KVALITETSREDOVISNING Förskolan Täppan Läsåret

Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING St Skedvi förskola Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Mora by förskola Läsåret

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmen Klockan och Pinglan Läsåret

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Senast ändrat

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

SÄTERS KOMMUN

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Violen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan Duvans förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Kommentarer till kvalitetshjulet

Innehå llsfö rteckning

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Karlshögs Fritidshem

Kvalitetsarbete i förskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Täppan Läsåret 2008-2009 SÄTERS KOMMUN

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 1 2 INLEDNING... 1 3 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN... 1 4 ANSVAR OCH DELAKTIGHET... 2 5 GRUNDFAKTA OM... 2 6 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING... 2 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 3 8 ARBETET I FÖRSKOLAN... 3 9 MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS/BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE... 4 HELHETSSYN/SYNEN PÅ BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE... 4 PERSONALENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 4 LEKEN OCH LÄRANDET... 5 NORMER OCH VÄRDEN... 5 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR... 6 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE... 6 BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 7 EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA... 7 SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEM... 7 10 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN... 8

1 Sammanfattning Förskolan Täppan är en förskola för endast femåringar. Alla tar ansvar för alla barn och leken är det viktigaste redskapet för att söka kunskap. Allt lärande sker i lekfulla former och meningsfulla sammanhang. Personalen lyssnar på barnen och låter dem påverka verksamheten. Pedagogerna använder sig bl.a. av musik, tecken som stöd, massage, sagoberättande för att nå och stimulera barnen. Utifrån självvärderingen, föräldraenkäterna, utvärderingarna och pedagogiska diskussioner har fyra utvecklingsområden framkommit; barns delaktighet och inflytande, mångkulturell förskola, jämställdhet mellan flickor och pojkar och matematik. Dessa områden ska utgöra grunden för avdelningarnas verksamhetsplaner som ska upprättas hösten 2009. Föräldraenkäten som genomfördes i maj hade en svarsfrekvens på 69%. Helhetsomdömet som föräldrarna gav förskolan är bra. På frågorna mitt barn trivs på förskolan och jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola, gav föräldrarna medelbetyget 5,5 av 6 möjliga. 2 Inledning Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det skall vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan i en miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och lärande. I samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet skall förskolan avrunda barnens förskoleperiod. Innebörden av förskolans uppdrag kan sammanfattas som att innehållet i förskolan skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld. Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje förskola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för förskolan uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av förskolan. Denna kvalitetsredovisning utgår från Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan som baseras på bestämmelser i skollag, läroplanen för förskolan och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barns rättigheter. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid förskolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för Förskolan Täppan 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom förskoleverksamhet går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barnoch utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att 1

förskolans måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldraenkäter Utvecklingssamtal Barnintervjuer Personalens självvärderingar och utvärderingar Personalens utvärdering av sin verksamhetsplan är en annan viktig del i underlaget för kvalitetsredovisningen. Vid läsårets start upprättar varje avdelning sin verksamhetsplan där de beskriver hur de ska arbeta med de lokala mål som området har tagit fram. Områdets mål bygger på kommunens förskole- och skolplan som i sin tur bygger på de nationella styrdokumenten. Utifrån sin verksamhetsplan planerar och genomför personalen sin verksamhet för att uppnå de mål som är satta i den lokala arbetsplanen. Verksamhetsplanen följs upp i oktober och i januari och utvärderas i mars. Utifrån personalens bedömning av sin måluppfyllelse sammanställs kvalitetsredovisningen med hjälp av övriga resultat. 4 Ansvar och delaktighet I förordningen anges att barnen i förskolan och vårdnadshavarna skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Då det gäller barnen i förskolor, familjedaghem och deras vårdnadshavare är det ledningen och personalen som skapar förutsättningar för delaktighet, genom att de får uttrycka sina uppfattningar i olika frågor om verksamheten, arbetssätten. Under året har föräldrarna på förskolan fått svara på en enkät där frågor ställts kring service, inflytande, individualisering, trygghet och lek, lärande och utveckling. Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Föräldrarna inbjuds även till utvecklingssamtal minst en gång per termin, där de ges möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Personalen redovisar inte dessa synpunkter i sina utvärderingar och därför kommer de inte med i kvalitetsredovisningen. Personalen genomför barnintervjuer under året men synpunkterna redovisas inte i utvärderingen och därför finns inget resultat att visa i kvalitetsredovisningen. Skolledningen har ett ansvar för att detta utvecklas till nästkommande år. Områdets brukarråd ska också ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 5 Grundfakta om Förskolan Täppan ligger vid Enbacka skola i Gustafs. Här finns verksamhet för 5- åringar. Under året har 29 barn varit inskrivna på förskolan. Barnen är uppdelade i två grupper, Lingon och Blåbär. Andra grupperingar av barnen görs också vid olika aktiviteter. 6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utifrån den goda förskolan har arbetet med förhållningssätt påbörjats. Den gemensamma plattformen har börjat ta form, under året har arbete skett i pedagogiska forum där tvärgrupper från de olika förskolorna diskuterat värdegrundsfrågor. Under hösten hade de pedagogiska forumen leken som tema, för att medvetandegöra betydelsen av lek och för att vidareutveckla den. Den pedagogiska dokumentationen har diskuterats för att få den att bli ett hjälpmedel. Dokumentationen ska synliggöra vad som sker på förskolan, visa på utveckling hos barnen och kunna användas av personalen vid planering och utvärdering. Fortsatta diskussioner ska föras kring hur arbetet med dokumentation, reflektion och planering kan utvecklas. Planering och observationer ska integreras i det dagliga arbetet. 2

När verksamhetsplanerna var upprättade på hösten satte sig skolledningen med varje arbetslag och gick igenom planerna för att få inblick och kunna vara ett stöd och bollplank i arbetet. För att vårdnadshavare och andra intresserade ska ha en möjlighet att få en inblick i förskolans arbete är det viktigt att arbeta fram en uppdaterad och väl fungerande hemsida. Hemsidan är fortfarande inte uppdaterad. 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal årsarbetare (15 okt 2008) Personal- förskollärare 2,0 Personal- barnskötare 2,0 Personal- kanslist 0,16 Personal- skolledare 0,375 Personal - vaktmästare 0,065 Antal barn (15 okt 2008) Barn förskola 5 år Personaltäthet Förskola Läromedelsanslag Förskola Kompetensutvecklingsanslag personal Täppan 29 barn 5,5 barn/personal 505 kr/barn 2280 kr/årsarbetare Verksamhetens uppdelning Arbetsorganisation Täppan är en förskola som i sin tur är uppdelad på två grupper. En person är utsedd till lagledare och har ett extra ansvar i arbetslaget. Hon deltar tillsammans med skolledningen i lagledarträffar en gång i månaden. Rektor är ansvarig för alla fyra förskolorna i området, en biträdande rektor delar sin tjänst mellan förskolan och skolan. Efter jul anställdes ytterligare en biträdande rektor som arbetar 50 %, framförallt som pedagogisk ledare. 8 Arbetet i förskolan Under året har arbetet med den goda förskolan fortsatt. Upptakten var en föreläsning kring ICDP, Internationell Child Development Program. Sedan har all personal läst boken Vägledande samspel av Niss, Hindgren och Westin. Utifrån boken har pedagogerna deltagit i handledning med en inhyrd konsult. Det har varit handledning i blandade grupper vid tre tillfällen. Vid ett fjärde handledningstillfälle satt arbetslagen tillsammans med konsulten och biträdande rektor. All personal är väldigt nöjd med handledningstillfällena. En gång i månaden ordnas ett pedagogiskt forum. Under hösten var leken i olika former temat på samtliga träffar. Personalen fick då anmäla intresse och gå den gång de fann temat extra intressant. Under våren träffades ICDP-grupperna och fortsatte de pedagogiska diskussionerna med temat värdegrund och förhållningssätt på pedagogsikt forum. Ledare för pedagogiskt forum är specialpedagog tillsammans med skolledning. Elevhälsans nya organisation har kommit igång under hösten. Den innebär att specialpedagogen arbetar närmre arbetslagen för att på ett tidigare skede kunna handleda arbetslagen. Specialpedagogen träffar varje arbetslag på deras planering en gång i månaden eller oftare vid 3

behov. Specialpedagog och skolledning har BVT, barnvårdsteam, en gång i månaden. Där diskuteras de ärenden som är aktuella för att även skolledningen ska kunna vara ett stöd i arbetet med barnen. Under året har arbetslaget på Täppan personalplanering varje måndag kl. 17-19 för att fortlöpande kunna följa upp verksamheten. Två personalmöten har varit gemensamma för hela förskoleområdet. På personalmötena är det pedagogiska diskussioner som är huvudtemat, ibland i arbetslag, ibland i blandade grupper. I september deltog all personal i Elevhälsans föreläsning kring funktionshinder. I oktober var två pedagoger, som en avslutning på ett nätverksarbete, på studiebesök i Stockholm för att besöka förskolor som arbetar framgångsrikt med jämställdhet, genus och barninflytande. Arbetet har delgetts övriga pedagoger på personalmöten med efterföljande diskussioner i tvärgrupper. I januari deltog tre arbetslag på en föreläsning kring ADHD, som Lotta Mannerheimen från habiliteringen höll i. All personal från Täppan deltog. Sju pedagoger och rektor lyssnade på en föreläsning av Per Bernemyr kring Förskolan i förändring. Alla förskolor har upprättat en egen likabehandlingsplan under året. Rektor har under året deltagit i en seminarieserie som Karlstads universitet anordnat, biträdande rektor går sin grundutbildning i samma regi. Bitr. rektor med pedagogiskt ansvar har gått Lärarfortbildnings kurs Chef och ledare i förskolan med fokus på det pedagogiska ledarskapet. 9 Måluppfyllelse och analys/bedömning av måluppfyllelse Helhetssyn/Synen på barns utveckling och lärande Förskolan arbetar för att verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik och utvecklande för barnet. De arbetar för att gemenskap, glädje och viljan att förstå och lära sig ska infinna sig. Personalen strävar efter att barnen får ta eget ansvar och känna delaktighet i verksamheten. De tar till vara på barns fantasi och här och nu tänk. Pedagogerna använder leken som ett redskap för att söka kunskap. Allt lärande ska ske i lekfulla former och i meningsfulla sammanhang. Personalen uppmuntrar barnen till att våga prova nya saker samt att bli självständiga individer. Personalen dokumenterar med skrift, foton och digitalfilmkamera. De möblerar och erbjuder material som inbjuder till lek och skaparlust, de är lyhörda för barnens intressen. Personalen vill utmana barnen och möta dem där de befinner sig i sin utveckling. Förskolan gemensamt med föräldrarna skapar goda möjligheter för att barnens fortsatta utveckling. Personalen strävar efter att barnen har vilja och kraft att prova nya saker och ta nya utmaningar. Självvärderingen som gjordes i maj ger ett kvalitetsindex på 8,4 av 10. Det visar att personalen är nöjd med sin helhetssyn. Personalens förhållningssätt Genom ICDP utbildningen, (vägledande samspel i förskolan) har personalen blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt gentemot barn, föräldrar och personal. Utbildningen har satt mer fokus på arbetssätt samt att uttrycka det i ord. Tillsammans arbetar alla för att vuxna och barn ska ha det trevligt ihop. Personalen har en positiv barnsyn. De tror på barnen och låter dem vara med. Personalen vill stödja barnen och skapa en vardag där utgångspunkten är respekt för barnet, där de lyssnar på barnen och försöker förstå deras motiv. Pedagogerna låter barnen vara med och ta ansvar, vilket medfört att deras självkänsla stärkts. Det barnet är bra på lyfts fram och uppmuntras. Föräldraenkäten som genomfördes i maj visar att föräldrarna är nöjda med personalens förhållningssätt. De tycker att personalen visar att de tycker om deras barn, att personalen har en god dialog med barnen och att 4

de känner sig trygga när de lämnar sina barn till förskolan. Föräldrarna betygsätter personalen till 5,4-5,5 av 6. Leken och lärandet Pedagogerna är närvarande i barns lek både inne och ute och får på det sättet en bra inblick hur barnen fungerar och får också en relation till varje barn. Genom leken vill personalen stärka barnens självkänsla. Barnen har förmåga att samarbeta, att kommunicera, att ta initiativ, utveckla sin kreativa sida, sitt tänkande och att lösa problem Förskolan har fasta rutiner och återkommande aktiviteter. Tisdagar går de till Trollskogen där får barnen både grovmotorisk träning, samspel mellan varandra och kunskap om naturen genom att vistas i den. Personalen ger barnen tid och möjlighet att fråga och undersöka med respekt för det levande både växter och djur. Torsdagar har de berättarstund i två grupper, lingon och blåbär. Då ges barnen möjlighet att berätta och lyssna på kompisar och barnen blir sedda i mindre grupp. Varje dag finns ett bildschema över dagen som ger barnen en överblick så att de vet vad som händer. Aktivitetskort har de två gånger i veckan måndag och onsdag. Barnen väljer då ett kort på en aktivitet som de vill göra. Det finns olika rum att fördela aktiviteterna i och där man valt att vara är man i ca 30 min och leker. Olika konstellationer av barn blir det varje gång och personalen kan också vara med och styra leken om man vet att vissa barn inte fungerar så bra ihop eller att få något barn att upptäcka någon sysselsättning de annars aldrig gör. Gymnastik och rörelse har förskolan en gång varje vecka i gymnastiksalen. Barnen tränar på att klara av att hålla reda på sina egna kläder, duscha och framförallt få röra sig i ett stort rum och lära känna sin kropp. Redskap är roligt och det är spännande att göra sådant som inte kan erbjudas i hemmet. Uteleken är viktig och barn och vuxna leker och lär sig de gamla lekarna. Personalen möblerar och planerar verksamheten utifrån barnens behov och de jobbar mycket med barnens sociala kompetens i samling och temaprojekt. Förskolan sjunger och spelar mycket och de sånger de sjunger hör ihop med förskolan och ger en vi-känsla och en känsla av gemenskap och trygghet. Personalen ser läsningen som en viktig aktivitet som främjar barns språk och även att de kan söka fakta i böcker gör att barnen tycker det är intressant och spännande. Alla barn får tillsammans med en personal baka och får på så vis också träna lite matematik och mängdlära. Föräldrarna bedömer frågan personalen låter mitt barn vara med och påverka sin vardag till 4,5 av 6 i föräldraenkäten. De är mer nöjda med att personalen uppmuntrar och bekräftar deras barn och att de ser till att barnen får tillräckligt med tid att leka, 5,1 och 5,2 av 6 på respektive fråga. Normer och värden Förskolan har tydliga och enkla regler. Personalen utvecklar barnens ansvarstagande genom att de får ta del i olika vardagssituationer som t ex mellanmålsvärdar. Utifrån barnets förutsättningar och möjligheter ska personalen se varje barns förmåga och vilja, och utifrån detta skapa en verksamhet för barn i grupp. Det är i gemenskapen med andra som möjligheterna finns att lära sig samarbeta, ta hänsyn, utveckla tolerans, sätta sig in andra människors situation samt utveckla sitt språk och sitt tänkande. 5

Förskolan har under året arbetat med kompistema som har gett mycket förståelse hur man är mot varandra. Av kompisintervjuer har barnen fått tänka till om t ex varför man blir osams ibland och hur man kan göra för att bli sams igen. I sin självvärdering skattar sig personalen till 4,8 på frågan om de arbetar med olikheter i barngruppen, de är mer nöjda med att de stödjer barnen att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö i vardagssituationer, 5,5 och 5,3 av 6. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Genusdiskussioner på bland annat pedagogiskt forum har också gjort personalen medveten om att det finns mycket i deras attityder att jobba vidare med. Alla har mycket med sig i sin ryggsäck när det gäller könsroller. Diskussionerna fortsätter nästa år. Personalen visar i sin självvärdering att de inte är nöjda med sitt arbete. De betygsätter sig till 4,5 på frågan om de analyserar sina föreställningar om manligt och kvinnligt. De sätter 4,8 på att de utformar den pedagogiska miljön i syfte att stärka jämställdhetsarbetet. Måluppfyllelsen är låg på området jämställdhet. Åtgärder för utveckling Biträdande rektor ska gå en kurs, jämställdhet i skolan, på Högskolan Dalarna till hösten. Utifrån kursen, ska arbetet aktualiseras. Diskussioner ska föras för att öka personalens medveten. När verksamhetsplanerna upprättas ska alla arbetslag förklara hur de kommer att arbeta för att öka jämställdheten mellan pojkar och flickor. Barns delaktighet och inflytande Personalen är lyhörd för barnens idéer och förslag, de vågar säga ja. Pedagogerna lyssnar på och bryr sig om föräldrarnas och barnens åsikter samt idéer. Barnen har varit med och planerat olika aktiviteter. Personalen lyssnar in barnen och låter alla komma till tals, t ex om barnen varit med i en konflikt får alla berätta sin version och alla har samma rätt att bli förstådda. Inför utvecklingssamtalet har pedagogerna gjort intervjuer med barnen och tillsammans går de igenom frågorna och har det som underlag vid samtalet. Föräldrarna visar i sin enkät att de är relativt nöjda med att personalen känner till deras barns förutsättningar och behov, 5,2 av 6. Föräldrarna skattar personalens förmåga att utmana deras barn så att hon/han lär sig något nytt till 4,9. Personalen är mer nöjd med sitt arbete, de tycker att de uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande och att barnen ges tillfälle att uttrycka sin mening om vad som är roligt och meningsfullt på förskolan. Personalen skattar sig till 5,5 av 6 på respektive fråga. Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men åtgärder behöver vidtas vad gäller att ta tillvara på barnens synpunkter som bland annat kommer fram vid intervjuer som personalen har med barnen. Åtgärder för utveckling Barnens inflytande är ett utvecklingsområde. Barnen måste få mer inblick över sitt lärande för att se sin utveckling. Detta kan ske genom pedagogisk dokumentation där barnen får vara med och prata och reflektera kring sin utveckling. 6

Behov av särskilt stöd Under våren drabbades ett barn av stroke, detta har medfört att förskolan har börjat använda tecken som stöd. Alla barn är intresserade av det och tycker det är roligt. Funktionsnedsättning som det har medfört efter en stroke har gjort att barnen känner mer empati för varandra och det har även stärkt samhörigheten i gruppen. Elevhälsans specialpedagog finns med som stöd i personalens funderingar. Vid ett flertal tillfällen har hon tagit del av verksamheten, där hon gjort egna iakttagelser kring barnen. Specialpedagogen har varit ett stöd i arbetet av barn med speciella behov. Det har fungerat väldigt bra och personalen vill fortsätta det arbetet med elevhälsan. Föräldrarna visar i enkäten att de är osäkra på om mitt barn skulle behöva extra hjälp eller stöd kan hon/han få det de bedömer den frågan till4,6 av 6. Personalen är mer positiv, de har ett kvalitetsindex på 8,7 av tio på frågor som rör behov av särskilt stöd. En mångkulturell förskola När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Detta bekräftades i personalens självvärdering som genomfördes i maj. De skattar sig till 1,8 till 2,8 av 6, på frågorna som rör hur förskolan reflekterar över värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, och om de arbetar för att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt. Måluppfyllelsen är låg vad gäller arbetet med en mångkulturell förskola. Åtgärder för utveckling Arbetet ska bland annat aktualiseras när förskolan upprättar sin likabehandlingsplan hösten 2009. Genom pedagogiska diskussioner ska personalens medvetenhet ökas. Genom ökad medvetenhet finns en möjlighet att få in arbetet på ett naturligt sätt inom förskolan. Samverkan mellan förskola och hem Pedagogerna har en daglig dialog och positivt bemötande mot föräldrar och barn i hallen vid lämning och hämtning. I september har förskolan föräldramöte då berättar de om verksamheten och hur de jobbar. Praktiska saker tas upp samt föräldrarna får veta om vår läroplan och den lokala arbetsplanen och att verksamhetsplanen finns i hallen så att alla kan läsa den. Ett uppföljningssamtal med förälder hålls på ht vecka 38, 39 då får föräldrarna berätta om sitt barn och sina förväntningar, funderingar, frågor och hur de tycker att uppstarten fungerat. Ett utvecklingssamtal hålls i mars tillsammans med förälder, personal och barn. Personalen är noga med att ge tydlig information och skicka hem lappar om den planerade verksamheten. De strävar efter att ha ett öppet och bra klimat där föräldrar känner sig lyssnade på. Alla är välkomna att vara med en stund om de vill. Förskolan har luciauppträdande med fika till jul. De bjuder in till drop-in fika tidigt på våren. Då har barnen bakat och de bjuder på fika till sina närmaste. Föräldrarna har möjlighet att titta i barnens pärmar och se en del av verksamheten samt att prata med personalen. Som avslut sista veckan i maj bjuder förskolan in till en sommarfest. 7

Föräldrarna är nöjda med sitt inflytande över förskolan förutom att de inte varit delaktiga vid framtagandet av likabehandlingsplanen. De tycker att de får bra information vid utvecklingssamtalen och att de där har möjlighet att påverka hur förskolan ska stödja deras barns utveckling, 5,4 respektive 5,3 av 6. Personalen har ett kvalitetsindex på 9,0 av tio på området samverkan förskola och hem. 10 Uppföljning av likabehandlingsplanen Personalen har gjort en riskbedömning av förskolan genom husmodellen. Resultat av genomförda barnintervjuer samt synpunkter framkomna vid utvecklingssamtal ligger tillsammans med personalens riskbedömning till grund för planen. Till hösten ska en ny kartläggning göras för att sedan ligga till grund för läsårets likabehandlingsplan. När förskolan upprättade sin likabehandlingsplan uppdagades att de inte lever upp till diskrimineringsgrunderna vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning. Dessa diskrimineringsgrunder ska aktualiseras särskilt när nästa års plan tas fram. Planen ska diskuteras i områdets brukarråd för att få in ytterligare synpunkter. Förskolan Täppan 2009-08-20 Anki Gustafsson Rektor 8