därmed bränsleförbrukningen) med hjälp av förbättrad logistik och planering kan minskas med 20 procent inom hemtjänsten. Åtgärden innebär då en total förbrukningsminskning på 5 procent. Ersätta resor med distansmöten Genom att systematisk ifrågasätta om möten måste genomföras fysiskt eller kan ersättas av distansmöten samt genom att tillhandahålla och utbilda i lämplig teknik kan omfattningen av resor till möten minskas kraftigt. Exempel från näringslivet (TeliaSonera) visar att en konsekvent användning av distansmöten kan minska resandet till möten i tjänsten med upp till 50 procent, med motsvarande minskad energianvändning samt tidsbesparingar. I vilken utsträckning Ludvika kommun kan ersätta resor med distansmöten har inte kunnat bedömas inom ramen för detta uppdrag. Därför kan inte minskningspotentialen bedömas här. 16
Inför incitamentsystem För att effektivt påverka kommunens medarbetare att välja klimateffektiva färdsätt krävs styrning och helst ett incitamentsystem. Styrdokument som en resepolicy kan spela en viktig roll som orientering, men effekten förstärks tydligt om det finns ett incitamentssystem. Exempel på incitamentssystem är en intern avgift på resors koldioxidutsläpp som öronmärks för förbättringsåtgärder eller för att sänka priset på mer miljövänliga alternativ. Ett exempel är Åre kommun som infört ett avgiftssystem som fördyrar flyg- och bilresor men stöttar tågresor för kommunala avdelningar. Ett incitamentsystem kan bidra till en ökad medvetenhet om valet av färdsätt och ökar användningen av alternativ till bilen. Här bedöms potentialen till 2020 försiktigt till 2 procent av dagens förbrukning. Välj fordon med alternativa energibärare De tidigare nämnda åtgärdsgrupperna siktar primärt på att minska bränsleförbrukning eller körsträckor. Klimatpåverkan från kommunala resor och transporter kan vidare minskas genom att byta ut fossila bränsle med förnybara. 87 procent av Ludvikas utgifter för fordonsbränsle var 2013 för dieselbränsle, ca 12 procent bensin och resterande E85 (utifrån kommunens bokslut). Det finns idag fordonsbränsle på marknaden som har hög inblandning av förnybara bränslen, som är klassade som dieselbränsle (dvs. tekniskt motsvarar diesel) och kan användas utan modifikation i vanliga dieselfordon. Exempelvis har Preem Evolution diesel en andel förnybart bränsle (tallolje- och raps-baserad) på ca 30 procent. Liknande produkter från konkurrerande bolag finns på marknaden. Genom att konsekvent upphandla och använda den typen av dieselbränsle kan kommunen utan investeringar i fordonsflottan snabbt öka sin andel av förnybara bränslen till ca 20-25 procent. Vidare kan kommunen stegvis ersätta vissa fordon med eldrivna versioner och därmed minska förbrukningen av flytande fossila bränslen. För att säkerställa en betydande klimateffekt är det dock en förutsättning att förnybar el används för laddningen av fordonen. Kommunen äger idag 144 personbilar och 92 lätta lastbilar. Det bedöms som realistiskt att i samband med fordonsbyten ersätta 5-10 procent av dessa med elfordon, mer på sikt. Här bedöms potentialen för att ersätta fossila bränslen med förnybart el till 5 procent fram till 2020, mer i ett längre perspektiv. Sammanställning Effektiviseringspotential från olika åtgärder kan inte enkelt räknas ihop, eftersom åtgärderna påverka varandra. Exempelvis minskar den totala effekten av sparsam körning när fordonen blir mer bränsleeffektiva eller när körsträckorna minskar. I tabell 6 listas den uppskattade energieffektiviseringspotentialen för Ludvika fram till 2020, i relation till 2014. Tabell 6: Sammanställning av effektiviseringsåtgärder och uppskattad potential till 2020, jämfört med 2014 Åtgärdsgrupp Förväntad effekt på energianvändning Mer energieffektiva fordon -15 % Översyn av fordonsbehov och organisation, bilpool -3 % Sparsam körning, utbildningar & uppföljning -5 % Logistik, ruttplanering (primärt hemtjänst) -5 % Ersätta resor med distansmöten? Införa incitamentsystem att välja klimatsmarta färdsätt -2 % Välja fordon med alternativa energibärare - 5 % 17
Totalt bedöms energieffektiviseringspotentialen med åtgärder som kan realistiskt genomföras fram till 2020 till ca -25 procent av energiförbrukningen för kommunens resor och transporter jämfört med 2014. Potentialen att minska utsläppen av fossilt koldioxid är större. Utöver minskningen på grund av sänkt energianvändning tillkommer effekten av att öka andelen förnybara energibärare. Av den resterande energianvändningen bedöms andelen förnybar energi relativt enkelt kunna ökas med 20-30 procent genom val av bränsle med högre andel biodrivmedel samt ökad användning av elfordon. Här används 30 procent som realistiskt mål, en ökning med ca 25 procent jämfört med dagens läge om det tas hänsyn till att dagens bensin och diesel har ca 5 procent biobränsleandel. Ihop med energieffektiviseringen innebär det en reduktion av utsläppen av fossil CO 2 med ca 40 procent jämfört med 2014. DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER Det finns en lång rad åtgärder för att minska Ludvika kommuns energianvändning inom transportsektorn och de flesta föreslagna åtgärder är inte kostsamma att införa och besparingspotentialen bedöms som högre än kostnaderna. 2013 låg kommunens och kommunägda bolags kostnader för drivmedel runt 7,7 miljoner kronor årligen. En minskning av energiförbrukningen med 25 procent innebär därmed en årlig besparing på ca 1,9 miljoner kr. Den ackumulerade besparingen fram till 2020 borde med lätthet kunna kompensera kostnaderna för de föreslagna åtgärderna och även eventuella merkostnader för en ökad andel förnybar energi. Därför rekommenderas Ludvika följande mål för de kommuninterna transporterna: Minska energianvändningen med 25 procent fram till 2020, med 2014 som basår Minska utsläppen av fossil CO 2 från kommuninterna transporter med 40 procent fram till 2020, med 2014 som basår Vidare rekommenderas att på årlig basis följa upp energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn. För att genomföra åtgärderna rekommenderas att kommunen tar fram en konkret, budgeterad arbetsplan för perioden 2015-2020, att medel avsätts för att kunna implementera åtgärderna och att kommunen börjar med de mest lönsamma åtgärderna först. 18
Koucky & Partners AB, Kastellgatan 1, 413 07 Göteborg Telefon: 031-80 80 50 www.koucky.se