2013 Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget Inlämnad 2 maj 2013
Sida: 2 av 21
Sida: 3 av 21 Dnr: AF-2012/445712 Datum: 2013-05-02 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2013 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Arbetsförmedlingen ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits för att fler nyanlända med uppehållstillstånd ska kunna lämna Migrationsverkets mottagande och påbörja sin etableringsprocess samt vilka åtgärder som vidtagits för att nyanlända som bosatts i glesbygdskommuner i högre utsträckning ska stanna kvar i kommunen under etableringsperioden. Arbetsförmedlingen ska i arbetet samråda med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av chefen för enheten Integration Strategi Ingela Söderman. I den slutliga handläggningen inom Arbetsförmedlingen har chefen för avdelningen Integration och etablering Marie Linell-Persson samt Johan Vikström enheten Intetgration Strategi deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Ingela Söderman
Sida: 4 av 21
Sida: 5 av 21 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 7 2. Inledning och bakgrund... 9 3. Vidtagna åtgärder inom arbetet med bosättning... 11 3.1 Utveckling av Arbetsförmedlingens interna arbete... 11 3.1.1 Förbättrat samarbete mellan Arbetsförmedlingens bosättningssektion och kommuner, lokala arbetsförmedlingar och Migrationsverkets bosättningsenhet... 11 3.1.2 Nytt IT stöd för ärendehantering och uppföljning... 12 3.1.3 Utveckling av arbetsmetoder och IT-stöd för matchning av bosättningsärenden... 12 3.1.4 Information och kommunikation med nyanlända... 13 3.2 Utveckling av bosättningsprocessen i samarbete med övriga berörda aktörer... 14 3.2.1 Överenskommelser om mottagande av nyanlända... 14 3.2.2 Samverkan och samordning av myndigheternas arbete... 15 3.2.3 Goda exempel... 15 3.3 Bosättning kopplat till etablering i glesbygd... 16 3.3.1 Utvecklingsinitiativ gällande bosättning, etablering och glesbygdsregioners kompetensförsörjning... 18 4. Nuläge i bosättningsarbetet och avslutande analys... 19
Sida: 6 av 21
Sida: 7 av 21 1. Sammanfattning Arbetsförmedlingen ska vid behov anvisa nyanlända som har rätt till en etableringsplan och deras familj, en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen ska baseras på nyanländas möjligheter att få ett arbete inom pendlingsavstånd. Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa nyanlända en plats för bosättning i en kommun utgår från överenskommelser om anvisningsbara platser som kommuner tecknar med länsstyrelser. De anvisningsbara platserna utgår i sin tur från länstalen som Arbetsförmedlingen fastställer i samråd med länsstyrelser och Migrationsverket 1. Länstalen anger en länsvis fördelning av det antal nyanlända som väntas vara i behov av att tas emot i en kommun under året. Antalet nyanlända som är i behov av att anvisas plats för bosättning i en kommun har ökat de senaste åren. Länstalen för 2013 anger ett behov av cirka 10 400 anvisningsbara platser. Att jämföra med de cirka 5 800 platser som fanns vid utgången av 2012. När antalet anvisningsbara platser inte motsvarar behovet leder det till längre väntan till anvisad bosättning och att fler personer med uppehållstillstånd blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. Den genomsnittliga väntetiden från beslut om uppehållstillstånd till anvisad bosättning är cirka 4 månader och idag väntar ca 6 000 personer på en bosättningsanvisning. En lång väntan på anvisning försvårar den enskildes möjligheter till snabb etablering. Först med boendesituationen ordnad kan full fokus läggas på vägen till arbete och egen försörjning. För att väntetiderna ska kortas behöver kommunernas mottagande av nyanlända öka så att fler kan anvisas en plats för bosättning. För att kunna öka antalet personer som anvisas en plats för bosättning har Arbetsförmedlingen vidtagit flera förbättringsåtgärder, både av myndighetens interna bosättningsarbete och vad gäller samverkan med kommuner, Migrationsverket och länsstyrelserna. Några av de viktigaste åtgärderna har gällt framtagande av förbättrade arbetsmetoder och rutiner för matchning av bosättningsärenden och för kommunikationen med nyanlända om anvisad bosättning, förbättrade rutiner för samverkan och samordning av berörda myndigheters arbete med att skapa lokal beredskap och kapacitet för ett ökat mottagande av nyanlända, utvecklat IT stöd för 1 För mer information om länstalen se återrapporten Etablering av vissa nyanlända - bosättning som Arbetsförmedlingen lämnade till regeringen den 15:e september 2012.
Sida: 8 av 21 ärendehantering och uppföljning samt ökat samarbete mellan bosättningssektionen, kommuner och lokala arbetsförmedlingar. Förbättringsarbetet ovan har gett resultat. Antalet personer som anvisats plats för bosättning via Arbetsförmedlingen har successivt ökat. Men utifrån det stora antalet nyanlända som kommit och det antal som väntas komma de närmsta åren, är dessa förbättrade resultat inte tillräckliga för att antalet personer med uppehållstillstånd på Migrationsverkets boenden inom de närmsta åren ska minska och väntetiderna till anvisad bosättning kortas. För att uppnå detta krävs förändringar av nu gällande regelverk för att förmå kommunerna att öka sitt mottagande av nyanlända. Ett hinder för kommuner att öka sitt mottagande av nyanlända har varit bristande tillgång på lediga bostäder. I flera glesbyggdskommuner finns dock fortfarande förhållandevis god tillgång på bostäder. I dessa kommuner har det istället ofta funnits andra hinder för ett utökat mottagande av nyanlända, såsom bristfälliga kommunikationer, att nyanlända själva inte velat bosätta sig i dessa kommuner eller att kommunerna ansett att det saknats tillräcklig tillgång på utbildningar, aktiviteter, arbetstillfällen och samhällsservice för ett kvalitativt mottagande av nyanlända. Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen i Sverige som helhet, men i synnerhet i glesbygdskommuner, innebära stora utmaningar när andelen av befolkningen som är över 65 år ökar. Med anledning av ovan har Arbetsförmedlingen startat ett utvecklingsinitiativ för bosättning, etablering och glesbygdsregioners kompetensförsörjning. Detta initiativ kommer att vara inriktat på de glesbygdsregioner där Migrationsverket har anläggningsboenden och som kommer att drabbas hårt av den pågående generationsväxlingen. I korthet kommer arbetet att handla om att utveckla nya arbetssätt och samverkansformer för att skräddarsy regionala helhetlösningar för bosättning och etablering som möjliggör ökat mottagande av nyanlända och förbättrad etablering utifrån regionala arbetsmarknadsbehov. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan med kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket och arbetsgivare. Om de arbetssätt som utvecklas i projektet faller väl ut kommer det successivt att skalas upp och inkludera fler regioner.
Sida: 9 av 21 2. Inledning och bakgrund Arbetsförmedlingen ska vid behov anvisa nyanlända som har rätt till en etableringsplan och deras familj, en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen ska baseras på nyanländas möjligheter att få ett arbete inom pendlingsavstånd. Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa nyanlända en plats för bosättning i en kommun utgår från överenskommelser om anvisningsbara platser som kommuner tecknar med länsstyrelser. De anvisningsbara platserna utgår i sin tur från länstalen som Arbetsförmedlingen fastställer i samråd med länsstyrelser och Migrationsverket 2. Länstalen utgår från Migrationsverkets prognoser och anger hur många nyanlända som varje län bör ha beredskap att ta emot under innevarande år och hur många av dessa som beräknas vara i behov av att tas emot genom att de anvisas plats för bosättning via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Antalet nyanlända som är i behov av att anvisas plats för bosättning i en kommun har ökat de senaste åren. Länstalen för 2013 angav ett behov av cirka 10 400 anvisningsbara platser. Att jämföra med de cirka 5 800 platser som fanns vid utgången av 2012. En delförklaring till det ökade behovet av anvisningsbara platser är att införandet av etableringsuppdraget innebar att målgruppen för anvisad bosättning utökades, då även nyanlända som skrivits ut ur mottagningssystemet och tagits emot i en kommun samt vissa anhöriga gavs möjligheten att anmäla behov av att anvisas plats för bosättning. Tillgången på anvisningsbara platser har inte motsvarat behoven. I dagsläget finns omkring 6 300 platser. Att antalet anvisningsbara platser inte motsvarar behovet har lett till längre väntetider till anvisad bosättning och att fler personer med uppehållstillstånd blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. I dagsläget är det cirka 6 000 personer som väntar på en bosättningsanvisning från Arbetsförmedlingen. Av dessa befinner sig 3 400 personer på något av Migrationsverkets anläggningsboenden. De övriga 2 600 har själva bosatt sig i en kommun och därefter anmält behov av att anvisas bosättning till annan kommun via Arbetsförmedlingen. Den genomsnittliga väntetiden från beslut om uppehållstillstånd till anvisad bosättning är idag cirka 4 månader. En lång väntan på anvisning försvårar den enskildes möjligheter till snabb etablering. Först med boendesituationen ordnad kan full fokus läggas på vägen till arbete och egen försörjning. För att väntetiderna ska kortas 2 För mer information om länstalen se återrapporten Etablering av vissa nyanlända - bosättning som Arbetsförmedlingen lämnade till regeringen den 15:e september 2012.
Sida: 10 av 21 behöver kommunernas mottagande av nyanlända öka så att fler kan anvisas en plats för bosättning. Ett stort hinder för ett utökat mottagande av nyanlända har varit bristande tillgång på lediga bostäder. I flera glesbygdskommuner finns dock fortfarande förhållandevis god tillgång på bostäder. I dessa kommuner har det istället ofta funnits andra hinder för ett utökat mottagande av nyanlända, såsom bristfälliga kommunikationer, att nyanlända själva inte velat bosätta sig i dessa kommuner eller att kommunerna ansett att det saknats tillräcklig tillgång på utbildningar, aktiviteter, arbetstillfällen och samhällsservice för ett kvalitativt mottagande av nyanlända. Arbetsförmedlingen har i en tidigare återrapport som togs fram tillsammans med Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting gjort en mer ingående analys av de hinder och möjligheter som finns kopplade till nyanländas bosättning 3. Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen i Sverige som helhet, men i synnerhet i glesbygdskommuner, innebära stora utmaningar när andelen av befolkningen som är över 65 år ökar 4. 3 Etablering av vissa nyanlända bosättning, som Arbetsförmedlingen lämnade till regeringen den 15:e september 2012. 4 Se Arbetsförmedlingens rapport från 2010 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv.
Sida: 11 av 21 3. Vidtagna åtgärder inom arbetet med bosättning Etableringsuppdraget och nyanländas bosättning består av komplexa processer på olika nivåer och involverar ett flertal aktörer. De åtgärder som redovisas i denna rapport är uppdelade i tre övergripande områden: utveckling av Arbetsförmedlingens interna bosättningsarbete, utveckling av bosättningsprocessen i samverkan med övriga berörda aktörer och bosättning kopplat till etablering i glesbygd. 3.1 Utveckling av Arbetsförmedlingens interna arbete Förbättringar av Arbetsförmedlingens interna bosättningsarbete bedrivs inom ramen för ett utvecklingsinitiativ med syftet att ta ett samlat grepp om hela den utveckling som krävs för ett effektivt bosättningsarbete. Detta har inkluderat både arbetsmetoder, verksamhetsprocesser och IT-stöd. De övergripande målsättningarna med arbetet har varit att korta ledtiderna och stärka arbetsmarknadsperspektivet i bosättningsprocessen. De huvudsakliga förbättringar som genomförts beskrivs i korthet nedan. 3.1.1 Förbättrat samarbete mellan Arbetförmedlingens bosättningssektion och kommuner, lokala arbetsförmedlingar och Migrationsverkets bosättningsenhet Samarbetet mellan Arbetsförmedlingens bosättningssektion och kommunernas integrations- och flyktingsamordnare har successivt förbättrats. Detta har skett genom införandet av strukturerade och enhetliga arbetsmetoder med regelbunden dialog, ökade personliga kontakter och mer frekvent kommunicering av aktuella behov och förutsättningar för kommuners mottagande av nyanlända. Därtill har samordningen mellan Arbetsförmedlingens bosättningshandläggare och länsstyrelser i bosättningsarbetet förbättrats. Slutligen har en översyn gjorts av kommunernas informationsbehov i samband med presentationer av bosättningsärenden och inför mottagande av nyanlända. Slutsatser från denna översyn kommer att ligga till grund för kommande åtgärder för att genom ökat informationsutbyte underlätta för kommunerna att ta emot de nyanlända som anvisas via Arbetsförmedlingen. En god samverkan mellan bosättningssektionen och kommuner bidrar till att korta väntetider i processen och underlätta för kommunerna att öka mottagandet av nyanlända.
Sida: 12 av 21 Även samarbetet mellan Arbetsförmedlingens bosättningssektion och Migrationsverkets bosättningsenhet har utvecklats i syfte att samordna och effektivisera kontakterna med kommunerna. Det finns här potential till ökade effektiviseringar genom att möjliggöra ökad informationsöverföring mellan myndigheternas IT-system. Samarbetet mellan bosättningssektionen och lokala arbetsförmedlingskontor är också viktigt för en effektiv process. En utmaning i detta är att kombinera behovet av ett nationellt arbetsmarknadsperspektiv i bosättningsarbetet samtidigt som de nyanlända är inskrivna på ett hundratal lokalkontor utspridda över hela landet. För att underlätta samarbetet mellan bosättningssektionen och lokala arbetsförmedlingskontor har IT-stöd, uppföljningsmöjligheter och arbetsmetoder utvecklats samtidigt som roller och ansvar tydliggjorts. 3.1.2 Nytt IT stöd för ärendehantering och uppföljning Under sommaren och hösten 2011 utvecklades ett nytt IT stöd för hanteringen av bosättningsärenden som möjliggjorde en mer effektiv ärendehantering, och förbättrade uppföljningsmöjligheter av Arbetsförmedlingens bosättningsarbete och kommunernas mottagande. En del i detta var att ta fram en databas med aktuell statistik per län och kommun över antal presentationer av bosättningsärenden, kommuners svar på dessa, antal anvisade personer samt överenskommelser och faktiskt mottagande av nyanlända per län och kommun. Detta för att ha en samlad nationell bild över bosättningsarbetet. Denna information har sedan utgjort underlag för både Arbetsförmedlingens interna utvecklingsarbete och för länsstyrelsernas uppföljningsarbete av det kommunala mottagande av nyanlända. Detta har också gett förutsättningar för att kunna säkerställa att det finns en regelbunden och bra dialog mellan Arbetsförmedlingens bosättningssektion och de kommuner som har en överenskommelse om mottagandet av nyanlända. Sammantaget ger ovan beskrivna förbättringar ökade förutsättningar för att korta Arbetsförmedlingens ledtider och förbättra styrningen av bosättningsarbetet. Vidare möjliggörs en överblick över lokala och regionala hinder och möjligheter för mottagande av nyanlända, vilket är en förutsättning för att kunna vidta ändamålsenliga och effektiva åtgärder för ett ökat mottagande av nyanlända. 3.1.3 Utveckling av arbetsmetoder och IT-stöd för matchning av bosättningsärenden Under 2011 togs det också fram arbetsprocesser, metoder och IT-stöd för bosättningsmatchning av nyanlända mot kommuner. Vidareutveckling av både IT-stöd och arbetssätt har sedan skett löpande. Detta har möjliggjort att, utifrån behov och kompetens, matcha alla nyanlända som anmäler behov
Sida: 13 av 21 av anvisad bosättning gentemot de kommuner och regioner där hushållets förutsättningar för etablering och arbete bedöms vara som störst. Bra och genomtänkta matchningar väntas öka nyanländas framtida möjligheter till att få ett arbete och kommunens vilja till mottagande av nyanlända. 3.1.4 Information och kommunikation med nyanlända En förhållandesvis stor andel av de nyanlända som får en bosättningsanvisning tackar nej till denna 5. Detta är problematiskt ur flera perspektiv. Det innebär att arbete läggs ner på ärenden som i praktiken inte ger något resultat och det ger längre ledtider från att en nyanländ anvisas till att en nyanländ flyttar in. Det sistnämnda kan försvåra kommuners samarbete med hyresvärdar då det skapar en risk för att det uppstår kostnader för lägenheter som står tomma i väntan på att en nyanländ flyttar in. Detta problem har dock mildrats sedan det blev möjligt för kommuner att få ersättning för sådana hyreskostnader som uppstår i samband med att en lägenhet gjorts tillgänglig för anvisning 6. En viktig aspekt för att öka andelen som tackar ja till den anvisning de ges är förbättrad information till nyanlända om vad bosättning innebär, hur de på egen hand kan hitta en bostad och vilka förutsättningar som finns i den kommun de blivit anvisade till. Som ett led i att uppnå detta har Arbetsförmedlingen gjort en översyn av det informationsmaterial om bosättning som finns tillgängligt samt förtydligat rutinerna för hur kommunikation om bosättning ska ske innan ett ärende upprättas och vid bosättningsanvisning. Vidare pågår metodutveckling av kommunikationen om bosättning utifrån identifierade framgångsfaktorer och goda exempel. Arbetsförmedlingen har också tillsammans med länsstyrelser tagit fram en plattform på webbsidan www.informationsverige.se där kommuner kan lägga upp målgruppsanpassad information om sin kommun. Syftet är att nyanlända ska kunna få bättre information om de förutsättningar som finns i den kommun som anvisningen avser. I nuläget finns 22 kommuner presenterade på hemsidan. Ambitionen är att flertalet av landets kommuner ska finnas på hemsidan och att den ska översättas till de vanligaste språken bland nyanlända. Detta skulle då också öka nyanländas möjligheter att, utifrån ett informerat val, själva ordna sin bosättning, vilket utgör en stor förbättringspotential i bosättningsarbetet. En förutsättning är dock att en 5 I genomsnitt cirka 33 % av de som får en anvisning tackar nej till den. 6 Ersättningen för tomhyror regleras i den nya 32 a i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.
Sida: 14 av 21 hög andel av kommunerna finns presenterade på hemsidan och att kommunerna är delaktiga i att lägga upp och vid behov uppdatera informationen. 3.2 Utveckling av bosättningsprocessen i samarbete med övriga berörda aktörer Arbetsförmedlingens bosättningsarbete är till stor del beroende av bra samarbete med andra aktörer. Den viktigaste delen är samarbetet med kommunerna. För att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa nyanlända krävs det att det finns kommuner som vill och förmår ta emot de nyanlända. Utöver kommunerna har även Migrationsverket och länsstyrelserna viktiga uppgifter. En stor del av arbetet med att förbättra bosättningsprocessen har därför gjorts i samverkan med dessa aktörer. Samverkan har vuxit fram och successivt förbättrats över tid. Mycket av den nationella samverkan inom etableringsuppdraget sker inom ramen för Samverkansdelegationen. I januari 2012 tillsatte Samverkansdelegationen särskilda myndighetsövergripande arbetsgrupper inom olika fokusområden. En sådan grupp är bosättningsgruppen där representanter från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingår. Mycket av det gemensamma utvecklingsarbetet av bosättningsprocessen som genomförts har initierats och koordinerats inom denna grupp. De åtgärder som vidtagits sammanfattas nedan. 3.2.1 Överenskommelser om mottagande av nyanlända Som tidigare nämnts är tillräcklig tillgång på anvisningsbara platser centralt för en väl fungerande bosättningsprocess. Stort fokus har därför legat på att förbättra berörda myndigheters arbete kopplat till överläggningar med kommuner om överenskommelser om mottagande av nyanlända. En tidig åtgärd som vidtogs var att se över överenskommelserna om mottagande av nyanlända som länsstyrelserna tecknar med kommuner. Detta i syfte att skapa större enhetlighet och tydliggöra innebörden i centrala begrepp och respektive parts åtaganden. En närliggande åtgärd har varit framtagandet av gemensam statistik från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket som beskriver anvisningar, mottagande och överenskommet antal platser per län och kommun. Denna statistik har gett ett bättre underlag för planering och löpande justering av den lokala och regionala beredskapen och kapaciteten för mottagande av nyanlända. Vidare har länsstyrelserna genomfört en översyn av hur processen för framtagandet av överenskommelser kan utvecklas för att skapa fler anvisningsbara platser som går att omsätta i faktisk bosättning. Detta arbete har lett fram till ett gemensamt metodstöd för överenskommelsearbetet som bland annat innehåller lärande exempel och olika typer av underlag för hur arbetet kan förbättras.
Sida: 15 av 21 Ovan beskrivna åtgärder har bidragit till att det åstadkommits en ökad samsyn och kunskap kring behov och möjligheter för ett ökat mottagande av nyanlända, samt att frågan givits ökad fokus och prioritet. Detta har skapat bättre förutsättningar för att fler ska kunna anvisas en plats för bosättning. 3.2.2 Samverkan och samordning av myndigheternas arbete Bosättningsprocessen involverar ett flertal olika aktörer. För en effektiv bosättningsprocess måste samarbetet i alla led fungera. Inte minst viktigt är att det finns en väl fungerande samordning mellan berörda myndigheters dialog med kommuner gällande mottagande av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. Detta för att möjliggöra att kommunernas samlade mottagningskapacitet när det gäller boende används på bästa möjliga sätt. För att förbättra förutsättningarna för att uppnå ovan har en myndighetsgemensam strategi för kommunikation och samordnade kommunkontakter tagits fram. Berörda myndigheter har också tagit fram en myndighetsgemensam och tidssatt process för arbetet från nationella prognoser till länstal, överenskommelsearbete och lokal kapacitet för mottagande av nyanlända. Syftet med att ta fram en sådan process har varit att underlätta planering och samordning mellan berörda myndigheter och mellan överenskommelsearbetet och de kommunala budgetprocesserna. Sammantaget har det under de senaste åren skett avsevärda förbättringar av samverkan och samording mellan Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Migrationsverket inom frågor rörande bosättning av nyanlända. 3.2.3 Goda exempel Den enskilt viktigaste faktorn för att korta väntetiderna till anvisad bosättning är hur kommunerna arbetar för att öka sitt mottagande av nyanlända som anvisas plats för bosättning. För att öka kunskapen om hur kommuner kan agera för att öka sitt mottagande av nyanlända har Arbetsförmedlingen tillsammans med KUB-projektet 7 gjort en fördjupad analys av kommunala framgångsfaktorer för ett högt mottagande av nyanlända. Denna analys har baserats på intervjuer med tio kommuner som i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel gällande mottagandet av nyanlända. Resultatet har sammanställts i en rapport som spridits via Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, SKL och KUB-projektets 7 Kommunalt perspektiv i bosättningsprocessen och är ett riksomfattande kommunägt bosättningsprojekt som har som målsättning att kommunala behov och förutsättningar kommer in i den nya bosättningsprocessen. Projektet finansieras gemensamt av flera länsstyrelser i Sverige via 37 medel.
Sida: 16 av 21 avslutningskonferens. Förhoppningen är att detta kan bidra till att fler kommuner ser möjligheter till att öka sitt mottagande av nyanlända som anvisas plats för bosättning. De gemensamma framgångsfaktorerna som identifierats genom kommunintervjuerna kan kort sammanfattas i följande punkter: Att kommunen har en regelbunden dialog och förtroendefullt samarbete med hyresvärdar. Att kommunen har en genomtänkt strategi för mottagandet som inkluderar hur kommunen ska jobba proaktivt och långsiktigt med att öka tillgången till bostäder för nyanlända och en organisation som främjar nära samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och handläggare. Att det finns ett politiskt stöd i kommunen för ett högt mottagande av nyanlända. Ofta är detta kopplat till att mottagandet av nyanlända relateras till lokala och regionala tillväxtfrågor med avseende på bland annat arbetsmarknadens behov och den demografiska utmaning som många regioner står inför. 3.3 Bosättning kopplat till etablering i glesbygd Att antalet asylsökande ökat samtidigt som väntetiden på bosättning blivit längre har inneburit att Migrationsverket har varit i behov av att utöka antalet platser på sina anläggningsboenden. Förutsättningarna för nyetablering av anläggningsboenden har främst funnits i glesbygdsregioner i norra Sverige där tillgången på lediga bostäder fortfarande är förhållandevis god. Boenden på cirka 800 platser har etablerats i Jämtlands län och under våren och sommaren 2013 kommer boenden på omkring 1 000 platser öppnas i Västernorrlands län. Ytterligare nyetableringar av anläggningsboenden kan komma att ske under hösten. Nyetablering och utökningar av anläggningsboenden har stor påverkan på lokala och regionala förutsättningarna för mottagande och etablering av nyanlända. Detta har därför föranlett en intensifierad samverkan mellan Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, kommuner och Migrationsverket för att skapa en beredskap för både ökat antal asylsökande och ökat antal nyanlända i berörda regioner. Ambitionen har varit att flera av de som beviljas uppehållstillstånd på dessa boenden ska kunna bosättas och genomföra sin etablering i samma eller närliggande kommuner, samt att väntetiden på både beslut om uppehållstillstånd och bosättning ska användas effektivt för att skapa värde för individen. Mot bakgrund av ovan inrättades under hösten 2012 en gemensam arbetsgrupp med representanter från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket på både nationell och lokal nivå, samt länsstyrelsen i
Sida: 17 av 21 Jämtland och länsstyrelsen i Västernorrland. Arbetsgruppen har sett över, och tagit fram förslag till förbättringar av processen för etablering av nya anläggningsboenden kopplat till efterkommande process för bosättning och etablering av nyanlända. Vissa av förslagen har snabbt kunnat genomföras inom myndigheternas verksamheter, exempelvis tydliggörande av informationsbehov och kontaktpersoner för respektive myndighet. Andra åtgärder har varit av mer långsiktig karaktär och kommer att utredas vidare. Exempel på sådana åtgärder är utredning av Migrationsverket styrprinciper för den geografiska placeringen av asylsökande och utveckling av organiserad sysselsättning för asylsökande. Den gemensamma målsättningen med arbetet är att underlätta bosättningen och göra väntan på beslut om uppehållstillstånd och väntan på bosättning mer värdeskapande för individen. Fokusområdena för de åtgärder som tagits fram för att uppnå detta är: Att genom bättre samverkan och samordning öka förtroendet för de statliga myndigheternas verksamheter som rör nyanlända och asylsökande och därmed förbättra relationerna med kommuner i dessa frågor. Att genom bättre samverkan och samordning underlätta planeringen av respektive myndighets verksamhet. Att skapa bättre förutsättningar för att öka tillgången på anpassade etableringsinsatser för nyanlända som väntar på bosättning och basera dessa på regionala arbetsmarknadsbehov. Att i högre utsträckning möjliggöra anvisad bosättning utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv till samma kommun eller kommuner i samma region som den nyanlända bor på anläggningsboende i. Att redan under asylprocessen förbereda sökande inför eventuellt deltagande i etableringsuppdraget. Från Arbetsförmedlingens sida har mycket av arbetet handlat om att i berörda regioner skapa beredskap för ett ökat inflöde till etableringsuppdraget genom att bland annat se över fördelningen av medel, inleda rekryteringar, se över behov av etableringsinsatser och föra dialog med utbildningsleverantörer. En särskild utmaning har varit de långa avstånden och de bristfälliga kommunikationerna som funnits i synnerhet i Jämtland. Detta har inneburit ökade krav på samordning av etableringsinsatser för att undvika att deltagarna behöver resa långt mellan olika aktiviteter. En annan viktig del av arbetet har varit att i samarbete med kommuner och länsstyrelser möjliggöra ett utökat mottagande av nyanlända, och att ett flertal av de personer som får uppehållstillstånd i regionen ska kunna tas emot i närliggande kommuner utan att arbetsmarknadsperspektivet i
Sida: 18 av 21 bosättningen försvagas. Utgångspunkten för detta har varit att sannolikheten att nyanlända tackar nej till anvisad bosättning minskar om anvisningen kan göras till samma kommun eller närliggande kommun som de bott i under asyltiden. Detta då de känner till regionen och ofta har börjat bygga upp nätverk på orten, samt att barnen kan ha börjat skolan. Även om det är tidigt att i detta läge dra några säkra slutsatser så tycks denna tes stämma. Av de 50 personer som Arbetsförmedlingen anvisats till Jämtland under 2013 har cirka 90 procent tackat ja till anvisningen. Att jämföra med cirka 44 procent av de som anvisade under 2012. Den ökade kontinuitet som det innebär när nyanlända ges möjlighet att bo kvar i närheten av den ort där de bott som asylsökande bör också kunna underlätta deras etablering. 3.3.1 Utvecklingsinitiativ gällande bosättning, etablering och glesbygdsregioners kompetensförsörjning För att bygga vidare dels på det utvecklingsarbete som gjorts inom Arbetsförmedlingen och dels samarbetet som inletts i samband med Migrationsverkets nyetablering av anläggningsboenden i Jämtland och Västernorrland, har Arbetsförmedlingen startat ett särskilt utvecklingsinitiativ inom bosättning och etablering inriktat på de glesbygdsregioner där Migrationsverket har anläggningsboenden och som kommer drabbas hårt av den pågående generationsväxlingen. Målsättningarna med detta är att: Öka nyanländas tillgång till anpassade etableringsinsatser. Öka antalet nyanlända som tas emot i en kommun via anvisning, i synnerhet i kommuner på glesbygd. Minska andelen nyanlända som tackar nej till bosättningsanvisning. Förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket för att väntetiden på beslut om uppehållstillstånd ska användas effektivare och för att säkerställa lokal beredskap för ökat inflöde till etableringsuppdraget i samband med etableringen av nya anläggningsboenden. För att åstadkomma detta ska nya arbetssätt och samverkansformer utvecklas för att skräddarsy regionala helhetlösningar för bosättning och etablering som möjliggör ökat mottagande av nyanlända och förbättrad etablering utifrån regionala arbetsmarknadsbehov. Arbetet bedrivs i nära samverkan med kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket och arbetsgivare. Om de arbetssätt som utvecklas i projektet faller väl ut kommer de att successivt skalas upp och inkludera fler regioner. Arbetet kommer också att förankras med övriga berörda aktörer genom Samverkansdelegationen och tillhörande arbetsgrupper.
Sida: 19 av 21 4. Nuläge i bosättningsarbetet och avslutande analys Förbättringsarbetet som redovisats i avsnittet ovan har gett tydliga resultat. Antalet personer som anvisats plats för bosättning via Arbetsförmedlingen har successivt ökat. Under 2011 anvisades totalt 2 668 personer, vilket ger ett genomsnitt på omkring 222 personer per månad. Under 2012 anvisades 3 704 personer, vilket ger ett genomsnitt på 308 personer per månad, och under månaderna januari, februari och mars 2013 har i genomsnitt cirka 383 personer per månad anvisats. För mer detaljerad statistik se avsnitt 6 i Arbetsförmedlingens återrapport Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget, inlämnad den andra maj 2013. Arbetsförmedlingen kommer i samverkan med övriga berörda parter att fortsätta bedriva ett intensivt utvecklingsarbete av bosättningsprocessen. Det finns fortsatt utrymme för förbättringar för att antalet som anvisas plats för bosättning ska kunna fortsätta öka. Men utifrån det stora antalet nyanlända som kommit och det antal som prognostiserats kommer detta med all sannolikhet inte vara tillräckligt. Det kommer krävas omfattande förändringar av nu gällande regelverk för att väntetiderna på anvisad bosättning inom de närmsta åren ska kunna kortas. Särskilt oroväckande är de svårigheter som länsstyrelserna har med att förmå landets kommuner att teckna nya överenskommelser om ökat mottagande av nyanlända som anvisas plats för bosättning. Som tidigare nämnts finns i dagsläget omkring 6 300 platser. Förhandlingar om fler platser pågår och enligt de bedömningar som länsstyrelserna lämnat som underlag till Migrationsverkets prognos, väntas antalet anvisningsbara platser vid årets slut landa på omkring 8 100 platser. Det skulle innebära en förhållandevis stor ökning, men är ändå långt ifrån de 10 400 anvisningsbara platser som länstalen för 2013 anger. Därmed kommer antalet personer som väntar på bosättning att fortsätta att öka, vilket ger längre väntetider till anvisad bosättning. Ju fler som väntar på bosättning vid årets slut desto fler anvisningsbara platser kommer behövas för 2014. Utifrån nuvarande prognoser väntas uppemot 14 000 anvisningsbara platser behövas för 2014. Med nuvarande förutsättningar kommer detta vara mycket svårt att uppnå. Helt avgörande för att väntetiden till anvisad bosättning ska kunna kortas och att arbetsmarknadsperspektivet i bosättningen ska få genomslag är att kommunerna, genom att öka sitt mottagande av nyanlända, möjliggör att fler nyanlända kan få en bosättningsanvisning.
Sida: 20 av 21
Sida: 21 av 21 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 077-160 00 00 www.arbetsformedlingen.se