Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända april KUB-projekt
|
|
- Gerd Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning av tio kommunintervjuer om bosättning av nyanlända april 2013
2 Innehållsförteckning Inledning behov av utökat mottagande av nyanlända... 3 Metod... 3 Avgränsning... 4 Beskrivning av de tio intervjuade kommunernas svar... 4 Strategiskt kommunalt arbete... 4 Samarbete med bostadsföretag... 6 Mottagandearbetet... 7 Extern samverkan... 7 Analys framgångsfaktorer... 8 Sammanfattande slutsatser... 9 Bilaga Kontaktuppgifter till de intervjuade kommunerna
3 Inledning behov av utökat mottagande av nyanlända Sedan 2011 har allt fler nyanlända haft behov av att via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket få hjälp med att hitta en bosättning i en kommun. Tillgången på kommunplatser för mottagande av nyanlända som anvisas via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket har dock inte motsvarat det ökade behovet. Det har inneburit att över personer som fått uppehållstillstånd idag väntar på att tas emot i en kommun. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antalet flyktingar som kommer till Sverige att öka under kommande år. Under 2013 väntas nyanlända vara i behov av att tas emot i en kommun, att jämföra med de omkring nyanlända som togs emot under De främsta orsakerna till det ökade antalet nyanlända i landet är den allvarliga konflikten som råder i Syrien och ändrad rättspraxis för krav på id-handlingar i samband med anhöriginvandring. Situationen som beskrivits ovan gör att kommuner behöver utöka sitt mottagande av nyanlända. Det finns många kommuner som i förhållande till sin storlek tar emot en stor andel nyanlända och som också har ett väl fungerande mottagande, men det finns också kommuner som har ett förhållandevis lågt mottagande av nyanlända och som bör ha goda möjligheter till att öka sitt mottagande. et 2 presenterar i denna rapport en sammanställning och analys av material från intervjuer med företrädare från tio kommuner som i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel när det gäller bosättning och mottagandet av nyanlända. De tio kommunerna är Falköping, Finspång, Kumla, Piteå, Simrishamn, Stenungssund, Svedala, Söderhamn, Vännäs och Västervik. Ambitionen är att, genom att lyfta fram dessa goda exempel och beskriva och analysera framgångsfaktorer som identifierats, sprida idéer om hur kommuner kan jobba för att säkerställa ett väl fungerande och högt mottagande av nyanlända. Därigenom kan rapporten också vara ett stöd i kommunernas pågående arbete med att öka sitt mottagande. Metod et genomförde tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren 2012 en enkätundersökning riktad till representanter i alla kommuner med ansvar för mottagande av nyanlända i kommunen. Denna gav ökad kunskap om hur mottagandet av nyanlända ser ut i olika delar av landet och vad som kommuner upplevde som hinder och möjligheter för ett utökat mottagande av nyanlända. För att komplettera denna enkätundersökning och möjliggöra en mer fördjupad analys av kommunala förutsättningar, arbetsmetoder och organisationsformer som ger förutsättningar för ett utökat mottagande, har et i samarbete med Arbetsförmedlingen genomfört intervjuer med tio kommuner som av olika aktörer identifierats som goda exempel när det gäller mottagande av nyanlända. Några av kommunerna har valts ut av ets 1 per et Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen är ett riksomfattande kommunalt projekt som syftar till att lyfta det kommunala perspektivet som finansieras med s.k. 37-medel från länsstyrelserna. 3
4 initiativtagare NISKI-nätverket 3, några har lyfts fram som goda exempel av Arbetsförmedlingens bosättningssektion och några kommuner har identifierats som intressanta kommuner i ets arbete. De utvalda kommunerna representerar olika delar av landet och inkluderar både små och medelstora kommuner. Samtliga utvalda kommuner har tagit emot förhållandevis många nyanlända, företrädesvis genom anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Inga storstadskommuner eller kommuner som i första hand tar emot egenbosatta ingår bland de intervjuade kommunerna. Intervjuerna har ofta gjorts med kommunrepresentanter på både strategisk och operativ nivå (kommunpolitiker och tjänstemän) och har utgått från en mall med förutbestämda frågor. Frågorna har grupperats utifrån områdena: strategiskt kommunalt arbete, överenskommelsearbetet, mottagandearbetet, och samarbete med bostadsföretag. Vissa av intervjuerna har kompletterats med frågor och svar via e-post. Rapporten är sammanställd av Lena Nordqvist Sjöborg, projektledare för et och Johan Vikström, avdelningen för integration och etablering på Arbetsförmedlingen. Avgränsning De kommuner som har intervjuats tar emot nyanlända företrädesvis genom anvisning från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Undersökningen har inte avsett att belysa erafarenheter från mottagandet i kommuner som i huvudsak tar emot nyanlända som bosätter sig själv i kommunen. Vidare har intervjuerna fokuserat på det inledande mottagandet och i begränsad utsträckning berört frågor som rör det efterföljande arbetet gällande etableringen för de nyanlända som mottagits (t.ex. frågor som rör SFI och samhällsorientering). Eventuella slutsatser som kan dras av materialet måste ses mot denna avgränsning. Beskrivning av de tio intervjuade kommunernas svar Strategiskt kommunalt arbete Mottagande av nyanlända påverkar och påverkas av flera delar av en kommuns verksamhet. Främst berör det verksamheter för barnomsorg, skola, arbetsmarknad, SFI, bostadsförsörjning, äldreomsorg och socialtjänst. En viktig aspekt av ett fungerande mottagande av nyanlända är därmed hur kommunen jobbar strategiskt för att få ihop och samordna dessa delar. Hälften av kommunerna har någon form av nedtecknad och övergripande strategi som specifikt handlar om hur kommunen ska arbeta i sitt mottagande av nyanlända. Några kommuner uppger att frågor som berör mottagandet ingår i generella strategidokument för kommunens verksamhet (exempelvis verksamhetsplaner, måldokument). Vännäs kommun uppger att en strategi är önskvärd och kan komma upp på agendan lite längre fram i tid. Även om det i flera av de intervjuade kommunerna saknas nedskrivna strategier för mottagande finns det ofta i praktiken en strategi, utifrån vilken de organiserat sina verksamheter. Flera av kommunerna beskriver att mottagandet av nyanlända ska vara en naturlig del av kommunens verksamhet och ofta används formuleringar som nyanlända är som vilken 3 NISKI - Nätverket för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända 4
5 kommunmedborgare som helst. Mottagandet ses därmed som något som de flesta delar av kommunens verksamhet bör vara delaktiga i. I Falköping är det till exempel uttalat att alla förvaltningar har integrationsfrågor som en del av sitt grunduppdrag. Den breda synen på integration är något som Falköping lyfter fram som en framgångsfaktor. Samtidigt finns det behov av någon form av samordnande funktion för frågor som rör mottagande av nyanlända. De flesta av de intervjuade kommunerna har minst en heltidstjänst med ansvar för att samordna mottagandet av nyanlända i kommunen, sköta det praktiska mottagandet av nyanlända och ha kontakter med bostadsbolag och med bosättningsfunktionerna på Arbetsförmedlingens och/eller Migrationsverket. Därtill finns det i flera kommuner funktioner för att åstadkomma en mer övergripande strategisk samordning mellan kommunens olika förvaltningar, och i vissa fall också det kommunala bostadsbolaget. Det kan exempelvis vara en form av styrgrupp som diskuterar och tar beslut om samverkan mellan berörda verksamheter, ägardirektiv till det kommunala bostadbolaget, bostadssituationen och behov av bostadbyggande i kommunen etc. Ett exempel är Svedala kommun som har en central bosättningsgrupp som bland annat tar strategiska beslut om boende och utökning av fastigheter i kommunen. En viktig aspekt av det strategiska arbetet i kommunen handlar om relationerna mellan den politiska nivån, förvaltningsledning och den operativa nivån. Det är på den politiska nivån som de övergripande besluten tas som ger förutsättningarna för den kommunala verksamheten. Exempelvis beslut om tilldelning av resurser och vilka områden som är prioriterade. Det är också där det fattas beslut om överenskommelsen om mottagande av nyanlända. Förvaltningsledningen har sedan till uppgift att planera och organisera sin verksamhet medan den operativa nivån ansvarar för själva genomförandet av mottagandet av nyanlända. De allra flesta av de intervjuade kommunerna lyfter fram att ett tydligt stöd för mottagande av nyanlända från den politiska nivån är viktigt för att kommunen ska ha ett väl fungerande och högt mottagande. Ett exempel på detta är Kumla som beskriver att det i kommunen finns en tydlig koppling mellan politiker och verksamhet, där nyanlända ses som en resurs och där det finns en stark politisk vilja till mottagande av nyanlända. I Kumla var kommunalrådet med och startade kommunens flyktingmottaganing. Piteå och Västervik är andra kommuner som talar om att det där finns en stark politisk vilja till ett högt mottagande. I dessa kommuner ses också mottagandet av nyanlända som en viktig del i att öka befolkningsunderlaget i kommunen. En viktig aspekt av det politiska stödet för mottagande av nyanlända kan handla om att arbeta förebyggande mot förekomsten av främlingsfientlighet. Ett framgångsrikt exempel på detta är initiativet Vännäs mot rasism som uppkom som en motreaktion mot de främlingsfientliga åsikter som uppmärksammades i kommunen Inflyttarsamordnaren i Vännäs (som är till för alla nyinflyttade i kommunen) är också aktiv i arbetet med att förebygga förekomsten av främlingsfientlighet. Detta görs genom att föreläsa för- och utbilda olika grupper i kommunen. Det finns också planer på att lansera en drop in-mottagning för samtliga kommunmedborgare, som har frågor kring kommunens flyktingmottagning. Information, utbildning och öppen kommunikation anger Vännäs som framgångsfaktorer för att motverka rasism och främlingsfientlighet. 5
6 En annan framgångsfaktor som kommunerna beskriver är korta beslutsvägar och förtroendefulla relationer mellan handläggare och chefstjänstemän. Ett sådant exempel är Simrishamn som lyfter fram att de har korta vägar mellan verksamheter och politik. Simrishamn beskriver också att det där finns en småskalighet, täta nätverk och en stor uppslutning och överblickbarhet som gör att alla drar åt samma håll. Ett liknande exempel är Vännäs kommun där inflyttarsamordnarens närmsta chef är näringslivschefen som också är kommundirektör och chef för samtliga förvaltningschefer. Denna organisation uppges möjliggöra en nära koppling mellan strategisk överblick (kommundirektör som har koll på alla berörda avdelningar) och det handfasta och konkreta arbetet med mottagandet av nyanlända (inflyttarsamordnaren). Samarbetet mellan politiker, tjänstemän och handläggare är inte minst viktigt i samband med att en ny överenskommelse om mottagande ska tas fram. Ett bra exempel på hur detta arbete kan göras finns i Piteå kommun. I Piteå finns en central funktion som, inför förhandling med länsstyrelsen om mottagande av nyanlända, samlar in underlag från flyktingmottagningen och övriga berörda nämnder för att säkerställa att det finns förutsättningar i kommunen för att ta emot det antal nyanlända som överenskommelsen anger. Ett sådant arbetssätt gör att överenskommelsen och dess åtaganden blir väl förankrat i kommunen. Därmed skapas bättre förutsättningar för att kommunen ska kunna ta emot det antal nyanlända som överenskommelsen anger. En annan aspekt av det strategiska kommunala arbetet är var samordningen av mottagandet av nyanlända ligger organisatoriskt i kommunen. Här finns ett tydligt mönster bland de intervjuade kommunerna. Endast i en av de tio intervjuade kommunerna ligger detta ansvar under socialnämnden. I övriga kommuner hör det samordande ansvaret för mottagande av nyanlända till arbetsmarknads-, näringslivs- eller utbildningsnämnder. Som jämförelse uppgav nästan hälften av de kommuner som svarat på den av ets tidigare utskickade webbenkät att ansvaret för mottagandet av nyanlända låg under socialnämnden. Att mottagandet av nyanlända inte sorterar under socialnämnden kan ses som en indikation på att kommunen ser mottagandet av nyanlända som en resurs och som en viktig del i kommunens utveckling vilket fler kommuner uppger har ett viktigt signalvärde. Samarbete med bostadsföretag En viktig förutsättning för att emot nyanlända är tillgången på lediga bostäder. Boverket sammanställer varje år resultaten från en bostadsmarknadsenkät som skickas ut till landets alla kommuner. Denna ger en övergripande bild av läget på bostadsmarknaden. Av de kommuner som intervjuats har tre kommuner i bostadsmarknadsenkäten uppgett att det råder brist på bostäder, fyra har uppgett att det råder balans och endast två kommuner har svarat att det finns överskott på bostäder. För en kommun saknas det uppgifter. 4 Den generella tillgången på bostäder i kommunen är ofta en gräns för hur många nyanlända som en kommun har möjlighet att ta emot. Givet den aktuella situationen på bostadsmarknaden kan en kommun arbeta mer eller mindre effektivt för att kunna ge målgruppen nyanlända tillgång till bostäder. Ett antal frågor vid de genomförda intervjuerna har därför handlat om hur kommunerna samarbetar med bostadföretag och hyresvärdar för att 4 Se Boverkets hemsida: 6
7 ge nyanlända tillgång till bostäder i kommunen. Den generella bilden som framkommit utifrån dessa frågor är att de intervjuade kommunerna har ett proaktivt och nära samarbete med bostadsföretagen och att kommunen i denna relation tar ett stort ansvar. Sex av de tio intervjuade kommuner tar huvudansvaret för hyreskontraktet under den första tiden och hyr sedan ut i andra hand till nyanlända. Efter en övergångsperiod går kontraktet över till de nyanlända. I övriga fyra kommuner får de nyanlända förstahandskontrakt direkt. Gemensamt för de flesta av de kommuner som intervjuats är att de erbjuder information och stöd kring det praktiska boendet till både hyresvärdar och nyanlända. Detta beskrivs ofta som en viktig del i att bygga en förtroendefull relation med hyresvärdar. Exempel på ovan är Simrishamn och Falköping som har särskilda boendevärdar som ger stöd och information vid inflyttning och som även gör hembesök när behov av att lösa praktiska frågor uppstår. Ett annat exempel är samarbetet i Kumla där kommunen ordnat en särskild boendevecka för nyanlända tillsammans med det kommunala bostadsbolaget. De flesta av de intervjuade kommunerna för också regelbunden dialog mellan flyktingmottagning och bostadsföretag/hyresvärdar för att stämma av behovet av bostäder för nyanlända. Svedala kommun har till exempel en särskild bosättningsgrupp i vilken kommunens olika förvaltningar och det kommunala bostadsbolaget ingår och där bostäder utifrån behov avsätts till flyktingmottagning och även till socialpsykiatrin. Ett alternativ som vissa kommuner använder sig av för att säkerställa tillgång till bostäder för nyanlända är att via ägardirektiv till kommunala bostadsbolag avsätta ett visst antal bostäder till kommunens flyktingmottagning. Ett sådant exempel är Stenungsunds kommun där det kommunala bolaget avsätter en lägenhet per månad till flyktingmottagningen. Mottagandearbetet Hur arbetet med det praktiska mottagandet av nyanlända utförs har också stor betydelse för ett högt och väl fungerande mottagande av nyanlända. En viktig del i detta är vilka resurser som finns avsatta för att jobba med dessa frågor. Som tidigare nämnts har de flesta kommuner som intervjuats avsatt minst en heltidstjänst som ansvarar för att samordna det operativa arbetet för mottagande av nyanlända. Därutöver tillkommer resurser från andra berörda förvaltningar. Både Stenungsunds och Svedala kommun betonar att en anledning till att deras mottagande av nyanlända fungerar bra är att kommunen inte, i och med införandet av etableringsreformen, lagt ner eller minskat sin organisation kring mottagande av nyanlända. En aspekt som kopplar till detta och som många kommuner lyfter fram är vikten av engagerade och kunniga medarbetare. Av särskild betydelse är den person som har den operativt samordnande rollen. Finspång, Vännäs och Simrishamn är alla exempel på kommuner som lyfter fram denna persons engagemang och kompetens som en framgångsfaktor. Extern samverkan Ett väl fungerande mottagande av nyanlända underlättas av ett bra samarbete med externa parter såsom andra kommuner och den lokala Arbetsförmedlingen. Regionalt samarbete mellan kommuner kan vara ett bra sätt att både sprida information och utbyta erfarenheter och att genom samordning av resurser öka kapaciteten för mottagande av nyanlända. De allra flesta av de intervjuade kommunerna ingår i någon form av regionalt 7
8 nätverk med andra kommuner. Oftast är det nätverk på handläggarnivå där syftet i första hand är erfarenhetsutbyte. Mer strategisk samverkan förekommer också. Både Simrishamn och Söderhamns kommun samverkar med andra kommuner när det gäller att tillhandahålla samhällsorientering till nyanlända. Den lokala samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen är också viktig. Ett särskilt bra exempel när det gäller detta finns i Söderhamns kommun. Där arbetar kommun och Arbetsförmedling gemensamt i team som sitter i gemensamma lokaler. Teamen består av Arbetsförmedlare inom etableringsuppdraget, socialsekreterare och flyktingsamordnare från kommunen. Detta uppges vara en mycket bra arbetsform som möjliggör snabba beslut och minimerar missförstånd mellan tjänstemän. Analys framgångsfaktorer Förutsättningarna, arbetssätten och organisationsformerna för det kommunala mottagandet av nyanlända varierar från kommun till kommun. Utifrån svaren från de tio intervjuade kommunerna som identifierats som goda exempel framträder dock vissa mönster vad gäller framgångsfaktorer för ett väl fungerande mottagande. Grundläggande för ett bra mottagande av nyanlända är att det finns någon i kommunen som arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att ta emot nyanlända genom att bland annat sköta kontakterna med hyresvärdar och med Arbetsförmedlingens och/eller Migrationsverkets bosättningssektion samt samordna berörda verksamheter i kommunen. En viktig framgångsfaktor handlar om bostadsmarknaden och samarbetet med hyresvärdar. En förutsättning för att ha möjlighet att ta emot nyanlända är att det finns tillgång på bostäder. Då situationen på bostadsmarknaden gör det svårt att få tillgång till lediga bostäder krävs det genomtänkta metoder för hur kommunen kan göra bostäder tillgängliga för nyanlända. De intervjuade kommunerna har använt olika metoder; vissa står för kontraktet den första tiden, andra har särskilda ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget och för några har det räckt med att bygga upp väldigt nära och förtroendefulla relationer med hyresvärdar. Det gemensamma är att kommunen tar ett särskilt stort ansvar för att få tillgång till bostäder för nyanlända och skapar förtroende genom att ge både nyanlända och hyresvärdar tillgång till information och stöd kring praktiska boendefrågor. Särskilt tydligt framgår detta i de kommuner som har en generellt sämre tillgång på lediga bostäder. Den andra tydligt framträdande framgångsfaktorn är politiskt stöd för mottagande av nyanlända och tydliga och nära kopplingar mellan politiker, förvaltningsledning och handläggare på den operativa nivån. För att åstadkomma detta behövs en genomtänkt strategi i kommunen för hur arbetet med mottagande av nyanlända ska organiseras. Strategin behöver vara anpassad efter lokala förutsättningar men generellt tycks en fungerande form vara att inrätta en sammanhållande strategisk funktion i kommunen som får ihop mottagandet med övriga delar av kommunförvaltningen, och en operativ funktion som samordnar verksamheterna när det gäller mer praktiska frågor. Slutligen framgår det av de genomförda intervjuerna att de som jobbar med mottagandet av nyanlända i de kommuner som lyfts fram som goda exempel alla genomför sitt arbete med stort engagemang. Enskilda eldsjälar gör sannolikt stor skillnad. 8
9 Sammanfattande slutsatser Analysen ovan utgår från ett relativt begränsat underlag och vissa av de framgångsfaktorer som framkommit, såsom god tillgång på bostäder och förekomsten av eldsjälar, går inte att enkelt överföra till andra kommuner. Trots detta finns ett par generella framgångsfaktorer som kan bidra till idéer till hur andra kommuner kan göra föra att utöka sitt mottagande av nyanlända. Nedan beskrivs framgångsfaktorer inom tre särskilt viktiga områden: 1. Samarbetet med hyresvärdar Att lägga tid och resurser på att bygga goda relationer med hyresvärdar i kommunen lönar sig. Förtroende kan skapas genom att ge både hyresvärdar och nyanlända information och praktiskt stöd kring boenderelaterade frågor. En viktig del i detta är att ha utsedda kontaktpersoner dit nyanlända och hyresvärdar kan vända sig när det uppstår frågetecken som rör boendet, samt att ha en regelbunden dialog med hyresvärdar i kommunen för att stämma av tillgången och behovet av bostäder för nyanlända. 2. Strategi för mottagandet Hur mottagandet av nyanlända organiseras är av stor vikt för att möjliggöra en effektiv samordning av de verksamheter i kommunen som berörs. En nyckel till ett bra mottagande är en organisation som främjar nära samarbete mellan politiker, chefstjänstemän och handläggare. En annan avgörande aspekt är hur kommunen jobbar proaktivt och långsiktigt med att öka tillgången till bostäder för nyanlända. 3. Politiskt stöd Det politiska stödet för mottagande av nyanlända är viktigt. För vissa kommuner kan det finnas behov av att bedriva opinionsarbete för ett mottagande av nyanlända genom att informera allmänhet och nyckelpersoner om vad mottagande av nyanlända innebär och varför det är viktigt. Mottagandet av nyanlända bör också relateras till lokala och regionala tillväxtfrågor med avseende på bland annat arbetsmarknadens behov och den demografiska utmaning som många regioner står inför. 9
10 Bilaga Kontaktuppgifter till de intervjuade kommunerna Kommun Kontaktperson E-postadress Falköping Finspång Kumla Piteå Simrishamn Stenungsund Svedala Söderhamn Vännäs Västervik Ulf Eriksson, kommunalråd Suada Talic, integrationssamordnare Marie Eriksson, flyktingsamordnare Anna-Marie Nilsson, verksamhetschef flyktingsamordningen Anna Hellborg, flyktingsamordnare Jan Wennebrink, verksamhetschef och rektor Niklas Larsson, chef arbetsmarknadsenheten Rita Norman, flyktingsamordnare Therese Bjursell, inflyttarsamordnare Christina Ekstrand, flyktingsamordnare
KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet 1
2012-06-20 Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 1 Regeringsuppdrag 2012 till myndigheterna Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelserna ska i samråd med Sveriges kommuner
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs merSammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012
Bilaga 2 Sammanställning enkät om bosättning av nyanlända flyktingar september 2012 Lena Nordqvist Sjöborg projektledare et Bakgrund och syfte med enkätundersökningen et är ett kommunalt riksomfattande
Läs merKUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen. KUB-projektet
Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen Det kommunala perspektivet ska bli en självklar del av den nationella bosättningsprocessen. Mål Tydliggöra kommunernas olika behov, förutsättningar
Läs merVerksamhetsplan för Koordination Norrort 2015
Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan
Läs merEtablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget. Inlämnad 2 maj 2013
2013 Etablering av vissa nyanlända- Bosättning av nyanlända inom etableringsuppdraget Inlämnad 2 maj 2013 Sida: 2 av 21 Sida: 3 av 21 Dnr: AF-2012/445712 Datum: 2013-05-02 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merLokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö
Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen
Läs merENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands
Läs merÖverenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag
Läs merBilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR
Läs merLänsstyrelsen
Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa
Läs merTkr Budget Prognos 2 Budget
FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för
Läs merBegäran om medel för organisering av mottagandet av ensamkommande barn och flyktingar KS-2014/151
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mary Nilsson Datum KS-2014/151 2014-02-27 Kommunstyrelsen Begäran om medel för organisering av mottagandet av ensamkommande barn och flyktingar KS-2014/151 Förslag
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merProjekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden
Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden Huvuduppdrag Att förstärka samverkan mellan förbundets sju parter (FK, AF, RJL och kommunerna Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd) kring individer i yrkesverksam
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merÖverenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län
Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet
Läs merSida: 2 av 62. Etablering av vissa nyanlända - Bosättning
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända - Bosättning Inlämnad 15 september 2012 Sida: 2 av 62 Sida: 3 av 62 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-09-15 Återrapportering enligt
Läs merRapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun
Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merKonferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23
Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23 KUB-projektets och Migrationsverkets konferens gav dem som arbetar med flyktingfrågor och bosättning
Läs merSlutrapport KUB-projektet. Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 2013-06-20
Slutrapport KUB-projektet Kommunalt perspektiv i utvecklingen av bosättningsprocessen 2013-06-20 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Bakgrund... 6 1.1 Nätverket för interkommunal samverkan kring
Läs merBehovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merKonsekvenser efter ändrade ägardirektiv för Knivstabostäder, utredning samt kommunens åtaganden KS-2016/442
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-15 136 Konsekvenser efter ändrade ägardirektiv för Knivstabostäder, utredning samt kommunens åtaganden KS-2016/442 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merNYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60
, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring
Läs merDu är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare
Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle
Läs merFörstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande. Solna stad,
Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande Solna stad, 2015-09-16 Uppdraget I ljuset av eventuella krav på ökat mottagande i kommunen ska förstudien belysa kommunens beredskap
Läs merNyanlända flyktingars boende
Nyanlända flyktingars boende Fördjupningsrapport tillhörande regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2012 Titel Utgiven av Copyright Författare ISBN Rapportnr Omslag Övriga foton Nyckelord Nyanlända
Läs merProjektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Läs merKommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden
Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar
Läs merHandlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar
Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela
Läs merINTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018
Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär
Läs merRätt boende
Rätt boende 2012-2015 Förslag till handlingsplan för deluppdrag: 15. Strategi för att bättre möta bostadsbehoven för nyanlända flyktingar En socialt hållbar stad ett sammanhållet Göteborg 2013-10-25 Innehåll
Läs merAvsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun
1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs merAntal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019
Antal och andelar Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019 Nyanlända 38 000 nyanlända beräknas bosätta sig Behov: 9 000 anvisningsbara platser i riket Förslag Västerbotten: sänkt länstal från
Läs merInformations- och prognosbrev
Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden
Läs merKLK 2018/729
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-09-18 KLK 2018/729 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Strategisk integration Annika.S.Karlsson@hassleholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merBehovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Nordqvist Sjöborg Lena Datum 2014-03-24 Diarienummer UAN-2013-0555 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till
Läs merGävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.
Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merIntegrationsenheten Haparanda Stad
Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING
Läs merTjänsteskrivelse Hemställan från socialnämnden om integrationssamordning
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-04-22 DNR KS 2015.033 EMELIE HALLIN SID 1/2 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Hemställan
Läs merVerksamhetsplan Etablering Södertörn godkänd av ledningsgruppen den 8 december 2017
Verksamhetsplan Etablering Södertörn 2018- godkänd av ledningsgruppen den 8 december 2017 1. Vad är Etablering Södertörn? Etablering Södertörn är ett samarbete mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge,
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merSocialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd
1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare
Läs merArbetsförmedlingens bosättningsprojekt. Nytt uppdrag. Kubprojektet
Integration Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor Nummer 2, juni - 2012 Innehåll - Bosättning av nyanlända invandrare - Arbetsförmedlingens bosättningsprojekt - Kubprojektet - Nytt uppdrag
Läs merRiktlinjer för Flyktingenhetens insatser
Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd av Diarienummer Original datum 2014-01- Giltig till
Läs merMETA 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län
Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare
Läs merFÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration
FÖRSLAGLokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration Foto: Peter Dallman 2007-12-11 Reviderad 2010-12-01 och 2014-05-30 Inledning Den lokala överenskommelsen om samverkan
Läs merNyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering
Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merRegional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering
Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merÖverenskommelse om nyanlända flyktingar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från
Läs merUppföljning av BUS- överenskommelsen 2015
21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merUppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar
2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar
Läs merSammanträdesprotokoll
1 (9) Plats och tid Stadshuset kl 09:00-15:00 Beslutande Stig Rönnbäck (S) Tage Danielsson (S) Regis Cabral (S) Gunnel Sandlund (V) Eva-Lena Samuelsson-Grubbström (C) Lennart Wikström (Fp) Sven-Erik Bohman
Läs merRegionens samverkansråd
Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,
Läs merBilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 1. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga länsstyrelser Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?
Läs merEtt gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända
Läs merMottagande av flyktingar i Tyresö
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Utvecklingsförvaltningen 2014-03-05 1 (8) Diarienr: 2014/GAN 0029 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Mottagande av flyktingar i Tyresö Förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända
Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinje Diarienummer: KS 2016/1392 Dokumentansvarig: Chef Flykting Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-09-28
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merAnsvar för kommunens flyktingmottagande
Kommunstyrelsen 2016-11-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:585 Marita Skog 016 710 55 19 1 (6) Kommunstyrelsen Ansvar för kommunens flyktingmottagande Förslag till beslut Förslag
Läs merLokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea
Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,
Läs merBostadsbyggande i Dalarna
Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas
Läs merAnalys av beredskap för ökat mottagande av nyanlända Värmdö Kommun
2015-10-02 Handläggare Sandra von Euler Tillväxtavdelningen 2015NÄN/0064 Analys av beredskap för ökat mottagande av nyanlända Värmdö Kommun Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Sammanfattning... 2 Syfte...
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merVÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG
VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR
Läs merFörvaltningens kommentarer till kommunledningskontorets förslag
Remissvar till kommunstyrelsens arbetsutskott gällande utredningsuppdrag - hantering av kommunens ansvar för asylsökande och personer med uppehållstillstånd Bakgrund Integrationsavdelningen består idag
Läs merRegional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län
Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för
Läs merKunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation. Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.
Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd. KONTAKT 08-545 556 80 foraldraskapsstod@mfof.se Växeln är öppen
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs mer2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS
Läs merNackas flyktingmottagande: statusrapport 2015-09
2015-10-14 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr. AFN 2015/93-133 Arbets- och företagsnämnden Nackas flyktingmottagande: statusrapport 2015-09 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden noterar informationen
Läs merSamhällsorientering i samverkan
Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång
Läs merVerksamhetsplan Etablering Södertörn 2019
Verksamhetsplan Etablering Södertörn 2019 1. Vad är Etablering Södertörn? Etablering Södertörn är ett samarbete mellan kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje,
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merKUB projektet slutlig utvärderingsrapport
Bilaga 1 KUB projektet slutlig utvärderingsrapport Juni 2013 Pia Holgersson www.velopia.se 1. Bakgrund till utvärderingsrapporten... 4 2. Projektets idé, syfte och mål... 5 3. Projektorganisation... 6
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer... 12 1 Sammanfattning
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö
Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner
Läs merJobbspår- en arbetsmodell i samverkan
KS.2018.0057 2018-02-26 Annie Niubó 076-723 40 10 Annie.Niubo@eslov.se Jobbspår- en arbetsmodell i samverkan Överenskommelsen om fördjupad samverkan om nyanländas etablering innebär att Eslövs kommun,
Läs merKommunmottagande av nyanlända
Flyktingmottagning Kommunmottagande av nyanlända 2014 46 504 2015 51 197 2016 69 900 prognos 2017 79 900 prognos Källa: Migrationsverket Mottagande av nyanlända i Gävleborg Kommun 2014 2015 2016 (tom sep)
Läs merAktuellt inom Utbildning, Integration och Arbetsmarknad
Aktuellt inom Utbildning, Integration och Arbetsmarknad Skolans digitalisering Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Tre fokusområden i strategin En skola i nu-och framtid med avseende på;
Läs merPartnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merKommunledningskonferens
De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81
Läs merStrategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet
Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet Minnesanteckningar 11 december 2015 Närvarande: PKN Ann-Marie Fagerström Lars Rosander Stihna Johansson Evertsson Dzenita Abaza Bertil Dahl
Läs merÖverenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till
Läs mer