Nygårdsskolan. Kvalitetsredovisning



Relevanta dokument
Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåklockan

Förskolan Vitsippan. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Catharina Eckstein

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Fuxernaskolan. Kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Förskolan Skogsviolen

Förskolan Rödklövern. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Pia Östh Gustavsson

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Karlshögs Fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Förskolan Kaprifolen. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Annelie Eriksson

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Förskolan Smultronstället

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

1. Inledning Förutsättningar... 3

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Barn- och utbildningsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Förskolan Prästkragen

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Arbetsplan för skriv enhetens namn Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Arbetsplan för Stora Mellby fritids Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Enhetsplan för Nödingeskolan

Kvalitetsredovisning

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

2.1 Normer och värden

Kvalitetsrapport Förskola

Lokal arbetsplan Läsåret

Kungsgårdens skola arbetsplan

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan Fritidshem

Innehå llsfö rteckning

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Transkript:

Nygårdsskolan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål

Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Skolans elever lärare och ledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder. Elever och föräldrar får bättre underlag för val mellan skolor. Föräldrar, politiker och andra intressenter får en god information om skolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Skolverket kommer att använda kvalitetsredovisningarna vid granskning och tillsyn. Kvalitetsredovisningen är strukturerad utifrån läroplanens nationella mål med förbättringsåtgärder som utgår från utbildningsnämndens nämndspecifika mål för 2010 Skolan diskuterar och arbetar kontinuerligt med enhetens samlade resurser för att få ett optimalt användande av de förekommande yrkeskompetenser som finns. Mycket viktigt är samverkansformer fritid skola förskoleklass förskola dagbarnvårdare för att förena alla verksamheter på Nygårdskolan. Detta tar sig många uttryck, på våren, i april, har skolan en återkommande musikal där vi samverkar i de olika verksamheterna under ett par veckor. Skolan har en föräldraförening som borgar för ett gott samarbete med brukarna. Skolan har en väl inarbetad plan för inskolning av nya förskoleklassbarn från både dagbarnvårdarna och förskolan. Detta ger en trygghet för både barn, föräldrar och personal. Fritids och förskolan samverkar vid öppning och stängning. Övrig samverkan består i att barnen har lekt ihop på gården, haft gemensamma sångsamlingar, skogsutflykter och gemensam verksamhet på skollov. 1.1 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Under hösten genomfördes en föräldraenkät i grundskolan. Svarsfrekvens 52 %. En föräldraenkät har även genomförts för fritidshemmet. Svarsfrekvensen var 44 %. Som underlag har man även utvärderingar i arbetslagen, protokoll vid arbetsplatsträffar. 1.2 Övergripande vidtagna åtgärder med anledning av förra årets kvalitetsredovisning Vi har fortsatt utveckla formen för föräldramöte. Vi började med att barnen fick arbeta i klassrummet och föräldrarna fick en chans att se exempel på vad barnen arbetar med under en skoldag. Efter gemensam fika såg barnen en film medan lärarna hade ett kort möte med föräldrarna. Det gav ett så gott som hundraprocentigt deltagande av både föräldrar och barn. Vi ser absolut en fortsättning på denna form då det mottogs positivt av samtliga vårdnadshavare/föräldrar. 1.3 Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen Skolan har arbetat med att tydliggöra och implementera likabehandlingsplanen samt göra detta dokument levande genom årlig revidering. Eleverna fick information om likabehandlingsplanen i klasserna. Föräldrarna informerades om likabehandlingsplanen av rektor på föräldramöte. 2(12)

Vi samarbetar med SPSM kring vårt värdegrundsarbete, för att nå fram till ett gemensamt förhållningssätt. När vi haft anledning har vi använt oss av dokumentet på hemsidan. Vi har diskuterat språkbruk i elevråd och föräldraråd. Vi behöver hålla diskussionen om språk och bemötande levande. Olika språk i olika situationer är en del av utbildningen och kunskap för livet. Vi behöver gå igenom likabehandlingsplanen och se till att vi kan leva upp till det som står där. Skolpersonalen har ägnat en studiedag till att arbeta med likabehandlingsplanen. 2 Skolbarnsomsorg 2.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten Fritidshemmet samverkar med skolan och förskolan, vilket innebär att den samlade kompetensen i huset tillvaratas under dagen kl. 06.00 18.00. Lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare samverkar kring barnens lärande för att ge dem optimal utveckling. Fritidshemmet har en aktiv miljöprofil, vilket innebär att all personal samverkar kring miljöarbetet och använder naturen som ett levande läranderum. Ett årligt temaarbete i samverkan med skolan utmynnar i en musikal på våren som alla är mycket stolta och engagerade i och glada över att kunna genomföra. Samarbetet med föräldrar är även av största vikt. Under hösten har utbudet på fritids försämrats i takt med indragningar både i skolan och på fritids. 2.1.1 Nyckeltal Mätdatum 15 2008 2007 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 Antal barn 35 35 37 43 Antal 23,3 23,6 20,6 18,7 barn/årsanställd Andel pers. med relevant högskolexamen 100 % 100 % 65 % 65 % 2.1.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med fritidshemmet som helhet (skala 1-10) 8,4 7,6 Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 7,3 7,4 3(12)

Vårdnadshavarnas syn på fritidshemmet i förhållande till ett perfekt fritidshem (skala 1-10) 7,0 7,2 Beräknat NKI-index 73 71 2.1.3 Mål för verksamheten 2.1.3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål. Personalens IT-kompetens skall höjas Öka delaktigheten och informationen till vårdnadshavarna Skapa lugnare miljöer 2.1.3.2 Verksamhetens egna mål Normer Skillnad vad som är mitt/andras Respekt för fritids saker och andras saker Språket hur man säger saker till varandra Att visa hänsyn Att veta vad som är rätt och fel Gemensamma regler Inget våld mot någon eller något Värderingar Vi lär barnen allas lika värde och medvetandegör deras eget ansvar och roll i konflikten genom samtal Kontinuerliga diskussioner ang. värderingar, att man följer upp när det är något som blir fel Kunskap och lärande Omsorg, att se alla barn varje dag, stödja, hjälpa och träna barnen i det vardagliga med kläder, matsituation mm. Tid och omtanke för barnen Lek, genom att vi stimulerar den fria leken och har drama utnyttjar vi leken till lärande Ansvar och inflytande Vi tränar barnen att ta ansvar för sig själv och sina saker Att barnen tränar sig på att ta ansvar för sin tid efter fritidshemstidens slut 2.1.4 Åtgärder för att nå målen Inskolning och samtal med nya barn Utskolning med barn och föräldrar i år 3 Föräldrakontakter Barnobservationer Erbjuder utvecklingssamtal på höstterminen 4(12)

Drop-in-kaffe på höstterminen Lovverksamhet Grovplanering höst och vår Veckoplanering Utvärdering 2.1.5 Indikatorer 2.1.5.1 Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är på fritidshemmet Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 100 % 89 % 2.1.5.2 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på fritidshemmet 83 % 92 % Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.3 Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på fritidshemmet. 33 % 42 % Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 2.1.5.4 Andel vårdnadshavare som anser att miljön på fritidshemmet är bra för sitt barns utveckling. 83 % 81 % Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.5 Andel vårdnadshavare som är nöjda med de aktiviteter som anordnas på fritidshemmet. 64 % 85 % Betyg sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.5.6 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten. 75 % 81 % Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 2.1.5.7 Andel vårdnadshavare som känner att de har inflytande över fritidshemmets verksamhet. 33 % 46 % Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 5(12)

2.1.5.8 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på fritidshemmet. 92 % 89 % Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät 2.1.6 Analys Arbetet med SPSM har gett oss bättre förutsättningar för att möta barnen på ett bättre sätt. De gemensamma diskussionerna har gett oss ett gemensamt förhållningssätt i vissa frågor. Under större delen av året har vi dock saknat forum för gemensamma diskussioner mellan yrkeskategorierna. 2.1.7 Förbättringsåtgärder Vi behöver se över och skapa nya möten för att få tid att diskutera och utveckla verksamheten. Fortsätta att förbättra dokumentation för att föräldrar ska få en tydlig inblick i vad som händer på skolan och på fritidshemmet. 3 Förskoleklass och grundskola 3.1 Beskrivning av organisationen/verksamheten Verksamheten bedrivs som samlad skoldag, vilket innebär att den samlade kompetensen i huset tillvaratas under skoldagen mellan kl. 8:30 13:30. Lärare och fritidspedagoger samverkar kring elevernas lärande för att ge dem optimal utveckling. Vi strävar efter en helhetssyn på kunskap och vill därför arbeta temainriktat. I fokus står arbetet med att stärka elevernas språkutveckling. Vi är också stolta över vår årliga musikal, där alla på skolan deltar. Syftet med detta är att stärka elevernas självkänsla och öka samhörigheten. Nygårdskolan har en tydlig miljöprofil och använder skogen och naturen runt skolan i vår undervisning. Vi strävar efter att all personal skall trivas och må bra, för att därigenom utföra sitt arbete med hög kvalitet för att nå måluppfyllelse, både kognitivt och socialt. På Nygårdsskolan skall eleverna få de allra bästa förutsättningarna för att lyckas och utvecklas till trygga och harmoniska människor. Ett stort engagemang och inflytande av vårdnadshavarna är en målsättning på Nygårdsskolan. Vi är angelägna om ett gott samarbete mellan skolan och hemmet. En förutsättning för detta är, att utvecklingssamtalen håller hög kvalitet, vilket innebär att både elever, vårdnadshavare och lärare får utrymme att diskutera elevens framtida utveckling och lärande. Dessutom används de individuella utvecklingsplanerna samt kontinuerliga brev från skolan till hemmet. Arbetsplatsträffen är det forum, där diskussioner förs och beslut fattas om verksamhets-, arbetsmiljö-, utvecklings- och kompetensutvecklingsfrågor. Under hösten har förskolans personal deltagit vid några arbetsplatsträffar. 6(12)

3.1.1 Nyckeltal Mätdatum 15 2008 2007 2006 2005 oktober lå 10/11 lå 09/10 lå 08/09 lå 07/08 lå 06/07 lå 05/06 Antal elever 44 43 65 80 72 77 Andel elever med 64 % 86 % 68 % 65 % 58 % 61 % skolskjuts Antal lärare 6,2 6,2 6,4 6,8 6,7 8,5 /100 elever Andel behöriga 71 % 97 % 90 % 90 % 85 % 85 % lärare Antal personal* / 7,4 9,1 6.4 5,8 6,7 6,6 100 elever Andel elever med annat modersmål än svenska 7 % 7 % 8 % 7 % * som personal inräknas lärare, elevassistenter, skolvärd. 3.1.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med skolan som helhet (skala 1-10) 8,0 Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 7,9 Vårdnadshavarnas syn på skolan i förhållande till en perfekt skola (skala 1-10) 7,6 Beräknat NKI-index 76 3.2 Normer och värden 3.2.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Skadegörelse och klotter skall minska 3.2.2 Nygårdsskolans egna mål för verksamheten Normer Skillnad vad som är mitt/andras Respekt för fritids saker och andras saker Språket hur man säger saker till varandra Att visa hänsyn 7(12)

Att veta vad som är rätt och fel Gemensamma regler Inget våld mot någon eller något Värderingar Vi lär barnen allas lika värde och medvetandegör deras eget ansvar och roll i konflikten genom samtal Kontinuerliga diskussioner ang. värderingar, att man följer upp när det är något som blir fel 3.2.3 Åtgärder för att nå målen Vi arbetar med livskunskap och dramaövningar i skolan och på fritids. Att tydliggöra och implementera likabehandlingsplanen samt att göra detta dokument levande är en åtgärd för att nå målen. Vi har nolltolerans mot dåligt språkbruk för att förbättra barnens språk. Vi har läst gemensam litteratur och har hållit diskussioner med pedagoger från SPSM för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt. 3.2.4 Relevanta indikatorer 3.2.4.1 Andel vårdnadshavare som anser att sitt barns skola är trygg och trivsam 100 % - Betyg sämre jämfört med tidigare enkät. 3.2.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att de får tillräcklig information om hur sitt barn trivs i skolan 93 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 3.2.4.3 Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräckligt med information om hur mobbing och okamratlighet förebyggs och bekämpas 36 % - Betyg sämre jämfört med tidigare enkät. 3.2.4.4 Antalet kamratstödjare i verksamheten Noll, vi har inga kamratstödjare, vi arbetar med livskunskap i klasserna och på fritids. 3.2.5 Analys Nolltoleransarbetet har varit riktigt bra när det gäller barnens språk. Anledningen till att vi inte har kunnat diskutera regler är vi inte lyckats med att organisera forum där samtliga personalkategorier är representerade. Samarbetet med SPSM har varit mycket givande. Tanken att vi skulle ha egna möten fanns men vi har inte givits förutsättningar för att genomföra några sådana. 3.2.6 Förbättringsåtgärder 2011 En ordentlig genomgång av vilka möten vi ska ha och vilka som skall delta för att skapa forum för diskussioner för att utveckla verksamheten. Den låga siffran i punkt 3.2.4.3 skall tas på allvar. Här måste vi nå ut till vårdnadshavare och tydliggöra hur vi arbetar med dessa frågor. 3.3 Elevers kunskap och lärande 3.3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers kunskap och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas 8(12)

Resultaten på de nationella proven skall förbättras 3.3.2 Nygårdsskolans egna mål för verksamheten o Gemensamt förhållningssätt. o Utveckla arbetet med barn i behov av särskilt stöd. 3.3.3 Åtgärder för att nå målen Genom möten med den specialpedagogiska myndigheten kommer vi att utarbeta ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Detta gynnar barnens sociala färdigheter, lärande och utveckling. Vårt mål är att skapa en skola där barnen känner trygghet, samhörighet och lust att lära vilket förhoppningsvis resulterar i en lärande miljö och bidrar till att elevernas närvaro ökar. 3.3.4 Relevanta indikatorer 3.3.4.1 Andel vårdnadshavare som anger att de får tillräcklig information om vad sitt barn arbetar med och lär sig i skolan. 78 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.3.4.2 Andel vårdnadshavare som vet vad sitt barn skall kunna i skolan och vilka kunskapsmålen är 86 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.3.4.3 Andel vårdnadshavare som är nöjda med kvalitén på senaste utvecklingssamtalet 91 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. 3.3.4.4 Andel vårdnadshavare som anser att sitt barn får tillräckligt stöd i skolan 93 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.3.4.5 Andel vårdnadshavare som anser att skolan har en bra fysisk miljö 79 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.3.4.6 Andelen som nått målen på nationella prov i åk 3 Matematik 100 % Svenska 100 % 3.3.5 Analys Andel vårdnadshavare som anger att deras utvecklingssamtal var bra är i stort sett oförändrat, vi strävar dock efter att samtliga vårdnadshavare ska uppleva sina utvecklingssamtal som positiva. Andel vårdnadshavare som anger att deras barn får tillräckligt stöd är lägre än tidigare år och även här strävar vi mot ett högre värde, det vill säga att allaelever ska känna att de får hjälp när de behöver. 3.3.6 Förbättringsåtgärder 2011 Vi ska arbeta med att implementera den nya läroplanen. Kring den nya läroplanen kommer vi att arbeta tillsammans med Tingbergsskolan. Vi kommer att utveckla arbetet med åtgärdsprogram, skriftliga omdömen, IUP och LPP för att få en högre måluppfyllelse och bättre möta barnen i behov av särskilt stöd. 9(12)

3.4 Elevers inflytande och ansvar 3.4.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området elevers inflytande och ansvar. Alla elever ska kunna följa sin kunskapsutveckling i skolan 3.4.2 Nygårdsskolans egna mål för verksamheten Vi vill öka elevernas inflytande genom de olika råd vi har på skolan. Vårt mål är att ha två råd; elevråd och mat- och miljöråd. Barnen ska vara delaktiga i planeringen av tema och musikal. 3.4.3 Åtgärder för att nå målen Vi har åldersblandade aktiviteter på natur- och miljödag, mattedag, julpysseldag, lekdag, utflykt till kamratbanan, elevens val, musikalarbetet, rast och skogsvistelse. Förskolan, förskoleklassen och år 1 har gemensamma samlingar och fri tid. Vi erbjuder olika arbetssätt inom samtliga ämnen, vi individualiserar undervisningen och väljer olika arbetssätt beroende på vilka barn vi har. Alla lär på olika sätt. Genom skolans olika råd ökar barnens delaktighet och inflytande på skolan inre och yttre miljöer vilket vi tror resulterar i trygghet, trivsel och ansvarstagande för sitt eget arbete och den gemensamma miljön. Barnen får vid uppstart av tema själva komma med förslag på arbetsmetoder och innehåll. Barnen väljer själva vad de ska delta med i musikalen och är delaktiga i arbetet med manus. 3.4.4 Relevanta indikatorer 3.4.4.1 Andel och antal elever med ogiltig frånvaro vid fler än 25 lektionstillfällen 0 % 3.4.4.2 Andel och antal elever med mer än 10 h ogiltig frånvaro 0 % 3.4.5 Analys Den ogiltiga frånvaron är så pass låg att vi inte anser att det behöver vidtas några åtgärder. Vi arbetar med att samtliga elever ska känna arbetsro i skolan. Vi försöker att utnyttja våra lokaler på bästa möjliga sätt. 3.4.6 Förbättringsåtgärder 2011 Utveckla elevråd och mat- och miljöråd. Den inre och yttre miljön ska förbättras b.la. genom egna insatser tillsammans med eleverna och föräldrarådet. Vi följer noggrant upp de enstaka fall av avvikelser från skoldagen genom föräldrakontakter och samtal med eleverna. Öka samverkan/samarbete förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. 10(12)

3.5 Skola och hem 3.5.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skola och hem. Alla vårdnadshavare skall kunna följa sina barns kunskapsutveckling Alla vårdnadshavare skall känna till skolans arbete mot mobbing och kränkande behandling 3.5.2 Nygårdsskolans egna mål för verksamheten Förbättra dialogen mellan hem och skola, beträffande elevernas mål och resultat. Utveckla formen för föräldramöten för att få högre närvaro och större delaktighet. Använda Skoldagboken för att öka insynen och delaktigheten i barnens skoldag och skolgång. Att alla föräldrar skall få tillgång till vår lärplattform Ping Pong. 3.5.3 Åtgärder för att nå målen Föräldrar/vårdnadshavare ska kunna öka sin insyn i elevens kunskapsutveckling genom användande av plattformen ping-pong samt att på f-möten och utvecklingssamtal delges information av pedagogisk personal om sitt barns pedagogiska situation. Vi har som tidigare nämnts även kommunicerat Likabehandlingsplanen på föräldramöten och rektor har även informerat varje klass om innehåll i denna. Skoldagboken är ytterligare ett redskap för information, insyn och delaktighet i verksamheterna på skolan. 3.5.4 Relevanta indikatorer 3.5.4.1 Andel vårdnadshavare som anger att de har möjlighet att påverka verksamheten i skolan 33 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 3.5.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att de har tillräcklig kontakt med sitt barns lärare/mentor 79 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. 3.5.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att skolan är viktig för sitt barns utveckling 100 % - Betyg i princip jämförbart med tidigare enkät. 3.5.4.4 Andel vårdnadshavare som i sin helhet är nöjd med skolans verksamhet 100 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät 3.5.5 Analys Vi försöker från skolans sida uppmuntra vårdnadshavare att engagera sig i barnens skolarbete och hjälpa till med läxor. Personalen anser att procentsatsen är relativ hög, förutom indikator 3.5.4.1, ex.vis skoldagboken och ping-pong kan vara verktyg som förbättrar värdet. Det kan förbättrar ytterligare, ett mål är att ALLA vårdnadshavare ska ha ett stort intresse i detta arbete. 3.5.6 Förbättringsåtgärder 2011 Förbättra informationen till föräldrarna om vilka aktiviteter som ligger närmst i tiden. Detta sker idag genom Skoldagboken och informationsbrev. Vi skall utöka föräldrarnas delaktighet genom att utveckla informationen via Ping-Pong. 11(12)

3.6 Skolan och omvärlden 3.6.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området skolan och omvärlden. Elever och personal ska känna stolthet över sin skola 3.6.2 Nygårdsskolans egna mål för verksamheten Öka samarbetet med biblioteket. Utveckla våra profiler t.ex. temaveckor och musikalarbetet. Synliggöra vår verksamhet 3.6.3 Åtgärder för att nå målen Samarbete mellan skola och fritidshemmet har ytterligare utvecklats. Fritidshemmet har även startat ett aktivt samarbete med biblioteket och museet i Lödöse, dit vi åker 4-6ggr under februari-mars. Genom större medverkan och delaktighet ska skolan öka elevernas och föräldrarnas miljömedvetande. Detta kan ske på föräldramöten och klassråd och även diskussioner på föräldrarådets möten i samband med skolans APT 3.6.4 Analys I den nyare formen för föräldramöten har arbetet med modell workshop ökat medverkan av eleverna samt en större del av föräldragruppen. På våra föräldraföreningsmöten anser vi att vi har nått ut bättre med skolan intensioner i perspektivet 1-10 år. I skolans lokaler finns ju även förskolans verksamhet inrymd sedan ett och ett halvt år tillbaka. 3.6.5 Förbättringsåtgärder 2011 Marknadsföra skolan och vår verksamhet ytterligare genom ännu bättre kontakter med lokaltidningar, förvaltningen och organisationer. Att hitta en form för att kunna genomföra en musikal trots ett minskat barnantal och begräsande resurser. 12(12)