ANTAGANDEHANDLING Dnr242/2007 214 Jan Kristoferson Stadsbyggnadskontoret 031-315 14 21 Planområdet Detaljplan för Kvarnbyterrassen Fastigheten Trädgården 1:124 m.fl. Mölndals stad Västra Götalands län Bostäder 2012-03-20, rev. 2012-09-11 PLANBESKRIVNING
2/25 INNEHÅLL HANDLINGAR 4 BAKGRUND 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 5 PLANDATA 5 AVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 Översiktliga planer 6 Detaljplaner 6 Riksintressen 7 Program 7 Mölndals miljömål 8 Götalandsbanan, ny järnväg Göteborg Borås, delen Almedal Mölnlycke 8 Kommunala beslut 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 9 Mark och vegetation 9 Geotekniska förhållanden 10 Radon 11 Förorenad mark 11 Fornlämningar 11 Blocknedfall/bergras 11 Gestaltningsprogram 11 Bebyggelseområden 11 Stadsbyggnadsidé 12 Bostäder 12 Verksamheter 14 Kommersiell och offentlig service 15 Kulturmiljö 16 Gator och trafik 17 Biltrafik 17 Kollektivtrafik 17 Gång- och cykeltrafik 18 TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS 18 Skyddsbarriär 19 Götalandsbanan 20 STÖRNINGAR 21 Trafikbuller 21 Vibrationer 22
3/25 TEKNISK FÖRSÖRJNING 22 Vatten- och avlopp 22 Värme och el 23 Avfall 23 KONSEKVENSER 23 0-alternativet 23 Markanvändning 23 Kulturvärden 24 Naturmiljö 24 Miljökvalitetsnormer 24 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 24 Huvudmannaskap 24 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 25 Medverkande från kommunen 25 Medverkande exploatörer och konsulter 25
4/25 Detaljplan för Kvarnbyterrassen Fastigheten Trädgården 1:124 m.fl. Mölndals stad Västra Götalands län Bostäder PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av: - Plankarta i skala 1:1000 med tillhörande bestämmelser Till detaljplanen hör: - Illustrationskarta och grundkarta i skala 1:1000 - Planbeskrivning (denna handling) och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning - Planprogram och programsamrådsredogörelse - Samrådsredogörelse - Åtgärdsutredning inkl. förslag till övergripande och mätbara åtgärdsmål (SWECO 2009-04-15) - Fördjupad riskbedömning inkl. beräkning av platsspecifika riktvärden (SWECO 2009-04-15) - Geotekniskt projekteringsunderlag, Geo PM 8 (NCC Boende, 2012-01-27) - MUR/Geoteknik, Markteknisk undersökningsrapport (NCC Boende, 2012-01-27) - Släntbesiktning Kvarnbyterrassen (NCC Teknik 2011-03-02) - Trafikanalys och Trafikprognos (WSP Samhällsbyggnad - Trafik, 2012-03-20) - Trafikbullerutredning (Norconsult AB, 2012-03-20) - Riskutredning (Norconsult AB, 2009-12-11, rev 2012-02-01) - PM uppdatering av riskanalys för Hexionområdet (Norconsult AB, 2011-06-14) - Bevarandeutredning av hus F och O (NCC Teknik, 2011-03-11) - Kulturhistorisk förundersökning (Lindholms Restaurerings AB, 2011-11-28) - Solstudie (White Arkitekter) - Markvibrationer (Norconsult AB, 2011-06/2012-02 och Metron 2012-03-08) - Dagvattenutredning (NCC, 2012-02-22) - Gestaltningsprogram (White arkitekter 2012-04-24) BAKGRUND NCC Construction Sverige AB, ägare till fastigheten Trädgården 1:124, har kommit in med en begäran om planläggning av fastigheten för bostadsändamål. Trädgården 1:124 utgörs av tidigare industrimark (Hexion Speciality Chemicals). Med sitt centrala läge strax öster om Mölndals centrum och i närheten till Störtfjället och Kvarnbyn har området bedömts ha goda förutsättningar för att bli ett attraktivt bostadsområde. Mölndals tätort har dessutom ett bra läge i regionen med tillgång på god kollektivtrafik. Knutpunkt Mölndals Bro är en av de största kollektivtrafikknutpunkterna i regionen och utgör porten in till Göteborgsområdet från söder. En utbyggnad av bostäder på fastigheten Trädgården 1:124 överensstämmer också med kommunens och regionens ambitioner att förtäta i centrala lägen nära god kollektivtrafik.
5/25 Planområdet PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra utbyggnad av ca 4300 lägenheterer i flerbostads- planmässiga förutsättningar för upprustning och utbyggnad av de äldre industri- byggnaderna utmed Mölndalsån (fallen). I området ingår även dell av Kvarnby- gatan samt området kring Gamla torget och Götiska Förbundets f.d. skolbyggnad som i gällande detaljplan redovisas som kulturreservat. PLANDATA Planområdet är belägett ca 800 meter öster om Mölndal centrumm och omfattar Trädgården 1:124 m.fl. fastigheter på båda sidor om Kvarnbygatan. Området avgränsas i väster av Störtfjället, i norr av Kust-till-ku stbanan samt i öster och hus inom det tidigare industriområdet för Hexion Speciality Chemicals samt skapa söder av Mölndals museum, Mölndalsån (fallen) ochh Forsåkerområdet. Plan- AB och Mölndals stad. Fastighetsfö örhållandena framgår av a fastighetsförteckning. området, som uppgår till ca 4,7 ha, ägs i huvudsak av NCC N Construction Sverige Planområdets läge AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 2 kap 2 plan- och bygglagen (PBL) skall miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 miljöbalken (MB) iakttas vid planering och planläggning. Miljölagstiftningen syftar till attt skydda människor och miljön från skadorr och olägenheter. Miljö- om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Normerna skall sess som ett sätt att verka för kvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitetm ter i fråga att miljökvalitetsarbetett bedrivs påå ett aktivtt sätt. Miljökvalitetsnormerna gäller bl.a. tillåtna halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly i luften och partiklar (PM10). Tillåtna halter av kvävedioxid, som fungerarr som indikator för miljökvaliteten, överskrids endast i de centrala delarna av Göteborgsre gionen ochh vid speciella väderleksförhållanden enligt vad som är känt genom regionala utredningar. I Mölndal överskrids halterna i området närmast väg E6/E20. E Genomförda be- räkningar och mätningarr för planområdet visar att miljökvalitetsnormerna klaras.
6/25 En utbyggnad av bostäder i området innebär att fler människor kan bosätta sig i ett läge där det finns god tillgång till kollektivtrafik och med närhet till service. Bostäder i centrala lägen medverkar till ett minskat bilberoende och ett genom- förande av planförslagett bedöms inte bidra tilll ett överskridande av miljökvalitets- inte utgör en olämplig lokalisering med hänsynn till miljökvalitetsnormerna. I samband med programarbetet har en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 normerna. Sammantaget bedömer stadsbyggnadskontoret att föreslagna bostäder och miljöbalken 6 kap 11 (MB) genomförts. Enligt denna har föreslagen mark- användning inte bedömts medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljö- har inarbetats i denna planbeskrivning. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer konsekvensbeskrivning (MKB) behöver därför inte upprättas, utan miljöfrågorna I Mölndals översiktsplan, antagen 2006-03-29, redovisas planområdet som verk- och Mölndalsån (fallen) samt området kring Gamla torget innehåller kulturhistoriska värden av riksintresse. I norr gränsar området till skyddszonen kring järnvägen (Kust-till-kustbanan). Detaljplaner För området gäller detaljplaner från 1982, 2001 och 20122 (akt 14-MÖL-7638, 1481K-P2001/3 och aktt 1481K-P2012/1). I dessa angess huvuddelen av området som industriområde och allmän plats. Byggnaden för Götiska Förbundet f.d. skol- byggnad redovisas som kulturreservat. Planområdet gränsar till områden med detaljplaner för Mölndals Kvarnbyy och del av Mölndals stad (akt 1481-P84/1 och 14-Möl-967). Genomförandetiden för dessa planer har gått samhetsområde och område med d detaljplan. Delen mellan m Kvarnbygatan ut. Gällande planer
7/25 Riksintressen Industrimiljön kring Mölndalsån (fallen), Gamla torget och Götiska Förbundets f.d. skolbyggnad, som ingår i Kulturmiljövårdsprogrammet från år 2000, utgör riksintresse för kulturvården och skall skyddas mot åtgärder som kan skada kulturmiljön. Kust till kustbanan är klassad som riksintresse för kommunikationsanläggningar. Industrimiljön kring fallen Gamla torget Program För området har ett planprogram tagits fram. Programmet, som anger riktlinjer för områdets innehåll och bebyggelsens utveckling, godkändes av kommunstyrelsen 2010-10-27. Programskiss 2010-01-28, rev 2010-10-12
8/25 Mölndals miljömål Mölndals miljömål, som utgår från de nationella och regionala målen, är antagna av kommunfullmäktige 2007. Mål nr 13 God bebyggd miljö innehåller bl.a. följande delar som är tillämpbara på området: Prioritera ny bebyggelse och förtätningar längs kollektivtrafikstråk där det är en godtagbar luft- och bullersituation. De kulturhistoriska värden som pekas ut i Kulturmiljövårdsprogrammet ska bevaras och utvecklas. Vid nybyggnad skall behovet av ytor för rekreation och tillgång till natur tillgodoses. Vid val av energikälla skall i första hand förnyelsebara energikällor eller fjärrvärme väljas. Götalandsbanan, ny järnväg Göteborg-Borås, delen Almedal Mölnlycke Banverket utreder för närvarande möjligheten att bygga ut en dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats, del av den framtida Götalandsbanan. En förstudie på sträckan Almedal - Mölnlycke har tagits fram och varit föremål för remissbehandling under 2004. I förstudien har en ny järnväg mellan Almedal och Mölnlycke utretts enligt två alternativ - Raka vägen (R) respektive Alternativ Mölndal (M). En kompletterande utredning - Anslutningar i Mölndal - har redovisats i december 2005. Kvarnbyterrassen (Trädgården 1:124) Götalandsbanans alternativ - Raka vägen ( R ) och Alternativ Mölndal (M). För båda dessa förslag har olika linjesträckningar studerats. Remissvaren från Banverkets förstudie visar på att båda alternativen (korridorerna) bör finnas med i kommande järnvägsutredning för att inte utesluta andra möjliga linjedragningar. Enligt förstudien passerar ett av alternativen enligt Raka vägen (R2) strax norr om planområdet och i direkt anslutning till nuvarande järnvägs-sträckning (Kusttill-kustbanan).
9/25 Banverket (numera Trafikverket) har ännu inte tagit ställning till vilket alternativ som ska förordas. Mölndals stad har tillsammans med GR Göteborgsregionens kommunalförbund förordat alternativ M1½ för anslutning av Götalandsbanan till Mölndals centrum. Mölndals stad anser att alternativet M22 i sydligt läge kan utgå. Beträffande transporter av farligt gods och järnvägsbullerr hänvisas till TRANS- PORTLEDER FÖR FARLIGTT GODS och STÖRNINGAR nedan. Kommunalaa beslut Kommunstyrelsen uppdrog 2009-02-18, 47, åt stadsbyggnadskontoret att upp- rätta detaljplan för bostadsbebyggelse inom fastigheten Trädgårdenn 1:124 under förutsättning att ett samarbetsavtal tecknades avseende erforderliga utredningar under programskedet. Ett sådant avtal har upprättats ochh godkändess av kommun- av styrelsen 2009-08-26. Ett planprogram har därefter tagits fram och godkändess kommunstyrelsen 2010-10-27. Dett tidigare samarbetsavtalet har följts upp av ett nytt avtal för planarbetet som godkändes av kommunstyrelsen 2011-05-25. Ett förslag till detaljplan har varit föremål för samråd underr hösten 2011. Kommun- för styrelsens planeringsutskott beslutade 2012-04-17 att ställa s ut detaljplanen granskning. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Huvuddelen av planområdet utgörss av f.d. industrimark.. Här låg tidigare Hexion Speciality Chemicals som bl.a. tillverkade bindemedel för färgindustrin. Industri- in i i byggnaderna är nu rivna och sanering av marken pågår. Området kan delas tre platåer - den södra i anslutning till Gamla torget, den mellersta m där bl.a. tidigare en silo låg samt den norra platånn utmed järnvägen (Kust-till-kustbanan). Nivå- skillnaden inom området uppgår tilll 25-30 meter. Planområdet
10/25 Norr om Kust-till-kustbanan har förslaget anpassats till föreslagen ny sträckning av Samuel Norbergsgatan (gång- och cykelväg) enligt en nyligen lagakraftvunnen detaljplan för Kvarnbyvallen. Inom området finns, med undantag av ett mindre grönområden utmed Mölndalsån (fallen), sparsamt med vegetation. Nuvarande grönområden kommer i huvudsak att bibehållas. Planområdet gränsar till Störtfjället, som kan utnyttjas som närrekreationsområde. Ca 800 meter öster om planområdet ligger Stensjön och till Gunnebo slott med fina promenad- och strövområden är det ca 1,8 km. Geotekniska förhållanden Planområdet utgörs i huvudsak av en brant sydvästsluttning med stora höjdskillnader. Marken inom fastigheten Trädgården 1:124 sluttar i medeltal ca 1:5. Sluttningen är dock utformad med ett antal relativt plana partier och däremellan branta slänter. Marken längs Kust-till-kustbanan är relativt plan. På vissa ställen tas nivåskillnaden upp med kallmurar eller andra stödkonstruktioner. Kallmurarna inom det blivande bostadsområdet har rivits i samband med saneringsarbetet. Berg i dagen förekommer väster om Samuel Norbergsgatan och i den nordöstra delen av fastigheten. Jorddjupet mellan bergspartierna är i allmänhet mellan 5-15 m. Maximalt djup till berg har uppmätts till 24 m (på fastighetens nordvästra del). Inom delar av fastigheten har terrängen fyllts ut med fyllnadsmassor. Befintliga jordlager domineras av friktionsmaterial och pågående sättningar bedöms vara små. Vid uppfyllningar bakom hus C och D krävs en stödkonstruktion eller jordförstärkning för att säkra stabiliteten och att den horisontella kraftjämnvikten blir acceptabel. Husen kommer att stödpålas till berg alternnativt grundläggas direkt på berg varvid säkerheten mot ras och skred i området bedöms kunna klaras. På grund av jordlagrens kraftigt varierande mäktighet rekommenderas grundläggning med spetsbärande pålar. Stabiliteten mellan Kvarnbygatan och Mölndalsån visar på god säkerhet mot ras och skred. Befintliga grundmurar och kallmurar längs västra sidan av Mölndalsån har uppförts i huggen granit, lokalt med pågjutning av betong. Grundläggningarna bedöms i dagsläget vara hela och i skick att tåla pågående erosion. Byggnaderna uppvisar inga tecken på några sättningsskador. Grundvattenförhållandena inom området är komplex. Grundvattennivåer har påträffats 2-6 m under ursprunglig markyta. Grundvattnet är som grundast på fastighetens lägre belägna delar (mot söder). I slänt åt väster har källsprång konsaterats, där vatten strömmar ut vid vägsläntens fot. Mätningar visar att det sker ett grundvattenflöde mot söder som följer terrängens lutning. Räddningsverket har utfört en översiktlig översvämningskartering 2008-06-30 kring dämmet söder om Kvarnbyterrassen. Den slutsats man kan dra av karteringen är att den dimensionerande vattennivån ligger som mest ca 1,8 m högre än befintlig nivå. Projekterande grundläggningsnivåer för Kvarnbyterrassen är åtminstone 2 m högre än nivåerna nere vid Mölndalsån.
11/25 För mer detaljerade uppgifter kring områdets geotekniska förhållanden hänvisas till genomförda utredningar från NCC 2012-01-27 (Geo PM 8 och MUR/geoteknik) som biläggs planförslaget. Radon Inga provtagningar har utförts inom planområdet. Marken utgörs enligt SGU (rapport 2002:27) av normalradonmark. I utdrag ur Naturvårdsverkets rapport Underlag till utvecklingsarbete rörande radonriskkartor, speciell del 2002 redovisas provtagningar från Göteborgsmoränen generellt. Dessa visar på låga till måttliga markradonhalter. Samtliga grundläggningar inom bostadsområdet kommer att utföras med radonskyddat utförande. Några kompletterande undersökningar/ mätningar behöver därför inte utföras. Väggar och golv i källare samt bottenplattor i källarlösa hus ska utföras täta. Speciell omsorg ska läggas vid tätning av rör- och kabelgenomförningar i byggnadsdelar mot mark. Förorenad mark En omfattande marksanering har genomförts under 2011 2012 enligt framtagna åtgärdsmål (se bilaga 6 i Åtgärdsutredning inklusive förslag till övergripande och mätbara åtgärdsmål, SWECO 2009-04-15 som biläggs planhandlingarna). Saneringen är nu avslutad. Åtgärdsmålen och tillvägagångssättet har tagits fram och genomförts i samråd med Länsstyrelsen enligt tecknad Saneringsanmälan 2011. Länsstyrelsen har varit kontrollorgan under hela saneringsarbetet. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom området. Blocknedfall/bergras NCC Teknik har besiktigat slänten mot Störtfjället för att bedöma risken för skred och ytliga bergras/bocknedfall. Härvid konstaterades att slänten utgörs av berg av god kvalitet. Så länge inga schaktningsarbeten utförs i slänten bedöms det inte föreligga någon risk för skred eller bergras/blocknedfall. Gestaltningsprogram För att tydliggöra intentionerna och säkra kvaliteten i området har ett gestaltningsprogram tagits fram. Programmet, som biläggs planförslaget, beskriver mål och ambitioner med bebyggelsens och miljöns gestaltning. Gestaltningsprogrammet är en garanti för ett samordnat och gott resultat. Programmet är inte absolut bindande i alla detaljer. Eventuella avsteg från programmet får dock endast ske på så sätt att uppställda mål och kvaliteter uppnås. Bebyggelseområden Kvarnbyn är en plats där det gamla möter det nya och det lilla möter det stora. Bostadsbebyggelsen klättrar uppför berget och omges av äldre bruksbyggnader och miljöer som vittnar om en svunnen industriepok. En gång i tiden låg Mölndals centrum här. Idag är Kvarnbyn ett charmigt bostadsområde med kulturhistoriskt riksintresse. Hit söker sig människor som vill bo och leva i en genuin miljö och samtidigt ha nära till storstaden, rekreation och naturupplevelser. Längs Mölndalsån och kring Gamla torget finns affärer, ateljéer, caféer, företag och museer med årliga evenemang av kultur och näringsliv i samverkan.
12/25 Stadsbyggnadsidé Till grund för områdets utformning ligger en idé om att forma ett modernt bostadsområde som kan integreras med omgivande bebyggelse. Punkthus/stadsvillor och lamellhus klättrar uppför berget och grupperas kring grönskande gårdar för möten mellan människor. Bebyggelsen ska ges ett varierat uttryck. Variationen skapas genom olika hustyper och material. Viktiga utgångspunkter vid byggnadernas placeringar har varit önskemålet om goda solförhållanden, skyddade och trivsamma gårdsmiljöer samt utblickar mot väster. Bostäder Planförslaget innehåller ca 430 lägenheter i flerbostadshus och avviker därmed från planprogrammet (ca 350 lägenheter). Avvikelsen motiveras av att området ur stadsbildssynpunkt tål en hög exploatering och skall ses som en utveckling av centrala Mölndal österut. Bebyggelsen har dessutom visuellt stöd av Störtfjället och innehåller fler mindre lägenheter än vad som ursprungligen var tänkt för området. Planskiss 2012-03-26 (White arkitekter) Bostadshusen, som utgörs av lamellhus och kopplade och/eller fristående punkthus/stadsvillor, har grupperats kring tre gårdar och anpassats till platsens förutsättningar. Byggnadshöjden varierar från 5 våningar till 16 våningar (vid den f.d. silobyggnaden). Centralt i området föreslås ett terrasshus som bl.a. innehåller ett parkeringsdäck samt förskola och bostäder med särskilda behov (10 lägenheter). Terrasshuset utgör samtidigt, via en hiss, en förbindelselänk mellan den nedre och den övre delen av området. Mot Kust-till-kustbanan har byggnadskropparna brutits upp för att skapa utblickar mot väster. Föreslagen bebyggelse med sin kvartersstruktur har utformats utifrån önskemålet att åstadkomma bullerdämpade och skyddade gårdsmiljöer. Götiska Förbundets byggnad från 1820- talet, som ursprungligen uppfördes som skola, är tillsammans med vissa byggnader kring Gamla torget och de äldre industribyggnaderna utmed Mölndalsån (fallen) av riksintresse för kulturvården. Området kring Gamla torget föreslås utvecklas till ett tydligt avgränsat stadsrum med småskaliga verksamheter samt en träffpunkt kring olika aktiviteter för alla åldrar och grupper.
13/25 Vy över området sett ovanförr järnvägen (White arkitekter) I anslutning till den övre tillfarten och närmast Störtfjället poängteras stadsmässig- i 5- heten med 3 högre punkthus/stadsvillor. Övriga bostadshus föreslåss uppföras 6 våningar. Bostadshusen föreslåss få rena fasader utåt medan gårdsfasaderna utgörs av uppbrutna volymer med balkonger, uteplatser och entrépartier. Ut- kräver stor omsorg med hänsyn till stadsbilden och omgivande kulturmiljö. Om- rådet bedöms ha potential att bli ett attraktivtt bostadsområde i centrala Mölndal. Målsättningen har varit att ta vara på områdets centrala läge och skapa ett bostads- område som är anpassatt till områdets förutsättningar medd stora nivåskillnader och formningen och placeringen av bostadshusen och övrigaa anläggningar i området trafiken från Kvarnbygatan och Kust-till-kustbanan. Vy från Kvarnbygatan vid Gamla torget (White arkitekter)
14/25 Utemiljön är viktig för de boende i området. Genom en omsorgsfull gestaltning och utformning kan området utvecklas med gröna gårdar och platser för lek och utevistelser. Dessa gårdar och platser skall vara öppna och lättillgängliga för att skapa förutsättningar för möten mellan människor. Barnperspektivet ska särskilt beaktas. Störtfjällets grönska föreslås växa in i området så att man får visuellt kontakt med berget från områdets inre delar. Vid utformningen av området är det viktigt att skapa säkra och trygga gång- och cykelvägar för barnen till och från skolan samt upprätthålla goda gång- och cykelförbindelser med Mölndals centrum och Knutpunkt Mölndals Bro. Mot Kust-till-kustbanan föreslås skyddsåtgärder för att förhindra ytavrinning av vätskor till bostadsområdet vid en eventuell olycka med farligt gods samt bullerskydd i form av carportar och skärmar för att minska störningarna från järnvägstrafiken. Verksamheter Mölndalsån (fallen) var en avgörande förutsättning för industrimiljöns framväxt. Det var här som staden växte fram. Redan på medeltiden utnyttjades vattenkraften till att driva kvarnar och längre fram utvecklades här ett industrisamhälle med bl.a. papperstillverkning, textilindustri och oljeslageri. Den gamla industrimiljön längs fallen är ett omtyckt besöksmål och ett område där kreativa verksamheter har utvecklats. Två av de äldre industribyggnaderna ligger mellan Kvarnbygatan och Mölndalsån (fallen) och ingår i planområdet. Delar av dessa industribyggnader revs när Kvarnbygatan byggdes om 1980. Byggnaderna, som är av riksintresse och ingår i den kulturhistoriska industrimiljön kring fallen, står idag tomma och är i stort behov av upprustning. Den övre av dessa byggnader användes tidigare bl.a. för tillverkning av ftalsyreanhydrid (F-fabriken). När fabriken var igång innehöll byggnaden också en kylvattenanläggning och vattenintag till kraftstationen i oljefabriken nedströms F- fabriken. I byggnaden finns även några rum som tidigare användes som kontor och laboratorium. Fasaden på fabriken utgörs mot Mölndalsån och gavlarna av tegel samt av röd och grå plåt mot Kvarnbygatan. Det är oklart när byggnaden ursprungligen uppfördes men det finns rester från tidigare byggnader i konstruktionen. F- fabriken mot Kvarnbygatan och fallen Oljefabriken (O- fabriken) användes för att pressa olja ur linfrön. Linfröna transporterades från en stor silobyggnad norr om Kvarnbygatan ner till fabriken med hjälp av transportband. I O- fabriken fanns även en turbin. Turbinen togs ur drift 1984. Fasaden mot Mölndalsån är putsad i grått på underliggande tegel. Mot Kvarnbygatan och på den nedre västra gaveln utgörs fasaden i huvudsak av röd och grå plåt.
15/25 O- fabriken mot Kvarnbygatan och fallen I gällande detaljplan anges byggnaderna som industriområde och utmed Kvarnby- gatan råder utfartsförbud. En bevarandeutredning och en kulturhistork risk dokument- industribyggnaderna med utgångspunkt från deras kulturhistoriska värden. I plan- förslaget föreslås att F- fabriken och del av O- fabrikenn (muren mot fallen) ges ation har tagits fram för dessa byggnader Målsättningenn är att utveckla de äldre skyddsbestämmelser. Byggnaderna a föreslås utnyttjas för kontor, k hotell, småindustri och hantverk, parkering, vattenkraftutvinning eller kulturell verksamhet. Vidare ska årummet utmed Mölndalsån (fallen) bevaras så att gångna tiderss verksamheter blir läsbara även i framtiden. Kommersiell och offentlig servicee Planområdet ligger ca 800 m öster om Mölndals centrumm (1). Här finns ett rikt utbud på såväl offentligt som kommersiell service. I centrum ligger bl.a. Mölndals stadshus, Folkets hus, Mölndals stadsbibliotek och Mölndals sjukhus. Här finns också livsmedels- och klädbutiker, banker, apotek m.m. 2 Planområdet 1 4 5 3 Kommersiell och offentlig service
16/25 Kvarnbyterrassen ligger inom Lackarebäcksskolans upptagningsområde för åk F-6. Effekterna på skolan beror på vad som händer med övriga bostadsprojekt i östra Mölndal (Kvarnbyvallen, Stensjön och Forsåker). Lackarebäcksskolan (2) har byggts till men har inte kapacitet att ta emot fler barn. Glasbergsskolan (3) är den närmaste skolan för de yngre eleverna från Kvarnbyterrasen. Denna skola har inget utrymme för fler elever utan en förskjutning av skolornas upptagningsområden kan därför behöva ses över. På längre sikt bedöms det finnas behov av en ny skoltomt. I åk 7-9 går eleverna från hela östra Mölndal i Kvarnbyskolan (4) som, om behov skulle uppstå, har vissa utbyggnadsmöjligheter. Vid Grevedämmet ca 350 m sydost om planområdet ligger en fritidsgård (5). Fritidsgården nås via befintlig gång- och cykelväg på södra sidan av Kvarnbygatan. Planförslaget innebär ett tillskott av boende i östra Mölndal. Antalet förskolebarn kommer därmed att öka. Befintliga förskolor i områdets närhet har inte kapacitet att ta emot fler barn. Behovet måste därför tillgodoses genom en ny förskola i området. Planförslaget ger möjlighet att inrätta en förskola med upp till 3 avdelningar i det centrala terrasshuset. Kulturmiljö Den kulturhistoriska miljön kring Mölndalsån (fallen) och Gamla torget utgör en viktig del av Mölndals historia. Byggnaderna utmed fallen är uppförda under olika tidsperioder och speglar områdets utveckling. Fallen i Mölndalsån är en av kommunens mäktigaste platser och föreslås göras mer tillgängligt genom förbättrade gångstråk, broar och utsiktsplatser. Ett karaktäristiskt inslag i området är alla naturstenmurar som återkommer såväl vid fallen som i terrasseringarna upp efter berget. Dessa murar utgör värdefulla delar av kulturmiljön och skall om möjligt bevaras och/eller återanvändas inom området. I planområdets övre del låg tidigare en skola (Klipphöjdsskolan). Skolan uppfördes någon gång under 1870- talet och var igång fram till 1920- talet. Området vid Gamla torget utgjorde tidigare Mölndals centrum. Här låg stadshuset och områdets skola (Götiska Förbundets byggnad) och här bedrevs handel. I planförslaget föreslås att dessa byggnader säkras med skyddsbestämmelser. Gamla torget
17/25 Gator och trafik Biltrafik Bostadsområdet föreslås trafikmatas från Kvarnbygatan via två tillfarter - en i anslutning till Gamla torget och en i områdets övre del. Vidare föreslås att Kvarnbygatan byggs ut med separata busskörfält på delar av gatan i vardera riktningen på sträckan mellan Järnvägsgatan och Stensjögatan. Trafiken på gatan uppgår idag till ca 11 500-14 000 fordon/dygn, varav ca 5 % utgörs av tung trafik. Utbyggnaden av Kvarnbyterrassen beräknas ge ett tillskott på ca 1 500 fordonsrörelser under ett normalt vardagsdygn med området som start- och målpunkt. Skyltad hastighet på Kvarnbygatan är 50 km/h. En ny tillfart till F- och O-fabrikerna föreslås mittemot Samuel Norbergsgatan. Kvarnbygatan Planerade bostadsprojekt i östra Mölndal (Kvarnbyterrassen, Kvarnbyvallen, Stensjön och Forsåker) kommer att öka belastningen på omkringliggande gatunät. De mest belastade gatukorsningarna i områdets närhet är Järnvägsgatans korsningar med Gunnebogatan och Kvarnbygatan. Under morgonen går de flesta resorna mot väster/centrum, på eftermiddagen gäller det omvända. Parkeringen inom bostadsområdet föreslås lösas genom markparkering och garage/ p-däck under bostadshusen. Vidare ger planen möjlighet att anordna handikappsparkering inom de övre bostadsgårdarna. Diskussioner kring Mölndals parkeringsnorm pågår i syfte att se över behovstalen i centrala områden. Med hänsyn till områdets goda tillgång på kollektivtrafik och närheten till Knutpunkt Mölndals Bro kan en reducering av gällande parkeringsnorm för bostadsbebyggelsen (14 platser per 1000 m 2 bruttoarea) vara motiverad. För området föreslås en parkeringsnorm på ca 10,5 platser per 1 000 m 2 bruttoarea. Vidare föreslås att bilpooler inrättas. För delar av området kan dessutom finnas möjlighet att samutnyttja parkeringsplatser. Kollektivtrafik Planområdet trafikeras av buss (servicelinje 728 samt linje 751, 752, 754 och 756) Närmaste busshållplats ligger vid Gamla torget. Avståndet till Knutpunkt Mölndals Bro som trafikeras av pendeltåg, spårvagn och buss är ca 600 meter.
18/25 Gång- och cykeltrafik Från Mölndals centrum och Knutpunkt Mölndals Bro nås området till fots och/eller cykel via befintlig gång- och cykelväg utmed Kvarnbygatan. I norra och nordöstra delen av området finns en gångtunnel under och en gångbro över Kust-till-kustbanan som förbinder planområdet med Enerbacksgatan respektive Ormåsgatan. Från området leder vidare en gångförbindelse upp till Störtfjället och planerat bostadsområde på Kvarnbyvallen. Samuel Norbergsgatan föreslås övergå till gångoch cykelväg. Befintliga gång- och cykelvägar föreslås bibehållas och anpassas till den nya bebyggelsen. Planområdet Kvarnbyskolan Mölndal centrum och Knutpunkt Mölndals Bro Gång- och cykelnät Glasbergsskolan Angöringsgatan till Gamla torget med parkeringsplatser föreslås byggas om till ett gångfartsområde, dvs. anpassas till de gåendes och cyklisternas villkor. Området kan därmed fungera som fortsättning på gång- och cykelvägen i Samuel Norbergsgatan mot centrum. Utformningen av gångfartsområdet ska bidra till låga hastigheter för såväl bil- som cykeltrafiken. Infarten till gångfartsområdet ska utformas med en tydlig fysisk gräns och kombineras med skyltar. Väster och öster om torget ska gång- och cykelbanan kopplas samman med gång- och cykelstråket på södra sidan av Kvarnbygatan via befintliga passager/övergångsställen. TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med länsstyrelserna i Skåne och Stockholm tagit fram en riskpolicy som vägledning för hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas intill transportleder för farligt gods (vägar och järnvägar). I policyn anges ett riskhanteringsavstånd inom 150 meter från en farlig godsled. Riskhanteringsavståndet är indelat i zoner som representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods. Zonindelningen hanterar endast kvartersmark. Riskpolicyn hindrar inte att lokala riktlinjer används i riskhanteringsprocessen. Det är dock viktigt att hänsyn tas till den riskbild som råder i det aktuella fallet.
19/25 Beroende på markanvändningen har olika avstånd till bebyggelse utmed transportleder av farligt gods tagits fram av Göteborgs stad och finns redovisade i deras översiktsplan. Dessa förslag har fått acceptans i Göteborgsregionen och föreslås även gälla inom Mölndals tätbebyggda delar. I Mölndals översiktplan anges sålunda att sammanhållen bostadsbebyggelse kan medges fram till 80 m från järnvägen. För bostadsbebyggelse som placeras närmare järnvägen än 80 m skall en särskild riskutredning upprättas. I denna skall riskerna analyseras och eventuella krav på byggnadernas utformning och placering läggas fast. För området föreslås ett skyddsavstånd på 30-35 m mellan Kust-till-kustbanan och föreslagen bostadsbebyggelse och 15 meter till carport. En riskutredning avseende transport av farligt gods (Norconsult AB 2009-12-11, rev 2012-02-01) och en PM uppdatering riskanalys för Hexionområdet (Norconsult AB 2011-06-14) har med anledning härav tagits fram och beskriver såväl nuläget som en framtida situation (2020). En stor del av bostadshusen och förskolan ligger dock på större avstånd från järnvägen än 80 meter. För närvarande saknas beslut om vad som kommer att hända med Kust-till-kustbanan. Detta innebär att befintlig bana måste vara en planeringsförutsättning för området. En exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av järnvägsanläggningen. På Kust-till-kustbanan transporteras idag relativt måttliga mängder farligt gods. Av dessa utgörs huvuddelen av oxiderande ämnen. Riskutredingen har utgått från situationen år 2020 och ett antagande att Kust-till-.kustbanan då finns kvar i sin nuvarande sträckning och att trafiken på banan har ökat enligt Trafikverkets egen prognos. Utredningen visar på låga risknivåer inom planområdet med den föreslagna utformningen. De låga risknivåerna beror på att det transporteras begränsande mängder farligt gods på banan. Områdets robusthet har testas ytterligare i en särskild analys där det antagits att sammansättningen av det farliga godset som transporteras på Kust-till-kustbanan följer den nationella genomsnittsfördelningen. Även denna analys visar på acceptabla risker. Robustheten förstärkt dessutom av en del andra åtgärder, bl.a. carportar och bullerskärm mot järnvägen, en skyddsbarriär (se nedan), fasader av obrännbart material närmast järnvägen och utrymning från husen i riktning bort från järnvägen. I beräkningarna har plan mark förutsatts. I verkligheten sluttar marken nedåt från järnvägen mot bostäderna. En skyddsbarriär som hindrar vätskor från att rinna ner mot planområdet vid en eventuell olycka med farligt gods på järnvägen måste därför anordnas. Avtal om finansiering, drift och underhåll av barriären kommer att tecknas med Trafikverket. Skyddsbarriär En skyddsbarriär, i form av ett dike och en brunn, enligt redovisad principskiss nedan föreslås anläggas mellan Kust-till-kustbanan och bostadsbebyggelsen. Barriären måste anpassas till omgivande mark och får inte innehålla några element som kan skada järnvägsvagnar vid en eventuell urspårning/avåkning. För bästa möjliga effekt bör skyddsbarriären placeras ca 5-6 m från rälsen och inne på Trafikverkets fastighet. Skyddsdiket ska vara utbyggt innan de nya bostadshusen tas i anspråk.
20/25 Principskiss över skyddsbarriären i plan Skyddsbarriären i form av ett dike,, som sträcker sig utmed hela Kvarnbyterrassen (röda streck), ska luta 2-3 %. Dikets botten ska vara ogenomsläppligt och anslutas till dagvattenledning genom en brunn som släpper igenomm vatten men inte farliga vätskor såsom bensin, oljor m.m. Brunnen ska vara avstängningsbar. Dikets och brunnens utformning och placering har inte detaljstuderats. Typsektion av skyddsdiket Skyddsdiket föreslås utformas med en bredd av 2,0 m ochh ett djup påå 0,5 m med en släntlutning på 1:1,5. Götalandsbanan Enligt förstudien för dell av Götalandsbanan utreds alternativa lägen för en ny ban- sträckning med dubbelspårig järnväg mellan Almedal och Mölnlycke. Banverket har i mars 2010 beslutat att förstudien kan drivas vidare i en järnvägsutredning. Båda alternativen (korridorerna), dvs. Rakaa vägen och Alternativ Mölndal, skall finnas kvar i det fortsatta arbetet för att inte uteslutaa andra möjliga alternativ till järnvägsdragning. Enligt förstudien är avgränsning gen för alternativ Raka vägen dragen fram tilll gränsen för planområdet i norr.. Föreslagenn exploatering bedöms utifrån denna förutsättningg inte hindra eller försvåra en eventuell framtida utbyggnad av Götalandsbana inom korridoren för Rakaa vägen. I Trafikverkets nationella investeringsplan för 2010-2021 finns inte GötalandsbG banan med. En utbyggnad av sträckan Almedal - Mölnlycke kan därför enligt nuvarande för-f utsättningar inte påbörjas förrän efter år 2021.