Uppsatsens titel, vänsterställd och satt i Berthold Garamond alternativt Georgia

Uppsatsens titel, vänsterställd och satt i Berthold Garamond alternativt Georgia Uppsatsens undertitel på en rad i Berthold Garamond alternativ Georgia Uppsatsens engelska titel, satt i Berthold Garamond alternativt Georgia Uppsatsens undertitel på engelska Författarens för- och efternamn Fakultet Ämne/Utbildningsprogram Nivå/Högskolepoäng Handledarens namn Examinatorns namn Datum

Sammanfattning Här sammanfattas studien mycket kortfattat. Vad var frågeställningen? Vilken teoretisk utgångspunkt har arbetet? Vilken datainsamlingsmetod har använts? Vilket urval samt vilken analysmetod användes? Vad blev resultatet? Vilka slutsatser drar du av resultatet? Sammanfattningen skrivs sist (när man vet vad resultatet blev, och vad det innebär) men står först i uppsatsen. Längst ner på sidan skrivs nyckelord, så att läsaren snabbt kan förstå vad studien handlar om. Nyckelord: Ca 4-5 ord som beskriver ämnet och metodvalet 1

Inledning I uppsatsens inledning definieras det psykologiska fenomenet som undersöks, t ex arbetsminne, utifrån primärt forskningsartiklar. Det är viktigt att referera till informationskällan du använder för att definiera centrala begrepp så att den som läser uppsatsen kan förstå varifrån definitionen kommer. Dessutom innebär en korrekt referering ett erkännande av den eller de forskare som ligger bakom definitionen. Använd relevanta forskningsartiklar för att redovisa varför ämnet är viktigt att studera. Se mer om hur man läser en forskningsartikel och hur den refereras i löpande text i kurslitteratur (Booth, Colomb & Williams, 2004) eller i psykologins ämnesguide på bibliotekets hemsida. I en studie skulle vi kunna studera om utbildningsnivå är relaterad till självverkan Psykologiguiden översätter ordet till egenförmåga, det vill säga upplevd egen förmåga att hantera olika slags situationer och händelser. (på engelska self-efficacy). Den högsta avklarade utbildningsnivån är i det här exemplet studiens oberoende variabel och är indelad i de fyra nivåerna grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, universitetsutbildning och forskarutbildning. Självverkan är det psykologiska fenomenet vi undersöker i studien (kallas vår beroende variabel). Problemområdet handlar om hur den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln. Om vi tar vårt exempel så skulle vi i inledningen av laborationsrapporten kunna börja med att beskriva teori och förklara det på följande sätt: Exempel: Självverkan är ett begrepp som beskriver en persons tilltro till sin egen förmåga att hantera ett problem eller en situation för att nå ett önskat mål (Bandura, 1997). Det betyder att en person är övertygad om att hens handlingar har inverkan på omgivningen vilket i sin tur leder till att de önskade målen uppnås. Individens bedömning av sin egen förmåga att lösa ett visst problem, självverkan, beror enligt Bandura (1997) på uppgiftens svårhet, hur säker individen är på sin egen förmåga samt om individens tilltro är överförbar mellan olika situationer. Exempelvis kan en person ha en hög tilltro till sin förmåga att lösa ett matematiskt problem, men är tilltron lika hög till att lösa ett statistiskt problem (Zimmerman, 2000)? Självverkan är följaktligen inte en personlig egenskap utan utgörs av individens tilltro till sin egen förmåga att kunna prestera i relation till de olika krav omgivningen ställer (Zimmerman, 2000). Zimmerman (2000) menar också att personer gör sin bedömning av hur säkra de är på att kunna lösa en uppgift relaterat till sina tidigare erfarenheter, men de jämför sig inte med andra individers självverkan. Självverkan är ett mått på individens tilltro till att klara sina framtida utmaningar. Exempelvis hur en student bedömer att hen kommer att prestera på en kommande statistiktenta. En hög tilltro till sig själv utvecklas genom (fyra faktorer finns enlig Bandura, 1997) Efter att grundläggande teori och definitioner av begrepp har presenterats behöver fenomenet beskrivas i en kontext, i vårt exempel om utbildningsnivå och självverkan kan detta se ut så här. Exempel: 2

Självverkan anses av lärare som en avgörande faktor för studenters motivation att lära sig och ta sig an utmanande uppgifter (Zimmerman, 2000). Studenter som bedömer sin egen förmåga högre än andra studenter att klara av en utmanande situation i sin utbildning, som en tentamen, anstränger sig mera, är uthålligare och väljer uppgifter som anses som svårare (Zimmerman, 2000). Bandura (1997) kunde visa att studenter som hade en högre självverkan upplevde mindre stress och rädsla. Zimmerman, Bandura och Martinez-Pons (1992) kunde visa att självverkan påverkar metakognition positivt vilket betyder att studenter som har en hög tilltro till sin förmåga sätter högre mål, kontrollera och värdera sin framgång för att nå dessa mål bättre samt att de använder andra lärstrategier än studenter som inte har en hög tilltro. När teori, centrala begrepp och aktuell kontext har beskrivits är det i inledningen dags för att problematisera. Att problematisera innebär att beskriva vad det är som behöver undersökas och varför detta är viktigt att undersöka. I slutet av inledningen ska läsaren alltså ha förstått vad studien handlar om, hur den relaterar till andra studier och varför studien görs. I ett vetenskapligt arbete bör man sträva efter en hög precisionsnivå i framställningen (läs texten) och studenten ansvarar själv för textens språkliga kvalitet. Ord som jag, mig, mitt, min, mina, våra, vi, forskaren, författaren etc. SKALL UNDVIKAS! Meningen skrivs istället i passiv form, den ovanstående blå texten är ett exempel. Inledningen kan skrivas i presens eller i imperfekt, huvudsaken är att den är konsekvent i sitt när det gäller tempus. Alltför Mångtydiga ord och lösa påståenden utan vetenskaplig förankring skall undvikas. Begrepp som inte anses vara allmänt kända eller som har flera betydelser bör alltid definieras första gången de används. Vidare bör begrepp användas på ett konsekvent sätt så att inte flera olika begrepp för samma företeelse (validitetsproblem) används. Inledningen ska leda fram till syfte och frågeställning. Det ska finnas en röd tråd i texten så att syfte och frågeställning känns naturliga efter att läsaren har läst inledningen. Inledning, syfte och frågeställning ska alltså matcha varandra, dvs. handla om samma sak och resultatet av uppsatsen skall besvara frågeställningen. Valmöjlighet: Det är inte alltid att det krävs både ett syfte och en frågeställning som rubriker. Valet av metod samt hur frågan angrips styr hur syfte och frågeställning skrivs ut. Det är upp till studenten att argumentera för sitt val Syfte Syftet beskriver kortfattat utifrån inledningen vad som skall undersökas i uppsatsen. Syftet skrivs i imperfekt eller så ska det följa tempus. Ett exempel: Syftet var att undersöka om självverkan är relaterad till utbildningsnivå. Frågeställning Utöver syftet kan även en frågeställning behövas. Frågeställningen är mer detaljerad och bör visa en riktning om vilka analyser som kommer att göras. Frågeställningen kan vara uppdelad i flera frågeställningar om så behövs. T ex Finns det en skillnad i självverkan mellan personer som har en universitetsutbildning och personer som har en gymnasieutbildning? 3

Metod Valmöjlighet: Beroende på studiens frågeställning och val av metod används olika rubriker i metoddelen. Det är upp till studenten att välja rätt rubrik och argumentera för valet utifrån studiens frågeställning och val av metod. Deltagare Antal deltagare i undersökningen och deras egenskaper beskrivs här. Egenskaperna är i de allra flesta fall både demografiska (kön, ålder, civilstånd, etc.) och psykologiska, beroende av studiens frågeställning. Urvalsmetoden beskrivs, exempelvis om deltagarna valdes på grund av att de var tillgängliga eller om de valdes slumpmässigt från en population. Det är också viktigt att beskriva för läsaren vilken populationen är som urvalet har gjorts ifrån (se Borg & Westerlund, 2012). Texten om deltagare skrivs i imperfekt. Ett exempel: I studien deltog 48 kvinnor och 43 män som läser en fristående kurs på universitet. Genomsnittsålder för kvinnor var 22,5 år (s= 2,3 år) och för män 23,4 år (s= 1,8 år). Tolv kvinnor hade läst tre terminer, 23 kvinnor hade läst två terminer och 13 kvinnor läste sin första termin på universitet. 14 män Deltagarna till studien valdes slumpmässigt ut genom Urvalskriterier Antal respondenter i undersökningen beskrivs och utifrån vilka urvalskriterier de valdes ut. Urvalskriterier definieras utifrån studiens frågeställning. Exempelvis om studien handlar om hur unga vuxna med skilda föräldrar upplever jul så är ett av urvalskriterierna unga vuxna (ålderspan?) med skilda föräldrar. Design Det finns olika experimentella upplägg (= design) att välja emellan (se Borg & Westerlund, 2012). Beskrivningen görs för att läsaren ska kunna förstå och värdera uppläggets lämplighet för att besvara studiens frågeställning. Exempelvis: I studien används en mellan-grupps-design på grund av Nästa steg blir att beskriva den oberoende variabeln i studien och till vilka lägen (=betingelser) den har operationaliserats. Dessutom beskrivs beroende variabeln (se Borg & Westerlund, 2012). Designavsnittet skrivs i imperfekt. Om man gör en kvalitativ studie utgår avsnittet Design. Valet av metod kan istället beskrivas direkt under huvudrubriken Metod där man argumenterar varför en kvalitativ metod passar frågeställningen. Instrument Här redovisas instrumenten, apparater (blodtryckmätare) eller annat material som har använts vid datainsamlingen. För att kunna reproducera en studie måste beskrivningen av mätinstrumenten vara så tydliga och utförliga så att en annan student kan göra om studien baserat på beskrivningen (se Borg & 4

Westerlund, 2012). Börja varje instrumentbeskrivning med en tredjenivås rubrik, dvs., indrag och fet stil. Mätinstrument skrivs i presens. Till exempel: Satisfaction with life scale (SWLS). Instrumentet består av fem frågor där den svarande bedömer sin nöjdhet med livet. Det är den kognitiva aspekten av nöjdhet som fångas i svaren. Fråga ett är Mitt liv är i de flesta avseenden nära mitt ideal. Fråga två är Mina livsvillkor är utmärkta. Fråga tre är Jag är nöjd med mitt liv. Fråga fyra är Hittills har jag fått de viktiga saker som jag vill ha i livet. Fråga fem är Om jag kunde leva om mitt liv, skulle jag knappt ändra på någonting. Alla fem frågor besvaras på en sjugradig skala där deltagaren kan rangordna sin värdering från instämmer inte alls till instämmer helt. Instämmer inte alls värderas med en poäng och instämmer helt värderas med sju poäng. Det betyder att en deltagare kan få minimalt fem poäng och maximalt 35 poäng för de fem frågorna om livsnöjdhet. Låga poäng betyder att deltagaren är väldigt missnöjd med sitt liv, medan höga poäng betyder att deltagaren är väldigt nöjd med sitt liv (Diener & Ryan, 1999). I kvalitativ forskning finns inga instrument att beskriva. I avsnittet om datainsamlingsmetod beskrivs intervju, om man valt det som datainsamlingsmetod Genomförande I genomförandet redogörs för hela händelseförloppet i en kronologisk ordning under datainsamlingen. Exempelvis beskrivs i ett experiment vad som sker steg för steg från att deltagaren anländer tills hen lämnar labbet. Det beskrivs också plats och rum där datainsamlingen genomfördes samt hur lång tid det tog för varje deltagare. En noggrann och utförlig beskrivning av genomförande är speciellt viktigt när intervju som datainsamlingsmetod användes för att kunna uttala sig om intervjuns kvalitet senare (Kvale & Brinkman, 2009). Genomförandet ska vara så utförligt beskrivet så att en annan student kan replikera undersökningen. Beskrivningen både i detta stycke och övriga metoddelen skall inte vara en personlig berättelse utan hålla en tydlig, neutral och formell ton. Ord som jag, mig, mitt, vi, forskaren, författaren etc. SKALL UNDVIKAS. Skriv i passiv form och i imperfekt. Databearbetning I databearbetningen presenteras de metoder som använts för att analysera insamlade data. Om tematisk analys tillämpades för att analysera data, så beskrivs analysprocessen från transkriberingen till att definiera och namnge temana enligt Brown och Clarke (2006). Vid kvantitativa undersökningar redogörs för vilka statistiska analyser som har använts, vilka signifikansnivåer som har tillämpats samt argument till varför just de uträkningarna är lämpliga. Reliabilitet En kort definition av begreppet reliabilitet är: ett mått på tillförlitligheten i ett system eller en produkt. Ett exempel på när begreppet reliabilitet tillämpas utanför forskning är vid tåg- och flygresor. Om den genomsnittliga förseningen för Tåg AB är 13 min och för SJ är 25 min så kan man dra följande slutsats: Tåg AB är mer tillförlitligt än SJ. Det intressanta här är hur det kommer sig att Tåg AB är mer tillförlitligt än SJ? Det är frågan om vad som kan ha förorsakat en lägre grad av reliabilitet 5

som behandlas i avsnittet reliabilitet i uppsatsen. Det betyder att här beskrivs åtgärder som enligt kurslitteraturen (se Borg & Westerlund, 2012) ska säkerställa att datainsamling, genomförande och databearbetning sker på ett systematiskt och kontrollerbart sätt så att studiens resultat blir tillförlitligt. Begreppet reliabilitet tillämpas därför olika beroende på vilken metod som har använts i studien. I en enkätundersökning handlar reliabilitet om vilka mätfel som kan ha förekommit under datainsamlingen, genomförandet och databearbetningen samt hur mätfelen påverkar studiens resultat och slutsatser. Exempelvis skulle det kunna vara så att ett svarsalternativ saknas i ett instrument, så att av de fem tänkta svarsalternativen finns bara de tre första och det femte svarsalternativet. Det betyder att samtliga deltagare som vill göra ett kryss i det fjärde svarsalternativet inte kan svara vilket leder till att de antingen gör ett kryss i det tredje eller femte svarsalternativet eller inte svarar alls. Som en följd av detta blir resultatet i undersökningen mindre korrekt. Exempelvis blir det problem om flera deltagare inte kunde kryssa i det fjärde svarsalternativet vid mätning av livsnöjdhet (SWLS-instrumentet). I beräkningen av medelvärdet leder detta till att den genomsnittliga livsnöjdheten blir 13 och inte 27 som det hade blivit om det fjärde svarsalternativet hade funnits. Detta är en stor skillnad i livsnöjdheten då enligt Diener (2006) ett värde av 13 betyder att dessa människor är missnöjda med sitt liv medan ett värde på 26 eller mer betyder att dessa människor anser att de har ett gott liv. Ett fel i svarsalternativen kan alltså medföra allvarliga konsekvenser då de slutsatser som dras från resultatet i studien också blir mindre korrekt. Ytterligare exempel på mätfel behandlas i kurslitteraturen(se Borg & Westerlund, 2012). Hur dessa mätfel undviks ska beskrivas så utförligt som möjligt i rapporten så att en annan student kan göra en oberoende bedömning av studiens reliabilitet. I experimentella undersökningar handlar reliabilitet om att manipulationen av den oberoende variabeln medför en pålitlig effekt på den beroende variabeln. Alltså att effekten inte var bara en slumpmässig händelse utan att manipulationen av den oberoende variabeln medförde en förändring som är reproducerbar. Figur 1. Reliabilitet i en experimentell undersökning Det betyder att beskrivningen av reliabilitet måste behandla (a) det som görs för att manipulationen av den oberoende variabeln skall vara en händelse som har liknande resultat i den beroende variabeln igen i en ny studie (alltså vara replikerbar). Oftast används forskningsartiklar som stöd för att operationalisera den oberoende variabeln korrekt till olika lägen (betingelser). Exempelvis 6

i en studie med följande forskningsfråga Påverkar träning i mindfulness individers upplevelser av stress? skulle studiens upplägg (=design) kunna se ut på följande sätt: En grupp får träning i mindfulness under en period av tre dagar. Grupp två får ingen träning alls i mindfulness. Den oberoende variabeln har följaktligen operationaliserats till två olika lägen. Beskrivningen av reliabilitet behöver också (b) behandla mätinstrumentets tillförlitlighet. Se ovanstående gällande enkäter. [Intresserad av studien om Mindfulness? Creswell, J. D., Pacilio, L. E., Lindsay, E. K., & Brown, K. W. (2014). Brief mindfulness meditation training alters psychological and neuroendocrine responses to social evaluative stress. Psychoneuroendocrinology, 44, 1-12.] I kvalitativa undersökningar handlar reliabilitet enligt Kvale och Brinkman (2009) om huruvida intervjupersonerna kommer att förändra sina svar under en intervju och huruvida de kommer att ge olika svar till olika intervjuare (s. 263). Det betyder att beskrivningen om reliabilitet måste behandla möjliga orsaker, såsom ledande frågor, genomförande, men också precisionen i transkribering och analysen, och hur dessa troligen har påverkat pålitligheten av de tema som presenteras i resultatet. Validitet Syfte och mål med vetenskaplig forskning är att få trovärdig kunskap. Inom psykologi betyder det att vetenskaplig forskning ska leverera förståelse för olika beteenden (aggression, hjälpsamhet, etc.) och olika psykologiska processer (uppmärksamhet, minne, stress, lycka, etc.) för att kunna förklara människans beteenden i olika situationer och kontexter. Det är därför viktigt att använda sig av vetenskapliga teorier och låta dessa definiera det psykologiska fenomenet som skall undersökas. Varje studie har sin egen frågeställning och utformningen av frågeställningen leder till att en specifik metod är lämplig att välja. Utifrån studiens teoretiska grund och frågeställning operationaliseras fenomenet i studien via exempelvis ett mätinstrument så att studien mäter det psykologiska fenomenet som ska studeras. Ju tydligare kopplingen mellan teori-frågeställning-operationalisering är beskriven i rapporten, desto lättare kan studien valideras. I kvalitativa undersökningar handlar validitet om intervjuarens hantverksskicklighet. Det betyder att intervjuaren behöver redogöra för (a) tematisering, (b) planering, (c) intervjuns genomförande, (d) transkribering och analys samt vilka åtgärder hen har vidtagit för att studiens resultat kan komma fram till giltiga teman (Kvale och Brinkman, 2009, s. 267). Det är viktigt att valet av metod i undersökningen går att förstå utifrån studiens frågeställning, så att vald metod leder fram till en valid (giltig) slutsats. Etiska överväganden Syftet med psykologisk forskning är att få trovärdig kunskap om människans beteende och psyke för att kunna förstå och förklara människan (och djur dock inte innehåll i psykologi B) i olika situationer och kontexter. Betyder det att forskare kan göra vad som helst i sin forskning för att få kunskap om människans beteende och psyke? FN:s förklaring (1948) om de mänskliga rättigheterna, artikel 1, 7

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. är utgångspunkten för Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (1990). Baserat de fyra forskningsetiska principerna ska de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att deltagandet är frivilligt, att deltagarnas integritet skyddas och att deltagarna inte kom till fysisk eller psykisk skada, beskrivas. Argumentationen måste byggas på kurslitteratur, de fyra forskningsetiska principerna. Etik skrivs i passiv form samt i imperfekt. Resultat Resultatredovisningen följer ordningen för uppsatsens frågeställning/-ar (om det finns flera). Valmöjlighet: Beroende på studiens frågeställning och val av metod används olika sätt att redovisa resultaten. Det är upp till studenten att välja lämpligt sätt och argumentera för valet utifrån studiens frågeställning och val av metod. Vid kvalitativa studier redovisas resultatet genom beskrivningar av de teman som har framkommit under analysen. Ett tema definieras och innebörden beskrivs. Citat från undersökningen (utdrag ur intervjuer) används för att styrka beskrivningen. Vid kvantitativa studier redovisas först deskriptiv statistik, därefter följer resultat från hypotesprövning av den beroende variabeln. I texten ska det framgå både namnet på det studerade fenomenet och namnet på beroendevariabeln (operationaliseringen). Dessutom skall använda statistiska tester beskrivas kort. Exempel på redovisning av resultat i deskriptiv statistik: Cykling i grupp, 15 km (beroende variabel, läge 1): Den genomsnittliga tiden (= Medelvärde) för de personer som cyklade i grupp var 34 minuter. Den snabbaste gruppen cyklade de 15 km på 30 minuter (= minimum) och den långsammaste gruppen cyklade de 15 km på 37 minuter (= maximum). Spridningen av tiderna i gruppen var i genomsnitt s = 1,5 min. Cykling ensam, 15 km (beroende variabel, läge 2): Den genomsnittliga tiden för de personer som cyklade ensamma var 42 minuter. Den snabbaste personen cyklade de 15 km på 38 minuter och den långsammaste behövde 46 minuter. Spridningen av tiderna i gruppen var i genomsnitt s = 2 min. De finns en medelvärdesskillnad på åtta minuter mellan de personer som cyklade i grupp och de som cyklade ensamma. Exempel på hur ett resultat för hypotesprövning av medelvärden (inferensstatistik) kan redovisas: 8

Genom ett t-test för oberoende stickprov erhölls att skillnaden var signifikant, t 18 = 3,096 (p< 0,05) mellan de cyklister som cyklade i grupp (M= 34 min; s=1,5 min) och de som cyklade ensamma (M= 42 min; s= 2 min). Diskussion Målet med diskussionen är att diskutera resultatet som framkommit. Det är även viktigt att koppla resultatet till tidigare kunskap (kurslitteratur och vetenskapliga artiklar) och att dra slutsatser om resultatets möjliga betydelse. Det betyder att under diskussionsrubriken sammanfattas, tolkas, värderas och diskuteras det som har gjorts i undersökningen. Börja gärna diskussionen med att återge syftet, frågeställningen och vad resultatet blev. Här är det viktigt att använda litteraturen som argument för studiens resultat. Koppla resultaten till den relevant teori från litteraturen. Likheter och skillnader mellan uppsatsens resultat och annan tidigare empirisk forskning ska belysas. Beskriv vilka slutsatser som kan dras utifrån uppsatsens resultat. Hur förhåller sig studiens resultat i förhållande till dina tidigare referenser. Ligger studiens resultat i linje med dagens forskning? (Vad betyder det i så fall?) Ibland behövs det nya referenser som argument och stöd för ditt resultat för att du skall kunna dra några trovärdiga slutsatser. Beskriv också brister och svagheter som finns i undersökningen. Exempelvis kan ett mätfel ha uppstått i mätningen eller så är urvalet inte representativt. Brister och svagheter påverkar resultatet och därmed blir kanske slutsatsen mindre trovärdig. Begränsningar i uppsatsens slutsatser kan också härröra från något särskilt som har noterats under genomförandet, t ex kommentarer från undersökningsdeltagarna beträffande test, frågeformulär, instruktioner eller oväntade kommentarer från försökspersoner etc. Går begränsningarna att avfärda på ett övertygande sätt eller påverkar de undersökningens slutsatser? En del problem kan hanteras genom att de ger uppslag till nya uppföljande studier. Etiska aspekter behöver diskuteras. Om etiska problem framkom, hur hanterades dessa? Kan Etiska problem påverka slutsatserna? Använd litteraturen som stöd i argumentation och ge konkreta förslag på hur etiska problem kan undvikas om studien upprepas. 9

Referenser (alltid på en ny sida, men alla andra delar i rapporten är fortlöpande) Här anges den litteratur som har använts i alfabetisk ordning och enligt APA-stil. Notera att en ny referens börjar på ny rad utan indrag, MEN om referensen är mer en en rad så är det indrag på rad två och tre. INGA blank-rader mellan referenser! På bibliotekets hemsida och i kurslitteraturen finns det mer information om hur man skriver enligt APA. När det gäller internetreferenser hänvisar vi till de olika media som APA tillhandahåller samt kurslitteratur. Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman. Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber AB. Brown, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research Methods in Psychology, 3(2), 77-101. Diener, E., & Ryan, K. (1999). Subjective well-being: a general overview. South African Journal of Psychology, 39(4), 191-406. Kvale, S, & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Myers, D. G., Abell, J., & Fabio, S. (2012). Social Psychology. Berkshire: McGraw-Hill Higher Education. Zimmerman, B. J. (2000). Self-efficacy: An essential motive to learn. Contemporary Educational Psychology, 25, 82-91. Zimmerman, B. J., Bandura, A., & Martinez-Pons, M. (1992). Self-motivation for academic attainment: The role of self-efficacy beliefs and personal goal setting. American Educational Research Journal, 29, 663 676. 10