Konsekvenser efter ändrade ägardirektiv för Knivstabostäder, utredning samt kommunens åtaganden KS-2016/442

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Konsekvenser efter ändrade ägardirektiv för Knivstabostäder, utredning samt kommunens åtaganden KS-2016/442 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Knivsta kommun åtar sig att vara kontraktsinnehavare under de första 18 månaderna att Knivsta kommun åtar sig att ta kostnaden för eventuella tomhyror, onormalt slitage under tiden som kommunen står som kontraktsinnehavare, samt eventuella kostnader för åtgärder i bostaden inför inflyttning att överlämna beslut och tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige för kännedom. Yrkande Claes Litsner (S) yrkar bifall Ärende Tjänsteskrivelse har varit utsänd. Exp till: Akten Expedierat av Siobhán Górny

2 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2016/442 Allmänutredare Kommunstyrelsen Konsekvenser efter ändrade ägardirektiv för Knivstabostäder, svar på utredning samt kommunens åtaganden KS-2016/442 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Knivsta kommun åtar sig att vara kontraktsinnehavare under de första 18 månaderna att Knivsta kommun åtar sig att ta kostnaden för eventuella tomhyror, onormalt slitage under tiden som kommunen står som kontraktsinnehavare, samt eventuella kostnader för åtgärder i bostaden inför inflyttning att överlämna beslut och tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige för kännedom. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om ett tillägg till rådande ägardirektiv. Förutsättningar för beslutet är bland annat att kommunstyrelsen får en konsekvensbeskrivning från Knivstabostäder som visar vad de ekonomiska konsekvenserna för bolaget blir samt att kommunstyrelsen ska redovisa vilka kommunens åtaganden är om direktiven får negativa konsekvenser för bolaget. Tjänsteskrivelse ger förvaltningens svar på utredningen samt redogör för kommunens åtaganden. De specifika åtaganden som förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar är: - Knivsta kommun åtar sig att vara kontraktsinnehavare under de första 18 månaderna - Knivsta kommun åtar sig att ta kostnaden för eventuella tomhyror, onormalt slitage under tiden som kommunen står som kontraktsinnehavare, samt eventuella kostnader för åtgärder i bostaden inför inflyttning. Bakgrund I mars 2016 beslutade kommunfullmäktige att göra tillägg till rådande ägardirektiv för Knivstabostäder AB i enlighet med tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige beslutade att detta sker under förutsättning att ägardirektiven revideras i samband med budgetbehandlingen i juni och att kommunstyrelsen senast 15 april 2016 får en konsekvensbeskrivning från Knivstabostäder som visar vad de ekonomiska konsekvenserna för bolaget blir. Det beslutades även att kommunstyrelsen ska redovisa vilka kommunens åtaganden är om direktiven får negativa konsekvenser för bolaget (KS-2016/183 39).

3 Sida 2 av 5 Tjänsteskrivelse ger förvaltningens svar på konsekvensutredningen rörande tillägg till ägardirektivet till Knivstabostäder samt redogör för kommunens åtaganden vad gäller direktivens eventuella negativa konsekvenser för bolaget. Svar på konsekvensutredningen Konsekvensutredningen rörande tillägg till ägardirektivet till Knivstabostäder, genomförd av SIPU, berör många ämnen och perspektiv och således inte enbart det ekonomiska som efterfrågats av kommunfullmäktige. Förvaltningens svar på konsekvensutredningen innehåller, förutom en ekonomisk konsekvensbeskrivning även justeringar och förtydliganden av faktauppgifter i utredningen uppdelat enligt rapportens rubriksättning. Det juridiska sakläget Knivstabostäder är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bostadsbeståndet i Knivstabostäder är cirka 590 lägenheter och omsättningen av lägenheter varierar kraftigt mellan åren. Allmännyttiga bostadsbolag styrs av Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. I korthet innebär lagen att bolaget ska agera affärsmässigt och på lika villkor som andra bostadsföretag. Grundupprinnelsen till bostadsförsörjningsfrågan i samband med kommunens flyktingmottagande är Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning (Bosättningslagen). Denna lag nämns inte i rapporten. Lagen började gälla 1 mars 2016 och innebär att alla kommuner ska ta ansvar för att bosätta nyanlända personer med uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande samt anhöriga. Den omfattar också kvotflyktingar men däremot inte asylsökande, hela gruppen ensamkommande barn, invandrare, personer med annan boendekultur, från olika länder och kulturer samt andra kategorier som det skrivs i rapporten. Kommunens integrationssamordnare informerade utredaren om denna lag vid intervjutillfället. Ekonomiska fakta av betydelse för Knivstabostäder Här är det oklart vad som räknas upp. Etableringsersättningen inklusive etableringstillägg och bostadsersättning har uteblivit ur den här listningen. Det är härigenom den nyanlända personen har sin huvudsakliga inkomst under de två första åren då de har rätt till en etableringsplan. Integration av nyankomna ansvarsfördelning mellan Knivstabostäder och Knivsta kommun Förvaltningen instämmer i att det är svårt med förutsägbarhet då Arbetsförmedlingen inte i förväg har gett en utförlig beskrivning av vilka som anvisas till kommunen enligt Bosättningslagen. Information som däremot är känd och som är av betydelse är vilka språkgrupper som är vanligast, samt hur stor andel ensamhushåll respektive familjer per månad som Arbetsförmedlingen önskar att kommunen bosätter och introducerar. Hur den här fördelningen i slutändan blir beror på vilka möjligheter för mottagande som kommunen meddelar Arbetsförmedlingen. Knivstabostäder och kommunen har således under 2016 möjlighet att till viss del påverka hushållssammansättning hos de som anvisas till kommunen, en information som både kommunen och Knivstabostäder har fått. Det vore önskvärt med information längre i förväg om de som anvisas till kommunen. Men bristen på information måste delvis förstås mot bakgrund av att det rör individer som erbjuds boende i kommunen och har möjlighet att tacka ja eller nej. Det beror också på vilka personer som beviljas uppehållstillstånd under året och inte på egen hand ordnar en bostad. Möjligheten att förbereda insatser för inkludering i samhället upplever förvaltningen finns även om det i förväg inte finns någon beskrivning om vilka individer som anvisas.

4 Sida 3 av 5 Det är mycket positivt att Knivstabostäder engagerar befintliga hyresgäster för att skapa delaktighet och förutsättningar för inkludering av nya hyresgäster. Många samarbeten som lyfts är också etablerade mellan kommunen och civilsamhället och förvaltningen ser mycket positivt på ett nära samarbete med de aktörer som engageras i bostadsförsörjningsfrågan. Anmärkningsvärt är att den redogörelse för inkluderings- och integrationsarbete som givits av kommunens två samordnare i frågorna överhuvudtaget inte nämns i rapporten. Ekonomiska konsekvenser av de nya ägardirektiven I rapporten hänvisas felaktigt till en överenskommelse mellan Länsstyrelsen i Uppsala län och Knivsta kommun och att detta ska utgöra grunden för hur många som mottagandet omfattar. Rätt information är att antalet har meddelats kommunen av regeringen i Förordning 2016:40 om fördelning av anvisningar till kommuner. Viktigt att påpeka är att uppdraget i direktivet även avser personer med funktionsnedsättning samt personer som har ett av socialnämnden identifierat behov. Förvaltningen och Arbetsförmedlingen har informerat Knivstabostäder samt utredaren om att personerna som kommer 2016 har rätt till etableringsplan och således kan väntas ha sysselsättning, i de flesta fall sannolikt på 100 % i två år. Detta, tillsammans med informationen som tagits emot om att en majoritet av de anvisade är ensamhushåll gör att analysen med ökat slitage på grund av stora familjer som är hemma mycket blir missvisande. Det stämmer att alla personer som söker asyl i Sverige ska erbjudas boende. De är i Migrationsverkets försorg under tiden som asylsökande. Många asylsökande personer finner bostad på egen hand. Det bosättningsansvar som kommunen nu har fått omfattar inte dessa personer. Riskbedömning och riskanalys samt Sammanfattning och rekommendationer Presentationen av risker som uppstår med inflyttning av personer med annan boendebakgrund ställer förvaltningen sig frågande till. Det är samtidigt mycket positivt att rapporten här lyfter det som av förvaltningen ses som centralt, att arbeta förebyggande och långsiktigt genom god information och en bra introduktion i kommunen, däribland i boendet. Beskrivningen av brandrisk med många invandrares omfattande användning av matoljor och en väsentligt ökad vattenförbrukning bland boende med invandrarbakgrund saknar underlag i intervjuerna med de fyra kommunerna. Däremot nämns några stopp i avloppen. Vidare beskriver Hultsfred att det inte finns några skillnader mellan utländska och svenska hyresgäster. Inga hyresförluster rapporteras. Norberg och Fagersta har inte sett några ökade administrativa kostnader. Inte heller Hofors har haft några hyresförluster. Visst ökat slitage har rapporterats, men i stort inga större reparationer eller ökade kostnader har tillkommit. Det är också så rapporten först sammanfattar intervjuerna: Ingen av dessa bostadsföretag redovisar några stora svårigheter med dessa hyresgäster, vare sig de är asylsökande, kvotflyktingar eller nyankomna invandrare med uppehållstillstånd. I sammanfattningen nämns att inte minst bostadssociala kostnader uppstår. Innebörden i detta utvecklas dock inte vilket försvårar en bedömning av risken för en sådan kostnad. I rapporten är det oklart vilka personer som utredaren har frågat vad gäller personer som problem och utmaningar har uppkommit kring, men en tolkning är att frågorna omfattar alla personer med utländsk bakgrund och baseras på en föreställning om att det är skillnad mot personer som är födda i Sverige. En bild som inte överensstämmer med den som förvaltningen får i kontakter med andra kommuner. Förvaltningen tror att om vi ser till individen som kommer, hur länge hen varit i Sverige och som flyktingmottagning ger god information samt finns tillgängliga för frågor så är det ett

5 Sida 4 av 5 viktigt steg i att förebygga missförstånd, sprida kunskap om hur lägenheten fungerar och om ordningsregler. Det här är också något som de intervjuade kommunerna vittnar om och som Knivstabostäder inlett ett arbete kring. Förvaltningen vill poängtera att det är flyktingmottagningen som har uppdraget att introducera och ta emot personerna i kommunen. Knivstabostäder är under en period med under den första delen av introduktionen som handlar om att ge information om själva boendet för att ge flyktingvägledarna den kunskap om boendeinformation som behövs. Andra centrala kontakter är handläggare på Arbetsförmedlingens etablering samt vid behov socialtjänsten. Förvaltningen har inte diskuterat uppdraget som att den nyanlända under den första tiden främst är i nära kontakt med Knivstabostäder, dess personal och servicepersonal, men ser det som mycket positivt om grannar och hyresvärd/förvaltare är delaktiga i introduktionen. Flyktingmottagningens personal arbetar nära både integrationssamordnare och frivilligsamordnare. Ekonomisk konsekvensanalys samt kommunens åtaganden Kostnaderna kommer sannolikt öka något för Knivstabostäder men genom aktivt förebyggande arbete kan dessa hållas ned. Administration i studien indikerar en marginell kostnadsökning liksom även visst överslitage. De nya ägardirektiven förväntas därför inte innebära några ekonomiska konsekvenser av betydande karaktär som påverkar affärsmässigheten. En nyckel till obefintliga hyresförluster ligger förmodligen i att kommunerna i studien står som kontraktsinnehavare de första månaderna innan kontraktet i de flesta fall övergår till hyresgästen som förstahandskontrakt. Knivsta kommun har, precis som kommunerna i studien, åtagit sig att vara kontraktsinnehavare under de första 18 månaderna. Utöver åtagandet vad gäller kontraktsinnehavare föreslår förvaltningen att kommunen även tar kostnaden för eventuella tomhyror, onormalt slitage under tiden som kommunen står som kontraktsinnehavare, samt eventuella kostnader för åtgärder i bostaden inför inflyttning. Genom dessa åtaganden minimeras risken för negativa konsekvenser för bolaget. I fråga om onormalt slitage under perioden som kommunen står som garant för hyran (första 18 månaderna) så är det samma princip som gäller sedan tidigare för bostadssociala kontrakt. I de fall kontraktet övergår till ett förstahandskontrakt för den boende kliver kommunen av från allt ansvar. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Fransson kommundirektör Åsa Franzén kanslichef Beslutet ska expedieras till: Akten Kommunfullmäktige Knivstabostäder AB

6 Sida 5 av 5 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Barn påverkas obestridligt av flyktingmottagandet i stort, men i just det här specifika beslutet anser förvaltningen att barn inte berörs. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.