INTEGRATIONSPLAN, versin för underlag till handlingsplanen Kalix kmmun Dkumentnamn Dkumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Integratinsplan Plan 2016-06-20, 108 Kmmunfullmäktige Dkumentansvarig/prcessägare Versin Senast reviderad Giltigt till Kmmunfullmäktige 1 1
Integratinsplan, versin för underlag till handlingsplanen Antagen av kmmunfullmäktige 2016-06-20 Inledning 2
Ur: Integratinsplicy för Kalix kmmun antagen av KF 2015-02-09, 34 Integratinsplicyn anger grundläggande värderingar ch principer för Kalix kmmuns integratinsplitik. Integratinsplicyn utgår från kmmunens visin Omtänksamhet ch framtidstr. Kalix kmmun ska verka för ett lkalsamhälle präglat av öppenhet, mångfald ch tlerans. Kalix kmmun ska försvara det innebende människvärdet hs varje invånare ch besökare samt främja samförstånd ch respekt mellan människr av lika etniska, religiösa ch kulturella bakgrunder. Rasistiska, främlingsfientliga attityder ch värderingar ska med kraft bekämpas. Kalix kmmun värdesätter andra aktörers bidrag till en human ch värdig integratinsplitik. Därför ska Kalix kmmun stödja samt samverka med näringsliv ch civilsamhälle sm verkar i en anda av öppenhet, mångfald ch tlerans. Med förståelse för andra myndigheters uppdrag ska Kalix kmmun även söka samverkan över myndighetsgränser. Kalix kmmuns integratinsplitik ska genmsyra samtliga kmmunala verksamheter. Kmmunstyrelsen ska samrdna nämndernas integratinsplitiska arbete ch kntinuerligt följa upp ch utvärdera arbetets effekter. Syftet med Kalix kmmuns integratinsplan är att med utgångspunkt i antagen plicy få ett långsiktigt ch hållbart flyktingmttagande där integratin ch delaktighet är en självklar del. Integratinsplanen ska presentera vilka åtgärder sm krävs i Kalix kmmun för att skapa rätt förutsättningar för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden ch i samhällslivet så att fler väljer att stanna i Kalix. Planen vänder sig såväl till alla verksamheter inm kmmunen sm till verksamheter utanför, samverkan med andra aktörer ch idéburna rganisatiner är nödvändigt för att lyckas. 3
Syfte ch mfattning Denna plan mfattar kmmunens alla verksamheter ch syftar till att skapa ett integrerat samhälle i Kalix. I planen anges kmmunens mål för integratinsarbetet. Några mål är långsiktiga ch skall ses sm kmmunens ambitinsnivå ch mål att sträva mt. Hur målen skall uppnås, dvs. själva genmförandet av prgrammet är ett ansvar för respektive nämnd eller blag. För varje målmråde anges huvudinriktning ch kmmunens övergripande mål. Därefter anges i punktfrm viktiga delmål för att uppnå de övergripande målen. Målmråden 1. Arbete & Intrduktin 6. Mångfaldsplicy 2. Scialt deltagande & Inflytande individ 5. Attityd 3. Utbildning ch Språk 4. Bende 4
Beskrivning av målmråden Arbete ch intrduktin Alla nyanlända med utländsk bakgrund ska bli väl mttagna. Det är viktigt att alla får en gd intrduktin till det svenska samhället, avsett anledningen till att de flyttat hit. Intrduktinen ska utfrmas utifrån den enskildes individuella förutsättningar. Alla kalixbr avsett kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet, ska på likvärdiga villkr ha tillgång till arbetsmarknaden ch därmed möjlighet till självförsörjning. Ingen ska stå utanför arbetslivet utan sakliga skäl. I de fall arbete inte är möjlig skall andra alternativ prövas, sm utbildning, praktik eller meningsfull sysselsättning. Syssllöshet leder till passivisering ch utanförskap. Kalix är en mångkulturell kmmun med representanter från flera delar av världen. Dessa är en tillgång för kmmunen ch är viktiga representanter i kalixbrnas möte med mvärlden ch i kmmunens utveckling av internatinella kntakter. FK KS SBF SOC UTB Intrduktinen till det svenska samhället ska vara varierad ch flexibel. Den ska utfrmas efter den enskilde individens förutsättningar ch ha sm mål att snarast möjligt ge egen försörjning via förvärvsarbete. Str vikt ska läggas vid den enskildes tidigare utbildning ch yrkeserfarenhet. Flyktingar ska ges stöd ch rehabilitering efter traumatiska upplevelser. Samverkan mellan stat, landsting ch kmmun ska ske i detta arbete, särskilt viktigt är samverkan med Nrrbttens läns landsting. Kvinnrs situatin måste särskilt uppmärksammas, så att grundläggande kunskaper i svenska språket ch svenska samhällsförhållanden utvecklas. Samhällsinfrmatinen ska ges vid upprepade ch återkmmande tillfällen. Utbildnings- ch praktikmdeller, sm långsiktigt stärker människrs möjligheter på arbetsmarknaden, ska utvecklas i samverkan med berörda myndigheter, intresserganisatiner, utbildningsanrdnare, näringslivet ch invandrarna själva. Kmmunen ska verka aktivt för kunskapsspridning m att mångfald i arbetslivet är utvecklande. Kmmunen ska aktivt mtverka diskriminering i arbetslivet. Insatserna för att stödja nyföretagande ska utfrmas så att de anpassas till alla sm önskar starta eget företag berende av etnisk, kulturell eller scial bakgrund. 5
1. Scialt deltagande & Inflytande Förenings- ch kulturlivet är en viktig kraft för att främja sciala relatiner mellan människr. Föreningslivet kan vara en integratinsarena där människr möts kring gemensamma intressen, berende av bakgrund. Även de ffentliga kulturinstitutinerna spelar en viktig rll där gemensamma intressen utgör en plattfrm för integratin. FK KS SBF SOC UTB Fritidsgårdar, kultur, idrtt ch föreningsliv ska planeras så att alla har samma möjligheter att delta ch bör därför utfrmas i samråd med dem verksamheterna är till för. Att alla kalixbr ska aktivt stimuleras att delta i kmmunens förenings-, idrtts- ch kulturliv. Kmmunala bidrag ska utfrmas så att föreningar sm arbetar med barn ch ungdmar från många lika kulturer stimuleras. Föreningar fyller en viktig rll sm bärare ch utvecklare av kulturen inm respektive grupp ch de utgör en viktig länk i kntakten mellan det svenska samhället ch invandrarna Kalix kmmuns integratinsstipendium ska uppmuntra insatser sm främjar arbete för ökad integratin. Stipendiet kan delas ut till förening i Kalix kmmun ch vara en sprre ch symbl för framgångsrikt arbete för ökad integratin inm fritids- ch kulturmrådet. Kalix kmmuns vänfamiljsverksamhet ska aktivt verka för att främja nyanlända flyktingars bekantskap med svensk kultur ch den svenska vardagen. 2. Utbildning ch Språk Att lära sig det svenska språket är en mycket viktig del i intrduktinen till det svenska samhället. En bra språkundervisning sm är utfrmad efter den enskildes förutsättningar är en förutsättning för en bra integratin i samhället. FK KS SBF SOC UTB SFI-undervisningen ska vara flexibel ch utfrmas individuellt efter den enskilde invandrarens förutsättningar. Berende på bakgrund ch yrkesval kan utbildningstiden variera. Utbildningen i svenska kmbineras med praktik. Språk ch arbete går hand i hand. Alla möjligheter ska utnyttjas för att ge barn ch ungdmar med bristfälliga kunskaper i svenska språket, tillfällen till att träna ch utveckla språket. Barn ch ungdmar med annan etnisk, kulturell eller religiös bakgrund ska ges möjligheter att utveckla sitt mdersmål ch till fördjupad kunskap m sitt ursprung. 6
3. Bende Kalix ska vara en attraktiv kmmun att b ch leva i. Alla kalixbr ska ha rätt till en stimulerande, trygg ch attraktiv bendemiljö. Kmmunen ska i sin fysiska planering ch annan strategisk planering verka för ett varierat utbud av bstäder. FK KS SBF SOC UTB Det skall finnas ett utbud av lika upplåtelsefrmer, hustyper, bstadsstrlekar ch bstadsstandarder Bstadsblag ska förhindra diskriminering ch segregatin på bstadsmarknaden. Privata bstadsföretag ch bstadsrättsföreningar ska uppmanas att vidta åtgärder i samma syfte Sciala nätverksprjekt ch föreningsverksamhet i bstadsmrådena ska aktivt stödjas ch stimuleras, för att på så sätt skapa förutsättningar för de bende att själva vara delaktiga ch aktiva i ch kring sin bendemiljö. Kmmunen bör aktivt agera för att förebygga bendesegregatin när nya invandrarfamiljer placeras i Kalix. 4. Attityd Persnal sm arbetar med barn ch ungdmar ska lägga str vikt vid arbete med etik ch demkratifrågr, mtverka rasism ch diskriminering, stärka barnens självkänsla samt arbeta för att utveckla förmågan till öppenhet, förståelse ch respekt för varandra. FK KS SBF SOC UTB I alla kmmunens verksamheter sm arbetar med barn ch ungdm såsm skla, fritid ch kultur, ska aktiviteter främja kntakter med ch kännedm m lika kulturella ch etniska grupperingar för att främja integratin mellan barn ch ungdmar från lika miljöer. De unika kunskaper sm barn ch ungdmar från lika kulturer har, ska tas till vara ch ses sm en tillgång i detta arbete. Sklrna ska arbeta för att etablera gda relatiner med elevernas föräldrar. Kntakt med föräldrar är viktigt ckså för att föräldrar ska få förståelse för sklans arbete ch vikten av att deras barn ch ungdmar får en utbildning. Kmmunens äldre- ch handikappmsrg ska särskilt eftersträva att ha persnal sm har mångkulturell ch flerspråkig kmpetens. Hemtjänstgrupper med särskild språkkmpetens kan vid behv inrättas för att ge vård ch service till persner sm inte kan svenska. Dessa hemtjänstgrupper kan kmma att arbeta kmmunövergripande. Anhörigvårdare till persner med annan etnisk eller kulturell bakgrund ska på samma sätt sm andra ges särskilt riktat stöd. 7
5. Kmmunen sm arbetsgivare mångfaldsplicy Kalix kmmun ska verka för att vara ett föredöme sm arbetsgivare. FK KS SBF SOC UTB Kmmunen ska aktivt arbeta för att persnalens sammansättning ska spegla beflkningens sammansättning i kmmunen. Mångkulturell kmpetens ch flerspråkighet hs persnalen ska värdesättas ch vara meriterande. Särbehandling ch diskriminering på arbetsplatsen ska mtverkas, både när det gäller arbets- ch anställningsvillkr. Kmmunen ska verka aktivt för att praktikplatser ställs till förfgande inm kmmunens verksamhetsmråde ch att dessa praktikplatser anpassas utifrån individens bakgrund ch behv. I samverkan med andra rganisatiner ch myndigheter ska kmmunen medverka till att även de sm inte kan ha ett riktigt arbete får meningsfull sysselsättning eller praktik. Ansvar ch frtsatt arbete För att nå målen ska alla förvaltningar arbeta aktivt utifrån integratinsplanen. En representant från varje förvaltning ska utses sm ansvarig för integratinsarbetet ch en arbetsgrupp bildas för att träffas minst en gång per år. Integratinsplanen ska tydligt peka ut vad sm ska göras ch varje nämnd får i uppdrag att ta fram förslag till handlingsplan sm beskriver hur verksamheterna ska bidra. Förslagen sammanställs ch antas av Kmmunstyrelsen. Handlingsplanen ska följas upp varje år ch vara en del av det årliga mål- ch budgetplaneringsarbetet. Ansvaret för revidering ch uppföljning ligger på kmmunstyrelsen. Integratinsfnd I Kalix kmmun har en integratinsfnd för åren 2016-2018 inrättats i syfte att skapa möjligheter ch stödja integratinsinitiativ. Prjektpengarna kan sökas av intresserade aktörer sm föreningar, samfund, rganisatiner, kmmunala verksamheter ch företag. Kmmunala prjekt inm mrådet kmmer att pririteras. Kmmunstyrelsen beslutar hur fnden ska användas. 8
Bilaga 1. Exempel på handlingsplan Hur målen skall uppnås, dvs. själva genmförandet av prgrammet. Utgå från målen i planen. 1. Arbete ch intrduktin 2. Scialt deltagande & Inflytande 3. Utbildning ch Språk 4. Bende 5. Attityd 6. Kmmunen sm arbetsgivare mångfaldsplicy 9
Bilaga 2. Rller i samhället nyanländas etablering Arbetsförmedlingen Etablerings -plan Bsättning Validering Arbetsförm ed-lande insatser Landstin get Hälsunde r-sökning Sjukvård ch tandvård Kalix kmmun Mttagning av nyanlända Försörjningsst öd till persner utan etableringsers ättn Praktisk hjälp vid bsättning Skla, förskla ch fritidshem Svenska för invandrare (SFI) Lkal överenskmmelse Samhällsrientering Migrati nsverket Asylprcessen Bsättnin g gav vissa grupper Anhöriginvandrin g Försäkrin gskassan Utbetalnin gar av ersättning ar, bl a etablerings -ersättning Länsstyrel sen Främja beredskap ch kapacitet Förhandla m överenskmmelse för mttagande Främja reginal samverkan Systemuppföljning Handlägnin g av 37/(a)- medel Olika insatser för etablering Bstadsförsörj ning I Kalix kmmun är det scialnämnden sm ansvarar för mttagningen av kvtflyktingar ch ensamkmmande barn. Det finns en särskild enhet under namnet Integratins- ch arbetsmarknadsenheten sm ansvarar för verksamheten. Även andra förvaltningar är delaktiga i det dagliga arbetet inte minst inm utbildningsmrådet, kultur ch fritid. Kmmunen får statlig ersättning för att finansiera persnal, lkaler, utbildning ch andra insatser sm är kpplade till mttagandet. 10
Bilaga 3. EU:s 11 grundprinciper för integratin 1. Integratin är en dynamisk dubbelriktad prcess med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare ch invånare i medlemsstaterna 2. Integratin innebär respekt för Eurpeiska uninens grundläggande värderingar 3. Sysselsättningen är en väsentlig del av integratinsprcessen ch är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället ch för att synliggöra dessa bidrag 4. Grundläggande kunskap m värdsamhällets språk, histria ch institutiner är abslut nödvändig för integratinen. Att ge invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integratin 5. Utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, ch i synnerhet deras efterkmmande, beredda att bli mer framgångsrika ch aktiva deltagare i samhällslivet 6. Invandrares tillträde till institutinerna samt till ffentliga ch privata varr ch tjänster på samma grund sm inhemska medbrgare ch utan diskriminering har grundläggande betydelse för en bättre integratin 7. Ofta förekmmande samspel mellan invandrare ch medlemsstaternas medbrgare är en grundläggande mekanism för integratin. Gemensamma frum, en interkulturell dialg, utbildning m invandrare ch invandrarkulturer ch stimulerande levnadsförhållanden i stadsmiljön ökar samspelet mellan invandrare ch medlemsstaternas medbrgare 8. Utövandet av lika kulturer ch religiner garanteras i stadgan m de grundläggande rättigheterna ch måste tryggas, m utövandet inte strider mt andra kränkbara eurpeiska rättigheter eller den natinella lagstiftningen 9. Invandrarnas medverkan i den demkratiska prcessen ch i utfrmningen av integratinsplitik ch integratinsåtgärder, särskilt på lkal nivå, sm stöder deras integratin 10. Att integrera integratinsplitiken ch integratinsåtgärderna i alla relevanta plitikmråden ch myndighetsnivåer ch ffentliga tjänster är en viktig faktr vid utfrmningen ch genmförandet av den allmänna plitiken 11. Att utarbeta tydliga mål, indikatrer ch utvärderingsmekanismer är nödvändigt för att anpassa plitiken, utvärdera framstegen när det gäller integratinen ch göra infrmatinsutbytet effektivare 11